Halvårsrapport januari juni 2015 för Nordea Hypotek AB (publ)

Transkript

1 f Halvårsrapport januari juni för Nordea Hypotek AB (publ) 1 (16) Resultat Rörelseresultatet uppgick till mkr (2 107), en ökning med 31,7% jämfört med samma period föregående år. Resultatet har jämfört med föregående period påverkats av främst följande faktorer: Räntenettot ökade med 585 mkr, en ökning på 23,1% jämfört med samma period föregående år. Nettoresultatet av finansiella poster till verkligt värde ökade med 94 mkr, posten är hänförlig till säkringsredovisning och ränteskillnadsersättning. Även minskade återköp av emitterade obligationer bokförda till upplupet anskaffningsvärde har påverkat posten positivt med 78 mkr. Kreditförlusterna netto uppgick under perioden till -8,2 mkr (-5,9) och är i sin helhet hänförlig till utlåning till privatpersoner. Intäkter Räntenettot uppgick under perioden till mkr (2 534). Provisionsnettot har för perioden belastats med beräknad stabilitetsavgift på 56 mkr och uppgick till -38 mkr (-38). Stabilitetsavgiften beräknas för helåret uppgå till ca 112,8 mkr. Kostnader Rörelsekostnaderna uppgick till 260 mkr (250), en ökning med 10 mkr eller 4,0% jämfört med samma period föregående år. Detta beror i huvudsak på att det under har gjorts en översyn utav försäljningskostnaderna till Nordea. För helåret innebär det att bolaget kommer att betala 485,6 mkr i ersättning till Nordea jämfört med 464,9 mkr för. Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick vid periodens slut till mkr ( ), vilket översteg fjolårsvolymen med 4,7% (7,4). Utlåningen till privatmarknaden ökade med 7,5 % (9,3) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr ( ). Utlåningen till juridiska personer minskade med 5,69% (+0,5) under perioden och uppgick vid periodens slut till mkr (97 705). Osäkra fordringar och kreditförluster Osäkra fordringar brutto uppgick till 453 mkr (397). Nettot av återvinningar och nya kreditförluster innebar en förlust på -8,2 mkr (förlust på -5,9). Finansiering Långfristig finansiering sker huvudsakligen genom utgivning av säkerställda obligationer emitterade på den svenska marknaden och med löptider från två till tio år. Totalt emitterades under perioden obligationer, utgivna i svenska kronor, motsvarande mkr (41 950). Utestående obligationsvolym vid halvårsskiftet uppgick till mkr ( ), varav mkr (31 925) utgivna i annan valuta än svenska kronor. Nordea Hypotek hade per sista juni utestående daterade förlagslån från moderbolaget på totalt 4,7 miljarder kronor (4,4). Säkerställda obligationer är ett upplåningsinstrument, reglerat i en särskild svensk lag, som ger investeraren förmånsrätt i händelse av låntagarens konkurs. Säkerställda obligationer kan enbart emitteras på basis av tillgångar med hög kvalitet och efter särskilt tillstånd från Finansinspektionen. Med hjälp av säkerställda obligationer och erhållna kreditbetyg får bolaget tillgång till en vidgad krets av upplåningskällor. Utöver den långfristiga upplåningen enligt ovan har bolaget löpande under perioden finansierat sig genom kortfristig upplåning hos moderbolaget. Rating Bolaget har sedan juni 2006 ratingen Aaa/AAA hos Moody s Investor Service respektive Standard & Poor s för de säkerställda obligationer som svarar för bolagets huvudsakliga långfristiga upplåning. Kapitaltäckning Nordea använder IRK-metoden (intern riskklassificering) för att beräkna kreditrisken i exponeringsklasserna företag, institut och hushåll. Övriga exponeringsklasser t.ex. stat beräknas tills vidare enligt schablonmetoden. Vid juni månads utgång uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr, beräknade enligt golvregeln. Primärkapitalrelationen var 7,4% och kapitaltäckningsgraden uppgick till 9,3%, inklusive periodens resultat. Exklusive tillägg för övergångsreglerna uppgick bolagets riskvägda tillgångar till mkr med en primärkapitalrelation på 51,0% och en kapitaltäckningsgrad på 64,3%, inklusive periodens resultat. Utveckling på regelområdet Den 22 juni beslutade Finansinspektionen att höja den cykliska kapitalbufferten för Sverige från 1 procent till 1,5 procent. Beslutet träder i kraft den 27 juni Den 11 maj publicerade Finansinspektionen metoder för att bedöma kapitalkravet enligt pelare 2 för tre risktyper: kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. Den samlade kapitalbedömningen pågår just nu och den aktuella

