KVINNO- OCH TJEJFÖRENINGEN ROSEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVINNO- OCH TJEJFÖRENINGEN ROSEN"

Transkript

1 KVINNO- OCH TJEJFÖRENINGEN ROSEN Hälsofrämjande verksamhet för kvinnor i Fisksätra Ingrid Eckerman Folkhälsoenheten i Nacka, Boo vårdcentral Saltsjö-Boo Tel

2 SAMMANFATTNING Fisksätra är en mångetnisk kommundel i Nacka med cirka invånare. Fisksätra skiljer sig från övriga Nacka genom högre ohälsotal, högre andel arbetslösa, förtidspensionärer och invånare med ekonomiskt bistånd, färre andel högskoleutbildade och lägre inkomstnivå. Många, framför allt kvinnorna, har låg formell utbildning. I kombination med en traditionell familjesyn leder detta ofta till en svår situation för kvinnorna, som kommer i kläm mellan två samhällen. Denna stress leder till olika kroppsliga besvär som värk, hjärtklappning, huvudvärk, sömnproblem mm. Vårdkonsumtion och ohälsotal blir höga. På initiativ från ett antal kvinnor från olika etniska grupper startades föreningen Kvinno- och tjejföreningen Rosen. Folkhälsoenheten i Nacka fick landstingsanslag för projektledare och hälsofrämjande aktiviteter. Övriga finansiärer har varit Integrationsverket, Konsumentinstitutet och fastighetsägaren Stena fastigheter. Målet för Folkhälsoenhetens del i projektet var att utveckla metoder för hur invandrarkvinnor skall kunna skaffa sig bättre förutsättningar att påverka sin egen och sin familjs hälsa. Metoden var dels att utveckla de idéer om hälsofrämjande aktiviteter som väckts under planeringen av projektet, dels att delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter. Förväntat resultat var att kvinnorna och flickorna skulle ha bättre kunskaper om sambandet mellan livsstil och hälsa, uppleva sig ha bättre hälsa och uppleva sig ha bättre kompetens att stötta sina barn. Projektets ursprungliga syfte var att genom studiecirklar ge kunskap att starta upp kooperativa verksamheter. De kvinnor som var intresserade fick dock arbete ganska snart. Föreningen kom i stället att vända sig mot kvinnor med behov av språkträning, social samvaro, fysisk aktivitet mm. När en projektledare kunde anställas började verksamheten utvecklas med allt fler studiecirklar och hälsoföreläsningar i varierande ämnen. En avgörande knuff framåt bestods hösten 2002, då två praktikanter stödde föreningen samtidigt som en lärare fick möjlighet att ordna cirklar för mödrar och barn. Trots att ekonomin inte längre tillåter avlönad personal har verksamheten vuxit, mycket tack vare två aktiva pensionärer. Olika nyckelpersoner som stött styrelsen har också betytt mycket. En stötesten alltsedan start har varit ekonomin. Egna lokaler har varit en förutsättning för att kunna ha cirklar och annan verksamhet igång. Statliga myndigheter förutsätter att kommunen står för en del av kostnaderna, och de är inte villiga att ge bidrag till hyra. Det är svårt för styrelsen att handskas med denna osäkerhet måste vi flytta ut till nästa kvartalsskifte? Verksamheten uppfattas som mycket viktig både av nyckelpersoner, vårdcentralen och kvinnorna själva. Den präglas av empowerment (maktmobilisering, vardagsmakt) vilket anses vara grunden för framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Cirklarna spänner över ett vitt fält, bl.a. tala svenska, läsa svenska, vardagsjuridik, stavgång, gympa, simskola, cykelskola, datakunskap, tjejcafé. Slutsatsen är att denna typ av verksamhet är mycket viktig i ett invandrartätt område för att stärka kvinnorna som aktiva medborgare. Eftersom den till stor del bygger på frivilliga insatser är den också mycket billig. Ett långsiktigt ekonomiskt stöd för i första hand hyra, i andra hand en deltidsanställd person, skulle möjliggöra samarbete med vårdcentralerna i syfte att utveckla ett hälsocenter för kvinnor i Nacka. 2

