Fortbildning. språk, kultur, didaktik, internationalisering. Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering

Transkript

1 Fortbildning språk, kultur, didaktik, internationalisering 2015 Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering

2 Här börjar 2

3 din nästa resa! kurser, seminarier och utbildningspaket 3

4 Innehåll Formgivning och produktion Pernilla Boström och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet Fotografer Omslag: Stewen Quigley och Annika Nittmar Inlaga: Staffan Claesson, Lindsay Clark, Lexie Flickinger, Daniel Golabiewski, Magnus Hjalmarsson Uppsala universitetsbibliotek, Duncan Hull, Tobias Mikkelsen, Annika Nittmar, Stewen Quigley och Mikael Wallerstedt. Tryck Edita Bobergs, 2014 Upplaga ex Tryckt på miljövänligt papper Med reservation för eventuella tryckfel. Fortlöpande uppdateringar sker på 4

5 Nu börjar nästa halvsekel!...7 Utbildningspaket Hallå där... Ingrid Gran, handläggare på Universitets- och högskolerådet...10 Europeiskt perspektiv i språklärande och språkundervisning...12 Kommunikativ språkundervisning...13 Den mångkulturella skolan världen har flyttat in...14 Språkdidaktisk fördjupning internationalisering...15 Kompetens Kontaktnät Kontinuitet Europarådets Pestalozziprogram...18 Education for Equity...19 Fortbildningskurs för studiehandledare...20 Allmän språkdidaktik Språkundervisning i det moderna klassrummet...26 Europeiska språkdagen...30 Internationella modersmålsdagen...30 Live-streamade föreläsningar och seminarier...31 Uppdrag språk...31 Webben i språkundervisningen sociala medier och digitala verktyg...32 Språk ett verktyg för livet...33 Engelska Certificate in Advanced English att arbeta mot avancerade färdighetsnivåer i engelska med hjälp av CAE...35 Teachers of English to Young Learners...36 Irland idag 7,5 hp...37 Stort behov av kompetensutveckling i ENGELSKA...38 Engelska för lärare åk 4 6, 30 hp, (1 30)...40 Shakespeare Revisited...41 Franska Fransklärardag i nord och syd...43 Korsika språk, kultur och hållbar utveckling...44 Examinationscentrum för de franska språktesterna DELF och DALF...45 Franskundervisning att undervisa om Afrika idag 7,5 hp...46 L île en l eau...47 Kinesiska Vad innebär kinesiska som modernt språk?...50 汉 语 教 师 一 日 研 习 会 关 于 在 瑞 典 学 校 教 学 境 况 的 学 习 和 讨 论 Seminariedag för lärare i kinesiska som modernt språk...52 Kina i klassrummet 7,5 hp...53 Modersmål Att undervisa modersmål i klassrummet och på distans 7,5 hp...55 Språk bygger broar 2016 Digitalisering, språk och lärande...56 Nyanländas lärande Spanska Jornadas Didácticas de Español en Uppsala...61 Grammatikens roll i spanskundervisningen teori och praktik 7,5 hp...62 Spanska för lärare i årskurs 7 9, 45 hp, (1 45)...63 Spanska som skolämne teori och praktik 7,5 hp...64 Aktualisering av ämnesdidaktik i spanska som främmande språk...65 Tyska Wien berättelser och ansikten...67»att undervisa tyska i en skapande och föränderlig miljö«...68 Att undervisa tyska i en skapande och föränderlig miljö 15 hp...70 Att prata tyska med varandra ett seminarium med samtalet i fokus...71 Fortbildningsavdelningens publikationer...74

6

7 Nu börjar nästa halvsekel! Under 2014 har Fortbildningsavdelningen firat sitt 50-årsjubileum. En jubileumsbok har just lämnat tryckeriet med många intressanta berättelser från åren som gått. Vid sin början 1964 hade Fortbildningsinstitutet (benämningen då) ett mångskiftande fortbildningsutbud. Efterhand kom inriktningen att bli språk, kultur, internationalisering och språkdidaktik. En inriktning som känns aktuell och allt mer behövd i ett läge där Sverige är mångkulturellt och där världen tränger sig på i en positiv mening. Men det är också en värld där fruktansvärda krig och förföljelser som tvingar människor att bryta upp och fly äger rum. Att Sverige tar emot ett ökande antal nyanlända barn i skolan är i högsta grad något som berör all skolpersonal. FBA har under senare tid utvecklat konferenser, kurser, arbetsmaterial och utbildningsdagar inom området mångkulturalitet i skolan. I vårt utbud 2015 finner du, som tidigare, kurser och seminarier för enskilda lärare, men även nya mer omfattande utbildningspaket riktade mot skolor och kommuner. Detta är en anpassning till att många skolor och kommuner nu, i samband med det nya EU-programmet Erasmus+ mobilitet skissar på egna kompetensutvecklings-/fortbildningssatsningar utifrån respektive skolas internationaliseringsplaner. Det är med glädje och iver vi ser fram emot vårt nya halvsekel! Hans Nytell Fortbildningsledare 7

