Kommunala energikrav

Transkript

1 Kommunala energikrav NCC västra hamnen Foto: Malmö stad för ett miljöanpassat byggande Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. God bebyggd miljö, miljömål nr 15. Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner Rapport 2009

2 Förord Under en träff med medlemmarna i Klimatkommunerna sensommaren 2007 diskuterades vad kommunerna kan göra för ett energieffektivt byggande. Flera tjänstemän från medlemskommunerna kände en frustration över att det finns teknik för ett energisnålt byggande som inte används. Kunskapen finns men varför byggs det ändå hus med energiteknik från 1980-talet när det finns snålare och bättre teknik idag, nästan 30 år senare? Diskussionen böljade fram och tillbaka på mötet om byggsektorns ansvar, lagstiftning och byggbolagens kunnande. Till slut landade diskussionen i vilken roll och vilket ansvar kommunerna själva har för att styra mot ett energieffektivt byggande. Kansliet fick i uppdrag att söka medel till ett projekt som syftade till att belysa kommunernas roll och få fram goda exempel där kommuner ställt krav i planeringen. Det var naturligt att söka samarbetspartner i Sveriges Ekokommuner som når 80 kommuner. De tackade ja till medverkan och tillsammans genomförde vi fem workshop i landet. Vår gemensamma förhoppning är att de erfarenheter vi har tagit del av under det här projektet kan nå fler med hjälp av denna rapport och dokumentationen från seminarierna. Att kommunerna har en viktig roll är alla överens om, men det finns fortfarande osäkerheter om vad kommunerna kan och borde göra. Alla kommuner har inte heller samma förutsättningar att ställa krav vid byggande. En del kommuner är glada över att någon vill bygga överhuvudtaget, andra kommuner kan sovra bland intressenterna och enbart ta de bästa. Som projektledare har vi själva lärt oss mycket under resans gång om markanvisningsavtal, boverkets byggregler, planeringsprocessen i kommunerna, energiförbrukning i hus beroende på läge och många andra rent tekniska frågor. Vi har också lärt oss att det är svårt att prata om processer som bör förändras; diskussionerna blir abstrakta och det är lätt att falla tillbaka i tekniska detaljer som känns mer greppbart och konkret. Fortsatta satsningar för att få ett energieffektivt byggande bör handla om att utbilda politiker och ge dem mod att ställa krav och ge kommunerna verktyg, som t ex miljöbyggprogram, för att de ska få stöd i planeringsprocessen. Byggsektorn är redan på banan, nu måste kommunerna hänga på. Camilla Alfredsson Håkan Samuelsson Klimatkommunernas kansli Anna Linell Sveriges ekokommuner kansliet 2

3 Bakgrund Enligt Miljömålsrådets uppföljning av de svenska miljömålen (de Facto 2006 och 2007) är det osäkert om målet om God bebyggd miljö kan uppnås. Målet är uppdelat i flera delmål varav ett handlar om energieffektiv energianvändning. Inte heller detta delmål kommer att uppnås i tid utan ytterligare åtgärder. Men det finns positiva trender som visar att energianvändningen i bostadssektorn verkar minska något samt att uppvärmning i allt större utsträckning sker med förnyelsebara bränslen. (SOU 2008:24) tar upp energianvändningen i bostäder och lokaler och konstaterar att det behövs mer åtgärder för att ge förutsättningar för att nå långtgående klimatmål. Det finns idag flera styrmedel som syftar till att att minska energianvändningen: Boverkets byggregler, krav på energideklarationer och energi och koldioxidskatter (SOU 2008:24) för att nämna några. Styrmedlens inverkan kommer att följas upp och särskilt intressant är om de nya skärpta kraven på energihushållning i byggreglerna vid nybyggnation kommer att uppfyllas i praktiken. Även Klimatberedningens betänkande inte mer energieffektiva hus? En fråga som har återkommit genom åren bland medlemmarna i Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner. Var finns hindren? Svårigheterna? Vems ansvar är det att nybyggda hus blir energieffektiva? Är det byggsektorn som saknar kompetens? Är det kommunerna som saknar kompetens? Teknik för att bygga energisnåla byggnader är långt framme, men används inte i den utsträckning som kan förväntas. En av svårigheter att nå energieffektivisering kan vara att det är olika aktörer som bygger, förvaltar och använder byggnaderna. I flertalet byggprojekt nöjer man sig med att uppnå kraven som finns i BBR (Boverkets byggregler). Detta upplevs av många kommuner som frustrerande samtidigt som kunskapen om hur man som kommun kan ställa krav på miljöanpassat byggande brister. Sveriges kommuner och Landsting gjorde 2007 en enkätundersökning som visade att endast 23 procent av kommunerna ställer krav på energiprestanda vid nybyggnation på egen mark och bara 9 % har frivilliga överenskommelser på annan mark (SKL, 2007 Klimatarbete i kommuner, landsting och regioner). Varför är det så? Varför byggs det Ekokommuner har fått medel från miljömålsrådet för att visa goda exempel på hur kommuner kan agera och vilka krav kommunerna kan ställa. Vårt projekt har helt fokuserat på kommunernas del i byggprocessen. Fem seminarier fokuserade på kommunernas roll i byggprocessen och genomfördes under december 2008 februari 2009 på olika platser i landet Helsingborg, Södertälje, Karlstad, Luleå och Östersund. Medverkande var Per Lilliehorn, kretsloppsrådet, Maria Rydkvist, Boverket samt representanter från kommuner. Klimatkommunerna och Sveriges Exempel på andra initiativ Det är många aktörer som arbetar för att energianvändningen i våra bostäder och lokaler ska minska. En rad initiativ finns bland annat inom byggsektorn för att utveckla och påskynda branschens miljötänk. Byggsektorns Kretsloppsråd är ett omfattande nätverk med representanter från hela sektorn. Kretsloppsrådet arbetar bland annat med att göra om Stockholms miljöbyggprogram till ett nationellt program. Syftet är att undvika att varje enskild kommun arbetar efter egna program. Byggherregruppen är ett nätverk av offentliga byggherrar i Dalarna som fokuserar mycket på upphandling som verktyg för utveckling. Ett annat nätverk är Bygga Bo Dialogen där deltagande kommuner och företag åtagit sig att arbeta mot en hållbar utveckling inom bygg och fastighetssektorn. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram rapporten Hela vägen fram Uppföljning av energikrav i byggprocessen. Rapporten belyser att fastighetsföretag är ofta bra på att ställa krav när de beställer en byggnad, men sämre på att följa upp kraven. Rapporten ger exempel på konkreta verktyg checklistor och mallar som kan användas för uppföljning. Boverket arbetar med flera projekt som vidrör området. Ett delprojekt syftar till att undersöka i vilken mån rättsverkande planer, främst detaljplaner men även områdesbestämmelser, kan främja energieffektivisering i bebyggelse. Hållbar utveckling Väst har genomfört projekt under 2007 och 2008 med fokus på hållbar planering och exploatering. På deras hemsidan finns dokumentation från projekten och en verktygslåda för hållbar planering, Även forskning inom området pågår vid flera universitet och högskolor. 3

4 Kommunerna: 58 av 142 för energisnålt byggande Alltfler kommuner planerar att skärpa energi kraven vid bostadsbyggande. Det visar Miljö Rapportens enkät till landets 290 kommuner. Av de 142 som svarat verkar 58 stycken för att öka andelen energisnåla hus. Många kommuner planerar passivhusprojekt/energisnålt byggande via sina bostadsbolag. Lite mer än en handfull ställer tuffare energikrav än lagen kräver. Många kommuner inför tuffare krav eller planerar att göra det. Malmö, Lund, Göteborg, Landskrona, Växjö, Alingsås, Lerum och Robertsfors har infört eller planerar att införa generella energikrav. Borlänge planerar att införa en energibonus där villaägare som bygger energisnålt får bidrag. Helsingborg prioriterar de som bygger energisnåla hus vid markförsäljning. Stockholm arbetar med dialog och överväger ett stöd till energisnålt byggande. Staden planerar också två nya miljöstadsdelar. I en kommentar hävdar Lars Fränne, Stockholm Stads exploateringskontor, att byggbolagen får jobba hårt för att klara nuvarande statliga norm för energiförbrukning idag max 110 kwh/m 2 /år i Stockholm och södra Sverige. Trots detta ställer andra tuffare krav. Göteborg planerar krav som ligger runt 50 kwh/m 2 /år. Även Landskrona lägger sig på samma energinivå som Göteborg. De byggbolag jag har pratat med säger detta är inget problem. Jag har också pratat med Svenska Hus som säger att de kan bygga energisnåla lägenheter lika billigt som konventionella, säger Tutti Johansson Falks, (m), vice ordförande i kommunstyrelsen. Kommunen har beslutat kräva att passivhus byggs på en stor del av kommunens mark. Många kommentarer visar att svaren gäller mer ord än handling. Ett exempel från Solnas miljöstrateg: Genom att inspirera de som ska bygga i Solna att satsa på energisnåla hus. I en kommentar skriver samma strateg: Svaren nedan stämmer, men Solnas hållning i dessa frågor är inte särskilt framåt. Vi hade också kunnat svara nej på alla frågor. Enkäten ställdes till alla Sveriges kommuner. 142 svarade. 58 svarade ja de arbetade aktivt för att öka andelen passivhus/energisnåla hus. 84 svarade nej. Bland dem som jobbade aktivt var det få som ställde krav utöver Boverkets byggregler för energiförbrukning, BBR. BBR säger att en bostad max får förbruka 110 kwh/m 2 /år i södra Sverige, 130 kwh/m 2 /år i norra. Mest konkreta åtgärder är förtur i tomtkön, energibonus och krav vid markförsäljning. Andra arbetar med information via seminarier, dialog och övertalning. En ketchupeffekt är trolig. Många säger att de tror de kommer att ställa skarpare krav på energiförbrukning. 4 Bo01, Malmö Foto: Karin Oddner

5 Kvarteret Måsen Foto: Pernilla Svensson Trollhättan är en miljökommun och vi ville ha ett sånt projekt Kvarteret Måsen ligger insprängt i en stadsdel med flerbostadshus och villor. Här hade kommunens tidigare sitt trädgårdsmästeri. Tomma växthus vittnade om den gamla verksamheten. Området är lummigt och ett stort valnötsträd ger ett exotiskt inslag. I kommunens översiktsplan Vårt framtida Trollhättan omnämns kvarteret som möjligt område för utbyggnad av bostäder. Med 2 km till centrala Trollhättan med all den service som city erbjuder är det ett attraktivt läge. Kommunen fastställer under 2005 en detaljplan för kvarteret där det finns utrymme för nio småhustomter och en tomt för flerbostadshus.när Trollhättans stad ska sälja den gamla växthustomten utlyser man en markanvisningstävling. Politikerna är med på noterna och fyra kriterier tas fram, god gestaltning, god tillgänglighet, låg boendekostnad och en kreativ energilösning. Det finns sex intressenter som vill bygga och två av dem lämnar in tävlingsförslag. Energifrågan var det tyngsta kriteriet. Det kan vara svårt att välja bland intressenterna. Denna gång var det enkelt. Det ena var en traditionell lösning med fjärrvärme, berättar Magnus Stjärnborg, projektsamordnare på Trollhättans stad för kvarteret Måsen. Segern gick till Göta Invest AB. De 14 radhusen är byggda enligt kriterierna för lågenergihus och värms upp med solenergi och energiåtervinning. Husen är i en och två våningar och nu sålda till bostadsrättsföreningen Måsen. Vinnaren har redovisat energiförbrukningen i sina kalkyler. Vi har inte gjort någon uppföljning ännu, men det är i alla fall bättre än en traditionell lösning, säger Magnus Stjärnborg. Husen blev klara i april 2008 och har inte utsatts för vinterkyla. En uppföljning bör göras efter ett eller kanske flera år menar Magnus Stjärnborg. Idén med att ställa krav på energianvändningen kom från tjänstemän som blivit inspirerade av andra kommuner. Trollhättan är en miljökommun och vi ville ha ett sånt här projekt, berättar Magnus Stjärnborg. Politikerna vill mer och Trollhättans stad håller på att ta fram riktlinjer för exploateringsavtal där energifrågan är med. Förutsättningen är att det är kommunen som äger marken. Exploatören (Göta invest AB) har frågat efter mer mark för att bygga lågenergihus. Men marken måste ha rätt förutsättningar också. Det blir lite dyrare, men folk är intresserade av att bo så här. Radhusen i kvarteret Måsen såldes med varierande framgång. Det var enkelt att sälja 3 rum och kök i ett plan, däremot 4 rum och kök i två plan gick lite trögare. Det tog längre tid än planerat men nu är allt sålt, fortsätter Magnus Stjärnborg. Det säljer inte sig självt. Det måste vara bra och attraktiva hus i bra lägen. Den sista frågan till Magnus Stjärnborg gäller valnötsträdet. Jo, det står kvar. På en av villatomterna. 5

6 Våga ställa krav Lena Neij, professor i Byggande och byggnader i ett hållbarhetsperspektiv har sitt kontor i hjärtat av Lund, ett stenkast från Domkyrkan. Utanför kontorsfönstret syns trädtopparna i Lundagård. Lena Neij har varit med från början i Lunds kommuns och Malmös stads arbete med att ta fram ett miljöbyggprogram. Universitetet och kommunerna har sökt pengar för att kunna ha med forskare i processen för att ta fram kraven i Miljöbyggprogram SYD. Själv ser hon sig som stöd för de tjänstemän på kommunerna som arbetar med programmet. Lena Neijs forskning har huvudsakligen varit inriktad mot styrmedel för ett hållbart energisystem. Forskningen har involverat byggsektorn och andra sektorer. Vi har frågat byggsektorn om varför det inte händer någonting, varför byggs det inte energieffektiva hus? Deras svar var: Ställ krav! säger Lena Neij och fortsätter: Kommunerna kan visa ledarskap och visa att man vill driva framtidsfrågor. Det är viktigt att kommunerna ställer krav. Det är en ny, men viktig, roll för många. Man är inte van och har kanske inte kunskap om hur man ska göra. Kommunerna kan visa ledarskap och visa att man vill driva framtidsfrågor. Lena Neij tar Malmö stad som exempel som sedan arbetet med bomässan Bo01 har en intern organisation och egna erfarenheter från att ställa krav på byggandet. Det är lättare för Malmö stad att ställa krav på ett hållbart byggande eftersom man gjort det förut. Syftet med Miljöbyggprogram SYD är att ta fram krav för hållbart byggande som kommunerna kan ställa vid nybyggnation på egen mark. Kraven ska följas upp och utvärderas. I markanvisningsavtalen är utgångspunkten att byggherren ska följa Miljöbyggprogram SYD som har tre nivåer, A, B och C. Där C är det lägsta kravet. I vissa områden kan kommunen kräva högre nivåer A eller B. Ett antal seminarier har arrangerats för att få in synpunkter och erfarenheter från byggbranschen. Och man har också tagit del av andra initiativ på området t ex Bygga Bo dialogen och Boverket som har egna projekt. Vi har förstås tittat på vad andra har gjort så att det inte ska vara dubbelarbete. Alla skulle kunna ha samma program, men det är också viktigt att vi sätter krav som vi tycker är bra. På seminarier har vi sett att intresset är stort från andra kommuner. På grund av tidsbristen valde vi att begränsa oss till Malmö/Lund, berättar Lena Neij. Flera av de kommuner som Klimatkommunerna pratat med nämner utvärdering som ett eftersatt område. En utvärdering av Stockholms miljöbyggprogram visade att kommunen visserligen ställde bra krav, men uppföljningen och återkopplingen av det verkliga resultatet när husen var klara var dåligt. Få byggherrar lämnade in sina rapporter. Lena Neij håller med: Vi har diskuterat vad vi kan lära av erfarenheterna från Stockholms Stad Uppföljningen kommer att vara viktig. Hur gjorde ni? Hur lyckades ni? Det måste finnas ett uppföljnings och utvärderingssystem och kommunerna måste avsätta pengar för det. Lena Neij berättar mer om byggbranschens egna undersökningar om varför det inte händer någonting. Och förutom att kommunerna ska ställa krav är svaret att processerna kring byggandet är komplexa. Det är många aktörer som ska samverka. När Lena berättar om miljöbyggprogrammet ser hon det mycket som ett underlag för dialog och kunskapsöverföring. Det är angeläget att få in detta i processen. Programmet i sig utvecklas över tiden och processen likaså. Och här har kommunerna en viktig roll tycker Lena Neij: Kommunerna kan föra dialog och driva samverkan. Det är en lärandeprocess vi går in i och vi från universitetet kan ställa upp med seminarier inom olika områden. Vi på Klimatkommunerna vill förstås veta hur kommunerna ska lyckas med att ställa krav för ett miljöanpassat och energisnålt byggande. Lena Neij återkommer flera gånger under intervjun till tre saker. Det är tydligt ledarskap, mod och uppföljning. Det måste finnas ett stöd uppifrån när tjänstemännen ska jobba med de här frågorna för det är tungt att driva det själv. Kommunerna är viktiga aktörer i det långsiktiga perspektivet och måste driva frågorna. Politikerna ska också våga ställa krav på hus som ska stå i år. Det krävs också mod att våga ställa högre krav i ett utpekat område. Här ska det vara A- eller B-nivå på alla krav. Och uppföljning igen: Det måste finnas ett uppföljnings- och utvärderingssystem. Man måste avsätta pengar för det. 6

7 Augustenborg, Malmö7 Foto: Malmö stad

8 Det behövs rutiner för ett fungerande flöde I Lund byggs ca 1000 villor och lägenheter per år. Nu samarbetar kommunen med Malmö stad och Lunds universitet kring Miljöbyggprogram SYD. För att få veta mer om hur miljöbyggprogrammet kommer att användas i Lund träffar jag Helen Timoson, projekt samordnare på Stadsbyggnadskontoret. Helen är övertygad om att miljöbyggprogrammet kommer att göra skillnad eftersom kraven följs upp och att det alltid ska användas vid byggandet på kommunens mark. Vid byggande på annan mark ska det vara ett underlag för dialog. I byggprocessen är det många steg på vägen mot ett färdigt hus. Det behövs rutiner för ett fungerande flöde och vi har jobbat mycket med det i miljöbyggprogrammet. Uppföljningen är en central del i miljöbyggprogram SYD. Helen berättar om det gamla miljöbyggprogrammet som funnits i Lund: Kraven från det gamla miljöbyggprogrammet har skrivits in i markanvisningsavtal. Problemet har varit att kraven inte har följts upp. I grafiken på nästa uppslag finns byggprocessens alla steg. Det är mycket att ta hänsyn till och det är viktigt med dialog under hela processen. Byggprocessen kan se ut så här: Kommunen har en bit mark att ställa, byggherrarna lämnar in intresseanmälningar och kommunen gör avvägningar vid val av exploatör och ser över vilken intressanmälan som är intressantast. Naturligtvis görs avvägningar mot annat än miljö; som ekonomi, stabiliet, bakgrund, tidigare erfarenheter. Exploatören ska ange vilken klass i miljöbyggprogrammet som de tänker använda i sitt byggande. Klassen de angett skrivs in i avtalet, som skrivs med tekniska förvaltningens mark och exploateringskontor. Malmö stad skriver in miljöbyggprogrammet i sina avtal redan. Att de har kommit längre kan bero på deras tidigare erfarenheter från Bo01. För alla krav i miljöbyggprogrammet finns det tre nivåer. När det gäller energikraven i ser nivåerna i korthet ut så här: A Passivhus B Minienergihus C 100 kwh/kvm respektive 80 kwh/kvm i bostäder respektive lokaler. När avtalet är klart få exploatören ett lösenord till en projektsida på Internet. Där skriver de också ett ambitionskontrakt, som ska stämma överens med ambitionerna från dialogen vid avtalskrivningen. Ambitionskontraktet skrivs även in i bygglovet. På miljöbyggprogrammets hemsida finns information om de olika klasserna i miljöbyggprogrammet. Här finns också de särskilda projektsidorna för respektive exploatör. Projektsidan är ett stöd för information från kommunen till exploatören och också en möjlighet för exploatören att visa sina ambitioner. På projektsidan finns allt material och alla dokument som stadsbyggnadskontoret behöver för t ex bygglovshanteringen. Granskning görs sedan av stadsbyggnadskontorets tillsynsavdelning och det görs till exempel vid byggsamråd där ambitionskontraktet tas upp. När exploatören byggt färdigt lägger de in t ex intyg och protokoll på sin projektsida och svarar på ett antal frågor för att få fram vilken ambitionsnivå det verkligen blev i slutänden. Om exploatören misslyckas och inte ens når upp till klass C får de underkänt. Resultatet visas i en resultatros som är offentlig. I resultatrosen kan vem som helst se vilken ambition exploatören hade från början och vad det sedan blev i verkligheten. På detta sätt blir arbetet synligt och resultatrosen kan ses som en kvalitetsstämpel. Två år efter att bygget är klart ska det sista protokollet lämnas in. Det är ett litet kortare protokoll jämfört med de tidigare, men t ex radonmätning ska vara gjord. Här redovisas även energiförbrukningen för att få den verkliga energiåtgången i byggnaden. Det här sista protokollet, efter två år, kan göra att även stora byggherrar som bygger och sedan säljer strax efter, kan ha fortsatt intresse av att följa byggnationen, säger Helen Timoson. Lena Neij menade (se föregående sida) att uppföljningen är viktig och Helen Timoson bekräftar det. Företagen måste lämna in driftrapporter om hur de följer sitt ambitionskontrakt. Om de inte lämnar in rapporter blir det inte heller någon resultatros och det kommer att synas offentligt. Detta återkopplas till mark och exploatering så att kommunen vet det till nya markförsäljningar. Miljöbyggprogrammet kommer att gälla för allt byggande på kommunens mark. När kommunen inte äger marken kommer byggherren att erbjudas att frivilligt få en projektsida inom miljöbyggprogrammet och få möjlighet att visa sina resultatrosor. Kraven i miljöbyggprogrammet kommer successivt att skärpas. När byggherrarna kommer in med sina resultat kommer vi att se om våra klasser är rimliga. Idag finns ingen utvärdering om hur byggherrarnas beräkningar faller ut i verkligenheten. Att beräkna kanske är lätt, men verkligenheten är svårare, avslutar Helen Timoson. 8

9 Tekniska har en bit mark ll försäljning. De upprä ar markanvisningar. Byggherrarna lämnar sina intresseanmälningar llsamans med sina MBP-ambi oner ll tekniska. Tekniska tar del av ambi onerna som lämnats in och tar med de a i urvalskriterierna när de väljer byggherre. Ambi onskontraktet tecknas vid köpeavtalet genom a byggherren går in på sin projektsida och skickar iväg ambi onskontraktet ll TK. Tekniska skapar en projektplats ll den valda byggherren. Byggherren får e mail med lösenord Tekniska kontrollerar a det inlämnade kontraktet överensstämmer med den ambi on som digare angivits och godkänner kontraktet. Beslut i TN Parterna är överens och skall teckna köpeavtal. Nu kan byggherren se si ambi onskontrakt på sin projektsida och så småningom kan denne börja lägga in uppgi er i resultatoch dri protokollen. Byggherren skickar in sin bygglovsansökan, ambi ons-kontraktet bifogas Bygglov-granskning i vanlig ordning. Det noteras vid akten a det är e miljöbyggärende. Bygglovgranskningen har resulterat i e bygglov. Bygganmälan kan nu lämnas in ll SBK. Till de a bifogas dokument och handlingar som visar hur byggherren skall uppnå sin ambi on Då projektet färdigställts skall slutbevis inlämnas i vanlig ordning + a byggherren skall fylla i resultatprotokoll på hemsidan. Byggherren kan börja bygga. I byggsamrådet förklarar byggherren hur denne har tänkt leva upp ll ambi onskontraktet genom a gå igenom inlämnat material. Eventuella korrigeringar i projekteringshandlingarna föreslås av SBK. Miljöbygghandläggare granskar inlämnat resultatprotokoll och resultatrosen kan genereras på hemsidan. E er två år i dri skall byggherren u öra de sista mätningarna och fylla i dri rapporten på hemsidan. E er granskning genereras dri ros. Återkppling ll mark-expl.kontoret. Byggprocessens steg 9

10 Hamnhuset Foto: Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB 10

11 Miljöarbetet präglar vår verksamhet Älvstranden Utveckling AB är verksam i en bransch där miljöfrågorna får allt större betydelse. Omkring en tredjedel av Sveriges totala energianvändning används till uppvärmning och varmvattenförsörjning av bostäder och lokaler. Byggande, nyttjande samt rivning av fastigheter svarar för en betydande del av dagens miljöproblem i form av brutna kretslopp och stor resursförbrukning utfördes inom företaget en miljöförstudie vars huvudsyfte var att identifiera ett antal problemområden och utforma beslutsunderlag för det fortsatta miljöarbetet. Nästa steg i arbetet innebar att företagsledningen fastställde företagets miljöpolicy och övergripande mål för 11 miljöområden. De övergripande målen beskriver vad policyn innebär för verksamhetens olika delar, och ska fungera som stöd i att nå det långsiktiga målet. Miljöarbetet är en långsiktig process som utgör en central del av Älvstranden Utveckling AB:s verksamhet. Både Norra och Södra Älvstranden ska genom långsiktig värdetillväxt utvecklas till ekonomiskt, ekologiskt och socialt bärkraftiga stadsdelarl. Ytterst handlar det om att vi ska bli medvetna om våra brister och vara beredda att göra någonting åt dem. Vi har bestämt oss för att åstadkomma förändringar och förbättringar på miljöområdet. Miljöarbetet på älvstränderna ansluter till ISO , vilket innebär att det bedrivs på ett strukturerat och planerat sätt. Älvstranden Utveckling ställer höga krav på det egna miljöarbetet men även på det som bedrivs av partners och entreprenörer som anlitas. Tillsammans med konsortiepartners formuleras riktlinjer och miljöåtagande för planering och byggnation av älvrummets olika områden. Verksamheten bedrivs med minsta möjliga miljöpåverkan. Den miljöpolicy som Älvstranden Utveckling antog 1998 och reviderade 2006 är framtagen inom ramen för Miljöpolicy för Göteborgs Stad. Policyn omfattar bolagets hela verksamhet och ska bidra till en hållbar utveckling. Övergripande miljömål har satts upp för de 15 områden som redovisas till höger och regelbundna interna miljörevisioner följer upp hur miljöarbetet fortskrider. Mer information finns på Övergripande miljömål Fastighetsutveckling Markanvändning Bygg/projekt Förorenade områden Buller Hyresgästernas verksamheter Fastighetsdrift och underhåll Energi Vatten och avlopp Avfallshantering Trafik och transporter Inköp och upphandling Administration Miljöskadliga ämnen Intressenter I all verksamhet som bedrivs av Älvstranden Utveckling står miljön i fokus. Ett angeläget område är branschens stora energianvändning, men också frågor rörande t ex lokala transporter, företagets bilpark och opinionsbildning är viktiga för bolaget. Många mindre åtgärder bidrar till bolagets miljöprofil och trovärdighet som t ex sopsortering, att underlätta cykelkommunikation, föreläsa om det miljöarbete som bedrivs i bolaget samt förbättra de anställdas miljökunskap. Sedan bolaget antog sin miljöpolicy så har arbetet varit mycket framgångsrikt inom vissa områden. Ett sådant, där Älvstranden Utveckling ligger långt framme, är byggnation med hårda energi och miljökrav. Parkhuset, Höghuset och Hamnhuset i Sannegårdshamnen exemplifierar detta. Också samarbetet inom Bygga-bo-dialogen och Miljöbron har varit fruktbart och genererat ett antal projekt, examensarbeten och utredningar inom miljöområdet. Bland dessa kan nämnas en koldioxidutredning samt projekt med fokus på LCC-beräkningar (livscykelkostnadsberäkningar) och på miljödeklaration av fastigheter. Examensarbeten på Chalmers har gjorts om alternativ varmvattenproduktion samt energisystem för Västra Eriksberg. Utredningar och examensarbeten kan laddas ner från Hamnhuset är Sveriges största passivhus Parkhuset (2004) och Höghuset (2006) byggdes med betydligt hårdare energi och miljökrav än normalt. Framgångarna med dessa fastigheter har lett fram till Hamnhuset (2008) som har ett ännu bättre klimatskal, bättre ventilation och solfångare för att producera varmvatten. Värmeenergianvändningen i Hamnhuset, dvs värme och varmvatten sammanslaget, blir bara en fjärdedel (dvs en 75 % sänkning) av vad som är normalt vid dagens bostadsbyggande, samtidigt som komforten för hyresgästerna ökar genom ett välbyggt hus. Den totala energiåtgången blir 50 % lägre, och CO2 utsläppen minskar med cirka 75 %, jämfört med ett hus byggt enligt svensk byggnorm. 11

12 Kommunala energikrav för ett miljöanpassat byggande