Utvärderingsrapport Evakuering inom Hallands län

Transkript

1 Utvärderingsrapport Evakuering inom Hallands län

2 2 (19) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD MÅLGRUPP UTVÄRDERARE BEGREPP RESULTAT INTERVJUER WORKSHOP ANALYS REKOMMENDATIONER BILAGOR BILAGA 1: INTERVJULISTA BILAGA 2: INTERVJUMALL BILAGA 3: WORKSHOP DELTAGARLISTA BILAGA 4: WORKSHOP FÖRVÄNTNINGAR BILAGA 5: WORKSHOP DISKUSSIONSFRÅGOR BILAGA 6: WORKSHOP SLUTSATSER... 17

3 3 (19) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Som ett led i sitt krisberedskapshöjande arbete, initierade det regionala rådet för samhällsskydd och beredskap inom Länsstyrelsen i Hallands län år 2013 ett projekt om evakueringar/utrymningar. Särskilda medel för detta tilldelades från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Projektet har innehållit tre moment: Kartläggning av kunskapsläget Inhämtning av internationell erfarenhet Workshop med deltagande från både offentliga och privata sektorn Kartläggningen av kunskapsläget omfattade intervjuer med ett urval av berörda aktörer i länet. Inhämtningen av den internationella erfarenheten gjordes genom ett studiebesök i London och Essex. Workshopen utgjorde en avslutande aktivitet som sammanfattade resultatet från de tidigare två aktiviteterna, bjöd på gästföreläsningar inom området och möjliggjorde ytterligare kunskapsinhämtning genom diskussionsmoment. 1.2 Syfte Syftet med projektet var att öka kunskapen kring evakuerings-/utrymningsproblematik i länet. Syftet med utvärderingsrapporten är att redovisa hur kunskapsläget ser ut samt vilket pågående arbete som bedrivs inom länet, och belysa de förbättringsåtgärder som identifierats i samband med projektet. 1.3 Metod Intervjuerna genomfördes i form av individuella samtal om vardera en timme. Totalt intervjuades elva personer under perioden Q2-Q Samtliga intervjupersoner hade valts ut i samråd mellan uppdragsgivaren och den utvalda konsultfirman för att representera ett tvärsnitt av verksamheter inom länet. För intervjulista hänvisas till bilaga 1. Intervjuerna utgick från en framtagen frågemall. Beroende på intervjupersonernas svar ställdes relevanta följdfrågor. För intervjumall hänvisas till bilaga 2. Den augusti 2013 åkte en svensk delegation på studiebesök till Storbritannien. Studiebesöket leddes av Jörgen Peters, beredskapsdirektör för Länsstyrelsen i Hallands län. Under studiebesöket besöktes Sveriges ambassad i London, Cabinet Office i London samt Essex County i Essex. Studiebesöket är avgränsat i denna rapport. För mer information om studiebesöket hänvisas istället till särskild reserapport. Workshopen genomfördes den 7 november 2013 i form av seminarium och diskussionsmoment som leddes av Susan Bergman, konsult Combitech, med stöd av sin kollega Fredrik Revelj, Diskussionsmomenten, som genomfördes i smågrupper, härrörde de tre faserna initiering, förflyttning och inkvartering. Utvärderingen omfattar information om aktiviteterna, redovisning av dess resultat samt belysning av identifierade förbättringsåtgärder.

4 4 (19) 1.4 Målgrupp Utvärderingens målgrupp är länsstyrelsen i Hallands län samt berörda aktörer inom länet. 1.5 Utvärderare Denna utvärdering har genomförts av Susan Bergman, utvärderingsledare, med stöd av Fredrik Revelj, projektmedlem. Båda är risk- och krishanteringskonsulter från Combitech AB. 1.6 Begrepp I denna rapport är begreppet evakuering synonymt med utrymning och innebär en förflyttning av människor och djur från en plats som innebär fara för liv, hälsa eller miljö. För att underlätta används i denna rapport främst begreppet evakuering.

