Från program till projekt

Transkript

1 VÄLKOMMEN! Från program till projekt -Sektorsprogrammens betydelse för regional utveckling Bryssel den mars 2013 Sektorsprogrammen är EU:s verktyg för att utveckla Europa inom olika områden, såsom forskning och innovation, utbildning, social innovation eller energi. Genom deltagande i dessa program får regioner och kommuner tillgång till vidare kompetens, nya infallsvinklar, fler finansieringsmöjligheter, ett bredare europeiskt kontaktnät samt möjligheten att profilera sig inom ett visst område. Hur kan kommuner, landsting och regioner ta del av sektorsprogrammen? Vilka förändringar och nyheter föreslås inom EU:s sektorsprogram? Vilka utmaningar och möjligheter finns det inför kommande programperiod? Dessa frågor kommer att diskuteras när de svenska regionkontoren och Sveriges Kommuner och Landsting för femte gången tillsammans arrangerar en konferens i Bryssel. Under två halvdagar får du möjlighet att höra mer om de nya förslagen för programperioden , träffa kollegor från hela landet och utbyta erfarenheter om hur man kan arbeta med sektorsprogrammen på olika områden. Första halvdagen fokuserar på den nya programperioden: hur kan de nya programmen kopplas till Europa 2020-strategin? Hur ser processen fram till de nya programmen ut? Kan man koppla samman strukturfonderna med sektorsprogrammen? Dag två har du möjlighet att fördjupa dig inom ett av temana Forskning och Innovation, Utbildning, Energi eller Social Innovation genom deltagande i ett av fyra parallella seminarier. Välkommen till två inspirerande dagar i EU:s huvudstad!

2 Program den 19 mars Lokal: Avenue des Arts 56, 1000 Bryssel Registrering från kl Inledning Moderator Bengt Westman, Sveriges Kommuner och Landsting, hälsar tillsammans med regionkontorens direktörer deltagarna välkomna Hur bidrar sektorsprogrammen till Europa 2020-strategin Sophia Eriksson Waterschoot, Policy Officer, EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur, (DG EAC) talar om hur sektorsprogrammen är tänkta att bidra till EU:s tillväxtstrategi, Europa strategins, mål. Sektorsprogrammen och den lokala och regionala nivån Richard Tuffs, direktör på Brysselbaserade European Regions Research and Innovation Network (ERRIN) kopplar sektorsprogrammen till den lokala och regionala nivån. Varför och hur ska regioner, kommuner och landsting arbeta med sektorsprogrammen? Vilka är utmaningarna och möjligheterna? Vilka är de övergripande nyheterna och trenderna inför den kommande programperioden? Vägen fram till de nya sektorsprogrammen Den framtida långtidsbugeten Hur har förhandlingarna om långtidsbudgeten sett ut fram tills nu? Vad händer framöver? Hur ser processen från förhandlingar om långtidsbudgeten fram till de nya sektorsprogrammen ut? Vilka prioriteringar och mål har man? Johan Ureel, enhetschef, EU-kommissionens generaldirektorat för Budget, (DG BUDG) Göran Färm, (S), socialdemokratisk gruppledare i Europaparlamentets budgetutskott Kaffe Synergieffekter mellan sektorsprogrammen och strukturfonderna Vilka kopplingar finns det mellan sammanhållningspolitiken och sektorsprogrammen? Vad är målet med att länka samman strukturfonderna med specifika sektorsprogram? Hur kan synergieffekter skapas mellan sammanhållningspolitiken och exempelvis det nya forsknings och innovationsprogrammet Horisont 2020 i praktiken? Ann-Kerstin Myléus, vice enhetschef, EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik (DG REGIO) Dimitri Corpakis, enhetschef, EU-kommissionens generaldirektorat för forskning, innovation och vetenskap (DG RTD) Steget från strukturfonder till sektorsprogram Åmåls kommun Åmål har under lång tid konsekvent använt EU:s fonder och program för kommunens utvecklingsarbete. På senare år har kommunen mer strategiskt fokuserat på att arbeta via sektorsprogrammen. Hur har steget från strukturfonder till sektorsprogram sett ut? Vad är mervärdet med att arbeta med internationella partners inom sektorsprogrammen? Jan-Erik Lundin, förvaltningschef för Integrations- och arbetsmarknadsförvaltningen, Åmåls kommun EU:s utmaningar- Paneldiskussion med svenska europaparlamentariker: Jens Nilsson (S) Gunnar Hökmark (M) Olle Schmidt (Fp) Kent Johansson (C) Moderator Bengt Westman sammanfattar dagen med frågor och reflektioner från publiken Avslutande mingel i lobbyn Regionkontoren samordnar middagar för deltagarna under kvällen. Mer information får du från ditt regionkontor.

3 Program den 20 mars 4 parallella seminarium arrangeras konferensens andra dag. Se separata seminarieprogram. Seminarieval görs i samband med anmälan till konferensen till ditt regionkontor. Seminarierna avslutas senast kl den 20 mars. Seminarium 1. Horisont 2020 Lokal: SKL, Square de Meeûs 1, våning 1, rum Luxembourg. Seminarium 2. Utbildning Lokal: Skåne European Office, Rue du Luxembourg 3. Seminarium 3. Energi Lokal: Stockholmsregionens Europakontor, Avenue Marnix 28. Seminarium 4. Social innovation Lokal: West Sweden, Rue du Luxembourg 3.

4 SEMINARIUM 1 Horisont 2020 Hur kan regioner jobba med forskning och innovation? Lokal: Square de Meeûs 1, våning 1, rum Luxembourg Horisont 2020 är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation och är en hörnsten i Innovationsunionen, ett flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. Horisont 2020 syftar därmed till att bidra till smart och hållbar tillväxt i Europa. Programmet ämnar bland annat till att överbrygga klyftan mellan forskning och marknad för att säkra Europas globala konkurrenskraft. Detta ska uppnås bland annat genom stöd till innovativa företag för att utveckla tekniska genombrott till livskraftiga produkter med äkta kommersiell potential. Den nya marknadsstrategin kommer även att främja partnerskap mellan den privata och offentliga sektorn. Smart specialisering är en viktig del inom ramen för de kommande regionala strukturfondsprogrammen och för att skapa tydligare koppling till Forskning och Innovations, dvs Horisont Smart specialisering syftar till att varje region, tack vare sina olika aktörer, kan bli ledande på ett visst område genom att fokusera på de egna styrkorna och därigenom utveckla spetskompetens. I förslaget till Horisont 2020 uppmuntras även utvecklingen av samspel med EU:s andra program, inklusive strukturfonderna Inledning Moderator hälsar välkomna och introducerar dagen utifrån lärdomar från gårdagen Fördjupning till Horisont 2020 Charlotte Andersdotter, EU-kommissionens generaldirektorat för forskning, innovation och vetenskap (DG RTD) Dan Andrée, kontorschef, Vinnovas Brysselkontor Magnus Härviden, forskningsråd, Sveriges ständiga representation vid EU Hanna Stenegren, politisk sakkunnig åt Kent Johansson (C) ledamot av Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi Västra Götalandregionens strategi för ökad medverkan och påverkan på EU:s F&I program och policy Susanne Hammarström, Västra Götalandsregionen Kaffe Best practice: ProcessIT innovation Anders Oe Johansson, CEO ProcessIT innovation Paneldebatt: Horisont efter 2014 Hur går vi vidare? Hur får vi regionala och nationella strategier att samverka för att öka konkurrenskraften? Dan Andrée, kontorschef, Vinnovas Brysselkontor Charlotte Andersdotter, EU-kommissionens generaldirektorat för forskning, innovation och vetenskap (DG RTD) Susanne Hammarström, Västra Götalandsregionen Magnus Härviden, forskningsråd, Sveriges ständiga representation vid EU Hanna Stenegren, politisk sakkunnig åt Kent Johansson (C) Avslutning Resultat från gruppdiskussionerna presenteras och kontoren sammanfattar konferensen kort

