Noteringar - BIMInfo startmöte

Transkript

1 Noteringar - BIMInfo startmöte BIMInfo, Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. LTH fredagen den 4/12 kl inkl. lunch. Lokal: Hollywood, plan 2 t.v. efter 1:a trappan, LTH:s Kårhus, John Ericssons Väg 3 A, Lund (se bifogad karta). Närvarande: Anders Ekholm Anders Robertson Anne Landin Bo Johansson Bo Tyrefors Carl-Eric Brohn Fleming Vestergaard Fredrik Wikberg Gunilla Qvarnström Gustav Anderson Helena Brohn Landou Håkan Hansson Jan Karlshøj Jan-Anders Jönsson Jan-Olof Edgar Jens Kindt Jesper Bremme Kurt Löwnertz Lars Häggström Leif Granholm Magnus Dulke Martin Hooper Mikael Ekenberg Mårten Lindström Paul Rehn Pål Hansson Rikard Espling Ronny Andersson Stig Brinck Väino Tarandi LTH Byggproduktion Referat fastighetsinformation och Föreningen för Förvaltningsinformation Föreningen för Förvaltningsinformation C-E Brohn Konsult DTU Bygg White Arkitekter AB Svensk Byggtjänst C-E Brohn Konsult Structural Design Software in Europe AB (Strusoft) DTU Åkej AB Bjerkings AB NCC Inbrix AB Sweco AB Systematiktjänst AB Tekla Software AB Lasercad AB WSP Systems More10 AB Structural Design Software in Europe AB (Strusoft) Tyréns AB Skanska Cementa AB NIRAS Eurostep AB Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 1

2 Välkomna, syftet med dagens möte Anders Ekholm och Ronny Andersson hälsade välkomna och förklarade syftet med dagens möte samt uppmanade alla att ta upp sina frågeställningar. De 30 deltagarna presenterade sig kort. OpenBIM, mål och metoder, Mårten Lindström. Mårten presenterade OpenBIM. Bakgrunden är främst de ökande byggkostnaderna. Enligt en undersökning som SABO gjort har hyresnivåerna i nyproduktionen ökat med 34 % under en tioårsperiod samtidigt som konsumentprisindex gått upp med 6 %. Samtidigt har byggbranschen haft starkt fokus på att effektivisera byggandet vilket uppenbarligen inte haft genomslag. Mårten menade att vi behöver smartare sätt att konkurrera och att besparingspotentialen är betydande. Ett stort problem är de brutna informationsflödena. BIMInfo, "Informationssystematik, BIM labb och pilottillämpningar". Anders presenterade kort projektet. bips Egenskapsportal Stig Brinck (bips, Danmark) gav en kort bakgrundsbeskrivning kring behovet av BIM och presenterade det danska arbetet med en egenskapsportal. Han gick igenom de olika principiella problemen, gav en historik och presenterade olika principiella ställningstaganden. Bland annat framhölls IFC (Industry Foundation Classes) som en realistisk standard och att man ville bygga vidare på den. Bips har en mock-up på sin webb som beskriver egenskapsdata konkret. Stig Brinck förklarade hur IDM och MVD kan samverka med egenskaper så att t.ex. en förfrågan till produktmodellen kan effektueras på ett standardiserat sätt. Som källa till begreppsmässig förståelse avses IFD användas. Projektet har passerat fas 2 (datastruktur m.m.) och ska nu in i fas 3 (prototyp m.m.). Nyckelfrågor i projektet Anders gick översiktligt igenom tidigare utsända nyckelfrågor. Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 2

3 Deltagarnas PPT presentationer och diskussion Bo Tyrefors inledde denna punkt med att presentera hur FFI arbetar med sin standard Fi2XML. Den specificerar precisa informationsleveranser till förvaltning och följer bland annat nya Bygghandlingar 90, del 8 (digitala leveranser). En viktig del är begreppsbildningen och speciellt klassifikationen. Objektsegenskaper är högst prioriterade och arbete med delen utrymmesegenskaper pågår med buildingsmart. Dessutom prioriteras begreppsbildning och klassifikation avseende objekt, utrymmen (översyn av befintlig klassifikation), utrymmessystem, byggdelar (komplettering med utvändiga byggdelar), byggdelskomponenter (UNSPSC?), leveranstyper och informationsmängder. Kurt Löwnertz presenterade standardisering kring klassifikation och dokumentation. Bygghandlingar 90 är ett viktigt verktyg för detta liksom ISO-standardisering, IDM (Information Delivery Manual), VISI (management information), BIM Guidance (ungefär internationell BH 90 del 8), Symbol libraries m.m. Deltar i internationellt arbete och ser följande viktiga klassifikationsområden: Byggobjekt med egenskaper; Grafiska komponenter; Kvalitet och noggrannhet; Aktualisering. För dokument behövs standardisering av: Dokumentklasser; Dokumentinnehåll; Status; Ändamål. För informationshantering behövs standardisering av: Roller; Processer; Versioner och varianter; Förändringar och fel. Rikard Espling. Behovet av gemensamma strukturer är mycket stort på projektnivå, företagsnivå samt nationellt och internationellt. Störst är behovet av funktionella delar (komponenter) av byggnadsverk som man kan koppla olika informationer till som kan användas i t.ex. kalkylverktyg och verktyg för inköp och logistik. Exempel på sådana delar är fönster, balkar, golv och fasadelement. I modellerna ska inte finnas målningsbeskrivningar, ytskikt med mera eftersom modellerna då blir för dyra och statiska. Gemensamma rumsbegrepp och andra platsbegrepp är också centrala att hänga upp information på. Likaså är det viktigt med överenskommen syn på processerna och beslutspunkterna. Skanska har valt Talo 2000 och inte BSAB eftersom det anses för komplext inte tillräckligt bra komponentuppdelat och allför trassliga och långa strukturer. Arbetet bör bedrivas på gemensam nivå med fler parter än Skanska, branschgemensamt. Skanska har behov av: Att hantera funktionella krav; Gemensamma CAD-objekt; Att optimera information om grund och mark, hus, inredning och rum; Databaser för planering och ekonomisk uppföljning; Funktionella byggdelar för standardiserade arbetsoperationer. Ett BIM-labb behövs för samverkan kring begrepp, databaser, arbetsprocesser samt för övning och tester. Paul Rehn betonade i sin presentation mera den datatekniska sidan. Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 3