8 Utbildningsp Fortbildning

9 aket för skolor och kommuner 9

10 Hallå där... Ingrid Gran, handläggare på Universitets- och högskolerådet Det nya utbildningsprogrammet Erasmus+ ersätter det tidigare Programmet för livslångt lärande och riktar sig till skolor och organisationer som vill arbeta internationellt och exempelvis få kontakt med andra skolor i Europa. Fortbildningsavdelningen har bett Ingrid Gran, handläggare på Universitets- och högskolerådet, att förklara vad som är viktigt att veta för lärare och skolor som vill söka medel för att stärka sitt arbete med internationalisering.»det är tänkt att röra om rejält i grytan i utbildningsvärlden.«vad är den viktigaste förändringen för skolorna? Den stora skillnaden är att skolan eller organisationen måste tänka mer strategiskt och långsiktigt inför en ansökan om projektstöd genom det nya programmet. Erasmus+ är ännu mer inriktat på att hela organisationen ska få ta del av vinsterna med till exempel kompetensutveckling. Som lärare eller pedagog kan man inte längre göra en enskild ansökan, utan det är skolan och rektor som ansöker för flera lärare. Syftet med det är bland annat att skolan ska ha större möjligheter att anpassa projektmedlen till de behov man identifierat i organisationen, och koppla dem till det ordinarie utvecklingsarbetet. Det innebär att det idag inte handlar om att skicka en lärare eller några lärare på en enstaka kurs i till exempel Scarborough, utan om att skolan gör en sammanhållen ansökan för att till exempel skicka åtta lärare på kurs i fem dagar. Kompetensutvecklingen kan också handla om att lärare åker till en skola i ett annat land för att se hur lärare där undervisar så kallad jobbskuggning och om att en annan grupp lärare undervisar på skolor i andra länder. Vilka projekt kan genomföras med hjälp av Erasmus+ och hur kan man formulera kopplingen mellan mål och metoder? Emmaskolan som ligger i stadsdelen Angered i Göteborg har till exempel som mål att arbeta med utomhuspedagogik. Genom att förlägga en större del av undervisningen utomhus och utveckla pedagogiska metoder för detta vill man uppnå ökad måluppfyllelse, ökad motivation och arbetsglädje för eleverna och en mer hälsosam miljö för inlärning. Med närmiljön som utgångspunkt föds tankarna om ett projekt med flera delar: anläggande av en groddamm och ett utomhusklassrum, en kulturhistorisk stig, kojbyggen och odlingar. Syftet är att barnen ska få insyn och träning i att forma sin närmiljö och vad det innebär att vara samhällsbyggare. Det stämmer överens med kommunens verksamhetsplan för förskola och skola, som lyfter vikten av inre motivation och lust att lära, delaktighet och medskapande och en helhetssyn. Målet är att barnen blir delaktiga och får ta ansvar i arbetet, vilket sker genom att alla klasser minst en 10

11 » Som lärare eller pedagog kan man inte längre göra en enskild ansökan, utan det är skolan och rektor som ansöker för flera lärare. «gång per vecka arbetar enligt ett utomhuspedagogiskt arbetssätt och får använda sig av ett problembaserat och undersökande arbetssätt. De ska också få en ökad kunskap om, och känsla för sin närmiljö. Allt dokumenteras genom foto och film, vilket också ligger i linje med stadsdelens IKT-plan. Ett annat mål är att engagera föräldrarna och ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter. Personalen behöver fortbildning och vägledning till nya arbetssätt och metoder som är lämpliga i utomhuspedagogisk verksamhet. Mot bakgrund av det väljer man att ansöka om medel för kompetensutveckling av lärare genom ett mobilitetsprojekt inom Erasmus+. Mobiliteterna de internationella fortbildningsaktiviteterna som lärarna deltar i är därigenom tydligt kopplade till målen och till utvecklingsplanen för skolan. Vilka nya möjligheter finns för de skolor som vill fortbilda sin personal i internationell riktning med hjälp av Erasmus+? Det finns goda möjligheter till det. Kompetensutveckling för lärare och pedagoger är framför allt möjligt inom programdelen Erasmus+ mobilitetsprojekt. I ett så kallat mobilitetsprojekt kan skolan ha en partnerskola i ett annat land i Europa, dit man till exempel kan skicka lärare på jobbskuggning. Ett mobilitetsprojekt kan även innebära att lärare deltar i fortbildningskurser i andra länder i Europa. Helt nytt med Erasmus+ är att man kan skicka lärare på rena undervisningsuppdrag till en skola i ett annat land. Det finns också möjlighet att ansöka om europeiska samarbetsprojekt - så kallade strategiska partnerskap. Dessa partnerskap kan leda till mobilitetsprojekt och tvärtom. Tanken är att man ska få långsiktiga projekt på skolan projekt som fortgår under flera år. Vad är viktigt att tänka på för den skola som vill ansöka? Man ska sätta sig ner och tänka tillsammans: Vad har skolan för behov? Man måste ha en utvecklingsplan och det måste bli synligt på skolan att projektet verkligen gynnar dem som arbetar och studerar där och att man på så sätt får in internationella dimensioner. Projektet ska inte vara något man jobbar med»klockan ett till tre på torsdag eftermiddag«utan det ska in i det dagliga arbetet. Materialet»Internationalisering i skolans styrdokument«, en av våra informationsbroschyrer, kan vara både till hjälp och stöd vid ansökan. Framförallt är det viktigt att gå in på vår sida för att skaffa sig aktuell information om hur man söker bidrag hos oss. För den skola som inte vet hur den ska hitta en partner rekommenderas våra kontaktseminarier som hålls vid olika tidpunkter på olika platser i Europa. Får man en ansökan till ett kontaktseminarium beviljad, täcks även kostnaden för deltagande och resa. 11

12 Europeiskt perspektiv i språklärande och språkundervisning Den av Europarådet framtagna Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS) ligger till grund för skolans kurs- och ämnesplaner i moderna språk och engelska med en ännu tydligare styrning mot en kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning. Fokus sätts på helheten mer än på ett sammanfogande av små beståndsdelar. Människor som använder eller lär sig språk är sociala aktörer som i olika språkliga aktiviteter måste klara av vissa uppgifter. Att kunna utföra, agera och göra något med språket ska vara det mest centrala i undervisningens mål. De sex språkfärdighetsnivåer som finns beskrivna i Referensramen ligger till grund för utvecklingen av Europeisk språkportfolio (ESP). Den är ett verktyg som skall hjälpa och motivera språkinläraren att bli medveten om sina språkliga färdigheter, att reflektera över sina kontakter med andra kulturer, att fastställa mål och utvärdera framsteg samt att dokumentera den egna språkinlärningen. Fortbildningsavdelningen erbjuder fortbildning om GERS och ESP. Aktiviteterna planeras i nära samarbete med beställaren, så att innehåll och utformning anpassas till deltagarnas behov och förutsättningar. Fortbildningen kan variera från en kort allmän presentation av Referensramen till en bredare och fördjupande kurs i praktisk tillämpning av GERS och ESP. Den kan äga rum vid Fortbildningsavdelningen, men även hos intresserade skolor, kommuner, organisationer och institutioner. Följande områden är exempel på aktiviteter kring GERS och ESP som kan genomföras inom ramen för föreläsningar, seminarier, workshops och kurser Europeisk språkpolitik och bakgrunden till GERS/ ESP Kommunikativ- och handlingsorienterad språkundervisning Svenska styrdokument i relation till GERS/ESP GERS och ESP som didaktiskt redskap för att konkretisera undervisningens mål och innehåll Även inom Fortbildningsavdelningens fasta utbud erbjuds ett seminarium kring GERS och ESP (se sid 33). VILL DU VETA MER? Mer information Marita Gareis, , marita.gareis@fba.uu.se, Juanma Higuera, , juanma.higuera@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se 12

13 Kommunikativ språkundervisning I aktuella styrdokument framgår det att det är skolans ansvar att lära eleverna att använda modern teknik som ett verktyg för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära. Kursplanen för språk poängterar dessutom att eleverna ska utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i de områden och sammanhang där målspråket används. Där poängteras också vikten av en kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning. Idag finns en mängd olika informations- och kommunikationsmedier. Hur kan språkläraren använda sig av till exempel Internet, sociala medier och TV i sin undervisning? Även tillgången på annat material är stor. Litteratur både för barn och vuxna, drama, film, musik och konst tillåter språkläraren att arbeta med olika uttrycksformer samtidigt som de ger eleven tillgång till kunskap om olika språkområdens historia och kultur. Fortbildningsavdelningen erbjuder olika former av fortbildning kring förändrade arbetssätt och varierande material som kan leda till en mer effektiv och inspirerande språkundervisning. Aktiviteterna planeras i nära samarbete med beställaren, så att innehåll och utformning anpassas till deltagarnas behov och förutsättningar. Fortbildningen kan variera från enstaka seminariedagar till en mer ingående och fördjupande satsning under längre tid. Aktiviteterna kan äga rum vid Fortbildningsavdelningen, men även hos intresserade skolor, kommuner, organisationer och institutioner. Exempel på aktiviteter som kan ingå drama i språkklassrummet IKT i språkundervisningen konst i språkundervisningen litteratur i språkundervisningen film i språkundervisningen modersmålsundervisning och estetiska uttrycksformer VILL DU VETA MER? Mer information Maria Allström, , maria.allstrom@fba.uu.se, Véronique Simon, , veronique.simon@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se 13

14 Den mångkulturella skolan världen har flyttat in Sverige är ett mångkulturellt land och har också på många sätt kommit närmare världen. I den svenska skolan är nu runt 20 % av eleverna födda utomlands eller har föräldrar som är födda utomlands. Antalet asylsökande från krigshärjade och oroliga länder ökar. Av de närmare människor som under 2014 beräknas söka asyl i Sverige är ca ensamkommande barn. Denna utveckling ger förändrade förutsättningar för alla som arbetar i skolan och har därmed aktualiserat Fortbildningsavdelningens uppdrag om fortbildning för modersmålslärare. Avdelningen är inbegripen i flera forsknings- och utvecklingsarbeten, kurser, konferenser och publikationer relaterade till undervisning i modersmål och till mottagande av nyanlända elever. Fortbildningsavdelningen erbjuder skolor och kommuner fortbildning kring hur denna nya situation kan hanteras. Aktiviteterna planeras i nära samarbete med beställaren, så att innehåll och utformning anpassas Under 2013/2014 genomförde Fortbildningsavdelningen en kurs för studiehandledare som uppdragsutbildning beställd av Skolverket. Läs mer om den kursen på sidan 20. till deltagarnas behov och förutsättningar. Fortbildningen kan variera från enstaka seminariedagar till en mer omfattande och fördjupande fortbildningssatsning kring mångkulturalitet i skolan. Aktiviteterna kan äga rum vid Fortbildningsavdelningen, men även hos intresserade skolor, kommuner, organisationer och institutioner. Exempel på aktiviteter som kan ingå studiehandledning på modersmålet metoder för modersmålsundervisning i klassrummet och på distans didaktisk kompetensutveckling för modersmålslärare och studiehandledare nyanlända elevers lärande VILL DU VETA MER? Mer information Marita Gareis, , marita.gareis@fba.uu.se, Hans Nytell, , hans.nytell@fba.uu.se eller Véronique Simon, , veronique.simon@fba.uu.se 14

15 Språkdidaktisk fördjupning internationalisering Språk bidrar till internationaliseringen av skolans verksamhet och är en viktig förutsättning för europeiskt samarbete inom olika områden. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. För att förnya och effektivisera undervisningen i enlighet med aktuella kursplaner behöver lärare fördjupad och aktuell didaktisk kompetens. VILL DU VETA MER? Mer information Maria Allström, , maria.allstrom@fba.uu.se, Juanma Higuera, , juanma.higuera@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se Fortbildningsavdelningen erbjuder olika former av fortbildning kring språk, kultur, didaktik och internationalisering. Aktiviteterna planeras i nära samarbete med beställaren, så att innehåll och utformning anpassas till deltagarnas behov och förutsättningar. Fortbildningen kan variera från enstaka seminariedagar till en mer ingående satsning under längre tid. Aktiviteterna kan äga rum vid Fortbildningsavdelningen, men även hos intresserade skolor, kommuner, organisationer och institutioner. Exempel på aktiviteter som kan ingå Engelska för lärare åk 4 6, 30 hp behörighetsgivande antal poäng Irland idag samhälle, kultur och ny litteratur, 7,5 hp Franskundervisning: att undervisa om Afrika idag, 7,5 hp Kina i klassrummet, 7,5 hp Grammatikens roll i spanskundervisningen, 7,5 hp Spanska för lärare i årskurs 7-9, 45 hp behörighetsgivande antal poäng Spanska som skolämne teori och praktik, 7,5 hp Övrig kompetensutveckling Internationalisering i skolan Certificate in Advanced English att arbeta mot avancerade färdighetsnivåer i engelska med hjälp av CAE Staden som läromedel; Ajaccio, Dublin, Granada, Wien Språklärardagar, engelska, franska, kinesiska, spanska och tyska, med aktuell information om målspråksländerna Nya ämnesdidaktiska perspektiv på språkundervisningen 15