2 metoden enligt pelare 2 kommer inte att ändras förrän i slutet av september då den gemensamma tillsynsgruppens bedömning ska vara klar. 2 (16) Förändring i styrelsen Thomas Nyman, Elisabeth Olin och Erik Skoog har lämnat styrelsen under. Manuella Hansson, chef för Operations Sweden, Retail Banking, och Peter Dalmalm, ställföreträdande chef för Banking Sweden, Retail Banking, valdes vid årsstämman den 12 mars till nya ordinarie styrelseledamöter. Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter den i. Styrelsens försäkran Halvårsrapporten ger en rättvisande översikt av bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför. Stockholm den 26 augusti Torsten Allqvie Styrelsens ordförande Manuella Hansson Ulla Hermann Nils Lindberg Peter Dalmalm Michael Skytt Verkställande direktör Nordea Hypotek AB (publ), org.nr , ingår i Nordeakoncernen som helägt dotterbolag till Nordea Bank AB (publ). Denna halvårsrapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

3 Resultaträkning 3 (16) Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Not Rörelseintäkter Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Avgifts- och provisionsintäkter Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Nettoresultat av poster till verkligt värde Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Allmänna administrationskostnader: Personalkostnader Övriga administrationskostnader Summa rörelsekostnader Kreditförluster, netto Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Rapport över totalresultatet Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Årets resultat Poster som kan komma att omklassificeras till resultaträkningen Kassaflödessäkringar Värdeförändringar under året Skatt på värdeförändringar under året Övrigt totalresultat, netto efter skatt Totalresultat

4 Balansräkning 4 (16) 31 dec Tkr Not Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skattefordringar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Efterställda skulder Summa skulder Eget kapital Aktiekapital Övriga reserver Balanserade vinstmedel Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital För egna skulder ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Åtaganden Övriga noter Redovisningsprinciper 1 Segmentrapportering 2 Klassificering av finansiella instrument 8 Verkligt värde för finansiella tillgångar och 9 skulder Kapitaltäckning 10 Risker och osäkerhet 11

5 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet Eget kapital Fritt eget kapital Fritt eget kapital 5 (16) Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Utgående balans per Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Lämnat koncernbidrag Skatt på lämnat koncernbidrag Utgående balans per 31 dec Tkr Aktiekapital 1) säkringar vinstmedel kapital Kassaflödes- Balanserade Summa eget Ingående balans per 1 jan Totalresultat Utgående balans per ) aktier

6 Kassaflödesanalys 6 (16) Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betalda inkomstskatter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring av utlåning till allmänheten Förändring av derivatinstrument, netto Förändring av övriga tillgångar Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring av skulder till kreditinstitut Förändring av emitterade värdepapper Förändring av övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Finansieringsverksamheten Emissioner av efterställda skulder Amortering av efterställda skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring Likvida medel 31 dec Tkr Utlåning till kreditinstitut, betalbar vid anfordran