3 BAKGRUND Fisksätra är en kommundel i Nacka som i mångt och mycket skiljer sig från andra kommundelar, och därför kan behöva en positiv särbehandling för att invånarna skall få samma möjligheter som i andra kommundelar. Fisksätra är ett mångetniskt samhälle, med ca 68 etniska grupper och ett 40-tal språk i skolorna. Det är också ett ungt samhälle där en tredjedel av befolkningen är under 18 år. Fisksätra skiljer sig från övriga kommundelar i Nacka genom högre ohälsotal, högre andel arbetslösa och förtidspensionärer, färre andel högskoleutbildade, lägre inkomstnivå och högre andel invånare med ekonomiskt bistånd. Trots att kommundelen inte är speciellt stor är den segregerad. Ca 45% av invånarna i höghusen (6 000 invånare) har invandrarbakgrund, jämfört med 12-13% av dem som bor i låghusområdena (1 500 invånare). Medelårsinkomsten i höghusen är kr per invånare, jämfört med genomsnittet för Nacka kr (ca 1996). Sett ur ett generellt folkhälsoperspektiv kan situationen i Fisksätra summariskt beskrivas sålunda: Många av invandrarna har en kultur som skiljer sig starkt från den traditionella svenska kulturen, och har erfarenheter från samhällen som skiljer sig mycket starkt från det nuvarande svenska samhället. Man har ibland annan syn på sambanden hälsa-ohälsa, vilket kan leda till att man har svårt att förstå och ta åt sig de råd som sjukvården levererar. Invandrare som, oavsett utbildningsnivå, har haft en god social ställning i sina hemländer, hamnar längst ner på den sociala skalan i Sverige. Många av invandrarna, fr.a. kvinnorna, har dålig eller ingen formell utbildning, vilket oftast innebär dels dåliga kunskaper om faktorer viktiga för hälsan, dels svårigheter att tillgodogöra sig samhällets information. Vissa barn får på grund av ovanstående faktorer otillräckligt stöd från hemmet beträffande skola och skolarbete, vilket leder till låg utbildningsnivå. Låg utbildningsnivå bland ungdomarna kan negativt påverka möjligheten både till ett gott socialt liv och god hälsa. Vi vet att en hög utbildningsnivå bland befolkningen bidrar till ett bättre hälsoläge. Omskärelse av unga flickor förekommer än idag i vissa invandrargrupper, vilket är en psykosocial påfrestning medförande medicinska risker för flickan och hennes kommande barn. Omskurna kvinnor kräver ofta både inkontinenshjälpmedel och extra resurser i samband med förlossning. En plastikoperation skulle kunna eliminera dessa behov. Den låga utbildningsnivån i familjen leder till att flickorna ofta blir tidigt gifta. Graviditet före 20 års ålder innebär ökade medicinska riskfaktorer, dels för kvinnan under graviditet och förlossning, dels för barnet. Sjukvårdsarbetet blir ineffektivt då synen på hälsa, sjukdom och behandling kan skilja sig mycket mellan den svenska vårdpersonalen och patienten. Risken är stor att man talar förbi varandra. Många invandrarkvinnor upplever somatisk ohälsa, där sjukvården har svårt att ge lindring. 3

4 Många invandrare har traumatiska upplevelser bakom sig eller lever under traumatiska förhållanden. Detta skapar kroniska stressreaktioner, i vissa fall posttraumatiskt stressyndrom. De somatiska symtomen kan vara framträdande. När sjukvården bemöter detta med somatisk utredning och behandling riskerar somatiseringen att befästas och orsaka onödigt lidande och kostnader. Projekt som t.ex. olycksfallsregistrering och utvärdering av kommunal verksamhet och sjukvård blir svåra att genomföra på ett tillfredsställande sätt då många av patienterna/invånarna kräver översättning och skrivhjälp vid ifyllandet av formulär. I Fisksätra finns tidigare erfarenheter av att besöken på vårdcentralen av fr.a. äldre invandrarkvinnor minskade då öppna aktiviteter för kvinnor startade inom den internationella föreningen (numera vilande). Navigator har under åren varit ett samarbetsprojekt mellan kommunen och fastighetsägaren Stena Fastigheter med uppgift att verka för en positiv utveckling i Fisksätra. Navigator har stöttat enskilda och föreningar på olika sätt, och bl.a. hjälpt sju föreningar att starta. Olika kvinnogrupper uppsökte projektledaren för att framföra sina önskemål. Många av de som kom var långtidssjukskrivna eller hade småbarn. Det var kvinnor som inte använder vare sig kalender eller dator. Under 1999 träffades kvinnorna tillsammans oavsett etnisk bakgrund. Kvinnorna formulerade tillsammans, med stöd av projektledaren, en projektbeskrivning till integrationsverket. Målet var att bygga upp en långsiktigt hållbar organisation och mötesplats där kvinnor från alla kulturer och åldrar själva skulle kunna planera, genomföra och delta i aktiviteter för att utveckla sin hälsa, framtid och kultur. Att verksamheten skulle rikta sig mot alla etniska grupper (inklusive svenskfödda) betonades, då deltagande i aktiviteter också skulle innebära träning i svenska språket. Tonvikten låg på frivillig verksamhet, dock med stöd från myndigheter. Från Folkhälsoenheten ansåg vi det mycket angeläget att stödja verksamheter i Fisksätra av hälsofrämjande karaktär, i första hand för kvinnor och barn. Detta projekt som bygger på empowerment (maktmobilisering, vardagsmakt) var helt i linje med vårt synsätt. Av denna anledning gjorde vi en egen ansökan till Folkhälsoanslaget, Stockholms läns landsting. MÅL Att utveckla metoder för hur invandrarkvinnor skall kunna skaffa sig bättre förutsättningar att påverka sin egen och sin familjs hälsa. METOD - Att i styrgruppen utveckla de idéer om hälsofrämjande aktiviteter som väckts under planeringen av projektet. - Att delta i planeringen av hälsofrämjande aktiviteter. 4

