Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet

Transkript

1 With the financial support from the Prevention of and Fight aganist Crime Programme of the European Union European Commission - Directorate-General Home affairs This publication reflects the views only of the author, and the European Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information conained therein Projekt-id Dokument-id AA (6) Abstract Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet Del 1/3 i Projektet Metodhandbok för samverkan i segregerade områden för ökad integration Författare Nina Axnäs & Annica Nord

2 Samverkan för ökad integration (6) 1.1 Projektet Detta är en sammanfattning av rapporten Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet. Rapporten är den första delen i projekt Samverkan i segregerade områden för ökad integration. Projektet, som är ett samverkansarbete mellan Västerorts Polismästardistrikt och Stadsdelsförvaltningen i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, består av tre delar och sträcker sig över tre år. Den första delen av projektet är en utvärdering av samverkansarbetet i Järvaområdet samt inventering av andra goda erfarenheter i övriga Sverige och Europa. Detta arbete genomfördes under hösten Studieresor har gjorts till Uppsala, Göteborg och Malmö inom Sverige samt London, Köpenhamn och Paris utanför Sverige. Gemensamt för dessa städer är att de har upplevt liknande problem och därmed har erfarenhet av att hantera social oro och upplopp. Den andra delen innehåller upprättande av metodhandbok för samverkan som syftar till att befrämja integration och förhindra segregation genom att i första hand minska ungdomskriminalitet i utanförskapsområden. Den tredje delen innebär att genom metodhandboken sprida den kunskap som erhållits, dels via Internet, dels via konferenser. 1.2 Bakgrund till projektet I Rinkeby, Tensta och Husby är andelen invånare med utländsk bakgrund högre än i staden som helhet. Utanförskapet är större och den socioekonomiska statusen väsentligt lägre än genomsnittet i Stockholm. Områdena omnämns inte sällan i sammanhang där social oro och upplopp diskuteras eller debatteras. I områden där utanförskap redan är påtagligt är ett tidigt inträde i kriminalitet mer förekommande. Sedan flera år tillbaka har det förekommit bränder i byggnader och bilar samt stenkastning mot polis och räddningstjänst. De som arbetar med ungdomar i området uppfattar att ungdomarnas attityd mot främst polisen, men även andra myndighetspersoner har hårdnat. Polispersonal och andra aktörer som arbetar i stadsdelarna har de senaste åren sett en tendens till att allt fler ungdomar avskärmar sig från det etablerade samhället och bildar subkulturer där andra regler, normer och lagar gäller. Företagare undviker att driva sina företag i området och myndigheter och annan samhällsservice flyttar sina verksamheter från området. Detta medför en självsegregering som drivs av de dåliga krafterna i området, vilket försvårar integration för nyanlända personer. På så sätt ökar också klyftan mellan myndigheter och boende i området. Att som polis arbeta enskilt i områden med en hög social oro kan upplevas som nästintill omöjligt då polisen inte alltid är de som äger lösningen av problemet. Järvaområdet har därför byggt upp ett brett nätverk bestående av samverkansaktörer bestående av olika myndigheter, organisationer, nätverk, föreningar, religiösa samfund etc. Dessa träffas under olika konstellationer och samverkar med varandra i strävan efter ett tryggare och mer välmående samhälle.

