Halvårsrapport januari juni 2014 för Nordea Hypotek AB (publ)

Transkript

1 f Halvårsrapport januari juni 2014 för Nordea Hypotek AB (publ) 1 (14) Resultat Rörelseresultatet uppgick till mkr (1 889), en ökning med 11,5% jämfört med samma period föregående år. Resultatet har jämfört med föregående period påverkats av främst följande faktorer: Räntenettot ökade med 229 mkr, en ökning på 9,9% jämfört med samma period föregående år. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde minskade med 14 mkr, posten är hänförlig till säkringsredovisning och ränteskillnadsersättning. Även återköp av emitterade obligationer bokförda till upplupet anskaffningsvärde har påverkat posten negativt med 39 mkr. Kreditförlusterna netto uppgick under perioden till -5,9 mkr (-7,4) och är i sin helhet hänförlig till utlåning till privatpersoner. Intäkter Räntenettot uppgick under perioden till mkr (2 304). Provisionsnettot har för perioden belastats med beräknad stabilitetsavgift på 57 mkr och uppgick till -38 mkr (-46). Stabilitetsavgiften beräknas för helåret 2014 uppgå till ca 114 mkr. Kostnader Rörelsekostnaderna uppgick till 250 mkr (243), en ökning med 7 mkr eller 2,8% jämfört med samma period föregående år. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid periodens slut till mkr ( ), vilket översteg fjolårsvolymen med 7,4% (0,9). Utlåningen till privatmarknaden ökade med 9,3% (5,9) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr ( ). Utlåningen till juridiska personer ökade marginellt med 0,5% (-13,2) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr (97 177). Osäkra fordringar och kreditförluster Osäkra fordringar brutto uppgick till 397 mkr (484). Nettot av återvinningar och nya kreditförluster innebar en förlust på -5,9 mkr (förlust på -7,4). Finansiering Långfristig finansiering sker huvudsakligen genom utgivning av säkerställda obligationer emitterade på den svenska marknaden och med löptider från två till tio år. Totalt emitterades under perioden obligationer, utgivna i svenska kronor, motsvarande mkr (41 826). Utestående obligationsvolym vid halvårsskiftet 2014 uppgick till mkr ( ), varav mkr (41 453) utgivna i annan valuta än svenska kronor. Nordea Hypotek hade per sista juni 2014 utestående daterade förlagslån från moderbolaget på totalt 4,4 miljarder kronor (4,4). Säkerställda obligationer är ett upplåningsinstrument, reglerat i en särskild svensk lag, som ger investeraren förmånsrätt i händelse av låntagarens konkurs. Säkerställda obligationer kan enbart emitteras på basis av tillgångar med hög kvalitet och efter särskilt tillstånd från Finansinspektionen. Med hjälp av säkerställda obligationer och erhållna kreditbetyg får bolaget tillgång till en vidgad krets av upplåningskällor. Utöver den långfristiga upplåningen enligt ovan har bolaget löpande under perioden finansierat sig genom kortfristig upplåning hos moderbolaget. Rating Bolaget har sedan juni 2006 ratingen Aaa/AAA hos Moody s Investor Service respektive Standard & Poor s för de säkerställda obligationer som svarar för bolagets huvudsakliga långfristiga upplåning. Kapitaltäckning Nordea använder IRK-metoden (intern riskklassificering) för att beräkna kreditrisken i exponeringsklasserna företag, institut och hushåll. Övriga exponeringsklasser t.ex. stat beräknas tills vidare enligt schablonmetoden. Under 2014 implementerades nya kapitaltäckningsregler enligt Basel III (CRR/CRD IV). Övergångsreglerna från Basel 1 kvarstår med ett golv där riskvägda tillgångar beräknade enligt Basel III ej får understiga 80 procent av det belopp som framräknas enligt reglerna i Basel I. Vid juni månads utgång uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr, beräknade enligt golvregeln. Primärkapitalrelationen var 7,7% och kapitaltäckningsgraden uppgick till 9,6%, inklusive periodens resultat. Exklusive tillägg för övergångsreglerna uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr med en primärkapitalrelation på 47,1% och en kapitaltäckningsgrad på 58,9%, inklusive periodens resultat.

2 Förändring i styrelsen Erik Gref har lämnat styrelsen under Erik Skoog, chef för Business Analytics inom Operations Sweden, Retail Banking, valdes vid årsstämman den 12 mars 2014 till ny ordinarie styrelseledamot. 2 (14) Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter den i Styrelsens försäkran Halvårsrapporten ger en rättvisande översikt av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Stockholm den 22 augusti 2014 Thomas Nyman Styrelsens ordförande Torsten Allqvie Vice ordförande Ulla Hermann Nils Lindberg Erik Skoog Elisabeth Olin Michael Skytt Verkställande direktör Nordea Hypotek AB (publ), org.nr , ingår i Nordeakoncernen som helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ). Denna halvårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

3 Resultaträkning 3 (14) Tkr Not 2014 Rörelseintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Avgifts- och provisionsintäkter Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Nettoresultat av poster till verkligt värde Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader: Personalkostnader Övriga administrationskostnader Summa rörelsekostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultatet Tkr 2014 Årets resultat Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Värdeförändringar under året Skatt på värdeförändringar under året Övrigt totalresultat, netto efter skatt Totalresultat

