Halvårsrapport januari juni 2016 för Nordea Hypotek AB (publ)

Transkript

1 f Halvårsrapport januari juni för Nordea Hypotek AB (publ) 1 (17) Resultat Rörelseresultatet uppgick till mkr (2 774), en ökning med 21,2% jämfört med samma period föregående år. Resultatet har jämfört med föregående period påverkats av främst följande faktorer: Räntenettot ökade med 628 mkr, en ökning på 20,5% jämfört med samma period föregående år. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde minskade med 30 mkr. Detta är i huvudsak hänförligt till finansiella instrument under säkringsredovisning och minskade ränteskillnadsersättningar vilket påverkat posten negativt med 62 mkr och minskade återköp av emitterade obligationer bokförda till upplupet anskaffningsvärde som påverkat posten positivt med 32 mkr. Kreditförlusterna netto uppgick under perioden till -5,6 mkr (-8,2) och är i sin helhet hänförlig till utlåning till privatpersoner. Intäkter Räntenettot uppgick under perioden till mkr (3 062). Avgifts- och provisionsnettot uppgick till 10 mkr (19). Resolutionsavgiften (tidigare stabilitetsavgiften) har under kvartal 1 omklassificerats från provisionskostnad till räntekostnad vilket påverkat avgifts- och provisonsnettot positivt med 68 mkr och räntenettot negativt med 68 mkr under perioden, se not 1 under avsnittet Förändrade redovisningsprinciper. Resolutionsavgiften beräknas för helåret uppgå till ca 136,5 mkr. Kostnader Rörelsekostnaderna uppgick till 263 mkr (260), en ökning med 3 mkr eller 1,1% jämfört med samma period föregående år. Detta beror i huvudsak på att det under har gjorts en översyn utav försäljningsoch administrationskostnaderna som Nordea Hypotek betalar till moderbolaget. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid periodens slut till mkr ( ), vilket översteg fjolårsvolymen med 6,5% (4,7). Utlåningen till privatmarknaden ökade med 8,0 % (7,5) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr ( ). Utlåningen till juridiska personer minskade med 0,2% (-5,7) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr (92 147). Osäkra fordringar och kreditförluster Osäkra fordringar brutto uppgick till 594 mkr (453). Nettot av återvinningar och nya kreditförluster innebar en förlust på -5,6 mkr (förlust på -8,2). Finansiering Långfristig finansiering sker huvudsakligen genom utgivning av säkerställda obligationer emitterade på den svenska marknaden och med löptider från två till tio år. Totalt emitterades under perioden obligationer, utgivna i svenska kronor, motsvarande mkr (52 700). Utestående obligationsvolym vid halvårsskiftet uppgick till mkr ( ), varav mkr (28 967) utgivna i annan valuta än svenska kronor. Nordea Hypotek hade per sista juni utestående daterade förlagslån från moderbolaget på totalt 4,7 miljarder kronor (4,7). I juni erhöll Nordea Hypotek ett ovillkorat aktieägartillskott på 4,7 miljarder kronor från moderbolaget. Säkerställda obligationer är ett upplåningsinstrument, reglerat i en särskild svensk lag, som ger investeraren förmånsrätt i händelse av låntagarens konkurs. Säkerställda obligationer kan enbart emitteras på basis av tillgångar med hög kvalitet och efter särskilt tillstånd från Finansinspektionen. Med hjälp av säkerställda obligationer och erhållna kreditbetyg får bolaget tillgång till en vidgad krets av upplåningskällor. Utöver den långfristiga upplåningen enligt ovan har bolaget löpande under perioden finansierat sig genom kortfristig upplåning hos moderbolaget. Rating Bolaget har sedan juni 2006 ratingen Aaa/AAA hos Moody s Investor Service respektive Standard & Poor s för de säkerställda obligationer som svarar för bolagets huvudsakliga långfristiga upplåning. Kapitaltäckning Nordea använder IRK-metoden (intern riskklassificering) för att beräkna kreditrisken i exponeringsklasserna företag, institut och hushåll. Övriga exponeringsklasser t.ex. stat beräknas tills vidare enligt schablonmetoden. Vid juni månads utgång uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr, beräknade enligt golvregeln. Primärkapitalrelationen var 9,1% och kapitaltäckningsgraden uppgick till 10,9%, inklusive periodens resultat. Exklusive tillägg för övergångsreglerna uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr med en primärkapitalrelation på 66,9% och en kapitaltäckningsgrad på 79,8%, inklusive periodens resultat.

