Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna!

Transkript

1 Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Välkomna! Myndigheten för delaktighet

2 Christina Åkerstedt

3 Unga med funktionsnedsättning Försäkringskassans kunskaper och stöd vid övergångar mellan olika livssituationer

4 Behov av rätt stöd och hjälp vid övergångar mellan olika livssituationer Vårdbidrag Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Aktivitetsersättning nedsatt arbetsförmåga Arbete/studier Arbete/studier Arbete/studier Handikappersättning Assistansersättning Bilstöd Arbetshjälpmedel Övergångar mellan skola och arbetsliv

5 Så här får du kontakt med Försäkringskassan Kundcenter för partner Telefon: Internet: Mer information Faktablad och broschyrer Blanketter och självbetjäningstjänster Nyhetsbrev Försäkringskassan om funktionsnedsättning Övergångar mellan skola och arbetsliv

6 Myndigheten för delaktighet Anita Boman

7 Skriva Läsa Tala Komma ihåg Räkna Göra läxor Prov Sport Praktiska/est Klassrummet Umgås på Rastaktiviteter Studiebesök Få assistans Skolans lokaler Samarbeta Behov av anpassning före Ytterligare behov Tillgodosett behov

8 Skriva Läsa Tala Komma ihåg Räkna Göra läxor Prov Sport Praktiska/est Klassrummet Umgås på Rastaktiviteter Studiebesök Få assistans Skolans Samarbeta Behov av anpassning efter Ytterligare behov Tillgodosett behov

9 Myndigheten för delaktighet Slutrapporter: Teknikstöd i skolan och Vägar till arbete Utbildningsmaterial: 6 anpassningsskrifter och Läromteknikstöd.se

10

11 Målgrupper - Unga med funktionsnedsättning elever som finns i gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, friskolegymnasier, riksgymnasier eller fullgör gymnasiestudier på folkhögskolor, som fyllt 16 men inte 30 år, och som har en diagnostiserad, funktionsnedsättning arbetssökande under 30 år som har aktivitetsersättning från Försäkringskassan och/eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten

12 Vi kan erbjuda. Stöd till ungdomar Stöd till arbetsgivare Personalresurser/kompetenser Arbetsförmedlare med kompetens inom arbetslivsinriktad rehabilitering SIUS konsulenter Psykologer Arbetsterapeuter/sjukgymnaster Socialkonsulenter Synpedagoger Specialfunktioner för arbetssökande med funktionsnedsättning inom syn/döv/hörsel. Audionomer/hörselpedagoger

13 Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen Stöd till personligt biträde Utvecklingsanställning Lönebidrag Trygghetsanställning Skyddat arbete vid Samhall.

14 Mikaela Zelmerlööw Agnetha Kronqvist

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30 Program Välkomna! Vilket stöd kan Specialpedagogiska skolmyndigheten ge gymnasieskolan? Om funktionsnedsättningar och förmågor LUNCH (H)järnkoll Vardagsstöd och motivation En röst från arbetslivet Avslut och kaffe med mingel

31 Mariana Wiik

32 Vilket stöd kan Specialpedagogiska skolmyndigheten ge gymnasieskolan? Mariana Wiik

33 Utbildningsdepartementet Skolverket Specialpedagogiska skolmyndigheten Skolinspektionen Specialpedagogiskt stöd Specialskola Läromedel Statligt stöd och bidrag

34 Specialpedagogisk rådgivning Vi erbjuder specialpedagogisk rådgivning, kompetensutveckling och information för pedagoger, arbetslag, elevhälsa, resursteam, rektorer och skolförvaltningar med fokus på samspelet mellan funktionsnedsättningar, pedagogik och lärmiljö i samverkan med de resurser som finns inom den egna förskolan, skolan eller utbildningen.