4 Balansräkning 4 (14) 31 dec Tkr Not 2014 Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Efterställda skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Aktiekapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital För egna skulder ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Åtaganden Övriga noter Redovisningsprinciper 1 Segmentrapportering 2 Klassificering av finansiella instrument 9 Verkligt värde för finansiella tillgångar och 10 skulder Kapitaltäckning 12 Risker och osäkerhet 13

5 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital 5 (14) Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Utgående balans per Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Lämnat koncernbidrag Skatt på lämnat koncernbidrag Utgående balans per 31 dec Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Utgående balans per ) aktier

6 Kassaflödesanalys 6 (14) Tkr 2014 Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av derivatinstrument, netto Förändring av övriga tillgångar Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av emitterade värdepapper Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Finansieringsverksamheten Emissioner av efterställda skulder Amortering av efterställda skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring Likvida medel 31 dec Tkr 2014 Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran

7 Not 1 Redovisningsprinciper 7 (14) De finansiella rapporterna för Nordea Hypotek AB (publ), upprättas i enlighet med Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och IFRS, med de tillägg och undantag som följer av rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer, utfärdad av Rådet för finansiell rapportering, och Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25, med tillägg i FFFS 2009:11, 2011:54, :2 och :24). Enligt RFR 2 ska Nordea Hypotek AB (publ) tillämpa alla standarder och tolkningar som utfärdats av IASB och IFRS IC i den mån detta är möjligt inom ramen för svensk redovisningslagstiftning, och därvid beakta den nära kopplingen mellan finansiell rapportering och beskattning. Rekommendationen fastställer undantag och tillägg till IFRS. Denna delårsrapport uppfyller de krav som ställs enligt IAS 34 Delårsrapportering. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation I allt väsentligt är redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationerna oförändrade jämfört med årsredovisningen. Finansinspektionen har gjort tillägg i FFFS 2008:25, i FFFS :24 och Rådet för finansiell rapportering har gjort tillägg i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Nordea Hypotek började i förväg att tillämpa det nya kravet i FFFS :24 avseende rapportering av löptidsinformation den 1 januari. Övriga tillägg började tillämpas den 1 januari 2014, men de har inte haft någon betydande inverkan på Nordea Hypotek. Inverkan på kapitaltäckningen till följd av nya eller omarbetade IFRS-standarder IFRS 9 Finansiella instrument som omfattar klassificering och värdering (fas 1) och allmän säkringsredovisning (fas 3) har antagits av IASB men tillämpas ännu inte av Nordea Hypotek. Ändringarna i klassificering och värdering (fas 1) väntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks resultateller balansräkning eftersom den blandade värderingsmodellen behålls. Några betydande omklassificeringar mellan verkligt värde och anskaffningsvärde eller någon betydande effekt på kapitaltäckningen eller stora exponeringar förväntas inte, men det beror naturligtvis på vilka finansiella instrument som finns upptagna i Nordea Hypoteks balansräkning vid övergången och hur den slutliga standarden kommer att se ut. Förändringar kommer sannolikt att göras i standarden innan den träder i kraft. Den största förändringen av kraven avseende allmän säkringsredovisning (fas 3) är att standarden gör säkringsredovisningen mer anpassad till riskhanteringen. Eftersom Nordea Hypotek i allmänhet endast använder portföljsäkring bedömer Nordea Hypotek att de nya kraven inte får någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar. IASB har också antagit standarden IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt (Revenue from Contracts with Customers). Den nya standarden tillämpas ännu inte av Nordea Hypotek. Den nya standarden förväntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks balansräkning, kapitaltäckning eller stora exponeringar. Not 2 Segmentrapportering Rörelsesegment Banking Sweden Group Treasury Övriga rörelsesegment Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Avstämning Summa Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten

8 Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter 8 (14) Jan-jun 2014 Jan-jun Mkr Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Koncernfunktioner och oallokerade poster Summa Rapporterbara segment Jämfört med årsredovisningen är identifieringen av rörelsesegmenten oförändrad. Banking Sweden bedriver fullständig bankverksamhet till privat- och företagskunder och utgör Nordea Hypoteks största kundområde. Övriga rörelsesegment avser i huvudsak Wholesale Banking och supportfunktionen Products inom bankverksamheten. Koncernfunktioner och resultat som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten visas separat som avstämningsposter i tabellen ovan. Not 3 Avgifts- och provisionsnetto Tkr 2014 Utlåningsprovisioner Övriga provisionsintäkter Avgifts- och provisionsintäkter Värdepappersprovisioner Statligt garantiprogram Övriga provisionskostnader Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Not 4 Nettoresultat av poster till verkligt värde Tkr 2014 Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument Summa Not 5 Kreditförluster, netto Tkr 2014 Kreditförluster fördelade per kategori Utlåning till allmänheten varav reserveringar varav nedskrivningar varav utnyttjade reserveringar varav återföringar varav återvinningar Summa