2 2 (17) Utveckling på regelområdet Den 24 maj publicerade Finansinspektionen sina formellt antagna tillsynsmetoder samt löptidsgolvet som kommer att medföra högre kapitalkrav främst för företagsexponeringar för banker som använder IRK metoden. Det är en försiktigare beräkning av sannolikheten för fallissemang samt löptidsgolvet som medför högre kapitalkrav. Löptidsgolvet införs i års översyns- och utvärderingsprocess och de nya beräkningsgrunderna för sannolikheten för fallissemang införs sannolikt under. Förändring i styrelsen Ulla Hermann och Manuella Hansson har under lämnat styrelsen. Cathrine Bognäs, Head of local Group Credit Risk inom Retail Banking Sweden, och Elisabet Olin, Business Risk Manager Banking Sweden, har på årsstämman 14 mars valts till ordinarie styrelseledamöter i bolaget. Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter den i. Styrelsens försäkran Halvårsrapporten ger en rättvisande översikt av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Stockholm den 24 augusti Torsten Allqvie Styrelsens ordförande Elisabet Olin Cathrine Bognäs Nils Lindberg Peter Dalmalm Michael Skytt Verkställande direktör Nordea Hypotek AB (publ), org.nr , ingår i Nordeakoncernen som helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ). Denna halvårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

3 Resultaträkning 3 (17) Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Not Rörelseintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Avgifts- och provisionsintäkter Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Nettoresultat av poster till verkligt värde Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader: Personalkostnader Övriga administrationskostnader Summa rörelsekostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultatet Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Årets resultat Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Värdeförändringar under året Skatt på värdeförändringar under året Övrigt totalresultat, netto efter skatt Totalresultat

4 Balansräkning 4 (17) 31 dec Tkr Not Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Efterställda skulder Summa skulder Eget kapital Aktiekapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital För egna skulder ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Åtaganden Övriga noter Redovisningsprinciper 1 Segmentrapportering 2 Klassificering av finansiella instrument 8 Verkligt värde för finansiella tillgångar och 9 skulder Kapitaltäckning 10 Risker och osäkerhet 11

5 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital 5 (17) Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Erhållet aktieägartillskott Utgående balans per Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Lämnat koncernbidrag Skatt på lämnat koncernbidrag Utgående balans per 31 dec Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Utgående balans per ) aktier

6 Kassaflödesanalys 6 (17) Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av derivatinstrument, netto Förändring av övriga tillgångar Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av emitterade värdepapper Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Finansieringsverksamheten Aktieägartillskott Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring Likvida medel 31 dec Tkr Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran

7 Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport har upprättats enligt IAS 34 Delårsrapportering. Vidare har vissa kompletterande regler i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25 med tillägg) och redovisningsrekommendationen för juridiska personer (RFR 2) från Rådet för finansiell rapportering tillämpats. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts för delårsrapporten som för årsredovisningen. För ytterligare information se not 1 i årsredovisningen. De ändringar som införts under beskrivs i avsnittet Förändrade redovisningsprinciper nedan. Förändrade redovisningsprinciper Följande ändringar som publicerats av IASB trädde i kraft den 1 januari, men de har inte fått någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning: IAS 1 Upplysningsinitiativ Ändringar i IAS 16 och IAS 38 Förtydligande avseende accepterade metoder för avskrivning Årliga förbättringar av IFRS, Ändringar har också gjorts i lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, vilka började tillämpas den 1 januari. Dessa ändringar har inte fått någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning. Finansinspektionen har ändrat redovisningsföreskrifterna FFFS 2008: 25 genom utfärdandet av FFFS :20. Nordea Hypotek började tillämpa dessa ändringar den 1 januari, men de har inte haft någon betydande inverkan på redovisningen. 7 (17) Rådet för finansiell rapportering har gjort ändringar i redovisningsrekommendationen för juridiska personer genom RFR 2 Redovisning för juridiska personer januari. Dessa ändringar började tillämpas den 1 januari, men har inte haft någon betydande inverkan på redovisningen. Förändrad presentation av stabilitetsavgifter/resolutionsavgifter För att följa praxis på den lokala marknaden har Nordea Hypotek omklassificerat avgifter till statliga garantiprogram från Avgifts- och provisionsnetto till Räntenetto. Jämförelsesiffrorna har räknats om och inverkan på den aktuella perioden och tidigare perioder framgår av tabellen nedan. Den förändrade presentationen har inte haft någon inverkan på balansräkning eller eget kapital. Gammal Princip Jan-jun Jan-jun Helår Ny Princip Gammal Princip Ny Princip Gammal Princip Omräkning Omräkning Omräkning Ny Princip Mkr Räntenetto Avgifts- och provisionsnetto Inverkan på kapitaltäckningen till följd av nya eller omarbetade IFRS-standarder som ännu inte tillämpas IFRS 9 Finansiella instrument IASB har slutfört den nya standarden för finansiella instrument, IFRS 9 Finansiella instrument. IFRS omfattar klassificering och värdering, nedskrivning och generell säkringsredovisning och ersätter de befintliga kraven inom dessa områden i IAS 39. IFRS 9 träder i kraft för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare. Standarden får tillämpas tidigare, men IFRS 9 har ännu inte godkänts av EU-kommissionen. För närvarande avser Nordea Hypotek inte att tillämpa standarden i förtid. Ändringarna i klassificerings- och värderingsreglerna väntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks resultat- eller balansräkning eftersom den blandade värderingsmodellen behålls, och eftersom det fortfarande kommer att finnas en värderingskategori som liknar den befintliga kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas, i IAS 39. Några betydande omklassificeringar mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde eller någon betydande effekt på kapitaltäckningen eller stora exponeringar förväntas inte, men detta beror naturligtvis på vilka finansiella instrument som finns upptagna i Nordea Hypoteks balansräkning vid övergången.