16 Kompetens 16

17 Kontaktnät Kontinuitet 17

18 Europarådets Pestalozziprogram The Council of Europe training programme for education professionals Le programme de formation des professionnels de l éducation du Conseil de l Europe Pestalozziprogrammet syftar till att sprida kunskap om Europarådets verksamhet och dess centrala värderingar demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter inom det europeiska skolväsendet samt att främja samarbete och erfarenhetsutbyte mellan skolpersonal från Europarådets medlemsländer. Detta är av stort värde eftersom skolan, inte bara i Sverige utan i hela Europa, idag mer än någonsin präglas av mångfald i språk och kultur. Programmet riktar sig till lärare, skolledare, lärarutbildare eller läromedelsförfattare och ger möjlighet att utan kostnad delta i fortbildningsaktiviteter anordnade av Europarådet centralt eller i något av Europarådets 47 medlemsländer. Fortbildningsaktiviteterna erbjuds i form av workshops, seminarier (Summer School) eller längre lärarfortbildningsprojekt, alla kring teman med anknytning till något av Europarådets prioriterade områden tex demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter undervisning i»hågkomst» i syfte att förhindra brott mot mänskligheten interkulturell kompetens och social integration bilden av»den Andre» i historieundervisning plurilingualism, mångfald, medborgarskap... interkulturell dialog utbildning för romska barn. Dessutom ges möjlighet att efter genomförd utbildning delta i Europarådets digitala diskussionsforum. Där kan deltagare diskutera tankar, idéer och erfarenheter kring skola, undervisning och eventuella framtida samarbeten med kolleger från andra länder. Ansökan om deltagande i dessa fortbildningsaktiviteter skickas till Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, där den behandlas innan den vidarebefordras till Europarådet och arrangerande land. Observera att ansökan skall vara Fortbildningsavdelningen tillhanda tre veckor före det anmälningsdatum som anges för respektive kurs på Europarådets webbplats. Ansökan skrivs på det språk som är arbetsspråk för den sökta kursen. Kursprogram, kost och logi finansieras av arrangerande land och Europarådet. Du själv ordnar och betalar resan till och från kursorten. Efter genomförd utbildning, i samband med att du skrivit en rapport, ersätts dina resekostnader av Europarådet. Information om Pestalozziprogrammet, kursutbudet och anmälningsblanketter kan hämtas antingen på uu.se, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering eller på Europarådets webbplats pestalozzi Vill du veta mer? Kontakta Annika Nitmar, Sveriges National Liaison Officer, , annika.nittmar@fba.uu.se 18 Workshop i Sverige 2015 Inom ramen för Europarådets Pestalozziprogram planerar Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering att under hösten 2015 anordna en internationell workshop kring näthat i skolan. Mer information publiceras på vår webbplats under våren.

19 Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering koordinerar ett projekt inom Erasmus+, Strategiska partnerskap skola. Education for Equity Social, Linguistic and Cultural Inclusion Projektets övergripande syfte är att utveckla kunskap kring och förståelse för två oroande företeelser i europeisk skola. Vad förorsakar att allt fler ungdomar lämnar skolan i förtid? Varför når eleverna inte skolans uppställda mål? Projektet söker strategier, metoder och förhållningssätt som kan ändra dessa förhållanden? Den rådande situationen i stora delar av Europeiska unionen, med en stor mängd unga utan arbete och med en snabb ökning av flyktingar, däribland ett stort antal ensamkommande barn, är utmanande. Ungdomsarbetslösheten, skolavhopp och ofullständiga studier är problem som delas av projektets partnerländer. I projektet kommer vi att arbeta med problemformulering,»best practice«och»guidelines«som ska spridas genom fortbildningsaktiviteter, publikationer, film och en digital plattform. Våra partner Alt Valley Community Trust (AVCT), Liverpool, beskriver sig som ett Communiversity. En grupp eldsjälar startade 1983 ett socialt projekt i ett utsatt område i Liverpool genom att ta över ett antal kommunala verksamheter som hotades av nedläggning, däribland områdets skola. Arbetet har under åren utvidgats och diversifierats i ett antal grenar. En ideologi grundad i social rättvisa och egenmakt genomsyrar AVCTs utbildningar och sociala engagemang. BildungsWerk in Kreuzberg (BWK) är ett utbildningsföretag med verksamhetsidén att stödja utsatta och marginaliserade grupper, framför allt unga med utländsk bakgrund. I samarbete med branschorganisationer, arbetsgivare och offentliga verksamheter bedrivs ett flertal yrkesutbildningar och även studievägledning och kurativt stöd. Vill du veta mer om vårt Erasmus+-projekt? Besök Fortbildningsavdelningens webbplats eller kontakta: Annika Nittmar, projektsamordnare, annika.nittmar@fba.uu.se Hans Nytell, projektledare, hans.nytell@fba.uu.se Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering 19

20 Ett utvecklingsprojekt på Fortbildningsavdelningen Fortbildningskurs för studiehandledare Hans Nytell, Fil.dr., Fortbildningsledare, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA) har på uppdrag av Skolverket utvecklat och genomfört en poänggivande kurs för studiehandledare. Kursen Studiehandledning i skolan, 7,5 hp, gavs som uppdragsutbildning inom ramen för ett särskilt stöd till ett antal utvalda skolor i ett Skolverksprojekt. Under höstterminen 2014 ges kursen i FBA:s utbud av fristående poänggivande kurser. Kursen ska därefter kunna beställas som uppdragsutbildning av kommuner eller fristående skolor. Att välja och pröva ut innehåll och former för kursen har varit en intressant och utmanande uppgift. Studiehandledning i förordningarna och i praktiken Studiehandledning på modersmål är en stödåtgärd som funnits i förordningarna för grund- och gymnasieskolan sedan Studiehandledning på modersmålet regleras i 5 kap. i skolförordningen och uttrycks: En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Studiehandledning på modersmålet ska stödja elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen. Behoven av studiehandledning har kraftigt ökat under senare år då allt fler barn och ungdomar kommer till Sverige och börjar i svensk skola efter sju års ålder. Särskilt utsatta är de äldre barnen som anländer till Sverige sent under skoltiden. Bilden av hur studiehandledning organiseras, vilka metoder som används samt kompetensen och arbetsvillkoren för dem, oftast lärare i modersmål, som utför arbetet är diffus och spretig. Skolinspektionen har granskat verksamheten och pekar på ett antal brister, bland annat otillräckligt kunskapsläge, men framhåller också de möjligheter till framgång för eleverna som stöd i form av studiehandledning kan utgöra. 20

21 Hur ska en fortbildningskurs för studiehandledare utformas? I diskussionerna med Skolverket utkristalliserades att kursen skulle vara en akademisk kurs med de formkrav och den grund i vetenskap och beprövad erfarenhet detta innebär. Det resulterade i planeringen av en 7,5 hpkurs, vilket innebär fem veckors heltidsstudier. I detta fall skulle kursen ges under ca fyra månader motsvarande ca % av heltid. Till största delen skulle kursen vara webb-baserad men också innehålla några dagars träffar i Uppsala. Skolverket gav FBA uppdraget att planera ett förslag på innehåll, former för undervisning och examination samt utforma tekniska lösningar. De ramar som angavs var tydliga. Men trots det började nu det svåra arbetet, och frågorna verkade ibland vara fler än svaren Vilken fortbildning i behöver en studiehandledare? Vad vet vi om den kompetens de har? Vilken vetenskapligt grundad kunskap finns kring studiehandledningens metodik? Hur bör undervisning, examination och samverkan utformas i utbildningen? Ska fortbildningen vara innehållsligt bred eller ge mera djup inom bestämda områden? Hur ska en kurs kunna relateras till lärarnas dagliga arbete och den kontext de verkar i? Vi insåg redan från början att studiehandledningens teori och praktik inte kunde betraktas som Legala och organisatoriska ramar ett kunskapsområde i vetenskaplig mening, vilket enkelt uttryckt innebär att det i egentligen inte finns någon litteratur eller någon sammanhängande kunskapsmassa i ämnet. Interkulturell kunskap Kommunikation samverkan Våra överväganden om relevanta innehållsdelar illustreras i nedanstående figur. Studiehandledning Elev lärare hem Curriculum kursplaner Motivation Lärandepsykologi På FBA började ett omfattande arbete med hjälp av ett 20-tal experter inom de områden som vi ansåg höra till området studiehandledning i skolan. Gruppen bestod av forskare, lärarutbildare och praktiker inom områden som språkutveckling, svenska som andraspråk, interkulturell pedagogik, migration, specialpedagogik, handledningsmetodik, skolhistoria, betyg och bedömning, språkdidaktik, organisation och styrning Efterhand framträdde en för området relevant kunskapsmassa. Ett överordnat syfte Ämnesspråk, -didaktik Kursplaner Kunskapskrav Mål, Betyg Modersmål Språk uttrycktes som: Kursen ska ur olika perspektiv och kunskapsområden belysa och analysera studiehandledning och bidra till att rusta pedagoger inom studiehandledning så att de ökar sin förmåga att hjälpa eleverna att nå målen i skolans ämnen. Svensk skolkultur 21

22 Figuren indikerar att en av våra initiala frågor besvarades med valet av ett brett innehållsligt grepp. Motivet för detta beslut var grundat i behovet av att individanpassa kursen. Våra kunskaper om målgruppens kompetens var på ett sätt svaga, men vi kunde dock från ett antal kontakter fastslå att förkunskaper och fortbildningsbehov var synnerligen skiftande. Detta ledde till att kursen fick ett brett innehållsligt anslag för att möjliggöra individualisering i meningen att den enskilde deltagaren kunde fördjupa sig i vissa angelägna områden medan andra som var mer välkända kunde ägnas mindre arbete. Kursen delades in i tre moduler I Världen, Sverige och skolan Perspektiv på flerspråkighet, modersmål och studiehandledning Mångkulturalitet, kulturmöten Svensk skolhistoria skolkultur, lärarkultur, kunskapssyn, omsorgssyn Språk- och erfarenhetsbiografi II Styrdokument och praxis Läroplanskunskap och läroplansanalys Kursplaner, kunskapskrav, bedömning och betyg Rättigheter och skyldigheter Legala och legitimitetsbestämda ramar Vad? Varför? Hur? Var? När? Av vem? För vem? Studiehandledning Lärare elev Ämnet Modersmål Svenska III Handledningsmetodik Kartläggning, behovsinventering, analysinstrument Ämnesspråk, skolspråk Motivation och inlärningspsykologi Studiehandledning i praktiken Vi valde en digital lärplattform och slöt avtal med en professionell filmproducent. Skolverket var positiv till våra idéer och den planering vi presenterade. Så nu var det dags! Genomförandet av kursen hur gick det? Att planera och genomföra kursdagar, handledning och examinationer har FBA lång erfarenhet av. Det är vi bra på! Men vi var spända inför den första träffen i Uppsala i oktober Vi var inte oroliga för vår egen del eftersom vi hade en noggrann planering, nyttiga och spännande föreläsningar med skickliga föreläsare, övningar och strukturerade samtal. Allt var noga förberett och välavvägt. Men vilka lärare skulle vi möta? Vilka förväntningar hade de? Hur skulle vårt första möte ta form? Vår oro förbyttes dock snart i glädje och entusiasm. Deltagarna var så positiva, så uppmuntrande och bidrog på alla sätt till att göra campusdagarna till en stor framgång. I sina reflektioner över träffen i Uppsala var de översvallande nöjda och glada över att få delta i kursen. En bra början är guld värd! Men hur skulle det gå med fortsättningen? Skulle deltagarna ha tid och ork att studera föreläsningarna som publicerades på plattformen? Skulle de läsa litteraturen, och hur skulle det gå med examinationsuppgifterna? Men mer och mer 22

23 framstod det att det gick alldeles utmärkt bra. Våra deltagare var ambitiösa och ansvarsfulla och syntes både förstå och uppskatta kursens innehåll och arbetsformer. I de löpande avstämningar vi gjorde under kursen och i en avslutande sammanfattande kursvärdering var deltagarna mycket positiva och uttryckte stor glädje över kursen. Detta framgår även av ovanstående diagram. Som kommentarer anger de exempelvis att Allting i kursen har bidragit till att skapa bra kunskaper Bra underlag för vidare utveckling Jag har lärt mig massor Bra föreläsningar och uppläggning Tentorna får en att tänka på sig själv och sin roll Kursen får en att tänka själv och i gruppen Hur vi fortsätter Kursen ges under höstterminen 2014 som en fristående kurs 7,5 hp. Söktrycket var stort och vi har bara kunnat ta emot en mindre del av alla sökande. FBA:s erfarenheter av att erbjuda kursen som en uppdragsutbildning är mycket goda. Det gav möjligheter till anpassningar och koppling till deltagarnas arbetssituation och den verksamhet de fanns i. FBA välkomnar er som finner denna fortbildningskurs intressant för er verksamhet att ta kontakt med oss för samtal och överläggningar om att genomföra kursen som en uppdragsutbildning med de anpassningar ni önskar. 23

