Utvecklingsprogram för leverantörsföretag inom fordonsindustrin

Transkript

1 Utvecklingsprogram för leverantörsföretag inom fordonsindustrin Svensk fordonsindustri ska vara den mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade fordonsindustrin i världen, med ett högt förädlingsvärde för att skapa tillväxt i Sverige. Programmet syftar till att stärka fordonsleverantörernas konkurrenskraft och marknadsposition genom att stödja företag och företag i samverkan genom att öka produktutveckling, internationalisering och annan strategisk utveckling 1 Beskrivning av fordonsindustrin idag och imorgon Sverige är ett av de länder i världen som är mest beroende av sin fordonsindustri. Leverantörsföretagen är drygt stycken med omkring anställda. Totalt räknar man med att drygt personer arbetar inom fordonsindustrin, år Kostnadspressen inom fordonsindustrin är mycket stark och konkurrenstrycket är omfattande. Konkurrensen är idag global till följd av öppnade gränser, effektivare logistiksystem och den snabba utvecklingen inom informationsteknologin. 1 (6)

2 Bild: Det nationella fordonsklustret (Källa: Svenska klusterkartor en statistisk inventering av kluster i Sverige 2002, CIND, Göran Lindqvist, Anders Malmberg och Örjan Sölvell) Leverantörsföretagen är spridda över hela landet, men med tonvikt på södra Sverige. Kartan ovan visar på de koncentrationer som finns i Sverige inom fordonsindustrin. Något förenklat omfattar det svenska Automotive klustret bilar, bussar, lastvagnar samt leverantörerna till fordonstillverkarna. Klustrets geografiska tyngdpunkt är Västsverige samt Småland. Även i Mälarregionen återfinns en ansamling av företag och ett mindre kluster finns kring Umeå. Fordonsindustrin är i högre grad än många andra branscher beroende av fristående leverantörer för att klara sin produktion. Leverantörer av mer komplexa system har i sin tur leverantörer, ibland i flera led. Den totala omsättningen bland leverantörerna uppgår till cirka 160 miljarder kronor. 2 Framtiden för leverantörerna inom fordonsindustrin Den globala fordonsproduktionen bedöms öka med 33 procent fram till år 2015 och då uppgå till 76 miljoner fordon. Fordonsindustrin hör till de mest kapitalintensiva branscherna. För att minska riskerna, öka lönsamheten och öka exponeringen mot kund, är trenden att fordonstillverkarna alltmer fokuserar på marknadsföring, varumärke, finansiering, reservdelar, service och försäkringar. Samtidigt tar leverantörerna till fordonsindustrin över en allt större andel av tillverknings- och produktutvecklingsaktiviteterna och står för en betydande del av förädlingsvärdet inom fordonsindustrin. Konkurrensen från lågkostnadsländer och krav från kunderna innebär för leverantörerna en intensiv kostnadsjakt samtidigt som de pressas till att öka investeringarna i forskning och utveckling. Konkurrensen från lågkostnadsländerna är mycket hård, främst när det gäller produkter med stort arbetsinnehåll, men på senare år har konkurrensen ökat även när det gäller utveckling. Delar av utflyttningen är oundviklig och är en naturlig del i näringslivets strukturomvandling. I de fall som produktionen flyttar är det stor risk att produktutvecklingen också flyttar. Med tanke på de förändringar som nu har skett för Saab och Volvo personvagnar(vcc) med ägarbyten, kan även leverantörerna komma att ställas inför stora förändringar. Det pågår sedan några år en klar fokusering på framförallt Asien, främst Kina och Indien med deras gigantiska marknader. 3 Erfarenheter och lärdomar Tillväxtverkets bedömning är att det inom verkstadsindustrin generellt och inom fordonsindustrin i synnerhet finns vissa insatser som bör prioriteras för att svenska företag även framöver ska behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Produktutveckling/Specialisering enskilda företag fokuserar sin verksamhet i allt högre grad och måste öka sin produktutveckling för att hänga med i utvecklingen. Detta gäller särskilt områdena el/elhybrid, lättvikt och miljö. 2 (6)