5 5 (19) 2 Resultat 2.1 Intervjuer Totalt genomfördes elva intervjuer med följande representation: Länsstyrelsen i Hallands län Halmstads, Kungsbacka och Laholms kommun Räddningstjänsten Väst och Räddningstjänsten Halmstad Polismyndigheten i Hallands län Region Halland Attendo Nissastrand Intervjuerna syftade till att kartlägga kunskapsläget avseende evakueringsproblematik inom länet. Frågeställningen var därför indelad i fem primära områden, nämligen information om intervjupersonen, begreppsdefinitioner, information om organisationen, kunskap om omvärlden och avslutande tilläggsfrågor. Länsstyrelsen i Hallands län har särskilda funktioner som arbetar med CBRNEhändelser och kärnenergiberedskapen vid Ringhals. Enligt lag har länsstyrelsen ett räddningstjänstansvar i samband med en kärnkraftsolycka, saneringsansvar efter en kontaminering samt ett samordningsansvar vid kriser som berör flera kommuner. Länsstyrelsen har vidare deltagit i flera övningar de senaste åren som direkt eller indirekt har handlat om evakueringar. I samband med dessa har bl.a. mottagningsplatser övats och handlingsplaner genererats. Förbättringsåtgärder som önskas är mer utbildning och övning med ordentliga utvärderingar. De kommunrepresentanter som har vidtalats uppger att beredskapen och kunskapen om evakueringar skiljer sig åt mellan kommunerna. Medan en kommun både har haft övningar och reella händelser där evakuering har planerats för, så har en annan kommun precis startat upp sin beredskap. Kommunens ansvar vid extraordinära händelser är definierat i lag där det bl.a. framgår att kommuner som är i närområde till ett kärnkraftverk har i uppgift att kunna evakuera invånarna inom särskilda zoner. Kommunen ansvarar även för sin personal, sina kommunala verksamheter och de personer som vistas i området. Samtliga tillfrågade uppger att det finns fördefinierade utrymnings- och mottagningsplatser. Räddningstjänsten kan enligt lag fatta ett beslut om evakuering. Den kommunala räddningstjänsten ansvarar vidare för delar av planeringen av Ringhals, begränsning av skador på människor, egendom och miljö samt bistår vid inkvartering för människor. Räddningsledarens tre verktyg är ingrepp i annans rätt, evakuering av område och tillträde till fastighet. Vidare bistår räddningstjänsten med informationsspridning. Förbättringsåtgärd som önskas är kartläggning, planläggning och verkställande av alla behov. Till detta hör även behövliga riskbedömningar. Polismyndigheten i Hallands län har en mångårig erfarenhet av kärnkraftsberedskap vilket inkluderar evakueringsplanering. Beredskapsplanerna för kärnkraften uppdateras var femte år. Polisen har, vid sidan av räddningstjänst, en lagstadgad rätt att fatta beslut om evakuering. Vidare åligger det polisen att ansvara för stora delar av evakueringen där bl.a. åtgärder som kompletteringslarmning, avspärrningar, trafikreglering, registreringar, eftersök, genomsök, bevakning och säkerställande av förflyttning ingår.

6 6 (19) De intervjuade personerna uppger att småskaliga evakueringar ur byggnader är något som poliser är tränade för och kunniga att genomföra, men att det är desto mer komplext och avancerat när det kommer till storskalighet. För att en storskalig evakuering ska fungera så smidigt som möjligt efterfrågas en bättre samverkan med andra ansvariga aktörer. Region Halland ansvarar för sjukhusen inklusive inneliggande patienter och personal, för ambulanser, för två folkhögskolor och två gymnasieskolor samt för Hallandstrafikens resurser. I intervjuerna framgår att beredskapsarbetet i stor utsträckning är inriktat på sjukvården, samtidigt som önskemål om bättre beredskap finns vad gäller just evakuering av vårdinrättningar. Vid en evakuering av patienter ställs höga krav. Det behöver säkerställas att tillgång till patientjournal finns, att mediciner kan ges, att medicinteknisk utrustning kan medflyttas, att vårdare vid behov finns tillgängliga, att transporterna sker utifrån patientens behov samt att inkvartering sker på vårdinrättning. Befintliga kontinuitetsplaner visar att möjlighet finns för mindre vårdcentraler att överta ansvar från varandra, men däremot saknas motsvarighet när det kommer till större sjukhus. Ytterligare en aspekt när det gäller evakuering av vårdinrättningar är att psykiatrin har hand om människor med psykisk ohälsa och i vissa fall även med ett kriminellt förflutet. Vid förflyttning av dessa kan därför samarbete med polis eller räddningstjänst bli högst aktuellt. Förutom landstingens sjukvård finns i Hallands län privat sjukvård. Attendo Care erbjuder bland annat vårdboenden, hemtjänst och hemsjukvård, gruppbostäder, korttidsboenden och personlig assistans för människor med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. Intervjupersonen uppger att det finns behov av att titta på tänkbara orsaker till evakueringar för att se vilka konsekvenserna kan bli och vilken beredskap som behövs. För att kunna erbjuda samtliga länets invånare en trygghet i samband med en evakuering är privat-offentlig samverkan av stor vikt. I samband med några intervjuer poängteras att spontanevakueringar är att vänta vid en allvarlig händelse. Med spontanevakuering menas att människor väljer att själva bege sig, innan någon myndighet har rekommenderat eller beordrat det. Några intervjupersoner menar att spontanevakueringar också bör planeras för eftersom även det ställer krav på samhällets resurser. Specifika behov som de tillfrågade intervjupersonerna betonar att deras organisationer har före, under och efter en storskalig evakuering är: Planläggning av evakueringar Ledningsförmåga i samband med en evakuering Genomgång av juridiska aspekter före, under och efter Genomgång av scenarier för att erhålla en idé om hur evakuering kan organiseras Samverkan med andra organisationer God databas för registrering som uppfyller både polisens och kommunens behov Trygghetspunkter som kan erbjuda fika, sällskap och information till människor i området Kartläggning av logistiska möjligheter då transport och fordon är en svaghet vid en storskalig evakuering

