Vallby kvinnor ett jämställdhets- och integrationsprojekt
|
|
- Carina Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vallby kvinnor ett jämställdhetsoch integrationsprojekt
2 Teckningar Marie-Louise Text: Marie-Louise Larsson Wallén Foto: Yvonne Karlsson Grafisk form: Gunnel Branzell/ Tryck: Edita, Västerås 2012 Papper: Omslag Invercote 240g, inlaga Lessebo Linné vit 150g
3 Vallby kvinnor ett jämställdhetsoch integrationsprojekt
4 ......
5 Presentation Vallbyprojektet bjöd 2009 in Familjecentrum Vallby, Vallbyskolan, IDA enhet och Vallbyförskola för att höra om vi skulle starta ett projekt för Vallby kvinnor som kommer från olika kulturer som idag lever i utanförskap. Ett jämställdhets- och integrationsprojekt! Vi var överens om att det var viktigt att få igång en verksamhet på Vallby för dessa kvinnor. Vi gjorde en kartläggning över vilka och hur många kvinnor som var aktuella att delta i projektet. Utifrån det startade vi projektet
6 Bakgrund Vi vet att det är kvinnor idag på Vallby som inte integrerats i samhället utan lever ett liv i utanförskap genom att de inte kan svenska språket. Flera av dem föder många barn och kommer inte ut i samhället. De blir isolerade. Till följd av detta är det barnen som blir länken mellan vuxenvärlden och samhället. De fungerar många gånger som tolkar och blir inblandade i frågor som inte är till för dem utan riktar sig till föräldrarna. Det är inte bra för någon, barnen få ta en vuxen roll och föräldern får inte ta det ansvar som den bör utan de blir beroende av barnet som måste finnas till hands vid samtal för att hjälpa till att tolka. Man förlorar sin roll som förälder, vilket kan skapa konflikt gentemot dem själva i familjen och samhället. Vi ville med projektet få kontakt med de kvinnor som lever i denna situation och med deras kraft få dem att åter bli den förälder som de vill vara, för att fungera i familjen och samhället. Vi har utifrån våra olika positioner träffat dessa kvinnor i olika sammanhang där man vill få hjälp på olika sätt. Det kan vara utifrån hur barnet klarar sig i skolan med allt vad det innebär som läxläsning med mera. Som kvinna vill de få jobb, komma ut bland människor och bryta sin roll som hemmafru. Man känner sig isolerad
7 ......
8 Vad ville vi med projek tet? Samla kvinnor på Vallby stadsdel med olika invandrarbakgrund som idag lever i utanförskap genom att var isolerade hemmafruar. Vi vill tillsammans med kvinnorna öka deras självförtroende. Hur ser de på sin roll som kvinna? Hur ser de på föräldrarollen? Finns det kulturkrockar mellan föräldrar och barnen/ ungdomarna? Vet de hur svenska samhället fungerar? Få möjlighet att diskutera olika frågor som de bär med sig! Syfte/mål med projektet Jämställdhet Stärka rollen som kvinna och föräldrarollen Integrera Möte mellan olika kulturer för att stärka varandra Stärka invandrarkvinnor med barn Stärka deras självförtroende Stärka dem till att ta föräldrarollen Stärka dem genom möte med andra kvinnor Stärka dem att vilja lära sig svenska språket......
9 ......
10 Vallby kvinnor jämställdhets- och 2010 startade Vallbyprojektet, Familjecentrum och IDA enhet projektet. Syftet var att bryta isolering och öka kunskapen om samhället, få dem att förstå att de måste lära sig svenska språket, söka jobb/utbildning, stärka föräldrarollen och självförtroendet med mera. Vi planerade med Vallbyskolan, Vallbyförskolan, hur vi skulle nå de kvinnor som vi ville skulle delta i projektet. Vallbyprojektet sökte extra pengar till projektet och vi fick extra bidrag från Hyresgästföreningen och Sociala nämndernas stab. Pengarna är till olika aktiviteter, tolkar, studieresor m m. Vi fick även hjälp med två personer till från IDA enhet som jobbar på Vallby
11 integrationsprojekt 2010 skolan, som hade kontakt med de föräldrar och barn från olika länder som var aktuella att delta i projektet, de kunde även tolka. En arabisktalande pedagog och en somalisktalande pedagog. Pedagogerna kommer från olika länder och vet hur det är att komma till Sverige och hur de funnit sig till rätta i svenska samhället. Det var viktigt för kvinnorna som deltog att de kände att det är personer som varit i deras situation och hur de lyckats komma in i svenska samhället. Den första gruppen kvinnor som vi valde var de arabisktalande, kvinnor från mellanöstern. Vi träffades på torsdagar varje vecka mellan klockan 9 och 12. Vi började träffarna på Familjecentrum sen flyttade vi över till Svenska Kyrkans lokal som vi fick låna det var
12
13 för att projektet skulle få vara i fred. Åldern på kvinnorna var från 23 till 55 år. Vi har byggt upp gruppen sakta men säkert så de känner sig trygga i gruppen. Många kände inte varandra och var relativt isolerade hemmafruar med många barn. Under projektets gång har vi sett hur gruppen utvecklats och man vill lära sig om svensk kultur/samhället. Vi har pratat om skillnader eller likheter mellan olika kulturer. För att förstå varandra har det varit viktigt att var och en berättat om sig själva. Vem är de? Hur har det varit? Hur ser livet ut för dem idag? Vad vill man? För många av dem var det första gången de fått berätta sin historia hur de kom till Sverige. Deras långa resa att komma från krig eller förföljelse i sina hemländer. Det var gripande att få höra för oss alla! De flesta som deltar kan dålig svenska, men vilja finns att lära sig. En del av kvinnorna går på SFI
14 SFI SFI reagerade på att de inte kom till dem dessa dagar, de ville hellre komma till våra möten. Vi ordnade möte med SFI och förklarade om projektet så nu är det inga problem. Vi jobbar för samma mål, att integrera kvinnorna in i samhället
15 Diskussioner /Aktiviteter Vi har haft många diskussioner om hur samhället fungerar i Sverige och skillnader från deras länder. Vi har diskuterat hur svenska samhället har utvecklats för att förstå hur det varit i Sverige. Det var många frågor och många missuppfattningar om hur samhället fungerar. Nyfikenheten var stor om hur samhället har sett ut i Sverige och hur vi har det idag. Många diskussioner om skillnader mellan olika kulturer. Vi har bjudit in olika gäster med specialkompetenser. Socialtjänsten kom och berättade om försörjningsstöd. Man förklarade hur försörjningsstöd fungerar, många hade inte förstått det. Ett exempel på missuppfattningar kunde vara att man fick mindre om man kom från ett annat land
16
17 Någon trodde att Sverige fick pengar från deras forna hemländer. Man märkte hur viktigt det var med att få reda på fakta. Nu förstod de. Carema vårdcentral och Mödravården berättade om vad som händer med kroppen vid graviditet och om olika preventivmedel. Det blev intressanta diskussioner om dessa delar. Flera av kvinnorna hade ingen aning om hur kroppen fungera och hur det ser ut i underlivet. Det var viktigt att de nu fick tillfälle att få kunskap om sin egen kropp. Det är inte sådant som man vill prata med varandra om. Här fick de möjlighet att ställa frågor och se via visningsmodell hur underlivet och livmodern ser ut och fungerar. Hälsopedagog har varit och berättat om hur viktigt det är att man äter rätt och sköter om sin kropp och vikten av att ge barnen bra mat. Ett bra möte där de fått tillfälle att ställa frågor och reda ut missuppfattningar. De ville träffa hälsopedagogen mera vilket planerades att göra nästa år Vi åkte på studiebesök till Tensta. Besök på Livstycket och Tensta konsthall som berättade om sina verksamheter. Inspiration från Livstycket hur de jobbar med SFI på ett annat sätt än det som görs i Västerås. Vi funderade på om vi skulle kunna jobba på samma sätt med SFI på Vallby. Vi gick även runt i Tensta och tittade på miljön
18 För kvinnorna var det en toppenresa att vara ute en heldag med massor av intryck. Vi gjorde ett studiebesök hos Arosdöttrarna där de fick information om verksamheten och möjligheten att söka till deras utbildning. Flera av kvinnorna blev intresserade av att börja utbildning hos dem. Det kändes hur
19 härligt som helst att de verkligen ville sätta igång med utbildning. Nu var det bara för dem att söka dit. Vi diskuterade om ett vidare samarbete med Arosdöttrarna med våra kvinnogrupper. Tio deltagare under
20 Vallby kvinnor jämställdhets- och Vi fortsatte samarbete med Familjecentrum och IDA enhet. Vårt syfte var att bryta isoleringen och öka kunskapen om samhället, att de skulle förstå hur viktigt det är för dem att lära sig svenska, söka jobb/utbildning, stärka föräldrarollen och självförtroendet m m. Vi fortsatte att träffas en gång i veckan. Våra grupper för 2011 har varit arabisktalande kvinnor från mellanöstern och en grupp somaliska kvinnor. Varje grupp har träffats var för sig. Vi har kommit olika långt med grupperna. De pratar inte samma språk så de förstår inte varandra. Vid några tillfällen har vi träffats ihop men det är svårt då det behövs tolkar som översätter mellan dem. Det blir jobbigt för oss alla att hänga med. Det kommer att ta sin tid att få ihop grupperna. Vi måste komma längre med kvinnorna så deras självförtroende med att prata svenska stärks, hur det än låter. Det gäller att få dem att göra det. Vi har fått extraanställa en tolk till den somaliska gruppen. IDA enhets extra resurser från förra året kunde inte delta detta år, varför vi fick anställa en ny. Hon kom också från Somalia men är uppvuxen i Sverige. En tolk är ett måste då de talar så dålig svenska detta trots att många gått på SFI. En del av kvinnorna går på SFI men de får komma till våra möten med SFIs samtycke
21 integrationsprojekt
22 Den arabisktalande gruppen har utökats, det är många som vill komma med. Nu har det spridits till flera som bor utanför Vallby och som hört att det är bra med verksamheten och vill delta. IDA enhets anställde som är med i projektet kan även tolka vilket också är viktigt i gruppen. Det är samma tolk som var med under 2010 som även är med och planerar projektet. Två kvinnor som är med i den arabisktalande gruppen har börjat studera hos Arosdöttrarna, tack vare att vi var där förra året. En har fått praktikplats. Det har skett mycket i gruppen. Kvinnorna har blivit mycket mera självsäkra och tar hand om varandra. De kommer med idéer och vill verkligen lära sig om samhället och vill prata om sin egen framtid. De vill även starta kurser tillsammans i det som de själva är bra på för att lära varandra. De säger att våra träffar är den bästa dagen i veckan för dem, de längtar till att komma. Känns härligt! För många är det den enda gång de kommer ut och träffar andra kvinnor. Den arabisktalande gruppen är mellan 10 och 25 kvinnor. Åldern är från 23 till 55 år. Kärngruppen är 10 kvinnor. I den somaliska gruppen har det varit 8 kvinnor som mest, en svår grupp men det är bara att ha is i magen och hoppas att de kommer. Deras problem är att hålla tider då vi har våra träffar. Det handlar inte bara om våra träffar utan överhuvudtaget att få dem att förstå att för att komma in i det svenska samhället är det en del att hålla tider
23
24 Några av de som deltar har bott längre här och en del är relativt nya i Sverige. De behöver mycket stöd och förklaringar hur det svenska samhället fungerar. Vi har pratat om hur viktigt det är att hålla tider för alla för att det skall fungera med gruppen. Att vi inte kan planera några studiebesök om de inte kommer i tid. Gruppen kräver mera jobb då deras kultur är så annorlunda än vår. Det vi planerar för nästa år är att få kontakt med någon som kan berätta om somalisk kultur och alla koder som deras kultur har för att vi skall förstå dem. Många av kvinnorna som kommer till oss har det tufft. De lever själva med sina barn och en del har kvar sina barn i Somalia
25 och väntar på att de skall få komma till Sverige. De undrar mycket om hur det fungerar i Sverige. Vi jämför med hur de har haft det i Somalia. De har berättat hur de kom till Sverige. De har svårt att öppna sig och släppa in andra i sina liv, då de bär med sig så mycket smärta. Det har varit svårare att få igång diskussioner i denna grupp. Men det kommer säkert med tiden när de känner sig trygga och när de verkligen blir en grupp som vi sagt att det måste bli för att vi skall komma vidare i våra träffar
26
27 Verksamhet under 2011 med de arabisktalande kvinnorna: 4Gym med hälsopedagog på Pettersberg. 4Tittade på film med diskussion. 4Träffat IDA enhetschef som berättat om svenska skolsystemet. 4Träffat kvinnocentrum, där de informerat om vad de gör och vilken hjälp man kan få från dem. 4Vallby friluftsmuseum med guide. Fick se hur man levde i Sverige förr. Jämfördes med deras länder. 4Studiebesök på Länsmuseet och Konstmuseet med guide, första gången för alla kvinnor. De var mycket intresserade. Museet ville att de skriver om sina kulturer till dem. 4Konstmuseet ville ta emot dem för att jobba kreativt med konstpedagog. 4Utflykt till Björnön, flesta inte varit där. Tyckte det var mysigt och ville gärna åka dit med sina familjer. 4Besökte arbetsförmedlingen och fick information om hur det fungerar. Det blev många frågor. 4Besök i Norberg hos Marie-Louise, första gången de var i ett svenskt hem. Första gången för många att besöka en annan kommun i länet. 4De har tagit med sig foto och visat och berättat hur de levde i sina hemländer
28
29 4Vi har läst kapitel från boken Var det bättre förr? livsberättelser från vallbybor. Där de fick höra hur de gamla har haft det i Sverige. Många diskussioner om hur det varit i Sverige och hur gamla har det idag i Sverige. 4De själva har börjat skriva om sina liv, till länsmuseet. 4Information från Västerås stad, kampanj om energisparande, fått tips om hur man kan spara energi i hushållet, 4Bostads AB Mimer, Agneta Hedälv, bostadssociala berättade om att vara hyresgäst hos Mimer. Många frågor till Mimer då de flesta bor i deras lägenheter. 4Tittat på utställningen Det blev en flicka, svensk kvinnohistoria under 1900-talet. En utställning som är producerad på länsmuseet av M-L Larsson Wallén. Jag kunde berätta om utställningen och det blev mycket nytt för kvinnorna att få upplysning om hur det har utvecklats för kvinnorna i Sverige. Detta resulterade i att de vill göra en utställning om deras kvinnohistoria från mellanöstern. Vi ska börja 2012, diskussion med Länsmuseet att visa den där när den är klar. Viktigt att vi får lära oss om deras kvinnohistoria. Vad vet vi? 4Planering att delta i Kvinno- och tjejcafé där de var ansvariga för fikat under ett tillfälle. 4Guidade på utställningen Gud har 99 namn en utställning om olika religioner. Diskussion om olika religioner. 4Ekonomisk genomgång Hur får vi pengarna att räcka? Visade hur man kan räkna genom att använda sig av Lyxfällans metod från TV, hur man kan dela upp sin inkomst. 4Pratat om jultraditioner. Lärt sig baka pepparkakor, lussebullar och göra julpyssel. 4Avslutning tillsammans med den somaliska kvinnogruppen. 4De har även haft enskilda samtal med Familjecentrum under året. 4Studiebesök på stadshuset med politiker som visade. 4Besök på stadsbiblioteket med guidning av bibliotekarie
30 Vad vill de göra 2012? 4Göra en kokbok med deras recept blandat med texter från deras länder. 4Starta egna kurser som de är bra på. Där de själva sköter kurserna. Kontakt med ABF för hjälp att starta detta. 4Utställning mellanöstens kvinnohistoria. Special projektdel
31 Verksamhet under 2011 med de somaliska kvinnorna: 4Diskussion om mans- och kvinnoroller. Hur ser det ut hos dem och hur är det här? 4Gått igenom var bidrag kommer ifrån som de får. Och vad är skatt för något? Inte många som förstått. 4Hälsopedagogen varit vid två tillfällen. Ena gången berättat om hälsa, mat och sköta sin kropp och barnens mat. Vad som är bra och dåligt. 4Andra tillfället har de fått träna då har de testat med boxning på fritidsgården. 4De har fått laga mat med deras recept. 4Vallby friluftsmuseum med guide. Fick se hur man levde i Sverige förr. Jämfördes med deras länder. 4Tittat på utställningen Det blev en flicka, svensk kvinnohistoria under 1900-talet. Det blev mycket diskussion om hur vi haft det. Det var mycket de tyckte var konstigt och som skapade diskussioner. 4Diskussion om att komma till våra möten. 4Diskussion om utbildning såsom SFI. 4Diskussion om hur viktigt det är att de lär sig svenska för sina barns skull
32 och även för dem själva om de vill ut och jobba. 4Pratat om jultraditioner. Lärt sig baka pepparkakor, lussebullar och göra julpyssel. 4Avslutning tillsammans med arabiska kvinnogruppen
33 . Sammanfattningsvis Vi vet att projektet är viktigt i vår stadsdel. Det är bara att se den utveckling som skett med våra kvinnor som deltagit. Vi kommer att fortsätta projektet och hoppas att vi kommer få stöd för det även kommande år. l Syfte/mål med projektet Jämställdhet Stärka rollen som kvinna och föräldrarollen Integrera Möte mellan olika kulturer för att stärka varandra Stärka invandrarkvinnor med barn Stärka deras självförtroende Stärka dem till att ta föräldrarollen Stärka dem genom möte med andra kvinnor Stärka dem att vilja lära sig svenska språket
34 Vallby kvinnor ett jämställdhets- och integrationsprojekt Projektet har kunnat genomföras tack vare samarbete mellan Vallbyprojektet, Familjecentrum Vallby, proaros och IDA enhet, proaros Det har kunnat genomföras tack vare extra bidrag från Sociala Nämndernas stab. Tack till alla som bidragit till projektet!
35 Teckningar Marie-Louise Teckningar Marie-Louise
36 Kan vi? Vill vi? Törs vi? Ja, vi kan! Vi vill! Vi törs! M-L L W i samarbete med
ett jämställdhetsoch integrationsprojekt
ett jämställdhetsoch integrationsprojekt 2012 M-L L W ett jämställdhets- och integrationsprojekt 2012 Text: Marie-Louise Larsson Wallén Grafisk form: Gunnel Branzell/www.framstform.se Tryck: Edita, Västerås
Läs merIntervju Guide. Europeiska flyktingfonden
Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merModersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad
Läs merGruppverksamhet för barn till separerade föräldrar
För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens
Läs merTema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...
Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden
Läs merVad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merSaiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att
Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merAVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merDet låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Läs merFamiljecentralen. - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration
Familjecentralen - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration Samverkan mellan Barnhälsovård Barnmorskemottagning Öppen förskola Socialtjänst. i samma lokaler. Vad är en familjecentral? Ibland
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merTill alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Läs merHelges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.
Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs mersara danielsson röster från backa Röster från Backa
Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var
Läs merKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merUppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merReportage. Plug In Möjligheten
30 Reportage. Plug In Möjligheten Som en landningsbana. Så beskriver koordinatorn Maria Herrman verksamheten på Plug In Möjligheten i Alingsås. Här får man tid att pausa, boosta sig med ny energi och sedan
Läs merVälkommen till Hjo. En guide för dig som är nyanländ i Hjo kommun
Välkommen till Hjo En guide för dig som är nyanländ i Hjo kommun Att börja med Som ny i Sverige finns det några saker som är viktiga att börja med, dessa är: Folkbokföring Fullständigt personnummer ID-kort
Läs merLidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merSherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Sherlock Holmes funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och
Läs merOm unga föräldrar. och arbetsmarknaden.
Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merBarnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra
Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.
Läs merFöräldrastöd till utrikesfödda föräldrar
Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000
Läs merINFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!
INFORMATIONSBREV VECKA 45-46 HEJ PÅ ER DÄRHEMMA! Hoppas att allt är bara bra med er inför den stundande All Helgonahelgen. Dagen idag bjuder ju på ett härligt höstväder. Vi får hoppas det håller i sig
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merLäsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi
Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi
Läs merHalvtid - hur har det gått?
Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merMöt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!
Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent
Läs merKonvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merStudiebesök på Naturhistoriska riksmuseet
Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi
Läs merInspirationsmaterial till häftet
Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merNär luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans!
Nu väntar Lucia och julen står för vår dörr! Ni är varmt välkomna att fira lucia hos med oss fredagen den 12 dec. Vi tänker att alla som vill får vara luciaklädda (lämna kläderna redan på morgonen märkta)
Läs merTa steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2
Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle
Läs merSagan om Sara-Vide 18
Sagan om Sara-Vide 18 av Johanna Uddén Att prata med Sara-Vide Ericson är befriande. Hon är rättfram och enkel. Kanske kan man säga att hon har ett skönt lantligt sätt. Vi träffas i stan för en fika och
Läs mer2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke
FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit
Läs merHem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?
Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa
Läs merEleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen
Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merLäsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merUppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.
Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi
Läs merFOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson
FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merKvalitetsarbete. Lek i skogen
Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merFöräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merRapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013
Rapport Kompetenta familjer Feriepraktik sommaren 2013 Alamir Samir Elvira Fernandez Elin Lindberg Bakgrund Att forska är att skaffa sig djupare kunskaper om ett ämne, kan vara vad som helst. Föräldrastöd
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merAtt bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där
Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merRenskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.
Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merLäsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel
Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merGe inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS
ANNELIE DREWSEN Sidan 1 Ge inte upp, Amina! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Amina är en riktigt duktig löpare och hon är på väg att ta guld när det plötsligt hugger till i benet. Amina ramlar och kan
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol
Läs merUngdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige
Läs merLärplattan som stöd för språkutveckling. (Digital berättarglädje)
Lärplattan som stöd för språkutveckling. (Digital berättarglädje) Kan appar på olika språk vara en lösning? Kan lärplatta vara ett hjälpmedel för vårt arbete med språkutveckling och modersmålsstöd? Kanske
Läs merSagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt
Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt 1000 varma tack för den informativa, kunskapsfyllda, lättillgängliga boken Glutenfritt gott och enkelt! Alla lättbakade, goda och säkra recept kommer
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum funderingsfrågor, högläsningstips och uppgifter
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Odysséen funderingsfrågor, högläsningstips och uppgifter Ämne: Svenska, SVA, SFI År: 6-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion,
Läs merLinus mamma har en utvecklingsstörning
Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum - reflektion, diskussion och skrivövning.
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hitta din väg - reflektion, diskussion och skrivövning. Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap, Livskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:
Läs merDemolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation
Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David
Läs merHej arbetsterapeuter!
Hej arbetsterapeuter! Årets första månader har flugit förbi och våren är här. Styrelsen har genomfört årsmötet som hölls den 7 mars där Anette Hjälmefjord bjöds in för att prata om sina erfarenheter kring
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merMÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN
Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter
Läs merTÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning
TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning
Läs merHamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips
en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 4: Familj, föräldraroll och barnuppfostran i ett nytt land.
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 4: Familj, föräldraroll och barnuppfostran i ett nytt land. Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs mersid 34 Kamera & Bild
sid 34 Kamera & Bild Kornig galleri markus jenemark kärlek och landsbygdsångest Familjen och lilla Hjo är Markus Jenemarks motivvärld. Här hittar han den stämning som hans bilder bygger på. Och här har
Läs mer