9 Not 6 Bokslutsdispositioner Tkr 2014 Upplösning av periodiseringsfond Summa (14) Not 7 Utlåning och osäkra lånefordringar Kreditinstitut Allmänheten 31 dec 31 dec Mkr Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde Summa 31 dec 2014 Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde

10 Not 7 Fortsättning 10 (14) Reserver och avsättningar Tkr dec Reserver för poster i balansräkningen Summa reserver Nyckeltal 31 dec 2014 Andel osäkra lånefordringar, brutto 1, punkter 8,5 10,0 11,1 Andel osäkra lånefordringar, netto 2, punkter 7,7 9,0 10,2 Total reserveringsgrad 3, punkter 1,4 1,5 1,6 Reserver i relation till osäkra lånefordringar 4, % 9,7 9,1 8,5 Totala reserver i relation till osäkra lånefordringar 5, % 16,5 15,1 14,1 1 Individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, punkter. 2 Individuellt värderade osäkra lånefordringar efter reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, punkter. 3 Totala reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, punkter. 4 Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar dividerade med individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver, %. 5 Totala reserver dividerade med totala osäkra lånefordringar före reserver, %. Not 8 Derivatinstrument dec Verkligt värde, mkr Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa Nominellt värde, mkr dec Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa

11 11 (14) Not 9 Klassificering av finansiella instrument Låne- Derivat- Icke och kund- instrument finansiella Mkr fordringar för säkring tillgångar Summa Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Summa 31 dec Derivat- Övriga Icke instrument finansiella finansiella Mkr för säkring skulder skulder Summa Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Summa 31 dec

12 12 (14) Not 10 Verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder i 2014 i dec 31 dec Mkr Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Utlåning Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Finansiella skulder Inlåning och skuldinstrument Derivatinstrument Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (nivå 2) har använts för bestämning av verkligt värde avseende derivaten. Fastställande av verkligt värde beskrivs i årsredovisningen för, not 26 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Värdering av nettopositioner Derivatinstrument (tillgångar och skulder) med motsatta positioner i marknads- eller kreditrisk värderas utifrån det pris som skulle ha erhållits vid en försäljning av den nettotillgång som är exponerad för den specifika risken eller betalats vid en överlåtelse av den nettoskuld som är exponerad för den specifika risken. Ytterligare information om värderingstekniker och indata som använts vid värderingen till verkligt värde finns i årsredovisningen för, not 26 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Not 11 Obeskattade reserver Tkr 2014 Periodiseringsfond Summa tillgångar Skattesats 22 % Not 12 Kapitaltäckning Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen dec 3 Mkr Beräkning av kapitalbas Eget kapital Föreslagen/verkställd utdelning IRK-reserveringar över- (+)/underskott (-) Övriga poster, netto Primärkapital (netto efter avdrag) Supplementärkapitalinstrument IRK-reserveringar över- (+)/underskott (-) Övriga poster, netto Kapitalbas (netto efter avdrag) Underskott dras nu av till 100% från kärnprimärkapitalet (tidigare 50% från primärkapital, 50% från supplementärkapital). 2 Kapitalbas justerad för IRB-reservering, dvs justerad kapitalbas uppgick till mkr den i Inkluderar periodens resultat

13 13 (14) Kapitalbas Mkr dec Primärkapital inkl. periodens resultat Kapitalbas inkl. periodens resultat Primärkapital exkl. periodens resultat Kapitalbas exkl. periodens resultat Minimikapitalkrav och Riskexponeringsbelopp dec Minimikapitalkraringsbelopkapitalkraringsbelopkapitalkraringsbelopp Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Mkr Kreditrisk IRK metoden varav företag varav avancerad IRK-metod varav grundläggande IRK-metod varav institut varav hushåll varav övrigt Schablonmetoden varav stat varav hushåll varav övrigt Kreditvärdighetsjusteringsrisk Marknadsrisk Operativ risk Schablonmetoden Delsumma Justering för övergångsregler Tillkommande kapitalkrav enligt golvregler Summa Minimikapitalkrav och buffertar Buffertar Minimi- Procent Kapitalkrav CCB CCCB SIFI SRB Summa Kärnprimärkapital 4,5 N/A N/A N/A N/A 4,5 Primärkapital 6,0 N/A N/A N/A N/A 6,0 Kapitalbas 8,0 N/A N/A N/A N/A 8,0 Mkr Kärnprimärkapital N/A N/A N/A N/A Primärkapital N/A N/A N/A N/A Kapitalbas N/A N/A N/A N/A 2 972

14 14 (14) Kapitalrelationer Procent dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 47,1 31,9 32,4 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 47,1 31,9 32,4 Kapitaltäckningsgrad, inkl. periodens resultat 58,9 40,6 41,1 Not 13 Risker och osäkerhet Kreditrisk är den mest betydande riskexponeringen för bolaget. Bolaget är också exponerat för likviditetsrisk och operativ risk. Ingen av dessa exponeringar och risker bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på bolaget eller dess finansiella ställning under det kommande halvåret. Några utestående tvister eller processer i vilka krav av väsentlig omfattning framförts mot bolaget föreligger inte.