3 Internationalisering nya marknader öppnas upp och nya aktörer har tillkommit under de senaste 15 åren, vilket helt har ritat om kartan för företagen och deras villkor för att behålla och stärka sin konkurrenskraft. Omstrukturering företag köps och säljs inom länder och mellan länder på ett helt annat sätt än tidigare, vilket innebär att de nya, globala marknadsvillkoren tvingar företagen att hitta nya strukturer. Produktivitetsjakt företagens verksamheter kan till följd av utvecklingen inom IT, digitaliseringen etc. organiseras och utvecklas enligt nya logiker. Det innebär att arbetsmoment kan tas bort och nya tjänster kan utvecklas, vilket möjliggör ökad produktivitet i företagen. Sammantaget ser företagens villkor helt olika ut idag jämfört med för år sedan. Konkurrensen är mycket tuffare och företagens framtid beror i hög grad på hur väl man lyckas med nya produkter och att öka sin internationalisering. 4 Programmets innehåll Programmet riktas till alla leverantörsföretag inom fordonsindustrin, såväl enskilda företag som företag i nätverk, oavsett storlek och inriktning. 4.1 Programmets inriktning Programmet har tre inriktningar: Produktutveckling Internationalisering Strategiskt utvecklingsstöd De olika delarna i programmet kan kombineras i enskilda projekt för att ge en större totalt effekt. Tillväxtverket har en bedömningsgrupp med externa deltagare. Bedömningsgruppen kallas samman ca tre-fyra gånger per år och deltagarna ansvarar gemensamt för att värdera och prioritera bland ansökningarna och ge en rekommendation till Tillväxtverket, som fattar beslutet. (a) Produktutveckling Syftar främst till att stödja enskilda företag att söka och införa ny teknik, för att stärka förmågan till produktutveckling. Programmet prioriterar ansökningar inom områdena El/elhybrid, lättvikt och miljöförbättringar. Bakgrund Leverantörer i fordonsindustrin har under åren haft möjligheter att söka stöd och hjälp från forskningsinstitut och högskolor. Detta har ofta delfinansierats av Nutek, Vinnova och dess föregångare. Behovet är stort hos enskilda företag att söka och införa ny teknik, nya metoder etc. Behovet ökar också i takt med att globaliseringen inom fordonsindustrin ställer allt högre krav på förnyelse i en allt hårdare konkurrens. 3 (6)

4 Innehåll i programmet Leverantörsföretag erbjuds tillgång till extern kompetens inom produktutveckling, för att stärka sin utvecklingskraft. Att härigenom utveckla långsiktiga relationerna med forskningsinstitut, högskolor, universitet, konsultföretag, teknikmäklare och andra resurser inom utveckling. Stödet från Tillväxtverket ska användas till köp av externa tjänster, alternativt till projektanställningar. Detta för utveckling av vara eller tjänst, som stärker konkurrenskraften. Stödet avser produktutveckling, som har passerat idéstadiet. Företag råder självt över, från vem eller vilka kompetensinsatserna ska köpas. Bidraget får inte användas till exempelvis eget arbete av företagens personal, investeringar i realkapital, patent, patentansökningar eller marknadsföring. Stödet kan max utgöra halva kostnaden för köpta tjänster och projektanställning. Ett stöd som kan omfatta mellan och kronor, vilket är ett rent bidrag utan något krav på återbetalning. Tillväxtverkets bidrag, plus eventuellt andra offentliga bidrag, får inte överstiga 50 procent av den externa kostnaden för företag med upp till 250 anställda och inte överstiga 25 procent för större företag. Företagets medfinansiering ska ske i form av egen penninginsats eller lån, utan inslag av statligt stöd. (b) Internationalisering Syftar främst till att stödja företag och företagsgrupper/nätverk att ta initiativ på främmande marknader, gamla såväl som nya. Bakgrund De ändrade förutsättningarna som följer av en alltmer globaliserad marknad innebär en stor potential om man även fokuserar på marknadsutveckling. Interaktionen mellan konstruktion, produktion och marknad skapar såväl konkurrensfördelar som ökad lönsamhet. Traditionellt har marknadssidan i leverantörsföretag varit eftersatt. Många företag behöver utveckla ett bredare synsätt på sin verksamhet och i högre grad arbeta med internationalisering. Många av leverantörsföretagen behöver stärka sina nätverk för att tillsammans med andra kunna agera som större leverantör med ett mer komplett erbjudande. Rena lego- och komponentleverantörer kan i samarbete blir mer attraktiva för fordonsindustrin genom att mer sammansatta och komplexa produkter eller system kan levereras företagen blir därmed även en kompetenspartner till fordonstillverkaren. Innehåll i programmet Det har visat sig att internationalisering av flera skäl är enklare att genomföra som en gruppaktivitet med flera deltagande företag, framförallt de två första punkterna nedan. Redan i ett tidigare program prövades detta med god framgång. Detta främst på grund av att köpande företag vid ett och samma tillfälle får träffa många företag. För enskilda företag kan det behövas lite längre insatser på marknadssidan för att förbättra deras möjligheter att agera på en internationell marknad. Detta kan då 4 (6)