35 Respekt för individen Pojke med hörselnedsättning går i gymnasiet. Han har hörapparat och andra tekniska hjälpmedel. Hans lärare är via landstingets hörselrehabilitering väl informerade och insatta i hur de ska agera. Problemet som gör att arbetslaget och det lokala elevhälsoteamet vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten är att eleven inte vill använda vare sig hörapparat eller andra hjälpmedel. Läget är låst; alla övertalningsförsök har snarare stjälpt mer än hjälpt. Vid ett möte inser alla att ingen egentligen tagit sig tid att i lugn och ro prata med eleven om vad han känner och tänker. Hur visar vi respekt för individen?

36 Tillgänglighet En gymnasieskola har behov av stöd i lärandesituationen för en elev med neuropsykiatrisk diagnos. Specialpedagogen har informerat undervisande lärare kring problematiken och gett förslag till anpassningar. Hon träffar även eleven 1 timme per vecka för att strukturera studierna. Eleven får individuell handledning 1 gång i veckan med sin elevhandledare. Företrädare från skolan har haft många kontakter med föräldrarna, speciallärare, landstinget och andra yrkeskompetenser inom området. Skolan önskar stöd i hur de kan anpassa undervisning på bästa sätt samt få information om undantagsbestämmelsen. Hur skapar vi tillgänglighet för alla elever?

37 Delaktighet En rektor på en gymnasieskola ser att personalen på skolan har olika syn på elever och elevers förmågor. På skolan finns flera elever som på olika sätt uttryckt att de inte känner sig delaktiga i undervisningssituationer. Rektor vill öka förståelsen för elevers olikheter hos personalen och minska risken för att elever hoppar av sin utbildning. Hur kan vi skapa förutsättningar så alla elever kan bli delaktiga?

38 Hur ser er situation ut idag? Vilka behov av specialpedagogiskt kompletterande stöd har ni? Kontakta oss eller

39 Forskning och samverkan utvecklar specialpedagogiken Vi bidrar till att forskning och praktik kommer närmare varandra bland annat genom europeiskt samarbete genom European Agency for Development in Special Needs Education.

40 Har ni realistiska förväntningar på eleven? Hur tar ni reda på det?

41 SIS-medel utvecklingsprojekt Alla skolformer kan söka Projektet provar något nytt Förbättrar lärmiljön och ökar delaktigheten för barn och elever med funktionsnedsättning Är förankrat hos skolledningen Behovet är dokumenterat innan projektstart Läs mer på webben eller ta kontakt med rådgivare eller SIS-handläggare Nästa ansökningstillfälle maj-augusti 2015

42 Sammanhang i utbildningen! Vännäs kommun Skolan ville öka möjligheten för eleverna att nå måluppfyllelsen för betygen E-A, i alla ämnen och därmed öka antalet elever som fullföljde sitt program. De elever som deltog i projektet gick introduktionsprogrammet med inriktningen fordon och transport. Projektet arbetade med att medvetandegöra elevernas inlärning och att ge lärarna effektiva verktyg. De arbetade med arbetsminnesträning, motiverande samtal och formativ bedömning? (fick kr under ett år)

43 Ut i arbete! Finspångs kommun Skolan ville utveckla samarbetet mellan skolan och elevernas praktik/apu-platser för att skapa en helhetssyn kring elevernas lärande och öka förutsättningarna för eleverna att delta i ett fullvärdigt vuxenliv där etableringen på arbetsmarknaden är en viktig del. De gav kunskap om funktionsnedsättning och utvecklingsstörning i stort och om dess konsekvenser för den enskilde individen. Projektet arbetade också med attitydpåverkan för att öka förutsättningar att arbetsgivare ska se elevgruppen som en tillgång på arbetsmarknaden. (fick kr under ett år)

44 Se till att elevens egen röst verkligen blir hörsammad. Därigenom kommer undervisningen att upplevas som mer meningsfull och lusten att lära ökar. Ulla Alexandersson: Stödjande strukturer En fallstudie om hur skolan möter elever inom autism, Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2014

45 Tack för att ni har lyssnat!

46 Samordningsförbundet Jämtland Verktyg hela vägen Gunilla Kaev Monica Andersson Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar

47 AF FK landsting et 8 kommun er Arbetsmarknads rehabilitering Genom samverkan skapa möjligheter och stärka människor för närmande arbetsmarknad och egen försörjning år Unikt uppdrag och roll Bedriver utvecklingsarbete, läns-samordnar, bygger ihop Förbundet är en egen juridisk person egna resurser - styrelse Finansierar projekt och insatser Följer, stödjer, sprider erfarenheter och resultat med långsiktighet Samarbetar nära insatser och projekt lokalt

48 Gymnasieskola BAS-intervju bedömning av anpassningar i skolmiljö Arbetsförmedlingen Överlämnande, informerande samtal Digitala verktyg som stöd för att kompensera funktionsnedsättningar. Alla pedagoger kan anpassa undervisningen. Intervju - uppföljning

49 Våra erfarenheter om koncept Verktyg hela Vägen skola/gymnasiet som plattform för samordnade insatser ut mot arbete/studier beprövad intervjumetod ger struktur når grupper som funnits i skugga, kräver ej diagnos arbetar med vardagens behov samverkansbefrämjande Af och FK bjuds in till skolan kompletterande metod flexibelt

50 Förbundet genomför Verktyg hela vägen Strömsund mars feb 2014 Verktyg hela vägen Åre sept dec 2014 Verktyg hela vägen Birka folkhögskola mars 2014 juni 2015

51 Samordningsförbundets plan för Verktyg hela vägen Sprida koncept till intresserade gymnasieskolor i Jämtland Öka kunskap om kognitiva verktyg och förståelse i samhället/ hos arbetsgivare Veta mera? gunilla.kaev@samjamt.se

52 Om funktionsnedsättningar och förmågor Anita Hildén Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar

53 ICF - International Classification of Functioning, Disability and Health Läs mer: Från gymnasieskola till arbete ch+icf-cy

54 BAS (Bedömning av anpassningar i skolmiljön) och Mina intervjufrågor För varje frågeområde identifieras om eleven a) inte behöver anpassningar, b) har anpassningar, och/eller c) behöver kompletterande eller nya anpassningar. Inom de frågeområden eleven behöver kompletterande eller nya anpassningar, planeras avslutningsvis de arbetsterapeutiska insatserna i samråd med eleven. Samtliga elever har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner hur de får stöd under lektionerna Hur de får stöd i skrivprocessen vid provsituationer vid läxarbete och planering av skolarbetet. Från gymnasieskola till arbete

55 Anpassningar för oss med ADHD Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med rörelsehinder Anpassningar för oss med synnedsättning Anpassningar för oss i gymnasiesärskolan ningar Från gymnasieskola till arbete

56 ADHD Ojämn utveckling av de exekutiva funktionerna Förmågan att stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande Förmågan att bli medveten om sig själv och sina förmågor Förmåga att ta initiativ och komma igång med en uppgift Svag tidsuppfattning leder till försämrad planerings- och organisationsförmåga Förmågan att inte låta känslor gå över styr Från gymnasieskola till arbete

57 Autismspektrumtillstånd Förmågan att bearbeta information så att man får en helhet och sammanhang i sina upplevelser Förmågan att uppfatta och reagera på sinnesintryck som ljud, ljus, dofter och beröring Förmågan till ömsesidigt socialt samspel, att förstå och leva sig in i andra människors tankar och känslor Ömsesidig verbal och icke verbal kommunikation Beteenden, intressen och aktiviteter Från gymnasieskola till arbete

58 Dyslexi Svårighet med läsning, både läshastighet och läsförståelse Svårt att stava och skriva Kan ha svårt att plocka fram ord ur minnet Kan ha svårt med röd tråd i en uppsats Från gymnasieskola till arbete

59 Material i förväg - Digitala inskannat material färdigt lektionsmaterial lärplattformar Från gymnasieskola till arbete