7 7 (16) Not 1 Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som använts för att redovisa och värdera poster i de finansiella rapporterna följer Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag liksom Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:25, med tillägg i FFFS 2009:11, 2011:54, 2013:2, 2013:24 och :18). Detta innebär att Nordea Hypotek tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS), godkänd av EU-kommissionen, i den mån detta är möjligt inom ramen för svensk redovisningslagstiftning, och med beaktande av den nära kopplingen mellan finansiell rapportering och beskattning. Denna delårsrapport uppfyller de krav som ställs enligt IAS 34 Delårsrapportering. Förändrade redovisningsprinciper och förändrad presentation I allt väsentligt är redovisningsprinciperna, beräkningsgrunderna och presentationen i de finansiella rapporterna oförändrade jämfört med årsredovisningen. Följande ändringar som publicerats av IASB trädde i kraft den 1 januari, men de har inte fått någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning: Årliga förbättringar av IFRS, Årliga förbättringar av IFRS, IFRIC 21 Avgifter Rådet för finansiell rapportering har gjort ändringar i redovisningsrekommendationen för juridiska personer genom RFR 2 Redovisning för juridiska personer januari. Ändringarna började tillämpas av Nordea Hypotek den 1 januari, till följd av tillämpningen av FFFS 2008:25, men har inte haft någon inverkan på Nordea Hypoteks redovisning. Inverkan på kapitaltäckningen till följd av nya eller omarbetade IFRS-standarder IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 Finansiella instrument som omfattar klassificering och värdering, nedskrivning och generell säkringsredovisning har antagits av IASB men tillämpas ännu inte av Nordea Hypotek. Ändringarna i klassificerings- och värderingsreglerna väntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks resultat- eller balansräkning eftersom den blandade värderingsmodellen behålls. Några betydande omklassificeringar mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde eller någon betydande effekt på kapitaltäckningen eller stora exponeringar förväntas inte, men detta beror naturligtvis på vilka finansiella instrument som finns upptagna i Nordea Hypoteks balansräkning vid övergången. Nedskrivningskraven i IFRS 9 baseras på en modell för förväntade kreditförluster och inte på den befintliga modellen för inträffade kreditförluster i IAS 39. Generellt förväntas de nya kraven höja avsättningarna för kreditförluster, minska eget kapital och inverka negativt på kapitaltäckningen vid övergången. Nordea Hypoteks konsekvensanalys är ännu inte slutförd. Den största förändringen av kraven avseende generell säkringsredovisning är att standarden gör säkringsredovisningen mer anpassad till riskhanteringen. Eftersom Nordea Hypotek i allmänhet bara använder portföljsäkring bedömer Nordea Hypotek att de nya kraven inte får någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när den tillämpas första gången. IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt IASB har också antagit IFRS 15 Intäkter från kundkontrakt (Revenue from Contracts with Customers). Nordea Hypotek har inte infört denna nya standard ännu. Den förväntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när den tillämpas första gången. Övriga ändringar i IFRS Övriga ändringar i IFRS förväntas inte få någon betydande inverkan på Nordea Hypoteks redovisning, kapitaltäckning eller stora exponeringar när de tillämpas första gången.

8 8 (16) Not 2 Segmentrapportering Rörelsesegment Banking Sweden Group Treasury Övriga rörelsesegment Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Avstämning Summa Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Jan-jun Mkr Summa rörelseintäkter Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Avstämning mellan summa rörelsesegment och finansiella rapporter Jan-jun Jan-jun Mkr Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Summa rörelsesegment Koncernfunktioner och oallokerade poster Summa Rapporterbara segment Jämfört med årsredovisningen är identifieringen av rörelsesegmenten oförändrad. Banking Sweden bedriver fullständig bankverksamhet till privat- och företagskunder och utgör Nordea Hypoteks största kundområde. Övriga rörelsesegment avser i huvudsak Wholesale Banking och supportfunktionen Operations inom bankverksamheten. Koncernfunktioner och resultat som inte i sin helhet allokeras till något av rörelsesegmenten visas separat som avstämningsposter i tabellen ovan. Not 3 Avgifts- och provisionsnetto Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Utlåningsprovisioner Övriga provisionsintäkter Avgifts- och provisionsintäkter Värdepappersprovisioner Statligt garantiprogram Övriga provisionskostnader Avgifts- och provisionskostnader Avgifts- och provisionsnetto Not 4 Nettoresultat av poster till verkligt värde Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Räntebärande värdepapper och andra ränterelaterade instrument Summa

9 Not 5 Kreditförluster, netto Jan-jun Jan-jun Helår Tkr Kreditförluster fördelade per kategori Utlåning till allmänheten Konstaterade kreditförluster Reserver som tagits i anspråk för att täcka konstaterade kreditförluster Återvinningar av tidigare konstaterade kreditförluster Avsättningar Återföringar av tidigare gjorda avsättningar Summa ,952 9 (16) Not 6 Utlåning och osäkra lånefordringar Kreditinstitut Allmänheten 31 dec 31 dec Mkr Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde Summa 31 dec Lånefordringar som inte är osäkra Osäkra lånefordringar: reglerade oreglerade Lånefordringar före reserver Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar reglerade oreglerade Reserver för gruppvis värderade osäkra lånefordringar Reserver Lånefordringar, redovisat värde

