Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!
|
|
|
- Emma Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna! Myndigheten för delaktighet
2 Christina Åkerstedt
3 Unga med funktionsnedsättning Försäkringskassans kunskaper och stöd vid övergångar mellan olika livssituationer
4 Behov av rätt stöd och hjälp vid övergångar mellan olika livssituationer Vårdbidrag Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Aktivitetsersättning nedsatt arbetsförmåga Arbete/studier Arbete/studier Arbete/studier Handikappersättning Assistansersättning Bilstöd Arbetshjälpmedel Övergångar mellan skola och arbetsliv
5 Så här får du kontakt med Försäkringskassan Kundcenter för partner Telefon: Internet: Mer information Faktablad och broschyrer Blanketter och självbetjäningstjänster Nyhetsbrev Försäkringskassan om funktionsnedsättning Övergångar mellan skola och arbetsliv
6 Myndigheten för delaktighet Anita Boman
7 Skriva Läsa Tala Komma ihåg Räkna Göra läxor Prov Sport Praktiska/est Klassrummet Umgås på Rastaktiviteter Studiebesök Få assistans Skolans lokaler Samarbeta Behov av anpassning före Ytterligare behov Tillgodosett behov
8 Skriva Läsa Tala Komma ihåg Räkna Göra läxor Prov Sport Praktiska/est Klassrummet Umgås på Rastaktiviteter Studiebesök Få assistans Skolans Samarbeta Behov av anpassning efter Ytterligare behov Tillgodosett behov
9 Pia Ekman
10 Målgrupper - Unga med funktionsnedsättning elever som finns i gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, friskolegymnasier, riksgymnasier eller fullgör gymnasiestudier på folkhögskolor, som fyllt 16 men inte 30 år, och som har en diagnostiserad, funktionsnedsättning arbetssökande under 30 år som har aktivitetsersättning från Försäkringskassan och/eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten
11 Arbetsförmedlingens samarbete med skolan
12 Vi kan erbjuda. Stöd till ungdomar Stöd till arbetsgivare Personalresurser/kompetenser Arbetsförmedlare med kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering SIUS konsulenter Psykologer Arbetsterapeuter/sjukgymnaster Socialkonsulenter Synpedagoger Specialfunktioner för arbetssökande med funktionsnedsättning inom syn/döv/hörsel. Audionomer/hörselpedagoger
13 Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Utvecklingsanställning Lönebidrag Trygghetsanställning Skyddat arbete vid Samhall.
14 Mikaela Zelmerlööw Agnetha Kronqvist
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30 Program Välkomna! En röst från arbetslivet Om funktionsnedsättningar och förmågor LUNCH (H)järnkoll Vardagsstöd och motivation Vilket stöd kan Specialpedagogiska skolmyndigheten ge gymnasieskolan? Avslut och kaffe med mingel
31 En röst från arbetslivet Johan Svensson Primär Fastighetsförvaltning Anna-Stina Todelius Städbolaget AB
32 Om funktionsnedsättningar och förmågor Anita Hildén Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar
33 ICF - International Classification of Functioning, Disability and Health Läs mer: Från gymnasieskola till arbete ch+icf-cy
34 BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön) och Mina intervjufrågor För varje frågeområde identifieras om eleven a) inte behöver anpassningar, b) har anpassningar, och/eller c) behöver kompletterande eller nya anpassningar. Inom de frågeområden eleven behöver kompletterande eller nya anpassningar, planeras avslutningsvis de arbetsterapeutiska insatserna i samråd med eleven. Samtliga elever har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner hur de får stöd under lektionerna Hur de får stöd i skrivprocessen vid provsituationer vid läxarbete och planering av skolarbetet. Från gymnasieskola till arbete
35 Anpassningar för oss med ADHD Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med rörelsehinder Anpassningar för oss med synnedsättning Anpassningar för oss i gymnasiesärskolan ningar Från gymnasieskola till arbete