3 Samverkan för ökad integration (6) 1.3 Definition av samverkan Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra Syfte Projektet syftar till att beskriva uppstart och utveckling på alla nivåer av samverkansarbete i Järvaområdet. Det syftar även till att identifiera vilka faktorer som enligt samverkansaktörerna lett till en bättre samverkansprocess samt vilka hinder som bidragit till att samverkan inte fallit väl ut. Inom ramen för projektet har fältstudier genomförts och omvärldsbesök gjorts för att ta del av andra städers positiva och negativa erfarenheter av samverkansarbete. Syftet med omvärldsbesöken är främst att styrka eller eventuellt avfärda påstådda framgångsfaktorer i Järvaområdet. I rapporten besvaras följande frågeställningar: 1) Ser vi en positiv utveckling avseende minskad ungdomsbrottslighet i Järvaområdet? Skiljer den sig från utvecklingen i andra områden? 2) Ser vi en positiv utveckling avseende integration i Järvaområdet? Skiljer den sig från utvecklingen i andra områden? 3) Vilka är framgångsfaktorerna för samverkansarbetet? Vilka farhågor och brister kan vi se? Ser vi en positiv utveckling avseende minskad ungdomsbrottslighet i Järvaområdet? Skiljer den sig från utvecklingen i andra områden? Statistiken uppvisar inte någon positiv utveckling avseende avtagande ungdomsbrottslighet i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Utvecklingen i skiljer sig från Bromma och Stockholms stad/län så till vida att den anmälda brottsligheten går mer upp och ner i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. I Bromma är utvecklingen mer konstant över tid, alternativt har en tydlig uppåtgående trend. Andelen elever i årskurs 9 bosatta i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta som uppger att de snattat/stulit eller använt hot eller våld har ökat de senaste åren. I Bromma är utvecklingen mer konstant eller minskande. Ser vi en positiv utveckling avseende integration i Järvaområdet? Skiljer den sig från utvecklingen i andra områden? Statistiken visar inte någon positiv utveckling avseende integration i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta under 2000-talet. De flesta variablerna uppvisar en negativ utveckling. Medelinkomsten har visserligen ökat, men det har samtidigt andelen låginkomsttagare också. Avståndet mellan Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta å ena sidan och Bromma och staden å andra sidan har ökat och blivit större om man ser till medelinkomsten och andelen låginkomsttagare. 1 Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen (2007), Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, sid. 11.

4 Samverkan för ökad integration (6) 1.5 Metod Fältstudien utgår ifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som projektgruppen tillsammans med styrgruppen identifierat som nyckelpersoner. Det har även utförts observationsstudier av samverkansarbetet samt en enkätstudie. Omvärldsbesöken utgår från studieresor till Uppsala, Göteborg och Malmö samt London, Köpenhamn och Paris. Gemensamt för dessa städer är att de har upplevt liknande problem och därmed har erfarenhet av att hantera social oro och upplopp. I de olika städerna har vi träffat olika myndigheter och organisationer. Information från respektive stad präglas därför till stor del av hur studiebesöket planerats, vilka personer vi har träffat samt vilken roll de personerna haft i sin organisation. 1.6 Resultat Vi har under arbetet med den här rapporten, både i intervjuer med nyckelpersoner i Järvaområdet och under studiebesöken i andra städer, sett flera goda exempel på framgångsrikt och strukturerat samverkansarbete. Samtidigt kan vi konstatera att det finns en del kvar att göra. I resultatet lyfts fyra huvudkategorier i samverkansarbetet fram: grundförutsättningar, värdeadderande faktorer, komplexa faktorer samt ett förbättringsområde. Vilka är framgångsfaktorerna för samverkansarbetet? Till grundförutsättningar räknas faktorer som anses vara nödvändiga för att samverkan överhuvudtaget ska fungera. Dit hör en gemensam lägesbild, regelbundna samverkansmöten på flera nivåer, mogen organisation, tid, kontinuitet, personliga relationer, engagemang och stöd från ledningen. För en gynnsam samverkan krävs det ett starkt engagemang från deltagande aktörer och ett stöd från ledningen inom varje organisation. Vidare bör de deltagande organisationerna vara mogna för att bygga upp ett samverkansarbete. Samverkan bygger på relationer som bör bestå av intresse, hänsyn och ödmjukhet inför varandras roller. Därför måste uppbyggnaden få ta tid och ske kontinuerligt med regelbundna möten för att vara hållbar över tid. Vidare bör samverkansarbetet även vara målinriktat utifrån en gemensam skapad lägesbild. Den kulturella förståelsen och förankringen är av stor vikt. Samverkan med moskéer anses vara en stor framgångsfaktor då man genom dem bland annat når ut till många boende i området. Till de värdeadderande faktorer räknas faktorer som utvecklat samverkan till det bättre. Till dessa räknas eldsjälar och drivande krafter, rekrytering i lokalsamhället, kulturell förståelse och förankring, kommunikation och uppmuntran. Att involvera de boende i området anses göra samverkan mer behovsanpassad. Information är en viktig faktor inom samverkansarbetet, både samverkansaktörer emellan men även ut till medborgarna, strävan bör vara att ha en så öppen dialog som möjligt utåt.

