Hopaskaket det goda samtalet i Bryssel. Reserapport

Transkript

1 Hopaskaket det goda samtalet i Bryssel Reserapport Mars 2013

2 Innehåll Inledning... 3 Europaparlamentet... 4 Olle Ludvigsson... 4 Europaparlamentets egen övergripande presentation... 6 På jakt efter EU:s nästa budgetperiod: Kommissionen, ENRD, ELARD och Kent Johansson... 7 EU-kommissionen, DG Agriculture i samarbete med ENRD... 7 ELARD... 8 Studiebesöket på landet... 9 LAG (GAL) Pays des Concruses... 9 Sammanfattning... 10

3 Inledning Leader Inlandet, Leader Södertälje Landsbygd och Leader Östra Skaraborg åkte som planerat till Bryssel i början av mars som en del av projektet Hopaskaket. EU:s huvudstad erbjöd både sol, kunskap, nätverkande och vilsna promenader. Den här reseskildringen fokuserar på gruppens upplevelse av EU:s huvudstad och ger en inblick i den belgiska landsbygden. Det sakmässiga innehållet finns med i den andra rapporten där Leaders framtid diskuteras mer ingående.

4 Europaparlamentet Hopaskakets första officiella besöket gick till Europaparlamentet. Vägen dit var lite krokig, inte på grund av Bryssels stadsbyggnadskonst utan som en konsekvens av gruppens många bestämda uppfattningar om den bästa vägen fram. På bilden ovan ser vi en del av Hopaskaket på trappan framför Kommissionens Lipsius-byggnad. En snäll och elegant förbipasserande tjänsteman visade åt vilket håll den här delen av gruppen borde ha gått istället. En halvtimme senare var vi framme och kunde enas med resten av gruppen. Olle Ludvigsson Det hade blivit förändring på schemat och istället för Jens Nilsson fick vi träffa Socialdemokraternas europaparlamentariker Olle Ludvigsson. Olle har suttit i Europaparlamentet sedan 2009 och är ledamot i Utskottet för sysselsättning och sociala frågor och suppleant i Utskottet för ekonomi och valutafrågor. Naturligtvis är det arbetsmarknadsfrågor som Olle är bäst på och kan inte

5 ersätta Jens som är ledamot i Utskottet för regional utveckling och suppleant i Fiskeriutskottet. Trots schemaändringen var gruppen aktiv och ställde många frågor till Olle. Olle pratade även lite om sysselsättningsfrågor på Landsbygden, någonting som å ena sidan kan komma att bli en tydligare del av EU:s landsbygdspolitik under nästa budgetperiod genom det så kallade Community Led Local Development (CLLD). Å andra sidan kan medlemsländerna komma att överföra pengar från utvecklingsfonden till farmstöd, någonting som vi fick senare bekräftat av C-ledamoten Kent Johansson. Olles bästa tips var att påverka politikerna på hemmaplan om man vill påverka EU:s jordbrukspolitik, inte minst genom kontakter med riksdagsledamöter. Varför inte lokalpolitiker och regionala medier också? För den som är intresserad kan det vara bra att komma ihåg att de svenska Socialdemokraterna som oftast tar ställning tillsammans i Europaparlamentet, utöver den stora europeiska socialdemokratiska partigruppen naturligtvis. Mycket går att läsa efteråt i den dokumentation som finns tillgänglig på Europaparlamentets hemsida. Både frågor för skriftligt besvarande till kommissionen och inläggen i kammaren. Exempelvis har den svenska S- gruppen skrivit att jordbruksbudgeten borde sänkas till förmån för de områden som i dag dras med betalningsproblem, dvs. exempelvis Socialfonden, forskningsprogram och Erasmus. De svenska socialdemokraterna anser inte att EU ska agera försäkringsbolag vid tillfälliga kriser i jordbrukssektorn. S-gruppen välkomnar också de stora nedskärningarna av EU:s exportstöd. Helst skulle S-gruppen vilja att jordbruksbudgeten sänktes till förmån för de prioriteringar som anges i Europa 2020-strategin; forskning och utveckling, grön omställning, regional utveckling m.m.

6 Europaparlamentets presentation Hopaskaket fick även ta del av en övergripande presentationen på Europaparlamentet som var väldigt uppskattad från gruppens sida. Vår svenska presentatör hade en gedigen bakgrund i EU-frågor och har bott på olika håll i Europa i tiotals år. Vi fick en ordentlig genomgång av EU:s uppbyggnad och mycket tid för frågor från publiken var populärt. Vi fick även bekräftat att antagligen är det svenska myndigheterna som krånglar till fondadministrationen, inte EU:s regelverk för sig. Någonting som även EUparlamentarikern Kent Johansson pratade om på frukostmötet på torsdag morgon. Dock var det enligt honom för att underlätta för oss och minimera risken för obligatoriska revisioner. Misstankar om oegentligheter i EU-finansierade utvecklingsprojekt skapar friktion mellan Kommissionen och medlemsländerna och kan i värsta fall leda till indragna fondmedel till de drabbade länderna. Enligt Hopaskakets inofficiella källor är svenska EU-projekt eftertraktade föremål för extra revisioner från Kommissionens sida. Detta sägs bero på ordning och reda i de svenska projektens administrativa rutiner som gör att Kommissionen inte behöver oroa sig för att en stor mängd EU-projekt skulle bli underkända. Med andra ord, ett stort antal projektrevisioner borde vara en anledning till nationell stolthet. Skulle man som svensk projektaktör tycka att det är jobbigt med alltför många och frekventa revisioner från Kommissionens sida är det en fråga att diskutera med de svenska fondförvaltande myndigheterna och med de svenska departementen. De för sin del kan föra frågan vidare till den svenska representationen i Bryssel som har som sin uppgift att förhandla för medlemsländernas fördel både med Kommissionen och mellan medlemsländerna i Ministerrådet. En ypperlig fråga för svenska regionala aktörer att ta upp i samband med de nationella förberedelserna inför EU:s nästa budgetperiod!