4 Strusoft har att anpassa sig till en mängd programvaror för att BIM och IFC ska fungera i praktiken. Man har skapat en egen databas (med stommar) och gjort egna anpassade gränssnitt mot de programvaror och programversioner man jobbar mot. Här vore det bra om IFC kunde fungera fullt ut så att man slapp dessa egna gränssnitt. Jens Kindt betonade vikten av projektstyrning där BIM och 3D är centralt. Ser stora fördelar med BIM och 3D samt ser behov av gemensamma informationsstrukturer m.m. Framförde att olika programvaror verkar bli standard i de olika nordiska länderna. Överföring med IFC fungerar till cirka 90 % men resterande % gör att man inte fullt ut kan lita på överföringarna och ser stort behov av att detta löses. Här diskuterades kring frågan att vissa programvarutillverkare och andra aktörer verkar ha egna agendor och inte stöder utvecklingen mot en gemensam informationsplattform. Detta är en motkraft vi måste räkna med. Jens stödde tanken på ett BIM-labb på LTH främst för att bygga upp kompetens kring metoder för informationsleveranser, testa utbytesformat och ge feed-back till programvaruleverantörerna. I diskussion framhölls att ritningar behövs även i framtiden men de behöver målgruppsanpassas bättre. Magnus Dulke. Anser det viktigt med ett BIM-labb och satsningar på öppna format och IFC. Anser att IFC är tillräckligt bra och bedömer att det klarar cirka 90 % av de praktiska behoven. Det gäller att stora användare sätter ner foten och stöttar detta. Leif Granholm kommenterade att IFC även är så omfattande att det är svårt att helt implementera i programvaror. Gunilla Qvarnström hade ett konsultperspektiv och såg BIM som ett viktigt hjälpmedel samt betonade behovet av flexibla lösningar eftersom varje projekt har sina behov. Det gäller att kategorisera på rätt nivå och att krav och resultat kan åtskiljas samt att systemen blir användarvänliga och överblickbara. Fokusera på hur man ska beskriva och inte vad samt börja i liten skala och bygg på efterhand. Betonade behoven av skeden, leveranstillfällen och kontroll. Man behöver samtidigt kunna hantera övergripande information ur projekt- och förvaltningsperspektiv, använda kategorier för byggnader och infrastrukturer samt använda matriser för definition av enskilda objekt och deras informationsinnehåll i detalj. I diskussion framhölls behovet av juridiska frågor vid informationsleverans. Dessutom framfördes att IFC har funktionalitet för detta (MVD (Model View Definition), IDM) och att detta i grunden är en branschfråga och inte knutet till IFC. Leif Granholm betonade behovet av standardisering och öppna standarder, speciellt när det gäller datoriserad hantering. Standardisering skapar marknader för både verktyg och information vilket driver på utvecklingen. Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 4