8 8 (17) Nedskrivningskraven i IFRS 9 baseras på en modell för förväntade kreditförluster till skillnad från den nuvarande modellen för inträffade kreditförluster i IAS 39. Generellt förväntas de nya kraven höja avsättningarna för kreditförluster, minska eget kapital och inverka negativt på kapitaltäckningen vid övergången men medför ingen inverkan på stora exponeringar för den första tillämpningsperioden. IFRS 9 anger att alla tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat, liksom garantier och kreditåtaganden, ska omfattas av prövningen av nedskrivningsbehovet. För närvarande beräknar inte Nordea Hypotek gruppvisa värderingar utanför balansräkningen eller för kategorin Finansiella tillgångar som kan säljas. De tillgångar vars nedskrivningsbehov ska prövas, delas in i tre kategorier. Kategori 1 omfattar tillgångar där det inte har skett en väsentlig ökning av kreditrisken., kategori 2 omfattar tillgångar där det skett en väsentlig ökning av kreditrisken och kategori 3 omfattar tillgångar som individuellt har värderats som osäkra fordringar. I kategori 1 ska reserveringarna motsvara förväntade kreditförluster under de kommande 12 månaderna. I kategori 2 och 3 ska reserveringarna motsvara förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden. I Nordea Hypoteks befintliga modell för beräkning av gruppvisa reserveringar definieras en förlusthändelse som en försämring i låntagarens rating/scoring. En förlusthändelse i den befintliga modellen väntas dock inte motsvara den utlösande händelse som flyttar en post från kategori 1 till kategori 2 enligt IFRS 9. I dagsläget har inte Nordea Hypotek heller några reserveringar för tillgångar där det inte skett en ökning av kreditrisken. För tillgångar där det skett en väsentlig ökning av kreditrisken har Nordea Hypotek i dagsläget reserveringar motsvarande de förluster som beräknas uppkomma under perioden mellan dagen för förlusthändelsen och dagen då den identifieras individuellt, den så kallad uppkomstperioden (emergence period), medan IFRS 9 kommer att kräva reserveringar motsvarande förväntade kreditförluster under hela den återstående löptiden. Detta innebär att de totala reserveringarna kommer att öka när IFRS 9 implementeras. Den största förändringen av kraven avseende allmän säkringsredovisning är att standarden gör säkringsredovisningen mer anpassad till riskhanteringen. Eftersom Nordea Hypotek i allmänhet använder portföljsäkring bedömer Nordea Hypotek att de nya kraven inte får någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar för den första tillämpningsperioden. Nordea Hypoteks konsekvensanalys av införandet av IFRS 9 är ännu inte slutförd. IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt IASB har publicerat den nya standarden IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt (Revenue from Contracts with Customers). Den nya standarden beskriver en enda heltäckande redovisningsmodell för intäkter från kundkontrakt och ersätter nuvarande standarder och tolkningar för intäktsredovisning i IFRS, till exempel IAS 18 Intäkter Den nya standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar med den 1 januari 2018 eller senare, men får tillämpas tidigare. EU-kommissionen väntas godkänna standarden under tredje kvartalet. För närvarande avser Nordea Hypotek inte att tillämpa standarden i förtid. Standarden gäller inte för finansiella instrument, försäkringsavtal eller leasingavtal. Nordea Hypotek har inte slutfört sin analys av dess inverkan på redovisningen, men den nuvarande bedömningen är att den nya standarden inte får någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar för den första tillämpningsperioden. Övriga ändringar i IFRS Övriga ändringar i IFRS förväntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när de tillämpas första gången. Not 2 Segmentrapportering Rörelsesegment Banking Sweden Group Treasury Övriga rörelsesegment Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Avstämning Summa Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten

9 Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter 9 (17) Jan-jun Jan-jun Mkr Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Koncernfunktioner och oallokerade poster Summa Rapporterbara segment Jämfört med årsredovisningen är identifieringen av rörelsesegmenten oförändrad. Banking Sweden bedriver fullständig bankverksamhet till privat- och företagskunder och utgör Nordea Hypoteks största kundområde. Övriga rörelsesegment avser i huvudsak Wholesale Banking och supportfunktionen Operations inom bankverksamheten. Koncernfunktioner och resultat som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten visas separat som avstämningsposter i tabellen ovan. Nordea Hypotek har kort upplåning hos Nordea Bank AB. Då stiborräntan (3 mån) är negativ innebär det att Nordea Hypotek får en intäkt vid varje sådan upplåning och motsvarande kostnad återfinns i Nordea Bank AB. Detta i kombination med fallande marknadsräntor förklarar i huvudsak varför räntekostnaderna hos Group Treasury, som sköter upplåningen för Nordea Hypotek, har minskat med ca mkr jämfört med motsvarande period. Resultateffekten utav den korta upplåningen, som är kopplad till 3 mån stibor, som Nordea Hypotek har hos moderbolaget uppgick till ca +310 mkr under första halvåret. Not 3 Avgifts- och provisionsnetto Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Utlåningsprovisioner Övriga provisionsintäkter Avgifts- och provisionsintäkter Värdepappersprovisioner Övriga provisionskostnader Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Under Q1 har resolutionsavgiften (f d stabilitetsavgiften) omklassificerats från provisionskostnad till räntekostnad. Not 4 Nettoresultat av poster till verkligt värde Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument Summa Not 5 Kreditförluster, netto Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Kreditförluster fördelade per kategori Utlåning till allmänheten Konstaterade kreditförluster Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade kreditförluster Återvinningar av tidigare konstaterade kreditförluster Avsättningar Återföringar av tidigare gjorda avsättningar Summa