5 PLANERAD IMPLEMENTERING Ur projektansökan: Kvinnorna själva prioriterar hyra av lokaler och vill använda lokaler som tidigare disponerats av Internationella Föreningen i Fisksätra. En projektledare är troligen en förutsättning för en lyckad verksamhet, då olika kvinnors och kvinnogruppers önskemål måste samordnas. Landstingets bidrag bör för övrigt rikta sig mot hälsofrämjande aktiviteter: - Fysiska aktiviteter (2001 är året för Sätt Sverige i rörelse! ) - Hälsoinformation av olika slag (kost, barnens hälsa, omskärelse mm) - Tolk för att deltagarna skall kunna tillgodogöra sig informationen - Inköp av hälsoinformationsmaterial t.ex. det som håller på att tas fram i Rinkeby FÖRVÄNTAT RESULTAT Att kvinnorna och flickorna - har bättre kunskaper om sambandet mellan livsstil och hälsa - upplever sig ha bättre hälsa - upplever sig ha bättre kompetens att stötta sina barn URSPRUNGLIG TIDPLAN GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Denna berättelse bygger på författarens erfarenheter som adjungerad till Rosens styrelse, från intervjuer med nyckelpersoner och föreningsmedlemmar samt verksamhetsberättelser. Syfte och målsättning När projektet planerades var tankarna att kvinnorna skulle hitta en bas för egen inkomstbringande verksamhet. Man tänkte sig att inom projektets ram starta kooperativ verksamhet, t.ex. catering och mångspråkig hemtjänst. De mest driftiga kvinnorna var dock uppbundna eller hittade dock andra vägar och försvann ur verksamheten. Föreningen kom i stället att vända sig mot kvinnor med behov av språkträning, social samvaro, fysisk aktivitet, förbättrade kunskaper om svenska samhället mm. Under åren har oklarheten med föreningens syfte diskuterats. Vad vill Rosen? Vad vill kvinnorna i Fisksätra? Kontakt togs med Marcela Bravo på Transkulturellt centrum. Hon förklarade sig villig att stödja ett projekt med s.k. stafettintervjuer i syfte att få en bättre uppfattning om vad medlemmarna vill med Rosen. Tyvärr gick det inte att uppbåda kapacitet, tid och energi för att genomföra en sådan undersökning. 5

6 Vid årsmötet 2004 antogs en stadgeändring så att föreningen nu riktar sin verksamhet mot alla kvinnor bosatta i Nacka, mot tidigare endast i Fisksätra.. Organisation Den ursprungliga ansökan gick till integrationsverket. Där krävde man att en förening skulle stå som mottagare. Kvinnorna önskade då att den befintliga föreningen för kvinnoverksamhet, Internationella föreningen, skulle stå som ansvarig. På grund av oklarheter i den ekonomiska hanteringen bildades våren 2001 en ny förening, Kvinno- och tjejföreningen Rosen, som övertog driften av projektet. Att projektet organiserades som en förening medförde komplikationer på annat håll. Landstinget kan inte ge bidrag till föreningar. Likaså blev projektledarens roll oklar. Att det var oklart från början vad som krävdes av en förening var klart på ett tidigt stadium. Bland annat utsågs inga revisorer vid det konstituerande mötet. Ekonomi Rosen har haft ständiga ekonomiska bekymmer. En lokal ansågs som en absolut förutsättning för projektet, som flyttade in i Internationella föreningens rymliga lokaler som då stod oanvända. Rosen övertog sedan kontraktet. Att endast en liten del av Integrationsverkets pengar fick användas för hyra var klart från början. Trots detta fanns ingen plan för hur den tämligen höga hyran skulle kunna betalas. Att ansvaret för planering av ekonomin delats mellan projektledning, Navigator, föreningens styrelse och Folkhälsoenheten bidrog antagligen till att man inte tagit tag i att lösa finansieringen av lokalhyran långsiktigt. I stället har man skickat in nya ansökningar till olika håll och hoppats på det bästa. Från början användes en alltför stor del av pengarna från Integrationsverket till hyran. Därefter har Folkhälsoenheten stått för flera kvartalshyror. Först våren 2003 insåg styrelsen omöjligheten i att behålla den stora och dyra lokalen. Lyckligtvis hade Stena Fastigheter en billigare lokal att erbjuda, och man gav dessutom en hyresrabatt på 50%. För närvarande är hyran kr per kvartal, vilket kan tyckas en låg summa för en lokal av den storleken men det är en mycket stor summa för föreningen. Kostnaderna för elektricitet är också en stor utgift trots att den har sjunkit kraftigt dels då man tecknade avtal med leverantören, dels då man bytte till mindre lokaler. Kommunens policy beträffande föreningslivet har gjort att Rosen endast fått minimala bidrag från områdesnämnden och ingenting från Föreningsnämnden. Detta har i sin tur försvårat möjligheten att få bidrag från andra håll. Både statliga myndigheter som Integrationsverket och Konsumentverket och privata organisationer som Lions förväntar sig att kommunen visar sitt stöd för verksamheten genom ekonomiska bidrag. Att landstinget stått för en del av kostnaderna har dock tett sig positivt i dessa sammanhang. 6