5 SEMINARIUM 2 Utbildning Lokal: Skåne European Office, Rue du Luxembourg 3 Genom Europa 2020-strategin vill man inom EU arbeta gemensamt för att minska andelen ungdomar som lämnar skolan utan avslutad gymnasieutbildning samtidigt som man eftersträvar en ökad andel personer som har en akademisk examen. Utbildningsåtgärder blir allt viktigare för att öka anställningsbarheten för medborgarna och är därmed ett redskap för att undvika utanförskap på arbetsmarknaden i form av exempelvis hög ungdomsarbetslöshet. Under en förmiddag får ni möjligheten att bland annat lyssna till företrädare från kommissionen om vikten av att vår arbetskraft har rätt kompetens samt till goda exempel från Gävle och Region Skåne som berättar vad man har gjort för utbildningsåtgärder med hjälp av EU-fonder: hur har man arbetat strategiskt för att bli ledande inom utbildningsprojekt? Hur driver man projekt för att få in unga på arbetsmarknaden? Vilka förberedelser sker inför nästkommande programperiod? Hur bidrar projekten till att säkra kompetens och på sikt generera arbetstillfällen som utvecklar regionen? Utifrån den inledande fördjupningen och de goda exemplen som presenterats kommer en avslutande diskussion kring hur man bäst förbereder sig för nästkommande programperiod att hållas. Vad kan vi förvänta oss och hur kan EU:s utbildningsfonder användas för att möta de regionala och lokala samhällsutmaningarna? Inledning Företrädare för Skåne European Office och Central Sweden hälsar välkomna och introducerar dagen utifrån lärdomar från gårdagen Fördjupning i utbildningsområdet med kopplingar till arbetsmarknaden Vanessa Debias-Sainton EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur Roland Bladh, EU-kommissionens generaldirektorat för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG EMPL) Carl-Albert Hjelmborn, utbildningsråd, Sveriges ständiga representation vid EU Kaffe Best practice Ulrich Lundeberg, internationell handläggare, Gävle kommun och Carin Peters, näringslivsutvecklare, Region Skåne, Kompetensare 2.0 berättar om vad man har gjort för utbildningsåtgärder med hjälp av EU-fonder: Hur har man arbetat strategiskt för att bli ledande inom utbildningsprojekt? Hur driver man projekt för att få in unga på arbetsmarknaden? Vilka förberedelser sker inför nästkommande programperiod? Hur bidrar projekten till att säkra kompetens och på sikt generera arbetstillfällen som utvecklar regionen? Gruppdiskussion Har ni arbetat med sektorsprogrammen tidigare? Vad är viktigt för att lyckas? Hur kan man utveckla, söka och arbeta i projekt? Avslutning Resultat från gruppdiskussionerna presenteras och kontoren sammanfattar konferensen kort.

6 SEMINARIUM 3 Energi Lokal: Stockholmsregionens Europakontor, Avenue Marnix 28 Enligt Lissabonfördraget ska medlemsstaterna i en anda av solidaritet garantera att energimarknaden fungerar, garantera energiförsörjningen i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor och på olika sätt främja sammankopplade energinät. Målen är bland andra 20 procents energieffektivisering fram till år 2020, att förverkliga en inre marknad för energi senast 2014 och att ingen medlemsstat år 2015 ska vara isolerad från de europeiska gas- och elnäten samt att öka andelen förnybara energikällor i vår slutliga energiförbrukning. EU finansierar energirelaterade projekt genom olika verktyg såsom ramprogrammet för forskning, Transeuropeiska Nätverk för energi och Intelligent Energi-programmet IEE. Projekt som syftar till att uppnå EU:s mål på energiområdet och särskilt så kallade integrerade initiativ där energieffektivitet och förnybara energikällor integreras och sammanförs i flera samhällssektorer kan här få finansiering. Man vill från EU-kommissionens håll även se att nya instrument, verktyg och aktörer gärna finns med i en och samma åtgärd Inledning Företrädare för Stockholmsregionens Europakontor, Småland-Blekinge South Sweden samt Göteborgs stads EU-kontor hälsar välkomna och introducerar dagen utifrån lärdomar från gårdagen EU-finansiering för projekt inom energi vilka möjligheter finns? Intelligent Energy Europe (IEE) Renate Moeller, Policy Officer, EU-kommissionens generaldirektorat för Energi (DG ENER) Synergieffekter sektorsprogram/strukturfonderna för EU-finansiering av energiprojekt Maud Skäringer, Policy Officer, EU-kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik (DG REGIO) Best practice Simona Costa, kontorschef för Liguriens Brysselkontor berättar om det Smart Cities -projekt som Genua ingår i tillsammans med bl.a. Göteborgs stad Kaffe Gruppdiskussioner/ Workshop Har ni arbetat med IEE eller andra finansieringsverktyg för energiprojekt tidigare? Vad är viktigt för att lyckas? Hur kan man utveckla, söka och arbeta i projekt? Ansvariga kontor styr diskussionen Avslutning Resultat från gruppdiskussionerna presenteras. Ansvariga kontor sammanfattar konferensen mycket kort.

