Anteckningar från CLLD-klustermöte samt NRN-träff i Dijon, Frankrike

Transkript

1 Anteckningar från CLLD-klustermöte samt NRN-träff i Dijon, Frankrike CLLD-klustermöte - Charlotta Heimersson, Verksamhetsledare Leader Norra Mälarstranden Arbetsgruppen för CLLD-klustret kom till på initiativ från det Ungerska nätverket och de arrangerade detta klustermöte i anslutning till det Franska NRN mötet samt det 20:e ENRD mötet i Dijon i slutet av november. Denna träff hade föregåtts av ett möte i Portugal i våras samt en träff i Ungern i juli. Dessutom har det Ungerska nätverket gått ut med frågor och enkäter till samtliga länder angående vilka frågor man var intresserad av att engagera sig i. De frågeställningar som var aktuella inför mötet var: Administrative structure & cooperation of funds Added value of CLLD for specific economic & social challenges Criteria for LDS & LAG selection & evaluation Institutionalisation & mainstreaming of LEADER: Preserving the LEADER spirit Planning for CLLD & LEADER evaluation Thematic Groups: Short Supply Chains & CLLD och sedan ytterligare en gång så att vi vid träffen hade 3 arbetsgrupper/frågeställningar att arbeta med. Dessa var: Administrative structure & cooperation of funds, Added value of CLLD for specific economic & social challenges samt Criteria for LDS & LAG selection & evaluation. Mötet började med att deltagarna fick presentera sig själva och vad de var mest intresserade av att jobba vidare med av de föreslagna frågeställningarna. Deltagarna kom från ca 15 länder, både från MA/PA, NRN:s och LAG. Även ELARD var representerat. Det var en ganska intressant runda där det kom upp lite aktuella frågor från de olika länderna. Till exempel hade Slovakien just gjort en helomvändning i frågan om multifunding, från att tidigare ha bestämt sig för mono till att gå all in(om jag tolkade det rätt). Intrycket jag fick var att många MS har velat fram och tillbaka, nästan bestämt sig för att sedan ändra sig ju närmare beslut vi kommer. Fick också lite känsla av att MS väntar ut varandra och vad de olika länderna hittar för lösningar på multifondsproblematiken. Working group A, Demonstrating the added value of the CLLD approach in addressing social, economic and environmental issues Samtliga deltagare var överens om att det är mycket viktigt att informera beslutsfattare på alla nivåer om CLLD och dess mervärden. Vi noterade att de som varit med på det första mötet med Europeiska landsbygdsriksdagen i Bryssel att man där var mycket negativ till Leader! Varje pass inleddes sedan med ett par presentationer från olika deltagare hur de såg på frågan och vad som händer i landet. Ungern: Här var det ett gammalt etablerat Leaderområde som fick komma till tals. CLLD har definitivt ett mervärde i arbetet med att lösa de grundläggande utmaningarna för landsbygden. Det man i Ungern kan se som nyckelfrågor är smart jordbruksproduktion, fattigdomsbekämpning och klimat- och miljöfrågor. CLLD bör passa alldeles utmärkt för de speciella frågor som karaktäriserar östra Europa, dvs. sociala frågor, ekonomi och miljö. Vidare är en CLLD approach mer relevant till skillnad från resten av