10 Not 6 Fortsättning 10 (16) Reserver och avsättningar Tkr 31 dec Reserver för poster i balansräkningen Summa reserver Nyckeltal 31 dec Andel osäkra lånefordringar, brutto 1, räntepunkter 9,3 10,3 8,5 Andel osäkra lånefordringar, netto 2, räntepunkter 7,7 8,6 7,7 Total reserveringsgrad 3, räntepunkter 2,1 2,2 1,4 Reserver i relation till osäkra lånefordringar 4, % 17,0 15,8 9,7 Totala reserver i relation till osäkra lånefordringar 5, % 22,9 21,3 16,5 1 Individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 2 Individuellt värderade osäkra lånefordringar efter reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 3 Totala reserver dividerade med totala lånefordringar före reserver, räntepunkter. 4 Reserver för individuellt värderade osäkra lånefordringar dividerade med individuellt värderade osäkra lånefordringar före reserver, %. 5 Totala reserver dividerade med totala osäkra lånefordringar före reserver, %. Not 7 Derivatinstrument 31 dec Verkligt värde, mkr Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa Nominellt värde, mkr 31 dec Derivatinstrument för säkring Ränterelaterade Valutarelaterade Summa

11 11 (16) Not 8 Klassificering av finansiella instrument Låne- Derivat- Icke och kund- instrument finansiella Mkr fordringar för säkring tillgångar Summa Finansiella tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Summa 31 dec Derivat- Övriga Icke instrument finansiella finansiella Mkr för säkring skulder skulder Summa Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Förändringar av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljer Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Efterställda skulder Summa Summa 31 dec

12 12 (16) Not 9 Verkligt värde för finansiella tillgångar och skulder i i 31 dec 31 dec Mkr Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Utlåning Derivatinstrument Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Finansiella skulder Inlåning och skuldinstrument Derivatinstrument Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata (nivå 2) har använts för bestämning av verkligt värde avseende derivaten. Fastställande av verkligt värde beskrivs i årsredovisningen för, not 25 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Värdering av nettopositioner Derivatinstrument (tillgångar och skulder) med motsatta positioner i marknads- eller kreditrisk värderas utifrån det pris som skulle ha erhållits vid en försäljning av den nettotillgång som är exponerad för den specifika risken eller betalats vid en överlåtelse av den nettoskuld som är exponerad för den specifika risken. Ytterligare information om värderingstekniker och indata som använts vid värderingen till verkligt värde finns i årsredovisningen för, not 25 Tillgångar och skulder till verkligt värde. Not 10 Kapitaltäckning Sammanfattning av poster som ingår i kapitalbasen 31 dec 2 Mkr Beräkning av kapitalbas Eget kapital Kärnprimärkapital före avdrag enligt CRR IRK-reserveringar över- (+)/underskott (-) Övriga poster, netto Summa avdrag från kärnprimärkapitalet enligt CRR Kärnprimärkapital (netto efter avdrag) Primärkapital (netto efter avdrag) Supplementärt kapitalföre avdrag enligt CRR Supplementärt kapital Kapitalbas (netto efter avdrag) Kapitalbas justerad för IRK-reserveringar, d.v.s. den justerade kapitalbasen uppgick till mkr den i. 2 Inkluderar periodens resultat

13 Kapitalbas inklusive periodens resultat 13 (16) Mkr 31 dec Primärkapital, inkl. periodens resultat Kapitalbas, inkl. periodens resultat Minimikapitalkrav på kapitaltäckning och riskexponeringsbelopp 31 dec Minimikapitalkraringsbelopkapitalkraringsbelopkapitalkraringsbelopp Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Minimi- Riskexpone- Mkr Kreditrisk varav motpartsrisk IRK metoden varav företag varav avancerad IRK-metod varav grundläggande IRK-metod varav institut varav hushållexponeringar med säkerhet i fastighet övriga varav övriga Schablonmetoden stater eller centralbanker varav institut varav exponeringar med säkerhet i fastighet varav fallerande Risk hänförlig till Kreditvärdighetsjustering Marknadsrisk Operativ risk Schablonmetoden Delsumma Justering för övergångsregler Ytterligare kapitalkrav enligt övergångsregler Summa