5 också erbjudas inom programmet. Företag befinner sig givetvis inte i samma utvecklingsfas. En modell som kan vara möjlig är: Information Marknadsval Instegsprocesser Utveckling på befintlig marknad Denna typ av insatser kan stödjas, främst de två senare. Stödet kan max utgöra halva kostnaden för köpta tjänster och projektanställning. Ett stöd som kan omfatta mellan och kronor, vilket är ett rent bidrag utan något krav på återbetalning. Tillväxtverkets bidrag, plus eventuellt andra offentliga bidrag, får inte överstiga 50 procent av den externa kostnaden för företag med upp till 250 anställda och inte överstiga 25 procent för större företag. Företagets medfinansiering ska ske i form av egen penninginsats eller lån, utan inslag av statligt stöd. (c) Strategiskt utvecklingsstöd Syftar främst till att stödja företagens utveckling på en del olika områden, bl a Produktivitetsförbättringar via PPA mätningar och Lean Production insatser, inköpsutbildning mm. Bakgrund Många företag har idag en väl utvecklad produktionsapparat, men ständiga förbättringar av produkter och processer är nödvändiga för att företagen ska fortsatt vara konkurrensmässiga. Detta kräver kompetensutveckling. En konkurrenskraftig produktivitetsutveckling hos leverantörerna är en förutsättning för en stark marknadsposition, vilket också kan bidra till att produktion och utveckling stannar inom landet. Tillväxtverket(fd Nutek) har i tidigare leverantörsprogram under perioden genomfört framgångsrika satsningar på att utveckla kunskaper om Lean Production och på att skapa utbildningar via Swerea/IVF AB och Chalmers Industrihögskola. PPA-Productivity Potential Assement är en metod att analysera produktivitetspotentialen. Målet är dels att kartlägga potentialen och dela att genomföra förbättringsanalyser bland leverantörerna. Projektet drivs av Chalmers/Condustria i samverkan med Fordonskomponentgruppen. Leverantörerna inom fordonsindustrin verkar idag på en global marknad som är mycket konkurrensutsatt. Inköp blir en allt mer strategisk fråga för alla leverantörsföretag och inköpen blir också mer globaliserade och komplexa. Detta ställer allt högre krav på kompetens och omvärldskunskap hos företagens inköpsorganisationer. Samtidigt är förbättrat inköp en av de största förbättringspotentialer som de flesta företag har. Tidigare under programmet har en inköpsutbildning utvecklats. 5 (6)

6 Innehåll i programmet Det strategiska utvecklingsstödet kan användas till olika ändamål. Projekt kan både genomföras för grupper av företag och stödja enskilda företas projekt. I fokus för delprogrammet står: Fortsatt stöd till Lean Production främst via Produktionslyftet(IVF) och Innovatum Stöd till inköpsutbildningar främst via Mindset PPA studier och genomförande främst via Chalmers/Condustria Är stödet till ett enskilt företag gäller följande. Stödet kan max utgöra halva kostnaden för köpta tjänster och projektanställning. Ett stöd som kan omfatta mellan och kronor, vilket är ett rent bidrag utan något krav på återbetalning. Tillväxtverkets bidrag, plus eventuellt andra offentliga bidrag, får inte överstiga 50 procent av den externa kostnaden för företag med upp till 250 anställda och inte överstiga 25 procent för större företag. Företagets medfinansiering ska ske i form av egen penninginsats eller lån, utan inslag av statligt stöd. 6 (6)