7 SEMINARIUM 4 Social innovation Lokal: West Sweden, Rue du Luxembourg 3 Med sociala innovationer avses nya strategier, koncept och produkter som syftar till att bemöta sociala utmaningar av olika slag och som implementeras och används av berörda individer, sociala grupper och organisationer; det kan vara på hälsoområdet, på arbetsmarknaden eller handla om att stärka det civila samhället. Sociala innovationer kan delas in i tre nivåer, gräsrotsinitiativ där man på nya vis möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn, samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället samt systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer och politik. Sociala innovationer är ett begrepp som har vunnit stor plats i många av EU:s insatser såsom Europa strategin, Social Business Initiative och Social Innovation Europe. Inom det kommande programmet Social förändring och social innovation har man föreslagit en specifik budget för social innovation och experiment. Medlen ska användas till att undersöka innovativa åtgärder i liten skala, med målsättningen att de mest framgångsrika initativen ska spridas till större sammanhang, med möjlighet till finansiering från socialfonden Inledning Företrädare för West Sweden, Malmö stad och Mid Sweden European Office hälsar välkomna och introducerar dagen utifrån lärdomar från gårdagen Inledning av moderator Bjarne Stenquist, projektledare, Malmö stad Social Innovation I Europa Agnes Hubert, huvudförfattare till rapporten Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union, Bureau of European Policy Advisers Kaffe En överblick av social innovation på lokal nivå i Europa Lars-Göran Jansson, Göteborgsregionens kommunalförbund, ordförande i European Social Network, sekreterare i Föreningen Sveriges Socialchefer Möjligheter för social innovation och experimentsprojekt i kommande EU-program för Social Förändring och Innovation. Egbert Holthuis, enhetschef, alternativt Aurelius Fernandes Lopez, Policy Officer, Social Innovation, EU-kommissionens generaldirektorat för Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (DG EMPL) Gruppdiskussioner Hur kan vi främja social innovation på lokal nivå med hjälp av de europeiska fonderna? Hinder, möjligheter och goda exempel diskuteras Avslutning En sammanfattning av gruppdiskussionerna ges och slutsatserna presenteras.

8 Kontaktpersoner Ändringar i din anmälan görs till ditt regionkontor. Det är också ditt regionkontor som samordnar och informerar om den gemensamma middagen den 19 mars. North Sweden European Office Martha Batha martha.bahta@northsweden.eu Mid Sweden European Office Petra Söderqvist petra.soderqvist@midsweden.se Central Sweden European Office Daniel Frelén daniel.frelen@centralsweden.be Stockholmsregionens Europakontor Gustaf Lundgren gustaf.lundgren@stockholmregion.org East Sweden EU Office Caroline Eriksson info@eastsweden.be West Sweden Lotta Johansson lotta.johansson@westsweden.se Västra Götalandsregionens EU-kontor Elin Svensson elin.ak.svensson@vgregion.se Göteborgs stads EU-kontor Katrin André katrin.andre@stadshuset.goteborg.se Småland-Blekinge South Sweden Anna Nilsson anna.nilsson@smalandblekinge.eu Skåne European Office Michael Johnsson michael.johnsson@skane.eu Malmö stads EU-kontor Ola Nord ola.nord@malmo.se SKL:s Brysselkontor Kristin Ivarsson kristin.ivarsson@skl.se