7 7 (19) Mätning av kontaminerade människor Säkerställande av dricksvattens- och livsmedelsförsörjning vid leveransstörningar Fungerande barn- och äldreomsorg samt sjukvård, och planering för hur dessa delar ska hanteras vid en evakuering God djurhållning och djurtillsyn samt omhändertagande av djur Säkerhet i det tömda området Förmåga att kommunicera till berörda personer och organisationer (inkl. varseblivning och informationsspridning) Fältstudier på utsatta objekt Storskaliga övningar och fältövningar Resurser som organisationen behöver för att klara en storskalig evakuering är: Armar och ben som kan hjälpa till Reservkraft vid elfrånfall Fast och mobil mätutrustning för indikering Pengar för att införskaffa det som behövs Utrustning för sanering såsom högtryckstvättar och asfaltstvättar Lokaler och materiel som behövs för att ordna tillfälligt boende Fordon för omflyttning av människor, djur och material Drivmedel till fordon Sjukvårdsmaterial för transport IT och tillgång till journalsystem för patienter De organisationer som intervjupersonerna anser bör samverka i samband med en storskalig evakuering är räddningstjänst, polis, sjukvård, SOS Alarm, Region Halland, kommuner, Länsstyrelsen i Hallands län, centrala myndigheter (t.ex. MSB, Socialstyrelsen, Transportstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten, SMHI), hjälp- och frivilligorganisationer (t.ex. Hemvärnet, Röda Korset, POSOM, Frivilliga Resursgruppen (FRG), Sjöräddningen, VAKA), säkerhetsnätverk, transportorganisationer, livsmedelsdistributörer, religiösa ombud (t.ex. Svenska Kyrkan, Muslimska Församlingen), tolkar, försäkringsbolag, privata näringslivet, media och allmänheten. Därtill omnämns vikten att samverka med kommuner, länsstyrelser och landsting/regioner runtom i Sverige samt med grannländer, liksom bistånd från internationella hjälporganisationer. Noteras bör även möjligheten att nyttja t.ex. helikopterresurser, lantbrevbärare, djurambulanser och veterinärer i samband med en storskalig evakuering. 2.2 Workshop Workshopen ägde rum en heldag på Scandic Hotel Hallandia i Halmstad och var indelad i tre huvuddelar: 1. Inledning 2. Utbildningsmoment 3. Övningsmoment