5 IFC är användbart och en plattform för vidare standardisering. IFC är dock så omfattande och komplicerat att det innebär en del svårigheter. Tekla kommer att satsa på vidareutveckling och IFC med buildingsmart. Det är viktigt med neutrala parter för denna utveckling och för evaluering och kunskapsspridning. Pål Hansson instämde i att behovet av informationsstandardisering är mycket stort oavsett om det är datoriserat eller inte. Det gäller att få ihop dagens informationshantering och den med BIM. Det gäller att fokusera på det som är grundläggande för dessa som t.ex. BSAB och Bygghandlingar 90. Vill ha en objektorienterad modell med objekt med relationer mellan dessa och med egenskaper. Modellen ska vara användbar på många olika sätt och i olika skeden. För detta behövs en öppen gemensam informationsstruktur. Ser inte att BIM-labb på en högskola har så goda förutsättningar att fungera och hur Tyréns skulle kunna nyttja labbet. Mikael Ekenberg informerade att de använder IFC och modeller samt att det fungerar tillräckligt bra. Ritningar har frångåtts i stor utsträckning. Stöder att IDM och IFD (eller motsvarande) behövs. Man behöver en nationell IDM som fastställer vem som ska leverera, när (i vilket skede) ska man leverera och hur ska informationen vara definierad. Ser behov av IFC som bas för att koppla till standarder och dokumentdatabaser för att dokumentera modellen i olika skeden. Betonade betydelsen av affärsprocesserna och sättet att beställa BIM för att vi ska lyckas föra information mellan skeden. Framhöll behoven av informationshantering för installationer. Ser behov av BIM-labb för test av innehåll i modeller, utvärdering av verktyg och BIMutbildning. Väino Tarandi presenterade arbete utfört inom Inpro-projektet (Open Information Platform) med Collaboration Hub. Arbetet avser samverkan i tidiga skeden men är utformat för att kunna användas även för senare skeden. Plattformen bygger på IFC och PLM-system (Product lifecycle management) enligt PLCSstandarden (Product Life Cycle Support, ISO ). PLCS ger bland annat tilläggsfunktionalitet för skeden, versioner m.m. Samverkansprocessen går från kravhantering till funktionella objekt (t.ex. ventilationssystem) och spatiala objekt (t.ex. byggnad, våning, rum) samt de placerade fysiska elementen (t.ex. väggar, dörrar, kanaler, don). Dessutom finns typer och individer vilka kan märkas med serienummer. Solibri Model Checker är integrerad i Collaboration Hub och utsänd som en tjänst och man kan få tillbaka resultaten (valideringen) samt knyta dem till modellen för vidare hantering av eventuella avvikelser. Processen börjar med att fastställa samarbeten med roller, aktörer och rättigheter till olika objektklasser. Sedan ställs ett krav(request) på ett arbete som accepteras eller ej varpå en del av modellen hämtas upp och arbetet utförs varpå resultatet sparas ner i modellen. Det färdiga resultatet kan granskas, jämföras mot tidigare versioner och godkännas. Processerna kan återanvändas för olika arbeten. Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 5

6 Projektet planeras vara klart och presenterat till sommaren Väino framhöll att klassifikation av krav är viktigt och att vissa krav behöver knytas till rum. Jan Karlshøj framförde att man nog måste acceptera att många olika klassifikationssystem kommer att användas. Betonade vikten av att IFC kompletteras med PLCS. Carl-Erik Brohn presenterade projektet BIM för byggmästare och entreprenörer. Rapporten kommer ut i januari Har arbetat med personer som inte känner till BIM eller dess koppling till produktionen. Studien har handlat mycket om vad en platschef kan få för information från projektörer. BIM på byggplatsen innebär en mängd fördelar vilka gicks igenom. Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 6

7 DISKUSSION KRING NYCKELFRÅGOR Anders gjorde en kort resumé utifrån de gjorda anförandena. Anders frågade vad vi ska fokusera på och påminde om: Komplettering av BSAB, Analys relaterad till informationsbehov; informationsnivåer och leveransspecifikationer; Egenskaper; Bygginformationsmodellering; Relationen IFC byggklassifikation; Synpunkter på hur vi går vidare; Relationen BSAB DBK OCCS. Jan- Olof Edgar framhöll att vi bör fokusera på egenskaperna. Både objekt och egenskaper behöver ha utpekad ansvarig part. Väino Tarandi stödde detta med tillägget att egenskaperna även behöver ha anvisade platser i dataöverföringar. Väino Tarandi och Bo Tyrefors framhöll att egenskaperna måste vara i fokus och tas fram i ett större forum än FFI och buildingsmart. Pål Hansson menade att vi måste starta med befintliga hjälpmedel som BSAB och BH 90. Jan Karlshøj framhöll att även de tekniska standarderna behövs för att dataöverföringen ska fungera. För t.ex. ett samtal med en mobiltelefon behövs fem tusen tekniska standarder. Gunilla Qvarnström framhöll att det är så många fler frågor som behöver överenskommas. Mårten Lindström vi kanske underskattar standardiseringsbehovet? Kurt Löwnertz - vi behöver först fastställa vad som är behovet och tillämpa strategin enligt målsättningen för OpenBIM. Konkurrensen behöver öka i byggbranschen. Viktigt scenario är hur byggbranschen ska samverka med sina kunder med stöd av BIM. Stig Brinck - vi måste utgå från många aktörer och de konkreta kraven i byggprojekten. Han framhöll devisen out-of-standard är out-of-market. Leif Granholm vi måste komma åt suboptimeringen. Tipsade att se hur IPD gör i USA. Jens Kindt vi måste bli klara över vad vi vill ha börja enkelt. Bo Johansson viktigt att se över tiden det ska fungera även efter år. Frågor att hantera i projektet Papper delades ut var och en ombads fylla i vilka frågor som ska hanteras i projektet. Se svaren i filen [j bim+info+startmote+-+deltagare+kommentarer.doc]. Avslutning Mötet avslutades med lunch cirka klockan 13. Noteringar - BIMInfo startmöte Sida 7