60 Material i förväg Sociala medier/facebook Från gymnasieskola till arbete

61 Stöd under lektionen Från gymnasieskola till arbete

62 Stöd under lektionen Från gymnasieskola till arbete

63 Stöd under lektionerna Hjälpmedel för koncentration Hjälpmedel för minne Hjälpmedel för struktur Från gymnasieskola till arbete

64

65 Vardagsstöd och Motivation Anna Sjölund Från gymnasieskola till arbetsliv med funktionsnedsättningar

66 Vardagsstöd och Motivation

67 Annorlunda sätt att ta emot och uppleva sinnesintryck Svårt att se helhet och sammanhang Svårt att planera och organisera-, komma ihåg,se orsak och verkan Svårigheter i ömsesidig social kommunikation och social förståelse

68 Konsekvenser av annorlunda perception

69

70 Vi har olika sätt att uppleva det som sker runt omkring oss Helikopterperspektiv

71 Detaljperspektiv

72 Bokstavlig tolkning

73 Mentalisering att förstå andra inifrån och sig själv utifrån

74 Exekutiva funktioner

75 Svårigheter i ömsesidig social kommunikation

76 Kommunikations- och motivationsstöd Dataprat Seriesamtal Sociala berättelser/sociala manus Skalor och påståendeformulär Problemlösning/ Informerade val Motiverande samtal (MI) Kat-kittet

77 Social stress

78 Kartläggning Vad är svårt för personen att hantera? Hur lär personen bäst in nya saker- inlärningsstil? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst kompensera olika svårigheter? Vad bör vi kravanpassa? Vad är viktigt för personen att träna/behandla?

79 Grundläggande behov Mat t Sömn Stress Må- bra saker

80 Sömn

81 Vad kan hjälpa vid sömnsvårigheter? Hjälp att avsluta aktivitet innan sänggående? Anteckningsblock på sängbordet? Bolltäcke? Ljudisolering? Mörkläggningsgardiner? Medicin?

82 Varför duschar han inte? Annorlunda perception- gör det ont att duscha? Pedagogisk fråga - vet han hur man gör? Pedagogisk fråga - vet han hur andra uppfattar honom när han inte duschar? Pedagogisk fråga- vet han vad konsekvenserna kan bli? Materiell fråga- har han förutsättningarna för att duscha? Psykiatrisk fråga - har han för mycket tvångshandlingar för att kunna duscha? Pedagogisk fråga - vet han vilka vinster duschande medför?

83 STRESS

84 Vanliga orsaker till stressreaktioner Översvämmad av information/intryck Att inte förstå sammanhanget/det som sägs Sakna översikt/förmåga att planera sin tid Tidspress Förändringar Valsituationer Att inte kunna påverka

85 Stressreducerande hjälpmedel och strategier

86 Stressreducerande hjälpmedel och strategier för hörselintryck ER- hörselskydd ( Öronproppar Hörselkåpor mp-3,ipod, freestyle Ljudisolering (bostadsanpassning)

87 Stressreducerande strategier - synintryck Solglasögon Böcker, tidningar Gameboy, Nintendo DS och dylikt Tröjor med huvor Blunda

88 Stressreducerande strategier - känselintryck Badkar Skruva av munstycket på duschen Klippa bort skavande tvättrådslappar Bekväma kläder Bomullshandskar

89 F.O.F.A (Find One Find All)

90 Stressreducerande strategier och hjälpmedel för bristande exekutiva funktioner

91 Att organisera sin tid och göra den överskådlig Tidmätare Timstock alt. tjugominutersstock - Westersstrands urfabrik Sigvart dagplan - Falck Vital Handi Mobiltelefon med påminnelsefunktioner Mobilappar Vanlig almanacka almanacka i Google

92 Att göra listor- kom ihåg paranteser

93

94 Stressreducerande hjälpmedel och strategier - automatisering

95 Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i badrummet Ta av kläderna du har på dig lägg dem i smutskorgen Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir vått. Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan. Smörj in hela håret med schampo. Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan. Smörj in armarna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med tvål. Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med tvål. Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och schampo försvinner. Stäng av duschen och gå ut ur duschen. Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan armarna, sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och underlivet. Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i badrumsskåpet. Sätt på dig de rena trosorna och BH:n Sätt på dig de rena strumporna Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren

96 Ditt synsätt är avgörande Hon förstår inte? Vet hon vad som förväntas? Hon gör så gott hon kan Hon försöker förstå Hon hittar egna strategier Hon har svårt med ljud Hon är lat Hon kan om hon vill Hon är ointresserad Hon vill bara ha uppmärksamhet Hon söker konflikt Hon provocerar

97 Tack för att jag fick komma hit och prata Vardagsstöd (2009) Sjölund.A Pedagogiskt perspektiv Boendestödsboken (2009) Sjölund.A, Bejerot.S (se Boendestödsfilmen (se Kartläggning och Validering Aspergers syndrom Sjölund,A,Gladh.L och Norrö.G (se Vardagskompassen(2015) Sjölund,A och W Henrikson.L (Gothia förlag) Skolkompassen (2015) Sjölund,A och W Henrikson.L (Gothia förlag) Motiverande samtal (MI) vid autism, ADHD och närliggande funktionsskillnader (2015) Ortiz.L och Sjölund.A (Natur och Kultur) ResLedaren. Holmberg.J,Sethfors.H och Sjölund,A, (se Illustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson

98 En röst från arbetslivet Anne-Marie Gustafsson Skatteverket

99 Praktikantprogram i staten, kort om bakgrund och syfte Regeringen vill ge personer med funktionsnedsättning erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter så att deras möjligheter till ett framtida arbete förbättras Läs mer i Strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken

100 Praktikantprogrammet i staten Uppdrag till Arbetsförmedlingen om ett praktikantprogram inom statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättning (Praktikantprogrammet) 49 myndigheter, av totalt c:a 250*, har undertecknat en överenskommelse med Arbetsförmedlingen om att anmäla praktikplatser Praktikantprogrammet ska genomföras under tre år

101 Hur Skatteverket startade Skatteverket skrev nationell ö.k. med AF i oktober 2013 Kartläggningen av möjliga praktikplatser startade våren 2013 Skatteverket har lämnat strax över 50 kompetensprofiler till AF för vidare matchning 101

102 Hur det ser ut i dagsläget Skatteverket har hittills tagit emot ungefär 45 praktikanter (pågående och avslutade program) Praktikplatserna finns på cirka 25 orter från Kiruna i norr till Malmö i Söder Praktikplatser från i stort alla delar av Skatteverket (alla regioner+hk) 102

103 Skatteverkets organisation 103

104 Praktiskt upplägg Skatteverket 1. Information om rutiner, upplägg osv finns på Skatteverkets intranät chefsingången under rubriken Praktikantprogram i staten 2. Lokal arbetsförmedlare och chef/handledare vid Skatteverket väljer ut lämplig praktikant/praktikanter 3. Om arbetsuppgifter i säkerhetsklass 3 förekommer genomförs intervju och referenstagning av HRkonsult (SÄK-prövning utifrån rutin) 4. All övrig praktisk hantering av vad gäller praktikanter sköts lokalt. 5. Chefen kan ringa Skatteverkets HR-stöd vid frågor 104

105 Några exempel på arbetsuppgifter för praktikanter Skriva underlag för beslut Kopiering Diarieföring Scanning Telefonkontakter Inventering av datorer, telefoner m.m. Ansvara för trivsel i lunchrum t.ex. sköta diskmaskiner 105

106 Malin praktiserar som konferensvärd i Solna Jag gillar att springa runt och göra olika saker. Jag vill inte sitta still. Exempel på arbetsuppgifter: fylla på material i konferensrummen hjälpa till i köket varit med vid utvärderingen av det nya standardsortimentet av förbrukningsvaror, som ska införas i lokalerna i Solna. 106

107 Tack för oss!