8 8 (19) Inledning Jörgen Peters, beredskapsdirektör vid Länsstyrelsen i Hallands län, inledde dagen med att välkomna deltagarna och berätta om det pågående projektet. Han berättade att syftet med workshopen var att inom Hallands län höja medvetenheten om evakueringar och ge deltagarna en bra grund att stå på inför det fortsatta beredskapsarbetet. Målet var att deltagarna efter workshopen skulle ha fått: fördjupad kunskap om evakueringar i större skala förbättrad kännedom om länets aktörers olika roller och ansvar i samband med en evakuering förstärkt förmåga att kunna planera för en evakuering För att öka samverkan och delaktigheten hölls även en presentationsrunda där samtliga deltagare presenterade sina erfarenheter av evakueringar, sin roll och sitt ansvar i samband med en evakuering samt förväntningarna på dagen. De erfarenheter som noterades var bl.a. Branden på Scandinavian Star Incidenter på äldreboenden Klorgasolycka i Kungsbacka Mindre evakueringar vid bombhot i t.ex. restauranger Planering av större events Reträttvägsrekning utomlands Tuveskredet Övningar där bl.a. mottagningsplats varit i fokus Deltagarnas förväntningar på dagen återfinns i bilaga 4. I samband med inledningen berättade Jörgen Peters även om den tidigare genomförda studieresan till England. Susan Bergman, projektledare från Combitech, presenterade övergripande resultatet från de genomförda intervjuerna. Utbildningsmoment Det efterföljande utbildningsmomentet bestod av tre föreläsningar. Först berättade Annika Hedelin, f.d. beredskapschef på Västra Götalandsregionen, och Carin Nero, brand- och riskkonsult från Prevecon, om projekt Evakuering av vårdinrättningar. Projektet, som har bedrivits sedan år 2011, har innehållit ett flertal aktiviteter i syfte att kartlägga möjligheter och utmaningar i samband med en evakuering av en sjukvårdsinrättning. Resultatet har utmynnat i en rapport som har överlämnats till uppdragsgivaren Socialstyrelsen. Därefter berättade Emelie Nilsson, utvecklingssamordnare på Kristianstads kommun, om eventplanering och säkerhet i samband med World Scout Jamboree World Scout Jamboree är världens största scoutevent. År 2011 ägde den 1,5 veckas långa träffen rum utanför Kristianstad i Sverige. Totalt närvarade ungefär scouter från hela världen där merparten var ungdomar och barn. Denna typ av stort event ställer höga krav på säkerhet från planeringsskedet till sista person har lämnat området. I samband med World Scout Jamboree skedde en väletablerad samverkan mellan alla

9 9 (19) berörda såsom arrangörer, leverantörer, polis, räddningstjänst, sjukvård, kommun och länsstyrelse. För att inte glömma med scouterna själva. Sista föreläsningen höll Susan Bergman, krisberedskapskonsult från Combitech, som berättade allmänt om evakueringar, dess utmaningar och den beredskap som idag finns i Sverige. Föreläsningen belyste även de slutsatser som drogs i samband med en nationell förstudie som bedrevs inom området år 2012 samt vilka projekt som idag pågår inom området i landet. Övningsmoment Workshopen avslutades med en diskussionsövning som utgick från följande typhändelse (generellt scenario): Det är en vanlig försommarkväll kl. 22:50. Temperaturen är 21 grader och det är lätt vind. De flesta boende i området är hemma. Plötsligt spårar ett godståg ur och välter i ett tätbebyggt område. De nio vagnarna innehåller sammanlagt 450 ton gasol. Inget läckage konstateras. Räddningsledaren beslutar att vagnarna ska tömmas vilket kommer att ta nio dagar. Riskområdet sätts till meter, och räddningsledaren beordrar evakuering i alla nio dagarna på grund av explosionsrisk. Figur 1. Det aktuella övningsscenariots riskområde visualiseras i ett fiktivt område. För att ge deltagarna möjlighet att fokusera på lämpliga åtgärder valdes ett enkelt scenario på en fiktiv plats som skulle kunna symbolisera länets olika kommuner. Scenariot var inspirerat av gasololyckan i Borlänge år 2000 en händelse som också presenterades som avslut på dagen. Deltagarna fick vidare presenterat fyra identifierade faser i samband med en evakuering, nämligen initiering, förflyttning, inkvartering och återflyttning. De för övningen valda beskrivningarna följer: Initiering: Denna fas innefattar aktiviteterna från att beslutet om evakuering är fattat tills det är dags att tömma riskområdet på människor och djur.