5 Samverkan för ökad integration (6) I och med det breda nätverk av samverkansaktörer som etablerats i Järvaområdet anser man idag att det går smidigare att nå ut till berörd aktör. Genom att ungdomarna ser att olika myndigheter samverkar visar man även att man har förtroende för samhällets system. Polisen anses ha blivit en större del av samhället i Järvaområdet. Känslan av vi och dem har minskat, vilket samverkansaktörerna bidragit starkt till. Vilka farhågor och brister kan vi se? Det finns vissa faktorer i samverkan som både kan vara till fördel och nackdel. Vi har valt att kalla dem för komplexa faktorer. Bland dem återfinns bland annat ungdomarnas delaktighet, ungdomsgårdar och överarbetning, Samtidigt som kontinuitet är en grundförutsättning är det även en riskfaktor om det leder till att det blir för många mötesforum, att samverkan överarbetas och övertar den dagliga linjeverksamheten. Media är en annan komplex faktor. Det är viktigt att samverkansaktörerna har en tydlig mediestrategi och att rätt information kommuniceras. En annan viktig faktor att ha i bakhuvudet i samverkansarbetet är att inte uppfinna hjulet igen utan ta hjälp, råd och erfarenheter från andra städer med liknande problematik. Slutligen har vi identifierat ett förbättringsområde: Föräldrars deltagande. Föräldrarna anses ha en stark påverkan för lugn i området. Deras medverkan i samverkansarbetet är därför av stor vikt. Även om de förekommer i samverkansarbetet måste engagemanget öka. Först då kan samverkan bli optimal. 1.7 Slutsatser Samverkan i Västerort har byggts upp successivt. Både i projektform och i den dagliga linjeverksamheten. En del projekt har varit framgångsrika, andra inte. Fältstudien i Järvaområdet och omvärldsanalysen visar att de arbetsmetoder som använts i de olika städerna i Sverige liknar varandra i mångt och mycket. Faktorer som lyfts fram som framgångsrika går igen, både inom Sverige och i Köpenhamn och London. Det finns också en samstämmighet i vad som saknas. Den främsta anledningen till detta tror vi står att finna i att det dels saknas ett nationellt samverkansforum för organisationerna, dels att effekterna av brottsförebyggande samverkansarbetet inte låter sig mätas så lätt. Den naturliga fortsättningen på rapporten blir att utveckla samverkansmått som kan visa om samverkansaktörerna arbetar med rätt saker och att arbetet därmed bör prioriteras hårdare, eller om det är slöseri med samhällets resurser och tid och kraft bör läggas på annat. Polisen, Stadsdelsförvaltningen och kommun är myndigheter som har förutsättningar att vara motorn i det utvecklingsarbetet.

6 Samverkan för ökad integration (6) 1.8 Deltagare i projektet Projektets styrgrupp består av kommissarie Jörgen Karlsson, närpolischef i Kista närpolisområde, Per Granhällen, säkerhets- och brottsförebyggande strateg inom Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning och Eva-Britt Leander, samordnare för samverkan kring barn och unga inom Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Projektgruppen består från Västerortspolisen av kommissarie Johnny Lindh, projektledare för projektet, analytikerna Nina Axnäs och Annica Nord, tillika författare av rapporten samt Bilger Ulug-Calisir, administratör och Anette Behm, ekonom. Från Stadsdelsförvaltningen i Rinkeby-Kista och Spånga- Tensta har Dejan Stankovic och Michael Frejd deltagit. Övriga deltagare är Amina Qvist, brandinformatör vid Kista Brandstation och Roger Roffey från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i egenskap av sakkunnig.