24 Allmän

25 Språkdidaktik fokus på språk 25

26 Språkundervisning i det moderna klassrummet : Patricia Diaz, språklärare Mikael Elias gymnasium i Stockholm samt författare och föreläsare Att använda sig av IT i språkundervisningen är idag en av flera metoder som kan användas för att skapa engagemang och stimulera eleverna till fortsatt lärande. Lärare i 2000-talets andra decennium står inför en spännande tid med många möjligheter och utmaningar kopplade till lärandet. När jag utbildade mig till lärare nämndes den digitala teknikens möjligheter inte särskilt ofta. Det var först när jag började undervisa som jag insåg vilken nytta jag och mina elever kunde ha av olika digitala kanaler. Sedan fem år har jag förmånen att arbeta på en så kallad 1-till-1-skola, Mikael Elias Gymnasium i Stockholm, en skola där alla elever och lärare har varsin dator. Här ser jag och mina elever användandet av sociala medier och digitala verktyg som en högst naturlig del av kurserna i engelska och spanska. Som en del av undervisningen kommunicerar mina elever med mig, varandra och även med andra utanför skolan via olika sociala medier som Facebook, Twitter och Skype. De läser böcker och texter och behandlar innehållet genom gruppdiskussioner i chattform via olika webbresurser. De åker på virtuella»road trips«i engelsk- och spanskspråkiga länder och skriver blogginlägg som fler än bara de som ryms innanför klassrummets väggar kan ta del av. De skapar egna animerade kortfilmer och spelar olika pedagogiska spel på engelska och spanska. De använder webbaserade kollaborativa verktyg för att skapa texter och presentationer. De övar hörförståelse och uttal via musiktjänster som LyricsTraining och Spotify och spelar även in sig själva via olika skärminspelningsverktyg och andra ljudinspelningsprogram. De producerar instruktionsfilmer och publicerar dem både på YouTube och egna sajter för att andra ska kunna ta del av dem. De redigerar artiklar på Wikipedia, använder appar, vissa till och med skapar egna, och det händer även att de livesänder intervjuer och tal på nätet. Patricia Diaz är språklärare och arbetslagsledare på Mikael Elias gymnasium i Stockholm. Hon föreläser om hur digitala verktyg och sociala medier kan användas för att förbättra det formativa arbetet. Hon är författare till boken Webben i undervisningen digitala verktyg och sociala medier för lärande (Studentlitteratur, 2012) och har även bidragit med ett kapitel i antologin Interaktiva medier och lärandemiljöer (Gleerups, 2014). Under hösten 2014 är hon aktuell med sin andra bok Arbeta formativt med digitala verktyg (Studentlitteratur). 26

27 Som pedagog tror jag på en väl avvägd blandning av analoga och digitala metoder och verktyg, då detta i mitt klassrum har visat sig stimulera och engagera eleverna till att lära sig mer. Vi använder oss ofta av digitala verktyg för att effektivisera och förbättra det formativa arbetet, till exempel för att tydliggöra lärandemål, synliggöra elevernas lärande och för att hitta fler kanaler som kan ge och ta emot återkoppling. De olika digitala kanalerna som vi använder oss av uppskattas av och engagerar eleverna. Dagligen ser jag att de utvecklar sitt språk genom att vi på olika, såväl analoga som digitala, sätt arbetar med det centrala innehållet i kursen samtidigt som de ökar sin digitala kompetens och har roligt. Ett återkommande inslag i undervisningen är att mina elever publicerar sina arbeten på nätet. Detta gör de för att fler ska kunna ta del av dem. Ju fler mottagare eleverna når ut till, desto mer arbete lägger de ner. Ju mer arbete de lägger ner desto högre blir ofta kvaliteten och så även kunskaperna kopplade till uppgifterna. I en lärandesituation är detta naturligtvis ett högst önskvärt utfall. Jämför detta med exempelvis en musikaleller teateruppsättning, en utställning eller något annat stort projekt som kräver mycket tid, engagemang och arbete av eleverna och som säkerligen kommer att ha många åskådare eller mottagare i slutändan. Hur mycket arbete lägger inte eleverna ner på sådana projekt? Att publicera elevarbeten på nätet har en liknande effekt, särskilt då det finns en uttalad målgrupp så att de även får möjlighet att anpassa innehållet efter mottagare och situation. Det finns en tydlig tendens hos eleverna. När de publicerar videoklipp, blogginlägg eller annat material på nätet så ger de det där»lilla extra«som vi lärare gärna efterlyser. Det är något visst när eleverna med lite skräckblandad förtjusning tjuter till i klassrummet när deras nyhetssändning på engelska har fått flera hundra visningar på YouTube. Eller när de inser att en helt okänd person både följer och kommenterar deras blogginlägg. Det sporrar dem ofta till att anstränga sig ännu mer nästa gång, vilket vi alla vinner på i slutändan. Jag minns med glädje ett videoprojekt som blev särskilt lyckat. Eleverna på den högre engelskkursen skulle i par presentera skillnaderna mellan formell och informell engelska för de yngre eleverna. Projektet mynnade ut i att eleverna använde flera olika digitala verktyg för att spela in sina filmer samtidigt som de verkligen fick chans att finslipa språket. Detta genomfördes under många skratt och en del»hårslitningar«på grund av ett par tekniska problem. De använde bland annat skärminspelningsverktyg, webbaserade videoanimeringsprogram och sina mobilkameror för att få ihop sina instruktionsfilmer på ca tio minuter. Filmerna publicerade de på YouTube för att sedan kunna bädda in dem på en gemensam Google Site, dit de yngre eleverna hänvisades för att titta på filmerna. Projektet var mycket uppskattat av både äldre och yngre elever då de kände att det de gjorde under lektionstid hade betydelse för fler. 27

28 Naturligtvis fungerar allt inte alltid helt smärtfritt. Alla elever vill inte att deras arbeten ska ligga på nätet för allmän beskådan. Vissa vill eller kan inte figurera med namn eller bild. Som alla lärare inser, finns det inga universallösningar på problem som kan uppstå i skolans värld då vi har att göra med enskilda individer. Däremot finns det alternativ för ovan nämnda elever. Precis som i mer analoga undervisningssituationer möter man som lärare ibland motstånd när man presenterar nya idéer. På samma sätt som vi hittar lösningar i dessa situationer kan vi med hjälp av digitala verktyg ofta hitta flera alternativ som kan anpassas efter elevernas individuella behov och förutsättningar. Enligt nuvarande läroplan är det skolans ansvar att eleverna ska kunna använda modern teknik som verktyg för att söka kunskap, kommunicera, skapa och lära. Det är alltså en del av vårt uppdrag som lärare att använda modern teknik. Detta kan naturligtvis göras på olika sätt och i lärarens uppdrag ligger även att ta reda på vad som fungerar bäst för olika elevgrupper. För mig och mina elever är till exempel sociala medier en viktig kanal för att eleverna ska få fler möjligheter att nå ut till fler mottagare, uttrycka sina åsikter, kommunicera och interagera med både lika- och oliksinnade i olika forum. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att för mig och mina elever är en kombination av analoga och digitala inslag den mest lyckade i vårt moderna klassrum. Vi använder digitala verktyg för att förbättra och förstärka det formativa arbetet med att utveckla elevernas språk, på samma sätt som den moderna tekniken ofta stöttar och underlättar för oss i vår övriga vardag. Mina elever ser varken digitala responssystem, webbpublicering eller»flipped classroom«som extraordinära inslag utan de tar de olika kanalerna för precis vad de bör vara verktyg som lärare använder sig av för att bedriva god undervisning. 28

29 29

30 Europeiska språkdagen 26 september 2015 Att lära sig språk är roligt. Det är också viktigt för att förstå andra bättre och överbrygga kulturella skillnader. Idag talas över 300 språk på vår kontinent. Denna språkliga mångfald förtjänar att uppmärksammas och hyllas. Sedan 2001 firas den 26 september den Europeiska språkdagen med många spännande arrangemang över hela Europa. I Sverige uppmärksammas den på många olika håll, inte minst i skolorna. Syftet är att öka kunskapen om flerspråkigheten i Europa, bevara den kulturella och språkliga mångfalden samt uppmuntra människor att lära sig nya språk både i och utanför skolan. På Europarådets webbplats kan du ta del av olika länders evenemang, testa dina språkkunskaper och inspireras av språkmångfalden i Europa. Du behöver inte resa utomlands. I dagens globala samhälle, finns andra språk och kulturer precis runt hörnet. Internationella modersmålsdagen 21 februari 2015 Internationella modersmålsdagen, International Mother Language Day, instiftades vid Unescos generalkonferens i Paris år Syftet var att genom förståelse, tolerans och dialog skapa medvetenhet om språklig och kulturell mångfald. Idag finns det en ökande kunskap om modersmålets roll och kulturarvets betydelse såväl för individen som för samhället. 30 Runt om i världen firas Internationella modersmålsdagen med en mängd aktiviteter. Planerar du att uppmärksamma Internationella modersmålsdagen den 21 februari 2015, ta då gärna kontakt med Véronique Simon, veronique.simon@fba.uu.se, så kan vi på vår webbplats sprida information om din aktivitet.

31 Live-streamade föreläsningar och seminarier Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering startar våren 2015 en serie offentliga kortare live-streamade föreläsningar och seminarier. Syftet är att sprida kunskap om relevanta områden inom pedagogik, språk och kultur. De planerade aktiviteterna sänds via kommunikationsplattformen Adobe Connect, vilket möjliggör för deltagarna att kommunicera kring innehållet i realtid. Programmet för vårterminens föreläsningar och seminarier publiceras på vår webbplats i januari Fortbildning 2015 UPPDRAG SPRÅK Språkdagar i Uppsala 6 7 mars 2015 Uppdrag språk Språkdagar i Uppsala 6 7 mars 2015 Under två dagar, 6 7 mars 2015 träffas lärare i engelska, franska, italienska, kinesiska, modersmål, ryska, spanska, tyska och människans språk i Uppsala. Debatter, föreläsningar, workshops och läromedelsutställningar ger möjligheter till internationella utblickar, konkreta idéer för klassrummet, kontakt med aktuell forskning, möten med kolleger... Uppdrag språk är Språklärarnas riksförbunds årliga konferens och anordnas denna gång av Uppsala språklärarsällskap i samarbete med FBA och Libers förlag. För mer information och anmälan se Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Det preliminära programmet kommer även att publiceras på 31

32 Webben i språkundervisningen sociala medier och digitala verktyg 13 februari och 8 maj 2015 Hur lär sig internetgenerationen språk? Hur kan webbpublicering via bloggar och YouTube stimulera eleverna till ökat lärande? Vilka tillämpningsmöjligheter finns i till exempel wikis och podcasting för språkundervisningens kommunikativa mål? Fortbildningsavdelningen anordnar en seminarieserie på temat webben i språkundervisningen. Seminarieserien vänder sig till verksamma lärare i språk och introducerar sociala medier och digitala verktyg i undervisningssyfte. Deltagarna får ta del av konkreta och praktiska exempel på IKT-baserad språkundervisning och olika didaktiska frågeställningar kring användningen av digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. Seminarieserien består av två träffar i Uppsala, en i februari och en i maj. Mellan träffarna ska deltagarna i sin undervisning utarbeta och genomföra praktiska aktiviteter kopplade till seminarieseriens innehåll. Handledning och kommunikation mellan träffarna är nätbaserade. Undervisningsspråket är svenska. Platsantalet är begränsat. Anmälningar noteras i den ordning de inkommer. FAKTA OM SEMINARIET Tid 13 februari och 8 maj 2015, kl Plats Uppsala Anmälan sker på senast 24 januari Ekonomiska villkor Seminarieavgiften är kronor. Moms tillkommer. I avgiften ingår program, dokumentation samt lunch och kaffe under seminariedagarna. Mer information Juanma Higuera, , juanma.higuera@fba.uu.se, Marita Gareis: , marita.gareis@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se 32

33 Språk ett verktyg för livet Introduktion till Gemensam europeisk referensram för språk november 2015 Den av Europarådet framtagna Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (GERS) ligger till grund för skolans kurs- och ämnesplaner i moderna språk och engelska med en ännu tydligare styrning mot en kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning. Fokus sätts på helheten mer än på ett sammanfogande av små beståndsdelar. Människor som använder eller lär sig språk är sociala aktörer som i olika språkliga aktiviteter måste klara av vissa uppgifter. Att kunna utföra, agera och göra något med språket ska vara det mest centrala i undervisningens mål. De sex språkfärdighetsnivåer som finns beskrivna i Referensramen har även spelat en stor roll i utvecklingen av Europeisk språkportfolio (ESP) ett verktyg som skall hjälpa och motivera språkinläraren att bli medveten om sina språkliga färdigheter, att reflektera över sina kontakter med andra kulturer, att fastställa mål och utvärdera framsteg samt att dokumentera den egna språkinlärningen. praktiska del består av workshops där fokus ligger på GERS och ESP som redskap för konkretisering av språkundervisningens mål, innehåll och arbetssätt. Under seminariet arbetar deltagarna även med konkreta aktivitetsförslag och idéer för en levande och aktuell språkundervisning som skapar förutsättningar för en autentisk kommunikation på målspråket. Syftet med seminariet, som vänder sig till lärare i engelska, moderna språk, svenska som andra språk och modersmål, är att deltagarna ska ges möjlighet att bekanta sig med grundtankarna i GERS och ESP samt diskutera den praktiska och pedagogiska tillämpningen, alltså främst reflektera över vad denna kommunikativa och handlingsorienterade språksyn innebär för det dagliga arbetet i klassrummet. Seminariets FAKTA OM SEMINARIET Tid november 2015 Plats Uppsala Anmälan sker på senast 6 november Ekonomiska villkor Seminarieavgiften är kronor. Moms tillkommer. I avgiften ingår undervisning, kurslitteratur, kaffe och lunch båda dagarna. Mer information Marita Gareis, , marita.gareis@fba.uu.se, Juanma Higuera, , juanma.higuera@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se 33

34 Engelska 34

35 Certificate in Advanced English att arbeta mot avancerade färdighetsnivåer i engelska med hjälp av CAE CAE Trainers Course preparing students for CAE, an international qualification in English, including an overview of IELTS 8 12 juni 2015 Med den ökande internationaliseringen följer ett mer uttalat intresse, i Sverige liksom i många andra länder, av att dokumentera språkkunskaper genom internationellt accepterade examina. Cambridgecertifikaten är erkända värdemätare när det gäller språkkunskaper i engelska. För svenska elever som avlägger Certificate in Advanced English (CAE) utgör denna examen ett viktigt komplement till de svenska betygen. I kursen erbjuds även engelsklärare från andra europeiska länder att delta. Kursspråket är engelska. Kursen syftar till att göra deltagarna väl förtrogna med alla delar av CAE för att kunna erbjuda undervisning som leder till denna examination. Kursens mål är att ge insikter i provens konstruktion, strategier för undervisningen, kunskap om bedömning av nivåer och en mängd klassrumsaktiviteter. Deltagarna arbetar med de olika komponenter som ingår i CAE; Reading, Writing, Use of English, Listening och Speaking kring frågorna hur man undervisar på ett effektivt sätt, hur man väljer material och uppgifter samt hur man bedömer och utvärderar elevernas prestationer. Förutom CAE presenteras även en kort översikt över innehållet i det internationellt alltmer betydelsefulla språktestet IELTS. Kursen anordnas i samarbete med Bell International i Cambridge och vänder sig till lärare i engelska i den gymnasiala utbildningen och i vuxenutbildning. Undervisningen sker i seminarieform heldagar måndag fredag på Bell Campus i Cambridge. Bell erbjuder certifikatskurser i CAE och flera andra examina och har mångårig erfarenhet av fortbildningskurser för lärare. FAKTA OM KURSEN Tid 8 12 juni 2015 Plats Cambridge, Storbritannien Anmälan sker på senast 2 maj Ekonomiska villkor Kursaavgiften är kronor. I avgiften ingår undervisning, kursdokumentation samt mat och logi (inkvartering i familj, sex nätter). Resa till och från Cambridge ingår ej. Mer information Maria Allström, , maria.allstrom@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se 35

36 Teachers of English to Young Learners Kommunikativa arbetssätt i engelska för yngre åldrar Teaching Young Learners Perspectives from Primary Education in Ireland juni 2015 För att kunna ge de yngre eleverna en bra och varierad undervisning i engelska, både när det gäller innehåll och arbetssätt, måste lärarna själva bli inspirerade, lära sig mer om den engelskspråkiga världen, samt få tillfälle att använda och förbättra sin engelska. Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering har under flera år anordnat kurser i England för lärare som undervisar i engelska i förskola och grundskolans årskurs 1-6. Under 2015 erbjuder vi för första gången en kurs på Irland för denna målgrupp. Kursen ges i samarbete med Maynooth University, utanför Dublin, som är en av de största lärarutbildningsorganisationerna på Irland. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper om undervisning i engelska för yngre åldrar och färdigheter i att utveckla ett varierat och kommunikativt arbetssätt. Kursens mål är att ge deltagarna insikter om språkinlärning i yngre åldrar, samt att tillägna sig strategier, metoder och material för att skapa ett kommunikativt engelskklassrum. Under kursen varvas föreläsningar och workshops vid Maynooth University med besök i primary schools och möten med irländska elever, lärare och skolledare. Deltagarna får en inblick i det irländska skolsystemet och får ta del av det rika kulturella utbud som Maynooth och Dublin erbjuder. Kursen ger också ett värdefullt språkbad, då deltagarna bor i collegemiljö och hela tiden kommunicerar på engelska. Kursspråket är engelska. I kursen erbjuds även engelsklärare från andra europeiska länder att delta. FAKTA OM KURSEN Tid juni 2015 Plats Maynooth och Dublin, Irland Anmälan sker på senast 14 april Ekonomiska villkor Kursavgift är kronor. I avgiften ingår program, viss dokumentation samt inkvartering på college (enkelrum fyra nätter med frukost). Resa till och från Irland ingår ej. Mer information Maria Allström, , maria.allstrom@fba.uu.se eller Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, fba@fba.uu.se 36