2 LBP med sitt one size fits all tänk! Även multifond borde passa mycket bra här. Svårigheten i just Ungern är att få beslutsfattare att se detta. Skottland: Skottland fokuserar på Food and Drink samt short supply chains för att stötta mikroföretag på landsbygden. Ytterligare goda exempel på mervärden kom från Wales, där ett område som heter PLANED har jobbat under många år med att arbeta mycket brett för att skapa mervärden. Här bröt vi för att delta i ett pass på det Franska NRN-mötet som behandlade arbetet med integrerade territorier. Mycket prat om ITI och hur man skall jobba med det och skillnaden med CLLD, vilket många hade svårt att förstå som det verkade. Mycket av det som sades här känner vi igen från våra diskussioner under åren och tyvärr blev det mycket fokus på problem i innevarande program och inte så mycket konstruktivt vad gäller ITI och CLLD. Working group B, Administrative structures and cooperation of funds Samarbete på alla nivåer är nödvändiga! Polen: Både mono och multi? 16 st självstyrande regioner som själva bestämmer hur de vill ha det. Kommer att ha en gemensam urvalskommitte för LDS på regional nivå men med gemensamma procedurer och kriterier för urval. Kommer att ha joint calls för dessa. Färre LAG, högre inv. antal, fler kommuner i varje lag ett krav men hela Polen kommer inte att vara aktuellt för CLLD. Sedan redogjorde ENRD för den enkät de skickat ut där MS har svarat hur man tänker göra med exempel från Sverige, Ungern, Österrike, Wales, Skottland och Estland. Group C, LAG and LDS monitoring and evaluation Portugal: NRN redogjorde för en enkät över vad MS ansåg vara de viktigaste kriterierna för urval av strategier. Lokal förankring, behov samt budget var de som fick högst ranking vid urval. Några tips som kom fram var den Walesiska regeringens hemsida där de redan har lagt ut sina riktlinjer för uppföljning och utvärdering. Skottland skall vara klara med sina till mitten av sommaren. Next steps and work planning Här valde mötet att jobba vidare med grupp A och B. Jag valde grupp A där vi diskuterade vad vi ville ha ut konkret av detta. Vi gick laget runt och det man ville ha var CLLD for dummies, dvs att enkelt kunna förklara mervärdet av CLLD generellt, mervärdet av multifond specifikt samt vilka vi skall kommunicera detta till? Framgångssagor? Tänk på vilket språk vi använder, videofilmer, visa att vi är här för att stanna. Diskussionen innehöll frågor om vad har vi inte gjort, vad kan vi göra nästa program, hur kan vi åstadkomma mer? Ska vi visa det positiva eller ta med vad som inte gått bra? Kommunicera att även andra arbetar med landsbygd, tex. OECD som hade en Rural Conference i Bologna i oktober. Till slut enades gruppen om följande: Vi skall innan årsskiftet skicka in goda exempel till ENRD på hur Leader skapat mervärden men även de fall där vi kan se att CLLD och en multifondsapproach hade kunnat skapa ytterligare mervärden. Detta skall sedan sammanställas på ett enkelt sätt för att kunna kommuniceras ut i varje land och till dess beslutsfattare!

3 Grupp B kom till följande slutsats: Man skall arbeta med administrativa rutiner och samarbeta mellan fonderna genom peer to peer exchange och detta skall i första hand ske genom ett forum på webben. NRN-möte Tommy Nilsson, informatör Landsbygdsnätverket

4 Catherine Marcellin från Jordbruks- och skogsministeriet och Nathalie Prouhèze från Interministerial Delegation for territorial planning and regional attractiveness hälsar välkommen. Alistair Prior från Skottlands landsbygdsnätverk berättar att deras kansli kommer att förändras. Rumänien och Bulgarien kommer att ha deras kansli på förvaltningsmyndigheten men samtidigt outsourca vissa delar. I Frankrike har man regionala nätverk och hur framtiden ter sig är man inte riktigt säker på var kanslierna ska finnas. Severine Bressaud berättar om planerna på 26 regionala nätverk. Ett kansli som ska outsourcas. Tre nationella myndigheter är med i arbetet. Idag har man ett nationellt nätverk med tematiska arbetsgrupper, ett kansli, 200 intressenter samlas i ett stormöte som väljer representanter till standing committee. Standing committe tar fram förslag till arbetsgrupper och vad man ska fokusera på. De sprider goda exempel via videos, databas med leaderprojekt mm. Edina Ocsko presenterar temat kommunikation för landsbygdsutveckling och nätverkande. Antonella Zona, DG AGRI. Enheten för att tracking european networks. Vem kommunicerar vad? Länken mellan nätverken och förvaltningsmyndigheterna. Sambandet mellan European Social Investment Fund art och CAP art 55 gentemot landsbygdsutveckling står fast. (Hon informerade om det i Tomar). Varför kommunicera? o Stötta policy mål. o Bättre resultat genom större public = bättre projekt o Bättre transparens Vilka får stöd och varför? Fler orsaker till kommunikation. o Lyssna förklara knyta ann lokalt Ett av målet för NRN är att informera en bredare publik. Ska skrivas in i kommunikationsplanen. En kommunikationsplan måste finnas för landsbygdsprogrammet och som måste täcka hela programperioden. Där ska det klargöras vem som gör vad. Beroende på lokala förutsättningar kan det finnas flexibilitet. Kommunikation har en större vikt under nästa programperiod. Nätverket ska göra en kommunikationsplan för hur man ska kommunicera landsbygdsutveckling och förvaltningsmyndigheten ska ha en kommunikationsstrategi där det klargörs vad som ska göras och vem som gör det. Paneldiskussion och frågerunda med landsbygdsaktörer:

5 Catherine Marcellin, Kirsten Birke Lund ELARD, Geza Gelencer - LAG Koppányvölgye Ungern, David Wilford Departement for Environment, Food and Rural Affairs, Jane Howells PLANED. Catherine Ett nätverks kommunikation är speciell. Nätverken måste arbeta lokalt med LAG, regioner och nationellt. Måste ha de olika nivåerna i kommunikationsplanen. Ska vi nå en bredare publik kan vi inte kommunicera att det finns stöd att söka utan vilka innovationer och goda exempel som finns. Kirsten Vi tror på leadermetoden. ELARD skapades för kommunikation och nätverkande. När Leader var nytt behövdes detta och därför skapades ELARD. Och än idag är det kommunikation vi jobbar med. Vi uppfinner inte goda exempel utan vi samlar upp dem och kommunicerar ut dem. Vi jobbar nära gräsrötterna, ENRD jobbar nära kommissionen. Båda behövs. Jane Ska nätverken arbeta lokalt eller nationellt? Förvaltningsmyndighet eller fristående? Geza I Ungern har inte alla förstått vad leadermetoden går ut på. Inte heller de tematiska målen som ska finnas med fram till Viktigt att beslutsfattarna besöker de lokala projekten. Skapar också förutsättningar för god kommunikation. Nela Vlemmish Network Vi ska ha ett möte mellan fondföreträdare för landsbygdsutvecklingsfonden och socialfonden. Kan vi skapa en gemensam plattform för att informera en bredare publik om vad EU gör för dig? David Severine var i England och har berättat om hur de samarbetar mellan nationella landsbygdsnätverket och medlemmar/intressenter/organisationer. Det gjorde oss mycket intresserade och imponerade. Men hur man gör beror på olika förutsättningar. Vi måste bygga ett trovärdigt nätverk för att kunna kommunicera trovärdigt. Nela 2012 hade vi en stor allmän kampanj i städerna i Flandern. Det kostade mycket pengar och tid. Men än idag ser vi fördelarna. Stora kampanjer kanske inte ger resultat direkt men med tiden ser man dem. Nu till exempel jobbar skolbarn med EUs RDP. Edina I Ungern skickade man stadsungdomar ut till landsbygden och de fick sedan blogga om det. Det fick stort genomslag. David Vi har ett twitterkonto. Jag tycker det viktigaste är att vi utvecklar de befintliga nätverken. Sociala medier kan då vara ett sätt. Edina Kan vi använda våra lokala kontakter för att nå en bredare publik? En kvinna från Skottland Vi måste komma ut från våra kontor. Många policymakare i Skottland är nöjda med att sitta på kontoret. Men ska vi kommunicera väl måste vi ut i verkligheten. Jane Den bästa kampanjen var en affischkampanj där vi var ute och berättade och satte upp affischer på landsbygden. En gammal men effektiv metod! Vi måste prova allt. Varför inte ringa folk? En kvinna från Frankrike Vad som är bra med sociala medier är att det är billigt. Men något som är farligt eftersom vi på något vis tillhör myndighetsvärlden Fransk kvinna Anordna lokala pressaktiviteter, radiokampanjer. EU-dagar. Jane Nästa år har FN utlyst året för familjejordbruk och vi har en webbsida kring det.

6 Fransk kille Alla har inte internet. En gammal man kommer inte att få informationen. Våra lantbrukare frågar sig vad värdet är med Europeiska Unionen. Vi måste informera om fördelarna men vi får mindre pengar och mer att göra. CRD-event, Communicating Rural Development, Vilnius 200 deltagare. Visar resultaten från landsbygdsnätverken i Europa. Uppmanar nätverken att ta fram sitt bästa resultat från åren som gått. Vill att någon repr från nätverken och något LAG som jobbar med kommunikation ska komma. Det kommer att vara både formella och informella möten Peer-to-Peer Exchange, Se ENRDs webbplats för sammanfattning av dagen.