10 10 (17) Not 6 Utlåning och osäkra lånefordringar Kreditinstitut Allmänheten 31 dec 31 dec Mkr Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde Summa 31 dec Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde Från och med Q4 ingår nu också en gruppvis reservering för fallerade lån till privatpersoner i osäkra lånefordringar. Detta som en konsekvens av att det då implementerades en ny modell för gruppvisa reserveringar i Nordeakoncernen. Reserver och avsättningar Tkr 31 dec Reserver för poster i balansräkningen Summa reserver

11 Nyckeltal 11 (17) 31 dec Andel osäkra lånefordringar, brutto 1, räntepunkter 11,4 12,0 9,3 Andel osäkra lånefordringar, netto 2, räntepunkter 11,1 11,7 7,7 Total reserveringsgrad 3, räntepunkter 1,2 1,4 2,1 Reserver i relation till osäkra lånefordringar 4, % 2,7 2,7 17,0 Totala reserver i relation till osäkra lånefordringar 5, % 10,9 11,4 22,9 1 Individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 2 Individuellt värderade osäkra lånefordringar efter reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 3 Totala reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 4 Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar dividerade med individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver, %. 5 Totala reserver dividerade med totala osäkra lånefordringar före reserver, %. Not 7 Derivatinstrument 31 dec Verkligt värde, mkr Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa Nominellt värde, mkr 31 dec Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa

12 12 (17) Not 8 Klassificering av finansiella instrument Låne- Derivat- Icke och kund- instrument finansiella Mkr fordringar för säkring tillgångar Summa Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Summa 31 dec Derivat- Övriga Icke instrument finansiella finansiella Mkr för säkring skulder skulder Summa Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Summa 31 dec

13 13 (17) Not 9 Verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder i i 31 dec 31 dec Mkr Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Utlåning Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Finansiella skulder Inlåning och skuldinstrument Derivatinstrument Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (nivå 2) har använts för bestämning av verkligt värde avseende derivaten. Fastställande av verkligt värde beskrivs i årsredovisningen för, not 23 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Värdering av nettopositioner Derivatinstrument (tillgångar och skulder) med motsatta positioner i marknads- eller kreditrisk värderas utifrån det pris som skulle ha erhållits vid en försäljning av den nettotillgång som är exponerad för den specifika risken eller betalats vid en överlåtelse av den nettoskuld som är exponerad för den specifika risken. Ytterligare information om värderingstekniker och indata som använts vid värderingen till verkligt värde finns i årsredovisningen för, not 23 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Not 10 Kapitaltäckning Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen 31 dec 2 Mkr Beräkning av kapitalbas Eget kapital Kärnprimärkapital före avdrag enligt CRR IRK-reserveringar underskott (-) Övriga poster, netto Summa avdrag från kärnprimärkapitalet enligt CRR Kärnprimärkapital (netto efter avdrag) Primärkapital (netto efter avdrag) Supplementärt kapital före avdrag enligt CRR IRK-reserveringar överskott (+) Summa lagstiftningsjusteringar av supplementärkapital Supplementärt kapital Kapitalbas (netto efter avdrag) Kapitalbas justerad för IRK-reserveringar, d.v.s. den justerade kapitalbasen uppgick till mkr den i. 2 Inkluderar periodens resultat.

