Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

Transkript

1 TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0) fax +46 (0) Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

2 Innehåll 1. Om undersökningen 2 2. Konsumentklimatet inför Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Prioritering av finansiellt sparande Prioritering av konsumtion Prioritering av kapitalvaror Prioritering av bostäder Hur tänker man på landsbygd respektive i städerna? Prioritering av finansiellt sparande Prioritering av konsumtion Prioritering av kapitalvaror Prioritering av bostad Frågeformulär Appendix A. Publiceringsregler 31 Projektnummer

3 1. Om undersökningen Så här i början av året kan vi konstatera att allmänheten blivit mer optimistisk när det gäller den egna plånboken 2012, och att det framför allt är de unga som blivit mer optimistiska. Om man får mer pengar att röra sig med skulle dessa i första hand användas för finansiellt sparande. Prioriteringen av semesterresor ökade i januari. Däremot gick prioriteringen av kläder ned. Prioriteringen av nya kläder har länge legat klart högst i storstäderna, men det är framför allt där långtidstrenden sjunkit. Nu ligger prioriteringen av nya kläder på samma nivå i storstäderna som i övriga städer och tätorter. Prioriteringen av restaurangbesök skiljer sig rejält beroende på var man bor, och här går också trenderna åt olika håll. Även om utvecklingen av prioriteringen av kapitalvaror totalt inte skiljer sig så mycket mellan storstäder, övriga städer och landsbygd, så skiljer sig prioriteringen av de olika kapitalvarorna ganska mycket åt mellan grupperna. Ett exempel på det är maskiner för kök och tvätt. Undersökningen genomfördes under perioden 1-4 januari 2012, då intervjuer gjordes i Sverige med personer i åldern 15 år och äldre. Undersökningen gjordes online. Det innebär en viss underrepresentation av äldre och andra som inte använder Internet. Tidigare månader har omfattat ungefär lika många intervjuer vardera. Urvalet dras slumpmässigt ur TNS SIFOs onlinepanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick. 2. Konsumentklimatet inför 2012 Nu i början på året har nettoskillnaden mellan de som tror att de kommer att få mer pengar att röra sig med och de som tror att de kommer att få mindre ökat, och man har blivit mer positiv. Projektnummer

4 Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Index = Nettoskillnad mellan dem som svarar mer och dem som svarar mindre. Index Källa: TNS SIFO Konsumentklimat, baserat på cirka 1000 intervjuer per månad i Sverige, webintervjuer TNS SIFO Nu är det var fjärde (25%) som tror att man kommer att få mer pengar, medan andelen som tror att man kommer att få mindre är 13 procent. Majoriteten tror att man kommer att få ungefär lika mycket det här året som förra året. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? % Mer Mindre TNS SIFO Projektnummer

5 Den fråga som ställdes löd: Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Observera att vi här talar om hur mycket pengar man kommer att ha att röra sig med (likvida medel) och inte om hur nettot av tillgångar och skulder totalt kommer att utveckla sig. Män tror i högre utsträckning än kvinnor att de kommer att få mer pengar att röra sig med. Det är också så det generellt har sett ut de senaste åren, med undantag för november 2011, då kvinnorna i lika hög grad som männen trodde att de skulle få mer att röra sig med. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? Män Kvinnor % Mer Som nu Mindre Vet ej Jan 2012 TNS SIFO Liksom tidigare är de yngsta de mest optimistiska och pensionärerna de mest pessimistiska, när det gäller de framtida ekonomiska utsikterna. Men skillnaderna är ovanligt stora den här månaden. Medan nästan hälften av de unga (15 29 år) räknar med att de ska få mer pengar att röra sig med, så räknar bara var sjunde pensionär med det. Och medan nästan var femte pensionär räknar med att få mindre pengar att röra sig med, räknar bara var sjunde ung med det. (Observera att vi mäter bland personer som använder Internet, eftersom undersökningen görs on-line. Det innebär ett större bortfall av äldre.) Projektnummer

6 Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? år år år år % Mer Som nu Mindre Vet ej Jan 2012 TNS SIFO Vad prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Om man får mer pengar att röra sig med uppger allmänheten i Sverige nu i första hand att de prioriterar att åka på semester. I andra hand kommer att spara pengarna och i tredje att betala av skulder. Den fråga som ställdes löd: Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? 19 olika fasta svarsalternativ angavs förutom Annat, vad? och Vet ej. Projektnummer

7 Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bättre bostad Fritidshus. Möbler, heminredning Sverige, Jan 2012 Totalt intervjuer TV, radio, stereo, DVD mm Mobiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt. Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat. Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn. Tveksam, vet ej % TNS SIFO Vi har klumpat ihop dessa alternativ till fyra olika kategorier samt tveksam, vet ej. Det allmänheten just nu vill satsa eventuella extrapengar på är i första hand någon form av finansiellt sparande. I andra hand är det någon form av konsumtion. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? Bostad Sverige, Jan 2012 Totalt intervjuer Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Tveksam, vet ej % TNS SIFO Projektnummer

8 Det här varierar över tiden. I krisen efter att Leman Brothers gått omkull var det finansiella sparandet klart mer intressant att satsa eventuella extrapengar på än konsumtion. Under perioden hösten 2009 till och med våren 2011 var det finansiella sparandet och konsumtionen mer likvärdiga som alternativ. Sommaren 2011, med den starka turbulensen på finansmarknaden och talet om Grekland och ny konjunkturnedgång blev man försiktigare och prioriteringen av det finansiella sparandet ökade. Efter en tillfällig svacka i september gick den upp något igen i oktober november december, men i januari har viljan att lägga pengarna på finansiellt sparande sjunkit, medan viljan att lägga dem på konsumtion ökat igen. Det innebär att de båda nu åter ligger ganska jämsides. Den uppåtgående trenden i prioriteringen av kapitalvaror under hösten 2011 ser ut att ha brutits. Vad man prioriterar man om man får mer pengar att röra sig med? Sverige Procent Finansiellt sparande Konsumtion Kapitalvaror Bostad Vet ej Månadsmätning TNS SIFO Prioritering av finansiellt sparande Spara pengarna Prioriteringen av att spara pengarna ökade i december 2011, men sjönk igen i januari. Projektnummer

9 Värdepapper Prioriteringen av köp av aktier och andra värdepapper störtdök i september 2011 och låg då på det lägsta värdet sedan i januari Det starka turbulensen på börsen skrämde bort många, särskilt efter de erfarenheter man gjorde i finanskrisen 2008 och den sjunkande börsen under året. I oktober ökade den tillfälligt igen, men har sedan successivt sjunkit. Betala skulder Intresset för att amortera av skulder sjönk nu i december, när risken för att reporäntan skulle öka sjönk. I själva verket sänkte Riksbanken räntan med 0,25 procentenheter, men inte förrän 21 dec, dvs då decembermätningen avslutats. Januarivärdet ligger kvar på en lägre nivå än i november. Projektnummer

10 Försäkring Även om många har kapitalförsäkringar har detta knappast någon hög prioritet. Det ligger konstant under en procentenhet. (Med så små siffror blir den statistiska felmarginalen också större än för de flesta andra tidsserier här.) Gåva till barn och barnbarn Gåva till barn och barnbarn ligger däremot normalt klart högre. I september sjönk den här siffran kraftigt. Men i oktober kom den tillbaka på samma höga nivå som i augusti, och den Projektnummer

11 ligger nu på samma höga nivå Prioritering av konsumtion Semesterresor Prioriteringen av semesterresor sjönk i sista kvartalet 2011, men har gått upp igen nu i januari. Nya kläder Prioriteringen av nya kläder gick ned kraftigt i januari. Jämfört med förra januari är prioriteringen därför eländigt låg just nu. Med tanke på den dåliga försäljningen under hösten måste det vara dåliga nyheter för de stora klädkedjorna. Projektnummer

12 Bättre och godare mat hemma Prioriteringen för bättre och godare mat hemma har sjunkit de senaste månaderna, men i januari vände det upp igen. Restaurangbesök, krogen Prioriteringen för att gå ut och äta och dricka låg högt under perioden mars till juli, men har sedan augusti haft en minskande tendens, trots att politikerna beslutat att sänka restaurangmomsen från 25 till 12 procent från och med 1 jan I likhet med bättre mat hemma gick även prioriteringen för restaurangbesök upp något i januari, men den är inte alls tillbaka till sommarens nivå. Projektnummer

13 Läkarvård, tandläkare, medicin Andelen som fått avstå från att gå till läkare, tandläkare eller att lösa ut medicin och därför skulle använda eventuella extra pengar till det i första hand har ökat något i januari. Annat Annat kan t ex vara lite olika typer av hobbies eller fritidssysselsättningar. Prioriteringen av detta har sjunkit sedan toppnivån i oktober. Projektnummer

14 3.3. Prioritering av kapitalvaror Möbler och heminredning Prioriteringen av möbler och heminredning ligger i princip kvar på samma nivå som i december Bruna varor Prioriteringen av platt-tv, stereo, DVD och liknande så kallade bruna varor har däremot gått upp något i januari. Projektnummer

15 Mobiltelefon, bredband Mp3 etc Mycket pengar läggs på kapitalvaror för kommunikation som mobiltelefon, bredband, Mp3spelare etc. Men det tycks snarast vara spontana investeringar. Normalt är detta inget område som man går och längtar efter att få lägga pengar på. Däremot har vi kunnat se flera ovanligt höga värden på senare tid: både i maj, augusti och november i år uppmättes högre värden än vi annars sett de senaste åren. Det tycks ha blivit en mer turbulent efterfrågan, vilket antyder att investeringarna kanske inte är lika spontan längre, utan att man nu väntar in särskilda lanseringar och recensionerna av dem. I januari blev noteringen ovanligt låg. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt Prioriteringen av så kallade vitvaror låg i augusti och september ovanligt högt. Novembernoteringen blev det näst högsta värdet under hela perioden Decembervärdet ligger inte alls lika högt, men dock bland de högre värdena under de senaste fyra åren, och januari ligger ungefär på samma nivå. Projektnummer

16 Fabriksny bil Prioriteringen av fabriksny bil har sjunkit från den höga noteringen i oktober och ligger nu ovanligt lågt jämfört med de senaste två åren. Begagnad bil Prioriteringen för begagnad bil ligger däremot mera genomsnittligt om man jämför med de senaste två åren. Projektnummer

17 Båt Prioriteringen av båt håller sig normalt strax under en procentenhet. I januari sjönk det och ligger nu på en ovanligt låg nivå. Det är dyster läsning för de svenska fritidsbåtsvarven, vars export under 2011 minskade med en fjärdedel Prioritering av bostäder Bättre (permanent-)bostad Den uppgång i prioriteringen av bättre bostad, som vi sett under hösten, har nu brutits. Det har länge diskuterats om vi har en bostadsbubbla i Sverige på samma sätt som i många andra länder, eller om prisuppgången beror på den ökande efterfrågan när bostadsbyggandet inte hänger med. Under 2011 har priserna i alla fall sjunkit (villor med cirka 4 procent och bostadsrätter med ungefär 1 procent enligt Mäklarstatistik). Möjligen väntar man nu på ännu lägre priser innan man vill byta upp sig. Projektnummer

18 Fritidshus Däremot ökar prioriteringen av fritidshus (men observera att skalorna är olika). 4. Hur tänker man på landsbygd respektive i städerna? Den här analysen är gjord på rullande årssiffror för att få en långtidstrend över hur det skiljer mellan personer i storstäderna, i övriga städer och landsbygd respektive på landsbygden. Observera att i de tidigare diagrammen fanns data från de två senaste åren med. När vi nu talar om långtidstrend har vi med data från januari 2008 i analysen och diagrammen börjar med rullande 12-månadersgenomsnitt från december Projektnummer

19 4.1. Prioritering av finansiellt sparande Spara pengarna När det gäller viljan att spara pengarna skiljer det inte så mycket mellan de olika grupperna, men långtidstrenderna är ändå lite olika. Under 2009 och början av 2010 var det framför allt personer i övriga städer och tätorter som ville sätta in sina eventuella extrapengar på banken, men därefter har prioriteringen varit högre på landsbygden. Köpa aktier och andra värdepapper Storstadsborna är mer benägna än andra att sätta pengarna i aktier eller andra värdepapper. Andelen höginkomsttagare är högre här än i övriga grupper. Betala skulder Personer på landsbygden är mer benägna att betala av sina skulder. Projektnummer

20 Köpa försäkring Att köpa försäkring har överhuvudtaget mycket låg prioritet, men det är folk på landsbygden som i störst grad vill använda pengarna till det. Gåva till barn och barnbarn Storstadsborna är minst benägna att använda pengarna till barn eller barnbarn. Långtidstrenden är dock uppåtgående i alla tre grupperna. Projektnummer

21 Finansiellt sparande totalt För finansiellt sparande totalt ligger prioriteringen bland personer på landsbygden generellt högre Prioritering av konsumtion Semesterresor Intresset för semesterresor är lika högt för personer i storstäder och i övriga städer och tätorter, men ligger lägre p landsbygden. Projektnummer

22 Nya kläder När det gäller kläd- och skoinköp har det varit mycket stora skillnader i intresse mellan de olika grupperna: storstadsborna har haft betydligt högre prioritering än de andra och landsbygdsborna betydligt lägre. På senare tid har storstadsborna istället börjat prioritera andra saker, och nu ligger deras prioritering på ungefär samma nivå som personer i övriga städer. På landsbygden har intresset långsiktigt ökat något den senaste tiden, och de har därför närmat sig de övriga grupperna. Bättre och godare mat hemma När det gäller att satsa eventuella extrapengar på bättre och godare mat hemma går de olika grupperna inte alls i takt. Landsbygdsfolket ligger traditionellt lägre, men har ökat det senaste halvåret. Storstadsbornas prioritering har sjunkit under samma tid, och därför ligger nu övriga städers prioritering långsiktigt något högre. Projektnummer

23 Restaurang- och krogbesök Det är i första hand storstadsbor som tycker det är värt att lägga pengar på restaurangbesök. Bland dem är också prioriteringen långsiktigt ökande, medan den sjunker i övriga städer. På landsbygden ligger den betydligt lägre. Läkare, tandläkare och medicin Under var det framför allt på landsbygden som folk sa att man i första hand ville lägga eventuella extrapengar på läkare, tandläkare eller medicin. Även senare har de legat något högre, även om skillnaden inte varit lika stor. Projektnummer

24 Annat Även för Annat har prioriteringen under lång tid legat högst på landsbygden. Långtidstrenderna håller nu på att närma sig varandra, och skillnaderna mellan grupperna är betydligt mindre. Konsumtion totalt För konsumtion sammanlagt ligger landsbygdsbornas prioritering lägre än de båda övriga grupperna. Projektnummer

25 4.1. Prioritering av kapitalvaror Möbler och heminredning Prioriteringen av möbler och heminredning skiljer sig inte väsentligt mellan stad och land. Bruna varor Prioriteringen av TV, radio, stereo, DVD etc är störst i städer utanför storstäderna, medan den är mindre i storstäderna och på landsbygden. Projektnummer

26 Vitvaror Prioriteringen av maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt har ökat kraftigt på landsbygden de senaste månaderna, även om uppgången nu ser ut att ha avstannat. Någon motsvarande uppgång syns inte i de andra grupperna. Mobiltelefon, bredband, etc Intresset för mobiltelefoner och bredband etc, har långsiktigt ökat kraftigt från en tidigare mycket låg nivå. Uppgången syns i alla tre grupperna, men bland personer i övriga städer och tätorter har uppgången brutits sedan länge. Och bland landsbygdsborna tycks den ha brutits senaste månaderna. Däremot fortsätter långtidstrenden uppåt i storstäderna. Projektnummer

27 Fabriksny bil I uppgången efter Finanskrisen, då bilförsäljningen stod i stort sett still, kom de olika urbaniseringsgrupperna i otakt: Först kom uppgången bland storstadsborna, därefter på landsbygden, och sist i övriga städer och tätorter. För storstadsborna följdes den tidiga uppgången av en kraftig nedgång, vilket inte skedde på samma sätt i de övriga grupperna. Nu verkar långtidstrenderna för de olika grupperna följa varandra betydligt bättre. Begagnad bil Långtidstrenderna för begagnad bil har följt varandra mer parallellt, men storstadsborna har konstant haft lägre prioritering och landsbygdsborna högre. Projektnummer

28 Båt Båt brukar vara något som storstadsborna prioriterar högre än övriga grupper. På senare tid har emellertid personer på landsbygden ökat sin prioritering väsentligt och kommit i nivå med storstadsborna, för att sedan alldeles nu också följa med när storstadsbornas långsiktiga intresse för båt dippar. Kapitalvaror totalt För kapitalvaror totalt ligger storstadsbornas prioritering något lägre och landsbygdsbornas prioritering något högre än snittet. Projektnummer

29 4.1. Prioritering av bostad Permanentbostad Prioriteringen av bättre bostad har under flera år från 2008 legat högre i storstäderna och lägre på landsbygden. Sedan kom en kort period, då de tre grupperna följdes åt. Men sedan i höstas har långtidstrenden stuckit iväg uppåt bland storstadsborna, medan de båda övriga grupperna ligger klart lägre. Fritidshus Prioriteringen av fritidshus har i princip hela redovisningsperioden legat högre i storstäderna och lägre på landsbygden. Projektnummer

30 Bostad totalt Eftersom prioriteringen av permanentbostad ligger så pass mycket högre än det för fritidshus blir den sammanlagda bilden av prioriteringen av bostäder den för permanentbostad, där storstadsborna trendmässigt ökar just nu. Som alltid vid stickprovsundersökningar gäller att siffrorna är närmevärden, inte exakta. Projektnummer

31 5. Frågeformulär TILL ALLA 1. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? TILL ALLA 2. Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? Svarsalternativ till fråga 1 och 2: 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt 10. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 15. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 20. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej TILL ALLA 3. Tror du att du under de kommande tolv månaderna kommer att ha mer eller mindre pengar att röra dig med än vad du har nu, eller ungefär som nu? 1. Mer pengar 2. Ungefär som nu 3. Mindre pengar 4. Tveksam, vet ej Projektnummer

32 6. Appendix A. Publiceringsregler Förtydligande av TNS SIFO ABs allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget TNS SIFO AB, på en klients uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller TNS SIFO AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar TNS SIFO ABs egendom. TNS SIFO AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I TNS SIFO ABs intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig TNS SIFO AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 1000 intervjuer. Kunden skall alltid ange TNS SIFO AB eller dess kända varumärken som källa. När en klient publicerar resultat från en undersökning av TNS SIFO AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av TNS SIFO ABs direktion. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Detta förtydligande vid publicering följer TNS SIFO ABs allmänna villkor, 26/04/ Projektnummer