10 10 (19) Förflyttning: Denna fas innefattar människors och djurs förflyttning ut ur riskområdet. Inkvartering: Denna fas innefattar de evakuerades tillfälliga boende fram tills en återflyttning är aktuell. Återflyttning: Denna fas innefattar aktiviteterna från att beslut om återflytt är fattat tills den sista evakuerade har återvänt. Efter att scenariot hade presenterats indelades deltagarna i grupper om ca 5 personer som gemensamt diskuterade kring de tre första faserna initiering, förflyttning och inkvartering. Som diskussionsstöd delades förslag på frågor ut. Dessa återfinns i bilaga 5.

11 11 (19) 3 Analys Resultatet från de personliga intervjuerna, studiebesöket i England och den genomförda workshopen tyder på att det finns en diskrepans inom länet. Kunskapsläget skiljer sig inom och mellan organisationer och personer. Generella iakttagelser är att länets aktörer har en relativt god kunskap om, samt beredskap för, kärnkraftsolyckor, och i viss mån andra CBRNE-händelser. Därtill ställs stor tillit till att räddningstjänst och polis kan hantera en evakuering av mindre skala, såsom ur byggnader, oavsett händelse. Detta är något som dessa aktörer även själva uppger att de har viss erfarenhet av och kompetens till. Däremot betonar de båda att det saknas praktisk erfarenhet från storskaliga evakueringar, och att samverkan med länets andra aktörer är vitalt i en sådan situation. De olika kommunerna har i dagsläget olika beredskap. Medan några kommuner har arbetat mer aktivt med frågor som ligger inom evakueringsområdet, så har andra kommuner ännu inte påbörjat detta arbete. Det bör noteras att några övningar har ägt rum som har handlat om storskalig evakuering. En sådan ägde rum i Kungsbacka xyz och i Varberg hösten I samband med dessa övningar har identifierats ett flertal förbättringsområden såsom effektivare mottagningsplatser och registreringsmöjligheter. För mer information om övningarnas resultat hänvisas till Jörgen Peters, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen i Hallands län. Reella händelser som har inträffat som har berört evakueringsområdet är skottlossningen i centrala Varberg juli 2013, branden i Oceanhamnen september 2012 och klorgasolyckan i Kungsbacka februari Vid såväl branden som klorgasolyckan förbereddes för möjlig evakuering och flertalet samverkansmöten hölls. Analysen visar vidare på att sjukvården arbetar proaktivt med beredskapsarbete där patienternas liv och hälsa är högst centralt. Dock uppger representanter från dessa att en bättre samverkan mellan privata och offentliga sjukvården kan förbättras, att mindre vårdinrättningar har större förmåga att avlasta varandra medan större sjukhus saknar den möjligheten samt att det finns en hel del särskilda behov som måste beaktas i samband med en evakuering av vårdinrättningar. Dessa behov inkluderar, men är inte avgränsade till, funktionsnedsättningar, medicinering, livsuppehållande apparatur och medicinteknisk utrustning, specialfordon och psykiatriska störningar. Behoven innebär att samverkan med leverantörer, andra vårdinrättningar (inom/utom länet), polis och räddningstjänst är av stor vikt. Även andra personer med särskilda behov omnämns både i intervjuerna och i samband med workshopen. Dessa är barn, ungdomar och äldre. Omsorgen av alla dessa behöver därför veta vad som gäller om en storskalig evakuering skulle bli aktuell. Ett nyckelord i sammanhanget är samverkan. Samtliga intervjupersoner betonar vikten av sådan, och listan på aktörer att samverka med är omfattande. Tre andra svagheter som önskas behandlas är juridiska aspekten (vilka rättigheter och skyldigheter åläggs de olika aktörerna i detta avseende), djurhanteringen (där främst boskapsdjur nämns) och transportmöjligheter (med hänsyn till både vägar, framkomlighet och fordon).

12 12 (19) För att genomföra en storskalig evakuering behövs en hel del personella resurser, ekonomisk finansiering och för situationen aktuell utrustning (såsom exempelvis mätutrustning, sjukvårdsmaterial och lokaler).