14 14 (16) Minimikapitalkrav på kapitaltäckning och kapitalbuffertar Kapitalbuffertar Minimikrav på Summa kapital Procent kapitaltäckning CCOB CCyB SII SRB buffertar Summa Kärnprimärkapital 4,5 2,5 0, ,5 7,0 Primärkapital 6,0 2,5 0, ,5 8,5 Kapitalbas 8,0 2,5 0, ,5 10,5 Mkr Kärnprimärkapital Primärkapital Kapitalbas Kärnprimärkapital tillgängligt för att uppfylla buffertkrav Procent av REA 31 dec 1 Kärnprimärkapital 38,8 38,9 N/A 1 Inklusive periodens resultat. Kapitalrelationer Procent 31 dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 51,0 44,9 47,1 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 51,0 44,9 47,1 Total kapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 64,3 58,3 58,9 Kärnprimärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 44,8 34,7 42,6 Primärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 44,8 34,7 42,6 Total kapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 58,1 48,0 54,5 Kapitalrelationer inklusive övergångsregler Procent 31 dec Kärnprimärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 7,4 6,7 7,7 Primärkapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 7,4 6,7 7,7 Total kapitalrelation, %, inkl. periodens resultat 9,3 8,7 9,7 Kärnprimärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 6,5 5,2 7,0 Primärkapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 6,5 5,2 7,0 Total kapitalrelation, %, exkl. periodens resultat 8,4 7,2 8,9 Bruttosoliditet 1 31 dec 2 3 Primärkapital, inklusive övergångsregler, mkr Bruttosoliditet, mkr Bruttosoliditet, procent 3,1 3,1 3,2 1 Q2 belopp baserat på kvartalsslut. Q4 samt Q2 baseras bruttosoliditeten på det 3-månaders rullande genomsnitt som redovisas till Finansinspektionen. 2 Inklusive periodens resultat. Siffrorna för dec var före omräkningen: Primärkapital mkr, Bruttosoliditet mkr. 3 Bruttosoliditet som redovisas till Finansinspektionen. Vänligen notera att denna siffra kan avvika från genomsnittligt primärkapital delat med genomsnittlig bruttosoliditet.

15 Kreditriskexponeringar där interna modeller används uppdelade efter kreditbetyg och riskklass, belopp i Mkr Exponeringar inom balansräkningen Exponeringar utanför balansräkningen Exponeringsbelopp vid fallissemang (EAD) 1 Varav EAD utanför balansräkningen räkningen 15 (16) Exponeringsviktad genomsnittlig riskvikt Företag,avancerad IRKmetod ,8 -varav kreditbetyg ,8 -varav kreditbetyg ,0 -varav kreditbetyg ,4 -varav kreditbetyg ,0 -varav kreditbetyg ,7 -varav kreditbetyg ,9 -varav utan kreditbetyg ,4 -varav fallerade ,1 Institut,grundläggande IRK-metod ,9 - varav kreditbetyg ,9 -varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav kreditbetyg varav utan kreditbetyg varav fallerade Hushåll, varav exponering med säkerhet i fastighet ,0 -varav riskklass A ,5 -varav riskklass B ,1 -varav riskklass C ,4 -varav riskklass D ,5 -varav riskklass E varav riskklass F ,1 -varav utan riskklass ,3 -varav fallerade ,6 Hushåll, varav övriga exponeringar ,6 -varav riskklass A ,6 -varav riskklass B ,2 -varav riskklass C ,9 -varav riskklass D ,5 -varav riskklass E ,8 -varav riskklass F ,9 -varav utan riskklass ,9 -varav fallerade ,9 Övriga exponeringar ,0 1 Inkluderar exponeringar vid fallissemang för poster inom och utanför balansräkningen samt derivat. Nordea Hypotek har inte följande IRK-kategorier: aktier, poster som representerar innehav i värdepapperiserade krediter, krediter till stater och centralbanker samt kvalificerade rullande hushållsexponeringar.

16 Not 11 Risker och osäkerhet Kreditrisk är den mest betydande riskexponeringen för bolaget. Bolaget är också exponerat för likviditetsrisk och operativ risk. Ingen av dessa exponeringar och risker bedöms medföra någon väsentlig negativ effekt på bolaget eller dess finansiella ställning under det kommande halvåret. Några utestående tvister eller processer i vilka krav av väsentlig omfattning framförts mot bolaget föreligger inte. 16 (16)