14 Kapitalbas inklusive periodens resultat 14 (17) Mkr 31 dec Primärkapital, inkl. periodens resultat Kapitalbas, inkl. periodens resultat Minimikapitalkrav på kapitaltäckning och riskexponeringsbelopp 31 dec Minimikapitalkrav Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Mkr ringsbelopp kapitalkrav ringsbelopp kapitalkrav ringsbelopp Kreditrisk varav motpartsrisk IRK metoden företag avancerad IRK-metod grundläggande IRK-metod institut hushållexponeringar med säkerhet i fastighet andra hushållsexponeringar övriga Schablonmetoden stater eller centralbanker delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter institut säkrade genom panträtt i fastigheter Risk hänförlig till Kreditvärdighetsjustering Marknadsrisk Operativ risk Schablonmetoden Ytterligare riskexponeringsbelopp enligt Artikel 3 CRR Delsumma Justering enligt Basel 1 golv Ytterligare kapitalkrav enligt Basel 1 golv Summa

15 15 (17) Minimikapitalkrav på kapitaltäckning och kapitalbuffertar Kapitalbuffertar Minimikrav på Summa kapital Procent kapitaltäckning CCOB CCyB SII SRB buffertar Summa Kärnprimärkapital 4,5 2,5 1, ,0 8,5 Primärkapital 6,0 2,5 1, ,0 10,0 Kapitalbas 8,0 2,5 1, ,0 12,0 Mkr Kärnprimärkapital Primärkapital Kapitalbas Kärnprimärkapital tillgängligt för att uppfylla buffertkrav Procent av REA 31 dec 1 Kärnprimärkapital 53,6 43,2 38,8 1 Inklusive periodens resultat. Kapitalrelationer Procent 31 dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 66,9 49,2 51,0 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 66,9 49,2 51,0 Total kapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 79,8 62,7 64,3 Kärnprimärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 59,6 35,4 44,8 Primärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 59,6 35,4 44,8 Total kapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 72,5 49,0 58,1 Kapitalrelationer inklusive övergångsregler Procent 31 dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 9,1 6,7 7,4 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 9,1 6,7 7,4 Total kapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 10,9 8,6 9,3 Kärnprimärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 8,1 4,9 6,5 Primärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 8,1 4,9 6,5 Total kapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 9,9 6,7 8,4 Bruttosoliditet 31 dec 1 Primärkapital, inklusive övergångsregler, mkr Bruttosoliditet, mkr Bruttosoliditet, procent 3,9 3,2 3,1 1 Inklusive periodens resultat.

16 Kreditriskexponeringar där interna modeller används uppdelade efter kreditbetyg och riskklass, belopp i Mkr Exponeringar inom balansräkningen Exponeringar utanför balansräkningen Exponeringsbelopp vid fallissemang (EAD) 1 Varav EAD utanför balansräkningen räkningen 16 (17) Exponeringsviktad genomsnittlig riskvikt Företag, avancerad IRKmetod varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav utan kreditbetyg varav fallerade Institut, grundläggande IRK-metod varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav utan kreditbetyg varav fallerade Hushåll, varav exponering med säkerhet i fastighet varav riskklass A varav riskklass B varav riskklass C varav riskklass D varav riskklass E varav riskklass F varav utan riskklass varav fallerade Hushåll, varav övriga exponeringar varav riskklass A varav riskklass B varav riskklass C varav riskklass D varav riskklass E varav riskklass F varav utan riskklass varav fallerade Övriga motpartslösa tillgångar Inkluderar exponeringar vid fallissemang för poster inom och utanför balansräkningen samt derivat. Nordea Hypotek har inte följande IRK-kategorier: aktier, poster som representerar innehav i värdepapperiserade krediter, krediter till stater och centralbanker samt kvalificerade rullande hushållsexponeringar.

17 Not 11 Risker och osäkerhet Kreditrisk är den mest betydande riskexponeringen för bolaget. Bolaget är också exponerat för likviditetsrisk och operativ risk. Ingen av dessa exponeringar och risker bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på bolaget eller dess finansiella ställning under det kommande halvåret. Några utestående tvister eller processer i vilka krav av väsentlig omfattning framförts mot bolaget föreligger inte. 17 (17)