13 13 (19) 4 Rekommendationer Utifrån ovanstående resultat och analys har ett antal förbättringsåtgärder identifierats. För att ytterligare förstärka Hallands läns beredskap avseende evakueringar, och därmed även dess krishanteringsförmåga, rekommenderas följande: 1. Framtagande av övergripande vägledning Länsstyrelsen rekommenderas att ta fram en övergripande vägledning för hur evakueringsplaner kan utformas av kommunerna, samt i tillämplig utsträckning av andra aktörer. På så sätt utgör länsstyrelsen ett gott stöd utifrån sitt samordningsansvar samtidigt som ansvar-, likhet- och närhetsprinciperna beaktas. En sådan vägledning skulle dessutom tydliggöra önskvärd minimumnivå inom länet. 2. Synkronisering av planeringsarbete Förutom att kunskapsläget, beredskapen och evakueringsförmågan varierar stort inom länet, bör noteras att planeringen på lokal, regional och nationell nivå spretar. För att uppnå en bättre samverkan rekommenderas länsstyrelsen både att generellt ta del av det befintliga evakueringsarbetet som pågår inom andra delar av samhället och att specifikt likrikta kärnkraftsberedskapen med övriga kärnkraftslän. 3. Övning av evakuering En god planering utgör en grundbult i krisberedskapsarbetet, men för att uppnå bästa förmåga till evakuering behöver även berörda aktörer utbildas och övas. Inom länet bedrivs övningar av olika karaktär. Det är önskvärt att fler övningar inriktas på storskaliga evakueringar, där utmanande faktorer såsom beslutsfattande, förflyttning av människor med särskilda behov, vägval och fordonstillgång, utrymnings- och mottagningsplatser, sanering samt inkvartering kan övas och förbättras.

14 14 (19) Bilagor Bilaga 1: Intervjulista Intervjulista Nr Förnamn Efternamn Organisation 1 Leif Andersson Polismyndigheten i Hallands län 2 Anders Bergenek Halmstad kommun 3 Lars Berggren Kungsbacka kommun 4 Sune Börjesson Polismyndigheten i Hallands län 5 Ana Maria Chrysoulakis Attendo Nissastrand 6 Hans Ekberg Räddningstjänsten i Halmtads kommun 7 Per-Åke Eriksson Laholms kommun 8 Karin Martini Halmstad kommun 9 Kenneth Mattsson Länsstyrelsen i Hallands län 10 Jan Sjöstedt Räddningstjänsten Väst 11 Andreas Thulin Region Halland Bilaga 2: Intervjumall Intervjumall A. Om intervjupersonen 1. För- och efternamn 2. Organisation 3. Titel/Befattning 4. Telefonnummer 5. E-postadress 6. Övrigt 7. Egna erfarenheter av evakuering B. Begreppsdefinitioner 8. Utrymning 9. Evakuering 10. Omflyttning 11. Inrymning 12. Annat C. Om intervjupersonens organisation 13. Vilken roll och vilket ansvar ser du att er organisation skulle ha i samband med en storskalig evakuering?

15 15 (19) 14. Pågår arbete idag inom er organisation vad gäller storskalig evakuering och isf på vilket sätt? 15. Vilka specifika behov ser du att er organisation har gällande arbetet inför, under eller efter en storskalig evakuering? 16. Vilka resurser (personella, materiella, finansiella etc.) ser du att er organisation har redan nu i händelse av en storskalig evakuering (före, under, efter)? D. Om omvärlden 17. Vilka andra organisationer anser du att er organisation behöver samverka med i händelse av en storskalig evakuering? 18. Ser du några förbättringsområden vad gäller evakueringar inom din egen eller andra organisationer inom länet? E. Avslutande frågor 19. Är det något som du tycker att vi har missat eller som du vill tillägga? 20. Är det någon annan person som du tycker att vi borde prata med? Bilaga 3: Workshop Deltagarlista Deltagarlista workshop 7/ Nr Förnamn Efternamn Organisation 1 Susan Bergman Combitech 2 Fredrik Revelj Combitech 3 Boris Carlsson Ge-Kås Ullared 4 Anders Bergenek Halmstad kommun 5 Karin Martini Halmstad kommun 6 Leif Nilsson Halmstad kommun 7 Lennart Svensson Halmstad kommun 8 Elisabeth Johansson Hylte kommun 9 Kristina Svensson Hylte kommun 10 Magnus Åkerman Hylte kommun 11 Emelie Nilsson Kristianstads kommun 12 Lars Berggren Kungsbacka kommun 13 Hannah Larsson Kungsbacka kommun 14 Lars Ingemarsson Laholms kommun 15 Elisabeth Blänning Länsstyrelsen i Hallands län 16 Markus Johnasson Länsstyrelsen i Hallands län 17 Ludwig Jägerfall Länsstyrelsen i Hallands län 18 Catrin Käldman Länsstyrelsen i Hallands län 19 Kenneth Matsson Länsstyrelsen i Hallands län