36 ADHD Ojämn utveckling av de exekutiva funktionerna Förmågan att stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande Förmågan att bli medveten om sig själv och sina förmågor Förmåga att ta initiativ och komma igång med en uppgift Svag tidsuppfattning leder till försämrad planerings- och organisationsförmåga Förmågan att inte låta känslor gå över styr Från gymnasieskola till arbete
37 Autismspektrumtillstånd Förmågan att bearbeta information så att man får en helhet och sammanhang i sina upplevelser Förmågan att uppfatta och reagera på sinnesintryck som ljud, ljus, dofter och beröring Förmågan till ömsesidigt socialt samspel, att förstå och leva sig in i andra människors tankar och känslor Ömsesidig verbal och icke verbal kommunikation Beteenden, intressen och aktiviteter Från gymnasieskola till arbete
38 Dyslexi Svårighet med läsning, både läshastighet och läsförståelse Svårt att stava och skriva Kan ha svårt att plocka fram ord ur minnet Kan ha svårt med röd tråd i en uppsats Från gymnasieskola till arbete
39 Material i förväg - Digitala inskannat material färdigt lektionsmaterial lärplattformar Från gymnasieskola till arbete
40 Material i förväg Sociala medier/facebook Från gymnasieskola till arbete
41 Stöd under lektionen Från gymnasieskola till arbete
42 Stöd under lektionen Från gymnasieskola till arbete
43 Stöd under lektionerna Hjälpmedel för koncentration Hjälpmedel för minne Hjälpmedel för struktur Från gymnasieskola till arbete
44 (H)järnkoll Mary-Anne Jakobsson
45 Attitydambassadör/Hjälpmedelsambassadör Projektsamordnare & Brukarcoach NSPHiG Mary-Anne Jakobsson
46 Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet?
47 Bemötande Förhållningssätt Hur ser vi på barn med funktionsnedsättning? Koncentrationssvårigheter i klassrummet Lyft förmågor/ej hinder Använd föräldrar/elever. Rektorns inställning avgörande
48 Lärandet När, var, hur, varför? Hur lär eleven bäst? Hjälpmedel! Hur förmedlar eleven bäst sin kunskap? Elevassistent, specialpedagog Rektorns inställning avgörande
49 Läxor För vems skull Matematik Gångertabell Läsning Skollagen Rektorns inställning avgörande
50 Prioriteringar Skåp, pennor, böcker, stenciler osv osv osv Hemklassrum. Kan lärarna rotera? Flera pauser. Pauskort? Huvudbonad? Kepsar, luvor. Rektorns inställning avgörande
51 Vi vill väl alla elevens bästa, både som förälder och som lärare/rektor
52 Vardagsstöd och Motivation Anna Sjölund Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar
53 Vardagsstöd och Motivation
54 Annorlunda sätt att ta emot och uppleva sinnesintryck Svårt att se helhet och sammanhang Svårt att planera och organisera-, komma ihåg,se orsak och verkan Svårigheter i ömsesidig social kommunikation och social förståelse
55 Konsekvenser av annorlunda perception
56
57 Vi har olika sätt att uppleva det som sker runt omkring oss Helikopterperspektiv
58 Detaljperspektiv
59 Bokstavlig tolkning
60 Mentalisering att förstå andra inifrån och sig själv utifrån
61 Exekutiva funktioner
62 Svårigheter i ömsesidig social kommunikation
63 Kommunikations- och motivationsstöd Dataprat Seriesamtal Sociala berättelser/sociala manus Skalor och påståendeformulär Problemlösning/ Informerade val Motiverande samtal (MI) Kat-kittet
64 Social stress
65 Kartläggning Vad är svårt för personen att hantera? Hur lär personen bäst in nya saker- inlärningsstil? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst kompensera olika svårigheter? Vad bör vi kravanpassa? Vad är viktigt för personen att träna/behandla?
66 Grundläggande behov Mat t Sömn Stress Må- bra saker
67 Sömn
68 Vad kan hjälpa vid sömnsvårigheter? Hjälp att avsluta aktivitet innan sänggående? Anteckningsblock på sängbordet? Bolltäcke? Ljudisolering? Mörkläggningsgardiner? Medicin?
69 Varför duschar han inte? Annorlunda perception- gör det ont att duscha? Pedagogisk fråga - vet han hur man gör? Pedagogisk fråga - vet han hur andra uppfattar honom när han inte duschar? Pedagogisk fråga- vet han vad konsekvenserna kan bli? Materiell fråga- har han förutsättningarna för att duscha? Psykiatrisk fråga - har han för mycket tvångshandlingar för att kunna duscha? Pedagogisk fråga - vet han vilka vinster duschande medför?