7 Till skillnad från kommunen och de statliga myndigheterna har landstinget däremot inte ansett sig kunna ge ekonomiskt bidrag direkt till en förening. Det är Folkhälsoenheten i Nacka som har ansökt om ekonomiskt bistånd, och som sedan stått för vissa kostnader. Att delta i studiecirklarna har varit gratis för medlemmar, förutom simundervisningen. En låg medlemsavgift har tagits ut, med tanke att avgiften i sig inte ska vara hinder för dem som behöver att bli medlemmar. Cirkelledarna liksom föreläsarna har varit oavlönade med vissa undantag (simlärare, föreläsare om kvinnlig omskärelse). Hyran av simbassäng är en stor utgift. Rosens verksamhet har hittills finansierats från följande myndigheter och organisationer (storleksordning): 1. Integrations/Migrationsverket 2. Stockholms läns landsting (Folkhälsoanslaget och Sydöstra Sjukvårdsstyrelsen) 3. Konsumentverket 4. Stena Fastigheter (hyresrabatt) 5. Välfärd i Nacka, ett samarbetsforum för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting och Nacka kommun 6. Studiefrämjandet (studiecirklar) 7. Rosens medlemmar (medlemsavgifter och simundervisning) 8. Nacka kommun (Områdesnämnden Fisksätra Saltsjöbaden) Ledning Den ursprungliga gruppen var ett tämligen löst sammansatt nätverk med kvinnor av olika etnisk härkomst. Tanken var att ledningen för projektet skulle ha en etnisk spridning och att dessa kvinnor skulle representera sina egna grupper. När Rosen bildades som en förening kvarstod denna tanke. Det visade sig dock svårt att förverkliga. De kvinnor som dragit igång projektet fick arbeten eller blev antagna till studier och försvann. Det var svårt att få till en styrelse med avsedd kapacitet. Många av styrelseledamöterna hade låg formell utbildning, en och annan var funktionell analfabet. Att förvänta sig att de skulle kunna sköta all byråkrati som en förening kräver var en orealistisk förväntan. Av denna anledning prioriterades för landstingets anslag att engagera projektledare. Den första anställdes hos Folkhälsoenheten i september Hon visade sig tämligen oerfaren vilket bidrog till att viktiga administrativa funktioner inte kom igång. Den andra, som anlitades som konsult under tiden maj 2002 april 2003, hade större erfarenhet och drivkraft. Även hon hade dock svårt att hitta sin roll i förhållande till föreningens styrelse. Sedan våren 2003 finns, av ekonomiska skäl, ingen projektledare. Den styrgrupp som ursprungligen planerades för projektet sammankallades aldrig. I stället kom en del av dessa personer att adjungeras till styrelsen. Det förändrade syftet med föreningen försvårade möjligheten att bilda en stark ledning. Många av dem som har kapacitet i form av utbildning och språk förvärvsarbetar oftast och har svårt att lägga ner ett större engagemang. Många av de kvinnor som rekryteras till studiecirklarna har ingen eller mycket kort formell utbildning, dålig språkkunskap, dålig kunskap om svenska samhället, dålig kunskap om hälsa. 7

8 Det reella ledarskapet har ofta kommit att utövas av nyckelpersoner som varit eller är adjungerade till styrelsen: Pirkko Koistinen, projektledare, Navigator Ann Boréus, Röda Kors-kretsen i Saltsjöbaden, f.d. folkskollärare, påbyggnad förberedelseklass för invandrarbarn Maivor Löfgren, projektledare för Rosen Helena Steen, lärare i hem- och konsumentkunskap och svenska som andra språk Suzanne Holmgren, f.d. konsumentvägledare i Nacka Ingrid Eckerman, läkare, Folkhälsoenheten i Nacka Föreningsadministration Sedvanlig föreningsadministration, som kallelser och protokoll, medlemsrekrytering och -förteckning, räkningsbetalning, bokföring och redovisning, verksamhetsberättelse etc. visade sig vara något som inte flöt av sig självt. Andra administrativa uppgifter är att skriva ansökningar, att sköta administrationen för studiecirklarna, att förhandla och teckna kontrakt med hyresvärd och elleverantör. Styrelserna har inte haft kunskap och kompetens att sköta detta. Det blev en viktig del av projektledarnas arbetsuppgifter. Inköp av ett bokföringsprogram underlättade och höjde kvaliteten på bokföringen. Detta togs tacksamt emot av revisorerna. Mycket av det administrativa arbetet ansvarar nu kassören för. En del utförs av vissa cirkelledare. Medlemmar Det ursprungliga antalet medlemmar var lågt. På grund av dålig förståelse för betydelsen av att registrera medlemmar var antalet registrerade medlemmar våren 2002 under tio. Då började en aktiv rekrytering, bland annat krävdes medlemskap för deltagande i studiecirklarna. Vid årsmötet 2004 var antalet betalande medlemmar 76 stycken. Tjejcaféerna har inneburit ungdomsmedlemmar som ger möjlighet att söka föreningsstöd från Nacka kommun. Verksamhet Den ursprungliga tanken var att kvinnornas kompetens skulle öka genom att de genomförde studiecirklar i olika ämnen. Detta har sedan förblivit den bärande idén. Under 2000 utbildades ett antal blivande studiecirkelledare av Studiefrämjandet. Successivt kom ett antal cirklar igång, allteftersom ledare och deltagare fick idéer om ämnen. Svårigheterna var dels att ledarna inte förstod byråkratin för cirklarna, dels att deltagarna inte förstod att deltagande är bindande och att man måste passa tider. Det första året var det många planerade studiecirklar som inte kom igång därför att cirkelledaren inte kom till skott eller därför att deltagarna uteblev. Andra cirklar avslutades i förtid då deltagarna slutade komma. 8

9 Ämnen för studiecirklar har under åren varit (ledare inom parentes) (se även bilaga 1): Cirkelledarutbildning (Studiefrämjandet) Afrikansk dans (föreningsmedlem) Stavgång (Röda korset) Håll koll på vikten (Röda korset) Lär dig cykla (först praktikanterna, sedan Röda korset) Lära dig simma (professionell ledare resp. Röda Korset). Hyra av bassängen i Saltsjöbadens sjukhus Gymnastik (Röda korset) Mat och myter med Etnografiska museet Matlagning och kostrådgivning (föreningsmedlemmar) Svensk litteratur (Röda korset) Tala svenska med svenskar för nybörjare (Röda korset) Tala och skriv på svenska (Röda Korset) Trädgårdsskötsel (föreningsmedlem) Textil och sömnad (föreningsmedlem) Att ta och ge Kulturmöten. Cirkel för mödrar med barn. (Helena Steen och en praktikant) Öppet tjejcafé inkl läxläsning (först projektledare, sedan praktikant, nu två gymnasieflickor) Konsumenträtt och vardagsjuridik (f.d. konsumentvägledare) Datakunskap för nybörjare (föreningsmedlem) Engelska (föreningsmedlem) Barnen i våra hjärtan för föräldrar (i samarbete med ISNs föräldraförening och Rädda Barnen) Thésalong för kvinnor. Temasamtal utifrån videofilmer. (föreningsmedlem) Mötesplats Rosen. Diskussion, kulturutbyte, läxläsning (föreningsmedlem) Föreningsadministration för styrelsen (nyckelpersoner) En viktig person med stabilitet har från start varit Ann Boréus från Röda Korset, som dels startat egna cirklar, dels stött övriga cirkelledare. Här är hennes beskrivning av hur hennes cirklar utvecklades hennes kompetens som folkskollärare har kommit till god nytta. När hon frågade vad kvinnorna ville angav de dels att lära sig läsa och skriva svenska, dels att lära sig cykla. Hon började då med en cirkel i svensk litteratur. Det fungerade inte alls, språkförståelsen var för dålig. Hon förstod att många saknade inte bara grundläggande utbildning utan även utveckling hon jämför kvinnorna med barn som får inlärningssvårigheter för att de aldrig lärt sig krypa. För att träna upp samarbetet mellan höger och vänster hjärnhalva startade hon en stavgångsgrupp där deltagarna fick träna korsvisa rörelser. Här utgick hon också från sitt eget behov av regelbunden motion. Från vårdcentralen skickades patienter med diabetes, övervikt mm. För dem startade hon gymnastik som bygger på gåendet och tvärgående rörelser. Under passet använder hon svenska kroppsord. När några ville få hjälp att gå ner i vikt kompletterades motionscirklarna med en viktnedgångsgrupp med kostinformation och regelbunden vägning. Undervisningen i svenska skedde genom att titta på saker runtomkring och berätta namnen. Efter något år började man även skrivövningar. Allting kan inte hänga på cirkelledaren. Ann har därför successivt tränat upp ersättare som kan hålla cirklarna igång även när hon själv inte är där. 9

10 Riktig fart på Rosens verksamhet blev det först under hösten Den nya projektledaren hade då kommit igång med arbetet. Hälsoföreläsningar och simskola ordnades. Till Navigator kom fem praktikanter från Mitthögskolan i Östersund. Två av dem arbetade med Rosen. De startade bl.a. ett tjejcafé och cykelskola. Dessutom fick Helena Steen en möjlighet att inom sin anställning starta en studiecirkel för mödrar och förskolebarn, Ge och ta. En gång i veckan tog mödrarna med sina barn till Rosen. Först bakade man tillsammans och åt gemensamt mellanmål. Därefter fick barnen delta i en pedagogisk verksamhet ledd av två skolflickor, medan mammorna hade studiecirkel med inbjudna föreläsare i rummet intill. Detta var en mycket uppskattad verksamhet. (Se bilaga 1.) Dessa aktiviteter gjorde det möjligt att hålla lokalen öppen de flesta dagarna i veckan, vilket inbjöd till spontana besök. Många kvinnor och flickor besökte lokalen. Deras frågor gällde aktuell planering av verksamhet, önskemål om föreläsare i olika ämnen samt en del svårbesvarade samhällsfrågor som behövde slussas till rätt instans. Detta gjorde Rosen mer känd, fler kvinnor kände sig hemma, vilket gjorde att många aktiviteter fortsatte under våren, alternativt nya startade. Hösten 2002 anordnades en föreläsningsserie, 5 föreläsningstillfällen på tre teman. De flesta ägde rum dels en vardagkväll, dels en lördag. Till de första föreläsningarna engagerades tolkar i de vanligaste språken. På grund av lågt deltagande från dessa grupper inställdes detta för övriga föreläsningar. Kvinnohälsa föreläsare gynekolog Margareta Jönsson Att leva i Sverige. Nostalgi, hinder och möjligheter psykolog Marcela Bravo Kvinnlig omskärelse Doktor Nima Ismail Under det senaste året har allt fler utanför styrelsen tagit ansvar för egna cirklar eller öppet hus-verksamheter. Verksamheten har utvidgats i takt med medlemmarnas egna önskemål och möjlighet till engagemang. Öppen dörr är viktigt att passa tider och binda sig är svårt när man har huvudansvar för en familj och kanske liten möjlighet att bestämma över sin egen tid. En annan tidsuppfattning, där klocktiden är mindre väsentlig, kan bidra till detta. Övrig verksamhet har varit att organisera skötsel av lokalerna och annan logistik: nycklar, städning, posthantering, flytt, trycksaker, distribution av kallelser mm. Ett antal fester har anordnats med anledning av högtider och årstider. I november 2003 ordnades en fest med anledning av slutet på Ramadan (den muslimska fastemånaden) och inledningen av advent. Totalt har över 100 kvinnor deltagit någon gång i cirklarna. En cirkelledare beskriver skillnaden mellan att ringa och inte ringa. När hon ringer och stöter på om att det är kurs så kommer kvinnorna. Frånvaron beror ofta på att familjen kräver service och uppassning. Kvinnorna är frånvarande för att de har inte familjens stöd att prioritera sig själva och vad de vill göra. Det finns kvinnor som deltagit i cirklarna och fått inspiration att gå vidare till arbete eller studier. Detta gäller både invandrade och svenska kvinnor. 10