7 På jakt efter EU:s nästa budgetperiod: Kommissionen, ENRD, ELARD och Kent Johansson EU-kommissionen, DG Agriculture i samarbete med ENRD En mer traditionell produkt av excellens på hög nivå var presentationen på DG Jordbruk. Jean-Michel Courades, en av cheferna för landsbygdsutvecklingsfrågor i Kommisisonen, pratade passionerat om EU:s nästa budgetperiod och vad han såg för nyheter i den. Den röda tråden var att Kommissionen kommer att föreslå att Leader-metoden kan komma att användas lokalt för alla de fyra olika Strukturfonderna; Regionalfonden, Socialfonden, Fiskerifonden och Landsbygdsutveckling. Denna Leaderinspirerade metod heter Community Led Local Development (CLLD) och kan komma att en stor betydelse även för de svenska Strukturfonderna. Vilka fonder som kommer att ingå i olika lokala sammansättningar kommer dock avgöras av den svenska regeringen i form av så kallade partnerskapskontrakt. Mer om CLLD, partnerskapskontraktet och Strukturfondernas framtid finns i den bifogade rapporten. Vår andra föreläsare kom från ENRD, European Network for Rural Development (Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling). ENRD inrättades av EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling 2008 för att bättre kunna genomföra landsbygdsutvecklingsprogrammen. Nätverket utvecklar och sprider kunskap

8 om hur landsbygdsutvecklingspolitiken fungerar i praktiken och hur den kan förbättras, men underlättar också informationsutbyte och samarbete på landsbygden. I nätverket samlas en rad olika parter inom landsbygdsutveckling, bland annat nationella landsbygdsnätverk, EUländernas myndigheter samt organisationer för landsbygdsutveckling som omfattar hela EU. Nätverket har en kontaktpunkt som hjälper generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling med att driva nätverket och förvalta verksamheten. Kontaktpunkten är belägen i Bryssel och arbetar med följande tre huvudstrategier: policyanalys kommunikation nätverkande Mer om CLLD, Partnerskapskontraktet och mycket mer annat finns i den andra rapporten. ELARD På onsdagmorgon var det dags att träffa den europeiska paraplyföreningen för LAGs, ELARD (The European LEADER Association for Rural Development). Det här föredraget var det många som tyckte om. ELARDs Kommunikatör Stefanos Loukopoulos pratade ungefär om samma saker som vi hade lyssnat på dagen innan men lite mer lättförståeligt. ELARD är en ideell förening som lever på medlemsavgifter från sina medlemmar, de olika LAGs. Ingen av våra tre LAG var medlem i ELARD innan men efter besöket var det många som ville bli det. Föreningen har tre olika

9 typer av medlemskap: aktivt deltagande medlemskap, associerade medlemmar och medlemmar med observatörsstatus. Kostnaden för deltagande och associerat medlemskap är 500 euro och gratis för observatörsstatus. ELARD erbjuder LAGs en plattform för nätverkande och samarbete över gränser samt ordnar seminarier och konferenser i Leaderrelaterade teman. Studiebesöket på landet LAG (GAL) Pays des Concruses Efter två timmars bussresa från Bryssel hade vi tagit oss till en belgisk LAG i den vallonska delen av landet. De sista 500 metrarna till vårt besöksmål, Pays des Condruses, kunde man knappt tro att vi var på landet. Bussen hade svårt att ta sig genom det snirkliga villaområde där våra värdar väntade på oss med goda mackor och australiensk-engelska presentationer. Men till slut kom vi fram. Pays des Condruses bestod av en ladugård med fina kor och misstänksamma får, trädgårdsodlingar som drevs i form av ett

10 arbetsmarknadsprojekt, en trasig elapparat som i vanliga fall förvandlade avfall till miljövänlig energi och åkermark med växtkorridorer som försäkrade den biologiska mångfalden och blev till flis. Faktumet att Pays des Condruses ägde och drev de flesta Leader-finansierade projekten själv skapade diskussion hos de svenska gästerna gästerna. Många i Hopaskaket trodde att det skulle vara svårt att göra så i Sverige, även om ett samlat ägarskap skulle vara övervägande fördelaktigt för de lokala projektens framgång. Den stora risken är att allmänheten ser de lokala projekten som någonting som LAG-medlemmarna gör för egen vinning istället för den gemensamma nyttan. Frågan om eget projektägarskap kan dock vara värt att diskutera inför nästa programperiod och hur detta går ihop med den förnyelseprocess som Kommissionen har satt igång kring EU-fonder och kring den gemensamma jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Sammanfattning Studieresor är alltid nyttiga och har flera olika syften. Dels får man ta del av ny kunskap, dels knyta nya kontakter och ofta får man även umgås med kollegorna på ett annat sätt än man gör hemma i Sverige. Inte för att glömma det kulturella utbytet med allt som det innebär från främmande språk till kulinariska smakupplevelser och jämförelser med Sverige. Denna reseskildring har redovisat de faktiska programpunkterna och tagit intryck av alla de dofter, människor, mötesrum och diskussioner som varit en del av resan. Gruppen hade många funderingar och frågetecken kvar på den sista dagen och denna kunskapstörst visar att resan har varit lyckad. Den innehållsmässiga rapporten tar itu med dessa funderingar om EU:s nästa programperiod och Leaders framtid. En ny programperiod, ett nytt hopaskak?