70 STRESS
71 Vanliga orsaker till stressreaktioner Översvämmad av information/intryck Att inte förstå sammanhanget/det som sägs Sakna översikt/förmåga att planera sin tid Tidspress Förändringar Valsituationer Att inte kunna påverka
72 Stressreducerande hjälpmedel och strategier
73 Stressreducerande hjälpmedel och strategier för hörselintryck ER- hörselskydd ( Öronproppar Hörselkåpor mp-3,ipod, freestyle Ljudisolering (bostadsanpassning)
74 Stressreducerande strategier - synintryck Solglasögon Böcker, tidningar Gameboy, Nintendo DS och dylikt Tröjor med huvor Blunda
75 Stressreducerande strategier - känselintryck Badkar Skruva av munstycket på duschen Klippa bort skavande tvättrådslappar Bekväma kläder Bomullshandskar
76 F.O.F.A (Find One Find All)
77 Stressreducerande strategier och hjälpmedel för bristande exekutiva funktioner
78 Att organisera sin tid och göra den överskådlig Tidmätare Timstock alt. tjugominutersstock - Westersstrands urfabrik Sigvart dagplan - Falck Vital Handi Mobiltelefon med påminnelsefunktioner Mobilappar Vanlig almanacka almanacka i Google
79 Att göra listor- kom ihåg paranteser
80
81 Stressreducerande hjälpmedel och strategier - automatisering
82 Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i badrummet Ta av kläderna du har på dig lägg dem i smutskorgen Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir vått. Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan. Smörj in hela håret med schampo. Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan. Smörj in armarna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med tvål. Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och schampo försvinner. Stäng av duschen och gå ut ur duschen. Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan armarna, sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och underlivet. Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i badrumsskåpet. Sätt på dig de rena trosorna och BH:n Sätt på dig de rena strumporna Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren
83 Ditt synsätt är avgörande Hon förstår inte? Vet hon vad som förväntas? Hon gör så gott hon kan Hon försöker förstå Hon hittar egna strategier Hon har svårt med ljud Hon är lat Hon kan om hon vill Hon är ointresserad Hon vill bara ha uppmärksamhet Hon söker konflikt Hon provocerar
84 Tack för att jag fick komma hit och prata Vardagsstöd (2009) Sjölund.A Pedagogiskt perspektiv Boendestödsboken (2009) Sjölund.A, Bejerot.S (se Boendestödsfilmen (se Kartläggning och Validering Aspergers syndrom Sjölund,A,Gladh.L och Norrö.G (se Vardagskompassen(2015) Sjölund,A och W Henrikson.L (Gothia förlag) Skolkompassen (2015) Sjölund,A och W Henrikson.L (Gothia förlag) Motiverande samtal (MI) vid autism, ADHD och närliggande funktionsskillnader (2015) Ortiz.L och Sjölund.A (Natur och Kultur) ResLedaren. Holmberg.J,Sethfors.H och Sjölund,A, (se Illustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson
85 Mariana Wiik
86 Vilket stöd kan Specialpedagogiska skolmyndigheten ge gymnasieskolan? Mariana Wiik Göteborg den 9 oktober 2014
87 Utbildningsdepartementet Skolverket Specialpedagogiska skolmyndigheten Skolinspektionen Specialpedagogiskt stöd Specialskola Läromedel Statligt stöd och bidrag
88 Specialpedagogisk rådgivning Vi erbjuder specialpedagogisk rådgivning, kompetensutveckling och information för pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och skolförvaltningar med fokus på samspelet mellan funktionsnedsättningar, pedagogik och lärmiljö i samverkan med de resurser som finns inom den egna förskolan, skolan eller utbildningen.
89 Respekt för individen Pojke med hörselnedsättning går i gymnasiet. Han har hörapparat och andra tekniska hjälpmedel. Hans lärare är via landstingets hörselrehabilitering väl informerade och insatta i hur de ska agera. Problemet som gör att arbetslaget och det lokala elevhälsoteamet vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten är att eleven inte vill använda vare sig hörapparat eller andra hjälpmedel. Läget är låst; alla övertalningsförsök har snarare stjälpt mer än hjälpt. Vid ett möte inser alla att ingen egentligen tagit sig tid att i lugn och ro prata med eleven om vad han känner och tänker. Hur visar vi respekt för individen?