11 Samarbete Möjligheterna till samarbete med andra verksamheter är naturligtvis många. Styrelse och projektledare har dock fått koncentrera sig på att hålla föreningen igång. Därför har samarbete med andra trots allt blivit begränsat. Navigator var förutsättningen för att projektet skulle komma till stånd. Röda Korset har varit betydelsefullt när det gällt att få igång Rosens interna verksamhet (se ovan). Fisksätra Forum är nätverksmöten med olika aktörer i Fisksätra. Rosen har deltagit sporadiskt här. Folkhälsoläkaren har ofta representerat både primärvården och Rosen. Kyrkan och biblioteket ingår här som viktiga länkar på grund av sina stora kontaktnät och sociala verksamheter. Rosen har gått med i den nybildade Folkets hus-föreningen. Ett Folkets Hus skulle delvis (men inte helt) kunna lösa lokalproblemen. Vårdcentralen har känt det som en lättnad att kunna remittera patienter till Rosen för i första hand fysisk aktivitet och kostråd. Vissa patienter har haft mycket god nytta av detta. Från vårdcentralen har man också bistått med kostmaterial till viktgruppen. Samarbete med föräldraföreningen vid ISN (Internationella skolan i Nacka) har lett till att Rosen fått en aktiv styrelsemedlem. Dessutom drivs en studiecirkel Barnen i våra hjärtan i Rosens lokaler. Samarbete söktes med Brottsförebyggande rådet, men därav blev tyvärr intet. Ord och bild-verkstaden bedrev en liknande men mer strukturerad verksamhet för språksvaga kvinnor. Tyvärr söktes inte samarbete med denna verksamhet, som nu är nedlagd på grund av bristande finansiering. Kontakt har även tagits med imamen, men något samarbete med muslimska församlingen har egentligen inte skett. Rosen har vid ett par tillfällen deltagit vid Internationella festen och andra arrangemang i Fisksätra, där de sålt hemlagad mat. Dagsläget I programmet för våren 2004 finns 14 cirklar. Dessutom medföljer ett papper med ytterligare förslag. Det är alltså en imponerande och ständigt ökande verksamhet som bedrivs helt på ideell basis. Att styrelsen lär sig mer om föreningsadministration är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortsätta. Det är viktigt att medlemmarna förstår att det krävs aktiva arbetsinsatser från deras sida för Rosens fortlevnad. Därför kommer en strimma föreningskunskap att läggas in i varje styrelsemöte, där stadgarna blir utgångspunkten för diskussionen. 11

12 De nya cirklarna, som t.ex. thésalongen, tror man kommer att bidra till ett ökat utbud av umgänge och möjlighet att lära av varandra. Undersökningar pågår om man genom att byta lokal kan minska kostnaderna ytterligare. Det är dock viktigt att det inte går ut över verksamheten, så att den måste begränsas. Ursprungligen var ett par kvinnor från Somalia med och startade projektet. Den somaliska gruppen har därefter helt uteblivit. Sagt av nyckelpersoner - Jag ska ändra mitt liv fruktansvärt långsiktiga saker. Många år. Tre år räcker inte på långa vägar. - För att lyckas krävs att man bygger upp ett förtroende, visar att man kan hålla tyst. Deltagarna måste få kunskap, t.ex. om kroppens funktioner. De måste förstå att meddelanden kan ske skriftligt, att det finns andra kommunikationsvägar än att tala med varandra. De måste inse att de själva kan göra något, att de själva kan påverka sin omgivning. - Simningen har varit bäst. Då kommer allting med. Dessutom det viktiga kravet att verkligen tala om huruvida man tänker komma eller ej. - Många har inte förstått sambandet med pengar. Får mycket utan att se sambandet med pengar. Varför får vi inte en lektion till? Vi jobbar gratis nu, för pengarna är slut. -Det tog en familj sex år från hitkomsten att förstå att även döttrarna behöver utbildning. - Talar man svenska får man omvärldskunskap av sig själv. Talar man inte svenska så får man inte det. Vi vet ingenting om hur utvecklat deras eget språk är. - Vid 55 år är de tanter och farmödrar. En del finns inte de tar hand om familjen, servar den. - Rosen utgör ett starkt stöd för dem som vill frigöra sig. Viktigt att vara med på möten etc. - De (patienterna) har ont, ont. Viktigt att inte lyssna inte på problemen, visa i stället på möjligheterna, bl.a. Rosen. - Verksamheterna ger ringar på vattnet, takten i verksamheten ökar. Tveksamt om det hade kunnat gå snabbare. Föreningen måste bli känd, kanaler upparbetas. Föreningen måste bli trodd på. Medlemmarna måste ha tillit till föreningen. Skapa trygghet. - Det var balansgång mellan att leda stödja utbilda (projektledare). - Många dimensioner: etniska grupper, generationsklyftor, religionsklyftor, utbildningsnivåer. - Rosen stärker kvinnorna i yrkesrollen. De träffar varandra, diskuterar olika problem. Får svar på frågor.. 12

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

PåGång. Projektutvärdering 2009-09-01 2011-01-01 2011-02-28 1(7) Mia Eriksson Samordnare Samspelet. PåGång. 054 540 52 58 maria.eriksson3@karlstad.

PåGång. Projektutvärdering 2009-09-01 2011-01-01 2011-02-28 1(7) Mia Eriksson Samordnare Samspelet. PåGång. 054 540 52 58 maria.eriksson3@karlstad. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-02-28 1(7) Mia Eriksson Samordnare Samspelet PåGång 054 540 52 58 maria.eriksson3@karlstad.se PåGång Projektutvärdering 2009-09-01 2011-01-01 Post- och

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO)

STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS KVINNOORGANISATION (UKJK-KO) STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 01 oktober 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK- KO är en kristen Kvinnoorganisation, är

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander

Relationer i centrum för ett lyckat lärande. Helena Colliander Relationer i centrum för ett lyckat lärande Helena Colliander Sudan Sudan Ett konfliktfyllt land Inbördeskrig i över 20 år landet delas (juli 2011) Många stamkonflikter i gränstrakterna mellan Sudan och

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling

Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning?

Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Välkomna till dagens diskussion om Ökad tillgänglighet = minskad hiv/sti-spridning? Projekt Sexuell hälsa 2011 2013 Marie Sand & Sanna Malmros Hålltider 13.15 Inledning Jelica Ugricic 13.20 Projekt Sexuell

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning

Lunk i Kring- ideell förening för handikappridning Stadgar för Lunk i Kring- Ideell förening Föreningen bildad 1992-02-12 Syfte 1 Lunk i krings syfte är att bedriva ridning i form av ridträning och/eller fritidsridning relaterat till hälsa (rehabiliterings

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Tre månader i Modena

Tre månader i Modena Tre månader i Modena Jag läser sjuksköterskeprogrammet på Hälsouniversitetet i Linköping och jag har spenderat 12 veckor i italienska Modena. Universitetet där heter Università degli studi di Modena e

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO

Biomedicinarnas Riks Organisation BRO Sida 1 av 5 Biomedicinarnas Riks Organisation BRO PROTOKOLL Typ av sammanträde Sammanträdesdatum BRO s årsmöte 2008-11-22 Sekreterare Justeringsperson Mia Ländin Rebecca Andersson Närvarande Linköping:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK

Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Protokoll fört vid årsmöte 2012 i SFLK Tid och plats: 1 september 2012 i Malmö Föreningens ordförande Aviva Suskin-Holmqvist öppnade årsmötet och hälsade alla välkomna. 1 Val av mötesordförande Som ordförande

Läs mer

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun

Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Riktlinjer för bidrag till handikapp- och pensionärsföreningar samt samhällsnyttiga föreningar i Värnamo kommun Fr.o.m. 2014-01-01 Antagna av kommunfullmäktige 2013-12-12 280 Bakgrund Värnamo kommun stödjer

Läs mer

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/10 2007 1. Fanns det något bra med Hälsodagen? Det var roligt Frukost och priser Ja absolut! Jag tycker att

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Enkät till dig som har NPF-diagnos

Enkät till dig som har NPF-diagnos Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder

Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Rapportering till SKANDIA- idéer för livet gällande projekt Positiva vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra länder Projektets namn: Positiva Vinterupplevelser för barn och ungdomar från andra

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker

Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker REFERENSNR TITEL VERSION KLASSIFICERING DATUM SMA..100503 FÖR SMA 1.0 GODKÄND PUBLIK 2010-05-25 Stadgar för Sveriges Muslimska Akademiker FÖRBEREDD AV YASMIN KHAN SKRIVEN FÖR SVERIGES MUSLIMSKA AKADEMIKER

Läs mer

Innehåll. Dagordning årsmöte 2015-03-22

Innehåll. Dagordning årsmöte 2015-03-22 Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehåll o Dagordning o Inledning och kort bakgrund om föreningen o Styrelseberättelse o Årsberättelse 2014 o Resultaträkning o Balansräkning o Revisionsberättelse Dagordning

Läs mer

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning

Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten. Dagordning Handlingar för extra årsmöte 3/6 2012 För Sverok Västerbotten I detta dokument finner du handlingarna för det extra inkallade årsmötet för sverok västerbotten, du kan dels hitta den nuvarande Verksamhetsplanen

Läs mer

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta

BILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta BILDA FÖRENING Det här behöver ni veta Innehållsförteckning Vad innebär det att bilda en förening?...3 Fördelar...3 Föreningsregister...3 Förberedelser...4 Bildandemötet...4 Stadgar...5 Årsmöte...6 Dagordning

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer