BIM standardiseringsbehov. SBUF-projekt nr 12690

Transkript

1 BIM standardiseringsbehov SBUF-projekt nr 12690

2 Om projektet Initierat av OpenBIM i samverkan med andra. Skapa överblick över behovet av standardisering och föreslå utvecklingsprojekt för att främja BIM. Projektets resultat ska ha en bred förankring i svensk samhällsbyggnadssektor. Sveriges Byggindustrier och VVS-Företagen står bakom ansökan till SBUF. Delrapport till Agenda ICT/BIM Slutrapport till SBUF

3 Medverkande Projektledning Anders Ekholm, LTH/A&AEkholm AB Olle Samuelson, IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Rogier Jongeling, PlanB/OpenBIM Arbetsgrupp Processer Klas Eckerberg, Projektengagemang Per Erlandsson, Regionservice, Region Skåne Robert Velén, Skanska Arbetsgrupp Begrepp Kurt Löwnertz, Sweco Patrik Lindvall, NCC Thomas Lundgren, Svensk Byggtjänst Arbetsgrupp Dataformat Väino Tarandi, KTH Andreas Udd, Skanska Jan-Anders Jönsson, Åkej AB Arbetsgrupp Avtal och upphandling Håkan Blom, HL Blom Konsult AB Olof Johnson, Sveriges Byggindustrier Johan Öström, VVS-Företagen Styrgrupp Ann-Therese Albertsson, Trafikverket Håkan Blom, HL Blom Konsult AB Kalle Bröms, Sveriges Byggindustrier Jan Byfors, NCC Helena Dahlberg, Svensk Byggtjänst Rikard Espling, Skanska Installation Magnus Everitt, VVS-Företagen Lars Lidén, Specialfastigheter Per Linder, WSP Mårten Lindström, OpenBIM

4 Bakgrund och behov Målet hållbart samhällsbyggande kräver effektiv informationshantering. BIM är av strategisk betydelse. BIM kräver standarder men vilka är behoven? Projektet har analyserat behovet av standardisering och avtalsformer för BIM Underlag för prioritering av insatser i företag, branschgemensamt och hos FoU/I-finansiärer.

5 Syfte Standardiseringsbehovet för tillämpning av BIM med ca 3 års tidshorisont. Utgångspunkter: Effektivisering inom andra industrigrenar. Standardiserade informationsleveranser ger förenklade processer. Vissa av dagens processer ersätts av helt nya. Standardiserade av krav möjliggör uppföljning genom hela livscykeln.

6 Avgränsning och frågor Standarder för objektbaserad informationshantering. Frågor: Vilka standarder finns? Vad är standardernas syfte och omfattning? Hur och i vilka processer används standarderna? Vilka initiativ pågår för utveckling av standarder, i Sverige och internationellt? Svar: Vilka standarder behöver utvecklas, hur? Vilka är målen på kort och lång sikt?

7 Aktörer och informationsutbyte Aktörer i standardisering och branschutveckling Svensk Byggtjänst Trafikverket SIS Föreningen för förvaltningsinformation Building SMART Sweden OpenBIM BIM Alliance Sweden BEAst Lantmäteriet Sveriges kommuner och landsting, SKL ULI Geoforum Informationsutbyte i husets och vägens livscykel BIM i processerna Befintliga standarder och deras utveckling Standardiseringsbehov

8 BIM-standardiseringens huvudområden Utveckling inom tre huvudområden, Processer (informationsinnehåll, leveransbeskrivningar, avtalsformer) Begrepp (objektklasser och egenskaper) Dataformat (begreppsscheman och filformat). I följande avsnitt ges en överblick inom standardiseringen inom respektive områden.

9 Informationsleveranser i samhällsbyggandet Befintliga förhållanden Fysisk planering, utredning Projektering (programhandlingar, systemhandlingar, bygghandlingar) Produktionsplanering Produktion Förvaltning Brukare (inkl. allmänheten) BEHOV KRAV- STÄLLNING KRAV- STÄLLNING VERKSAMHET KRAV- STÄLLNING Förvaltare KRAV- STÄLLNING KRAV- STÄLLNING KRAV- STÄLLNING SKÖTSEL UNDERHÅLL REPARATIONER Byggherrar ANALYS, KRAVSTÄLLNING BESLUT ANALYS, KRAVSTÄLLNING GRANSKNING ANALYS, KRAVSTÄLLNING ANALYS, KRAVSTÄLLNING Om plan behövs Konsulter UTREDNINGAR PLANSKISSER UTREDNINGAR KALKYLERING PLANSKISSER KALKYLER PLANUNDERLAG BERÄKNINGAR KALKYLERING PROJEKTERING DESIGN KONSTRUKTION REVIDERINGAR REVIDERINGAR Reklamationer, Garantier / Leverans Beställning / Leverans BIM HUS- OCH ANLÄGGNINGS- DATA ( BEF SIT ) BEF SIT GEODATA PLANDATA + DATA OM BYGGNADS- VERKET Förfrågan Anbud + DATA OM PLANERAT UTFÖRANDE + DATA OM BYGGT UTFÖRANDE Förvaltningsdata HUS- OCH ANLÄGGNINGS- DATA (NY BEF SIT ) Byggentreprenörer KALKYLERING PLANERING PRODUKTION PRODUKTION Fastighetsdata (ombyggnad, rivning) GARANTI- ÅTAGANDEN Byggvaruproducenter och leverantörer Förfrågan / Anbud PLANERING PRODUKTION Beställning / Leverans PRODUKTION LEVERANS Fastighetsdata (nybyggnad) Beställning / Leverans PRODUKTION LEVERANS Kommunala myndigheter GEODATA DETALJPLAN ARBETSPLAN JÄRNVÄGSPLAN BESLUT MILJÖKRAV M.M. BYGGLOVS- HANTERING BESLUT MILJÖKRAV M.M. GEODATA Fastighetsdata (nybyggnad, ombyggnad, rivning) Nationella myndigheter GEODATA MILJÖKRAV, FUNKTIONSKRAV M.M. MILJÖKRAV, FUNKTIONSKRAV M.M. GEODATA EU-direktiv EU-DIREKTIV EU-DIREKTIV EU-DIREKTIV Figur 2. Informationsleveranser i samhällsbyggnadsprocessen. Digitalt flöde: röd pil, standarder saknas, gul pil, standarder finns delvis eller är i konflikt, grön pil, standarder finns. Grå streckad pil: icke-digitalt informationsflöde.

10

11

12 Handlingsplan Det övergripande målet är för standardiseringsarbetet är att : utveckla gemensamma informationsstrukturer och metoder för att samverka bl.a. ställa krav och verifiera i informationsutbytet mellan de olika parterna i samhällsbyggnadsprocesserna. Handlingsplanen innefattar en BIMorganisation och 10 större projekt

13 Processer och avtalsformer I handlingsplanen ingår att: Utveckla metoder för kravställning och verifiering av objekt och egenskaper i informationsleveranser Stödja ett livscykelperspektiv med information avseende: krav (verksamhet, säkerhet, miljö, energi, estetik, förvaltning); detaljeringsgrader; tekniska lösningar; varuinformation med mera. I handlingsplanen ingår att: Utveckla avtalsformer för digital hantering och digitala leveranser med lösningar på problem relaterade till offentlig upphandling.

14 Begrepp I handlingsplanen ingår att: Skapa branschgemensamma begreppsstrukturer för hela livscykeln Samordna standarder inom geografisk data, bygg, mekanisk och elektroteknisk industri Utveckla definitioner av objektklasser, direkt eller som översättning mellan olika klassifikationssystem Utarbeta definitioner för egenskaper, i internationell samverkan

15 Dataformat I handlingsplanen ingår att: Utveckla gränssnitt för olika system mot gemensamma informationskällor, t ex modellserver och varudatabaser, Vidareutveckla format för hus, anläggning och för geografiska data, med enhetlig tillämpning internationellt och nationellt för att ersätta det nuvarande lapptäcket.

16 Implementering I handlingsplanen ingår att: Föreslå organisation och finansiering för utveckling, förvaltning och spridning av de branschgemensamma informationsstrukturerna och överenskommelserna. Deltagare: kommunala och statliga myndigheter, planerare, förvaltare, byggherrar, projektörer, entreprenörer, byggvaruproducenter, programvaruutvecklare, med flera.

17 Projekt Tid Mkr Projekt 1 Nationella riktlinjer för BIM 12 mån 5 Projekt 2 Utveckling av klassifikation för BIM 36 mån 18 Projekt 3 Samordning av informationsstrukturer för BIM och GIS 36 mån 12 Projekt 4 Informationsleveranser med egenskapsredovisningar mån 18 Projekt 5 Applikationsgränssnitt mot gemensamma informationskällor 24 mån 18 Projekt 6 Formatstandarder och deras tillämpning 24 mån 18 Projekt 7 Utveckling och sammanslagning av IFC och LandXML 12 mån 4,5 Projekt 8 Utveckling och tillämpning av open BIM Collaboration Format 12 mån 3 Projekt 9 Begrepp för digital informationshantering i standardavtal 12 mån 1 Projekt 10 Offentlig upphandling med krav på BIM-leveranser 12 mån 2 Summa mnkr 99,5

18 BIM organisation En permanent organisation för samordning och genomförande. Råd om finansiering, sprida information om resultat och lyckade projekt. Kompetens och mandat att ansöka om FoU/I resurser samt identifiera och leda utvecklingsprojekt. BIM Alliance Sweden föreslås ta dessa uppgifter. Medlemsbasen plus bedömd finansiering ger ca 5 miljoner kronor per år, inkl. 4 helårstjänster.

19 Ekonomiska effekter av BIM Kraftigt ökad produktivitet genom processerna. Besparing: Mdkr per år. Cost/benefit faktorn för BIM-investeringar på samhällsnivå beräknas till 10. Föreslagna insatser om ca 100 Mnkr över en treårsperiod, och tillkommande årliga kostnad ca 8 Mnkr. Varav 5 Mnkr för arbetet i BIM-organisationen och 3 Mnkr för BIM-klassifikationen.

20 Nytta och finansiering Nyttorna med BIM: Lägre kostnader Tydligare visualisering Nya affärsmöjligheter Högre kvalitet, färre fel Fler alternativa lösningar Förbättrad kommunikation Finansieringen delas mellan offentliga och privata och fördelas i relation till nytta för respektive part. Förmågan till medfinansiering uppgår till ca 190 Mnkr. Kostnaderna om ca 100 Mnkr totalt under 3 år tycks därför kunna vara möjliga att finansiera.

21 Tack!

22 Projekt Projekt nr 1 Nationella riktlinjer för BIM Förstudie med principer för samverkan mellan projekten och tillämpning av resultat med rekommendationer och tillämpningsanvisningar, stommen i Nationella riktlinjer för BIM. Nytta: gemensam processyn, metoder och hjälpmedel för utformning av informationsleveranser, kunskapsplattform Intressenter: SIS, BIM Alliance Sweden, Sveriges Byggindustrier, Svensk Byggtjänst, Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikverket, Lantmäteriet, ULI Geoforum, Programvaruutv., Statliga byggherrar m.fl. Projekt 2 Utveckling av klassifikation för BIM Utveckla BSAB-systemet med BIM-anpassade tabeller och klassifikation för fysisk planering och fastighetsförvaltning, principer för klassifikation av egenskaper. Nytta: stöd för att samordna aktiviteter över fack- och disciplingränser, t.ex. att göra analyser för nyttjande, energi, fysisk planering och livscykelkostnader. Intressenter: SIS TK 269, Svensk Byggtjänst, Trafikverket, BIM Alliance Sweden, Sveriges Byggindustrier, Statliga byggherrar m.fl.

23 Projekt Projekt 3 Samordning av informationsstrukturer för BIM och GIS Samordna informationsstrukturer för BIM och GIS och upprätta gemensam nomenklatur och klassificering, översättningstabeller. Nytta: gemensam nomenklatur och klassificering underlättar flödet av information genom hela livscykeln Intressenter: Lantmäteriet, SKL, BIM Alliance Sweden, ULI Geoforum, buildingsmart, Kommuner, Länsstyrelser, Trafikverket, Boverket och SIS, i samverkan med universitet och högskolor. Projekt 4 Informationsleveranser med egenskapsredovisningar Riktlinjer för informationsinnehåll i informationsleveranser i hela planerings-, byggoch förvaltningsprocessen, centrala delen av en svensk "Nationell BIM-manual". Delprojekt för hantering av utrymmen, energi- och klimatanalyser, upphandling av produkter etc. Nytta: effektiv informationshantering genom livscykeln, hållbar långsiktig förvaltning, bestående hög informationskvalitet. Intressenter: SIS, BIM Alliance Sweden, Lantmäteriet, Trafikverket, Programvaruutv.

24 Projekt Projekt 5 Applikationsgränssnitt mot gemensamma informationskällor Information ska kunna hanteras av olika system och plattformar. Standardiserade applikationsgränssnitt (API) behövs mot gemensamma informationskällor. Samverkan med buildingsmart International i projekten för API mot BIM-servrar och varudatabaser. Nytta: tillgång till affärskritisk information via standardiserade gränssnitt, simuleringar och optimeringar av funktioner och fysiska lösningar i byggnader och anläggningar Intressenter: BIM Alliance Sweden, buildingsmart International, Programvaruutv. Projekt 6 Formatstandarder och deras tillämpning Projekt för att samordna och implementera de överlappande standarderna och ansvarsområdena IFC, LandXML, CityGML, PLCS, fi2xml, OBCF, mvdxml i projekt och förvaltning. Nytta: obrutet informationsflöde, maskinstyrning och materialhantering kan utvecklas ytterligare, certifiering och validering av leveranser blir effektivare Intressenter: BIM Alliance Sweden och buildingsmart International, SIS, Trafikverket, Lantmäteriet och ULI Geoforum, Programvaruutv.

25 Projekt Projekt 7 Utveckling och sammanslagning av IFC och LandXML Medverka till sammanslagning och komplettering av LandXML och IFC-standarden samt utveckling av svensk tillämpning. Precisering av objekthanteringen och värdemängderna på infrastrukturområdet. Nytta: BIM-modellerna kopplas direkt till produktionen i form av inmätning, utsättning, maskinstyrning med mera, för såväl hus- som anläggningsprojekt Intressenter: Nordisk samverkan. BIM Alliance Sweden och buildingsmart International i samverkan med SIS, Trafikverket, Lantmäteriet, ULI Geoforum och de stora konsultbolagen inom infrastrukturområdet Projekt 8 Utveckling och tillämpning av obcf open BIM Collaboration Format Vidareutveckla och tillämpa obcf open BIM Collaboration Format för hantering av ärenden och arbetsflöden i alla typer av byggprojekt över hela livscykeln. Nytta: tillhandahålla icke modellrelaterad information, erfarenhetsåterföring, molnbaserade datalager ökar transparensen i viktiga arbetsflöden Intressenter: BIM Alliance Sweden, buildingsmart International, Programvaruutv.

26 Projekt Projekt 9 Utveckling av begreppsbestämningar för digital informationshantering i standardavtalen AB 04, ABT 06, ABK 09 och ABM 07, förstudie Utarbeta förslag på begreppsbestämningar och lösningar på problem relaterade till avtal om digital hantering och digitala leveranser. Nytta: dubbelarbete kommer att försvinna, krav i leveransspecifikation är del av kontraktshandlingarna, ökad tydlighet resulterar i färre tvister Intressenter: Sveriges Byggindustrier, STD, Byggherrarna, Byggmaterialindustrin, Trafikverket och Fastighetsverket Projekt 10 Offentlig upphandling med krav på BIM-leveranser Belysa möjligheterna och svårigheterna att i samband med offentlig upphandling ställa krav på BIM-leveranser. Nytta: färre överprövningar, kortare handläggningstider, effektivare processer och ökad brukarnytta. Intressenter: Trafikverket, SKL och de större statliga byggherrarna (Akademiska Hus, Fastighetsverket, Specialfastigheter m.fl.)