16 16 (19) 20 Jörgen Peters Länsstyrelsen i Hallands län 21 Joakim Rosenqvist Länsstyrelsen i Hallands län 22 Gösta Pålsson Militärregion Väst 23 Leif Andersson Polismyndigheten i Hallands län 24 Thomas Blomdahl Polismyndigheten i Hallands län 25 Sune Börjesson Polismyndigheten i Hallands län 26 Christer Nordh Polismyndigheten i Hallands län 27 Carin Nero Prevecon 28 Mona Karlsson Region Halland 29 Ingela Persson Region Halland 30 Emma Pihl Region Halland 31 Andreas Thulin Region Halland 32 Hans Ekberg Räddningstjänsten Halmstad 33 Lars Adrian Räddningstjänsten Storgöteborg 34 Frida Niméus Räddningstjänsten Väst 35 Mirea Nitesch Varbergs Kommun 36 Annika Hedelin Västra Götalandsregionen (VGR) Bilaga 4: Workshop Förväntningar Deltagarnas förväntningar på workshopen Lära sig praktiska saker Få information om studiebesöket i London Få information om hur beslut om evakuering fattas och av vem Fortsätta det gemensamma arbetet kring evakuering Lära sig evakueringar i den lilla situationen Få mer kunskaper Utveckla beredskapen inom länet Se hur organisationerna kan hitta samverkansmetoder för lägesbilder Lära sig mer om planering av stora event Fundera över hur spontanevakueringar hanteras Hitta strukturer så att organisationerna kan jacka i varandra och få en helhet Samverka i stort och smått Inte uppfinna hjulet igen lära av varandra Få ut människor med särskilda behov Prata om utrymning vs. inrymning Höra grannkommunernas arbete Fokusera på människorna Hantera skolor och barnomsorg

17 17 (19) Få veta vilka lagrum som gäller Konstatera vad varje organisation ska bidra med Bilaga 5: Workshop Diskussionsfrågor Förslag på diskussionsfrågor Initiering Förflyttning Inkvartering Beslutsfattande Vem fattar beslut? Vilket beslutsunderlag finns? Vilket lagstöd finns? Varningssystem Vilka varningssystem finns? Kommunikation Vilka kanaler kan nyttjas? Vilka verktyg finns? Hur säkerställs ett enhetligt budskap? Spontanevakuering Vilka konsekvenser kan en spontanevakuering ge? Uppsamlingsplats Vem har huvudansvaret? Vilken service ska finnas här? Transport & Logistik Hur dirigeras trafik? Hur beslutas om vägval? Finns tillräckligt med fordon? Finns fordon för specialbehov? Djurhantering Hur hanteras sällskapsdjur? Hur hanteras boskapsdjur? Utrymningsplats Vem har huvudansvaret? Vilken service ska finnas här? Mottagningsplats Vem har huvudansvaret? Vilken service ska finnas här? Inkvartering Vilka möjligheter till inkvartering finns? Hur omhändertas människor med särskilda behov? Bilaga 6: Workshop Slutsatser Deltagarnas slutsatser från workshopen 7/ (Obs. att nedanstående noteringar är oredigerade.) A. Initiering Beslutsfattande Om vi tittar på riskfaktorerna. Gasol inget läckage. Det kan ligga hur länge som vi vill. Om vi börjar arbeta. Det är LSO som gäller. Analys av vagnarna Beslutsfattaren blir den kommunala räddningsledaren. Kalkyleras till 9 dagar. Både på regionen och på kommunen skulle det sannolikt bli en krisledningsnämndsfråga där vi förankrar ett ställningstagande. Utarbetar ett gemensamt beslutsunderlag för olika verksamheter. Replik: Det finns ingen anledning att blanda in krisledningsnämnden i detta. Replik: Kommunen har att hantera konsekvensen. Det går inte att överklaga beslutet. Observera: Vi ska stänga en skola, ändra om äldreomsorg, göra en massa ingrepp i olika verksamheter. Följdverkningarna av konsekvenserna är så stora att politikerna måste vara

18 18 (19) inblandade. Detta skulle betraktas som en extraordinär händelse. Konsekvensbedömningar är viktigt i detta läge. Hur länge kan vi låta tågleden vara avskuren. En räddningschef kan entlediga en räddningsledare från sitt uppdrag. Vi måste här samla alla aktörer för att se konsekvenserna för alla aktörer. Tidsaspekterna för varje aktör få av göra. Varningssystem Sociala medier, VMA, tidningar, SMS, Facebook, mobila varningssystem. Viktigt att vi använder rätt typ av meddelande. Informationsmeddelande inget krav på omedelbarhet Varningsmeddelande som bryter sändningen omedelbart 4 december information om nya system för varning. Möjlighet att använda dörrknackning i området via fastighetsägarna. Avspärrningar kan göras av exempelvis polisen för att utreda olyckan. Västerstads IF kan dela ut flygblad ungdomar delar ut. Kommunikation Krisledningsstaben på kommunen bestämmer vilket budskap som ska föras fram. Talepunkter Samverkar och bestämmer hur man ska arbeta vidare. Bra att ha med en polis vid dörrknackningen tillsammans med socialsekreterare där uniformen kan ha ett viktigt signalvärde. WIS B. Förflyttning Spontanevakuering Bli inte något problem eftersom det är lugnt. De som lämnar ser vi som en fördel. Den statiska händelsen: det är bra om man uppmanar till evakuering (rekommenderad evakuering) det minskar volymerna i området. Om det blir en dynamisk händelse: Då om vi beordrar myndigheter. Uppsamlingsplats Huvudansvaret om man evakuerar enligt LSO. Fundering från polisen. Enligt den överenskommelse som finns är det alltid polisen som ska ansvarar för uppsamlingsplatsen. Gäller samma som gäller för kärnkraften samma även vid andra händelser. Det finns en överenskommelse. Det är otydligt vem som upprättar. Detta sker i samverkan under planeringsfasen. Det är logiskt att Polisen tar ut människorna ur området. Alla måste hjälpas åt med att ta ut polisen ur området. Ledning och samverkan. Transport & Logistik Trafikverket och Polisen borde ha ansvaret. Kommunen hjälper till med dirigering genom skyltning etc. Försvarsmakten kan bidra med att dirigera trafik genom en trafikpluton i Skövde om det blir en mera komplicerad situation. Sjuktransporter Bussar behöver drivmedel Djurhantering

19 19 (19) Det går inte att reglera djur. Det har diskuterats i tre år. Organisationen växa har avtal att ta hand om djuren i den inre beredskapszonen. C. Inkvartering Utrymnings- och Mottagningsplats Information Kaffe Registrering: Kommunen måste veta vilken mottagningsplats de skickar personerna Sjukvård POSOM / krisstöd Transporter Alla behöver inte alla tjänsterna utan så fort man är nöjd går man vidare. I denna händelse har vi gjort lite för mycket i samtalen. Kan man inte göra det enkelt. Hänvisa folk till att åka och ordna eget boende. Man kan hänvisa till hotell för husdjur eller utan husdjur. Inkvartering Övrigt Nästan alla kommuner har ett system för sommarläger i gymnastikhallar och liknande. Det finns hotell och man kan gå ut i media och be allmänheten att hjälpa till. Det finns camping och många andra möjligheter. Som sista utväg kan man begära att få tält från försvaret. En färja kan beställas och där kan man förlägga många. Vid stora händelser samtidigt som det sker stora andra händelser då är det mycket svårare. Mottagande kommunen ansvarar för detta. Den som åker spontant till Halmstad och söker hjälp där får stöd enligt vistelse begreppet. Om en kommun begär stöd av en annan kvarstår det ekonomiska ansvaret. Människor med särskilda behov har vi god koll på. När man har gott om tid får man utnyttja detta. Det finns mycket servrar med journaler och annat som måste flyttas med. Hitta en ny roll för frivilligorganisationerna och hitta en lagstiftning. För detta. Uppdatera översiktsbilden bilden med alla platserna. Fredrik anm. Skulle behöva ha en standard för vilka krav vi som nation ska ha för evakuering. Tidmätningar för flöde pågår i Halmstad. För att lyckas med detta måste vi informera i förväg och göra förtroendeskapande åtgärder. De olika platserna är inte samma överallt. Vi har alla momenten men hur de ska grupperas är upp till varje aktör. Försvarsmakten tycker att man ska se över möjligheten.