90 Tillgänglighet En gymnasieskola har behov av stöd i lärandesituationen för en elev med neuropsykiatrisk diagnos. Specialpedagogen har informerat undervisande lärare kring problematiken och gett förslag till anpassningar. Hon träffar även eleven 1 timme per vecka för att strukturera studierna. Eleven får individuell handledning 1 gång i veckan med sin elevhandledare. Företrädare från skolan har haft många kontakter med föräldrarna, speciallärare, landstinget och andra yrkeskompetenser inom området. Skolan önskar stöd i hur de kan anpassa undervisning på bästa sätt samt få information om undantagsbestämmelsen. Hur skapar vi tillgänglighet för alla elever?
91 Delaktighet En rektor på en gymnasieskola ser att personalen på skolan har olika syn på elever och elevers förmågor. På skolan finns flera elever som på olika sätt uttryckt att de inte känner sig delaktiga i undervisningssituationer. Rektor vill öka förståelsen för elevers olikheter hos personalen och minska risken för att elever hoppar av sin utbildning. Hur kan vi skapa förutsättningar så alla elever kan bli delaktiga?
92 Hur ser er situation ut idag? Vilka behov av specialpedagogiskt kompletterande stöd har ni? Kontakta oss eller
93 Forskning och samverkan utvecklar specialpedagogiken Vi bidrar till att forskning och praktik kommer närmare varandra bland annat genom europeiskt samarbete genom European Agency for Development in Special Needs Education.
94 Har ni realistiska förväntningar på eleven? Hur tar ni reda på det?
95 SIS-medel utvecklingsprojekt Alla skolformer kan söka Projektet provar något nytt Förbättrar lärmiljön och ökar delaktigheten för barn och elever med funktionsnedsättning Är förankrat hos skolledningen Behovet är dokumenterat innan projektstart Läs mer på webben eller ta kontakt med rådgivare eller SIS-handläggare Nästa ansökningstillfälle maj-augusti 2015
96 Sammanhang i utbildningen! Vännäs kommun Skolan ville öka möjligheten för eleverna att nå måluppfyllelsen för betygen E-A, i alla ämnen och därmed öka antalet elever som fullföljde sitt program. De elever som deltog i projektet gick introduktionsprogrammet med inriktningen fordon och transport. Projektet arbetade med att medvetandegöra elevernas inlärning och att ge lärarna effektiva verktyg. De arbetade med arbetsminnesträning, motiverande samtal och formativ bedömning? (fick kr under ett år)
97 Ut i arbete! Finspångs kommun Skolan ville utveckla samarbetet mellan skolan och elevernas praktik/apu-platser för att skapa en helhetssyn kring elevernas lärande och öka förutsättningarna för eleverna att delta i ett fullvärdigt vuxenliv där etableringen på arbetsmarknaden är en viktig del. De gav kunskap om funktionsnedsättning och utvecklingsstörning i stort och om dess konsekvenser för den enskilde individen. Projektet arbetade också med attitydpåverkan för att öka förutsättningar att arbetsgivare ska se elevgruppen som en tillgång på arbetsmarknaden. (fick kr under ett år)
98 Se till att elevens egen röst verkligen blir hörsammad. Därigenom kommer undervisningen att upplevas som mer meningsfull och lusten att lära ökar. Ulla Alexandersson: Stödjande strukturer En fallstudie om hur skolan möter elever inom autism, Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014
99 Tack för att ni har lyssnat!
100 Tack för oss!
Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!
Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna! Myndigheten för delaktighet Christina Åkerstedt Unga med funktionsnedsättning Försäkringskassans
Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!
Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna! Myndigheten för delaktighet Christina Åkerstedt Unga med funktionsnedsättning Försäkringskassans
Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!
Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna! Myndigheten för delaktighet Christina Åkerstedt Unga med funktionsnedsättning Försäkringskassans
Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se
Vardagsstöd Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Nedsatt problemlösningsförmåga Vad krävs för att kunna besvara frågan: Vad behöver du hjälp med? - Förmåga att se
Att få vardagen att fungera.
Att få vardagen att fungera. Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Annorlunda sätt att ta emot,bearbeta och uppleva sinnesintryck på Att bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljerna framför helheten
I vilken utsträckning man upplever:
Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. I vilken utsträckning man upplever:
Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson.
Vardagsstöd Anna Sjölund Ojämn begåvning förvirrar Svårt att förstå, att personer som är så högfungerande i vissa områden, samtidigt kan vara i så stort behov av stöd i andra områden. En person med Aspergers
Navigera rätt i livet
Navigera rätt i livet Annorlunda informationsbearbetning NN Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Konsekvenser av annorlunda perception Känselsinne Smak och luktsinne Balanssinne och kroppssinne 1 Orienteringssinne
Känsel (taktil perception) Att få vardagen att fungera. Smak och lukt. Konsekvenser av annorlunda perception. Anna Sjölund
Att få vardagen att fungera Annorlunda sätt att ta emot och uppleva sinnesintryck Svårt att se helhet och sammanhang Svårt att planera och organisera-, komma ihåg,se orsak och verkan Svårigheter i ömsesidig
Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception
Autismpedagogik Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband
Vardagsstöd. Anna Sjölund
Vardagsstöd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Ojämn begåvning förvirrar Svårt att förstå, att personer som är så högfungerande i vissa områden, samtidigt kan vara i så stort behov av stöd i andra områden.
Känsel (taktil perception) Madde om tvättmaskinen. Autism och stöd i vardagen. Konsekvenser av annorlunda perception
Autism och stöd i vardagen Annorlunda sätt att ta emot och uppleva sinnesintryck Svårt att se helhet och sammanhang Svårt att planera och organisera-, komma ihåg,se orsak och verkan Svårigheter i ömsesidig
2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Vardagsstöd. Ojämn begåvning förvirrar. En person med Aspergers syndrom rymmer många åldrar /Gunilla Gerland. Kalle Karlsson
Vardagsstöd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Ojämn begåvning förvirrar Svårt att förstå, att personer som är så högfungerande i vissa områden, samtidigt kan vara i så stort behov av stöd i andra områden.
En likvärdig utbildning för alla. En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling
En likvärdig utbildning för alla En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling Rådgivare Jenny Hübinette Rådgivare Catharina Månsson Syfte: Att få kännedom om vår myndighet samt att få kännedom
Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.
Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan
Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?
Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig
Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan
Autismpedagogik. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception
Autismpedagogik Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer Planera/organisera,tidsuppfatta,l lösa problem i stunden,, komma ihåg,se orsakssamband
En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för
En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan
Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda
Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens
Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har
Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna
Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett
Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst
Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält
Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.
I vilken utsträckning man upplever:
Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. I vilken utsträckning man upplever:
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Motiverande samtal vid autism och adhd
Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod
I vilken utsträckning man upplever:
Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. I vilken utsträckning man upplever:
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd
Första linjens tillgänglighet för elever med autism och/eller adhd CHECKLISTOR OCH ANDRA ANPASSNINGAR Funktionskompetens För att skolan ska vara tillgänglig för alla bör den vara funktionskompetent. Med
Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet
Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD
Arbetsförmedlingens arbete. Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
Arbetsförmedlingens arbete Unga med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Anna Steen Arbetsförmedlingen Huvudkontoret Avdelningen Förmedling och Rehabilitering till arbete Gunilla Berndtsson
När huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Det var en gång en villrådig student
Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet
Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?
Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.
En likvärdig utbildning för alla
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt FAS Konferenscentrum Wallenberg 2016-04-28 Tre skolmyndigheter Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!
Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27
Vardagsstöd. Känsla av sammanhang - KASAM. Hanterbarhet. Begriplighet. En känsla av sammanhang. Meningsfullhet. I vilken utsträckning man upplever:
Vardagsstöd Känsla av sammanhang - KASAM Enligt Antonovsky behöver tillvaron upplevas begriplig, hanterbar och meningsfull för att vi ska uppleva en känsla av sammanhang. Anna Sjölund www.autismpedagogik.se
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse
Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken
Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Arbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
En bra lärmiljö på lika villkor
En bra lärmiljö på lika villkor Sammanfattande rapport Gladenbring Sirpa 2017-01-01 0 Innehåll En bra lärmiljö på lika villkor... 2 Målgrupp... 2 Arbetssätt... 2 Teoretiska utgångspunkter... 3 Praktiskt
www.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Den goda organisationen
Den goda organisationen - Om nyanlända elevers mottagande i skolan Peter Ekborg, biträdande generaldirektör, Skolinspektionen Skolan ett område där barnkonventionen redan är stark Nyinvandrade barn - migrationsläget
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:
Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord: Program 9:30-10:00 Bakgrund, syfte och utformning 10:00-10:40 Obligatoriska
Attentions Skolplattform
Attentions Skolplattform INNEHÅLL En skola för alla hur når vi dit?...5 1. Kunskap, kompetens och bemötande...7 2. Tillgänglighet och anpassningar...7 3. Samverkan...9 4. Inkludering, delaktighet och inflytande...9
Från förmedling till förståelse
Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva
+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Motiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund
Motiverande samtal vid autism och adhd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Varför anpassa MI vid autism och adhd? Konsekvenser av funktionsnedsättning Intrycksöverbelastning Informationsöverbelastning
Modell för en fungerande studiesituation
Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan
Att klara vardagen. Balanssinne och kroppssinne. Känselsinne Smak och luktsinne. Konsekvenser av annorlunda perception
Att klara vardagen Ta emot, bearbeta och uppleva sinnesintryck annorlunda Bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljer/ha svårt att uppmärksamma och registrera det ögonen ser och öronen hör Planera/organisera,tidsuppfatta,l
2
Beskrivning av målgrupper och deras behov Parallellt med översynen har SPSM tagit fram beskrivningar av olika funktionsnedsättningar. Beskrivningarna ger exempel på de pedagogiska konsekvenser en funktionsnedsättning
Vuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren
Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte
Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.
Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan
PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
www.attention-riks.se
www.attention-riks.se DAGENS AGENDA 1. Om projektet Vägar till jobb 2. Om Aspergers syndrom (AS) 3. Konkreta tips och metoder 4. Stöd och insatser 5. Frågor 6. Vill du boka en projektinformatör/komma i
Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.
~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:
~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning
Autismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Samhällets stöd. Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland
Samhällets stöd Habiliteringscentrum Landstinget Västmanland Föreläsare Lotta Ramsten Fredriksson, kurator Anna Wickström, kurator Eva Ytterborg, kurator Katarina Hultberg, kurator Samhällets stöd Stat
Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde
1(8) 2(8) Elevhälsoplan 2018/2019 Elevhälsans uppdrag enligt Skollagen kap 2 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan
Inkludering. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. 16 juni 2015 Örnsköldsvik
16 juni 2015 Örnsköldsvik Grundkurs NPF för skolan Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se 1 We have to teach the children we have Not the children we want to have Not
Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell
Autismspektrumtillstånd hos vuxna Agneta Hell Autismspektrumtillstånd (AST) Under beteckningen AST samlas bl.a de tidigare diagnoserna autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism/autismliknande
Kompassmodellen. Anna Sjölund Autismpedagogik AB
Kompassmodellen Anna Sjölund Autismpedagogik AB Kompassmodellens upplägg Vardagskompassen följer vardagssituationer från morgon till kväll Komma upp ur sängen, Morgonrutiner, Frukost, etc. Skolkompassen
Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer
En likvärdig utbildning för alla Tillsamman gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla Tillsamman gör vi det möjligt Margareta Bergknut margareta.bergknut@spsm.se 010-4735066 Tre Skolmyndigheter Vem gör vad? 3 Skolmyndigheter Skolverket styrande, stödjande
AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM
AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM Autism- och Aspergerförbundet arbetar för att skapa bättre villkor för personer med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. BAKGRUND SKOLSITUATIONEN
Det här gör vi för din förskola och skola
Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt
Övergångar mellan skola och arbetsliv
År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning
Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland
181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom
Stödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning
Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
Att leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Sänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Samhällets stöd till ungdomar med autismspektrumti Ilstånd
Handlkappcenlrum Information inför vuxenblivandet 16 mars 2010 Enheten för neuropsykiatriska funktionsnedsättn ingar Kuratorer Katarina Hultberg och Marie Hedlund Specialpedagoger Irja Kortelainen och
Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet
Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda
Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2017-04-26 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8 Diabetes...
Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet
Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson
ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Lika Unikas skolplattform
Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM
CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM Efter kartläggningen görs en pedagogisk bedömning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Det är betydelsefullt att både kartläggningen
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd
Checklistor och andra generella anpassningar för elever med autism och adhd Checklistorna behandlar vanliga problem som elever med autism och/eller adhd kan möta både i klassrummet och i övriga miljöer
För ett jämlikt lärande
För ett jämlikt lärande ARBETSTERAPEUTENS ROLL I SKOLAN För ett jämlikt lärande arbetsterapeutens roll i skolan, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Helén Karlsson På bilderna: