Samverkan mot Social oro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mot Social oro"

Transkript

1 Samverkan mot Social oro Metodhandbok Jesper Lindblom En sammanfattning från Västerorts Polismästardistrikt

2 Förord Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senare åren drabbat socioekonomiskt utsatta områden runt om i Europa. Projektet Metodhandbok för samverkan mot Social oro baseras på kunskap och praktiska erfarenheter från flera olika sektorer och yrkesgrupper både på strategisk och operativ nivå. Vi anser att det är viktigt att värna om demokratin och arbeta demokratifrämjande med fokus på mänskliga rättigheter. Under arbetsprocessen med projektet har samarbete bedrivits med FoU Väst, Göteborgs Universitet och Malmö Högskola. Detta har möjliggjort för oss att sätta våra kunskaper och erfarenheter i ett sammanhang med samhällsvetenskapliga teorier och tidigare forskning. Metodhandboken är en vägledning där professionella och ideella aktörer kan ta del av och implementera erfarenheter och framgångsrika praktiska arbetssätt i samverkan mot social oro. Metodhandboken erbjuder således inte ett exakt facit för hur samverkansarbetet ska genomföras eftersom varje kontext är unik, utan det är en vägledning med fokus på långsiktigt samverkansarbete som bedrivs utifrån lägesbilderna; grön, gul, röd och orange. För att motverka negativa utfall av multifaktoriella orsaker till social oro krävs tvärsektoriell samverkan från högsta strategiska nivå till lägsta operativa nivå. Projektet bygger på en utvärdering av samverkansarbetet i Järvaområdet samt lärdomar från studiebesök i Uppsala, Göteborg och Malmö samt London, Köpenhamn och Paris. Gemensamt för dessa områden är att de har drabbats av social oro i form av våldsamma upplopp, skadegörelse, anlagda bil- och skolbränder och stenkastning mot företrädare för samhället. Alla projektpartners som ingår i arbetet med metodhandboken är verksamma i de svenska städer som drabbats av omfattande social oro vilket gjort det möjligt att jämföra kunskap och erfarenheter utifrån olika kontext. Jesper Lindblom

3 Innehåll METODHANDBOK FÖR SAMVERKAN MOT SOCIAL ORO... 1 TEORETISKT RAMVERK... 3 SOCIAL ORO... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN... 7 LÄGESBILD... 7 Lokalt strukturerad samverkan... 8 ERFARENHETER... 9 SLUTORD FORSKNING OCH RAPPORTER BILAGA... 13

4 Metodhandbok för samverkan mot Social oro I svenska städer finns flera utanförskapsområden där den socioekonomiska statusen är betydligt lägre än övriga samhället. Dessa områden har stora ungdomsgrupper och en förhållandevis hög andel går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Även arbetslösheten och kriminaliteten är högre än genomsnittet. I dessa områden pågår en normaliseringsprocess mot kriminella attityder. Samverkansaktörer som arbetar i stadsdelarna har de senaste åren sett en tendens till att allt fler ungdomar avskärmar sig från det etablerade samhället och bildar subkulturer med egna värderingar, normer och lagar (Polismyndigheten i Stockholms län, 2012). Kriminalitet är acceptabelt i dessa områden och en allt större andel ungdomar tycks anse att brottslighet mot auktoriteter är ett naturligt beteende. Konsekvenserna blir att ungdomarnas chanser till att integreras i det svenska samhället minskar, samt att boende och samhällsaktörer upplever otrygghet och rädsla. Hög kriminalitet i ett område medför också att inflyttningar och etablering av näringsliv minskar eller uteblir. Detta leder till en självsegregering där området drivs av de destruktiva krafterna vilket ytterligare försvårar integration för nyanlända personer (Polismyndigheten i Stockholms län, 2012). Samverkan 1 i Västerort, Stockholm har byggts upp successivt, både i projektform och i den dagliga linjeverksamheten. Idag finns ett brett nätverk med samverkansaktörer som har god kunskap om varandras roller och arbetsuppgifter. Man har tagit lärdom av de tidigare misslyckade försöken till samverkan vilket bidragit med viktiga erfarenheter för framtiden. Utan de tidigare försöken finns en risk för att man inte lyckats utveckla det breda nätverk som finns idag då dessa var det första steget till kontakt mellan de olika organisationerna. År 2010 startade arbetet med projektet; Metodhandbok för samverkan mot Social oro. Projektet är EUfinansierat av Integrationsfonden och ägs av Polismästaren i Västerorts Polismästardistrikt. Projektpartners är Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltningar. I projektet ingår även nyanlända tredjelandsmedborgare. En referensgrupp bildades med deltagare från polismyndigheterna och stadsdelsförvaltningarna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö, 1 Samverkan i brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper, för att gemensamt minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar (inkl. rädsla) av brott (Brå, 2010). 1

5 Polisutbildningen samt Brandskyddsföreningen. Samarbete har även bedrivits med Göteborgs Universitet, Malmö Högskola och FoU Väst. Syftet med metodhandboken är att sprida erfarenheter och framgångsrika arbetssätt i samverkan mot social oro och ungdomar. Social oro avser anlagda bil- och skolbränder, stenkastning, skadegörelse, upplopp, samt hot och våld. Handlingarna utförs oftast av ungdomsgrupperingar vars handlingar riktas mot företrädare för samhället (Botkyrka kommun, 2010). Metodhandboken vänder sig främst till samverkansaktörer inom polis och kommun, där skola, socialtjänst och fritidsverksamhet ingår i kommunens ansvar. Andra användare kan vara brandförsvaret, ansvariga för kollektiva färdmedel, trossamfund, ideella organisationer, goda och relevanta krafter samt vissa yrkesutbildningar som t.ex. polishögskolan och socionomprogrammen. Målet är att nyanlända personer ska ha goda möjligheter att integreras i det svenska samhället och att fler ungdomar ska gå ut skolan med fullständiga betyg och öka sina möjligheter att bli självförsörjande som vuxna. Det borde innebära en minskad grogrund för kriminalitet och utslagning bland unga i framtiden. Fältstudier 2 i Järvaområdet utfördes i områdena Rinkeby, Tensta och Husby med fokus på vilka samverkansformer som tillämpades och vilka samverkansaktörer som medverkade i dem. Syftet med studien var att åskådliggöra framgångsrika arbetssätt inom samverkansarbete samt vilka fallgropar man bör undvika i ett samverkansarbete. Fältstudien utgick från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, observationsstudier samt enkätstudier. Respondenter var personer som projektgruppen identifierade som nyckelpersoner för samverkansarbetet i Järvaområdet. Studiebesök har genomförts i svenska och europeiska städer som drabbats av Social oro. De städer som besöktes är Uppsala, Göteborg och Malmö samt London, Köpenhamn och Paris. Den information som inhämtades från respektive stad präglades av vilka personer projektet träffade, vilken roll de hade i sin organisation samt hur studiebesöket planerades. Genom att samla in nya kunskaper och erfarenheter från städerna var syftet att styrka, avfärda och utveckla samverkansarbetet i Järvaområdet. 2 För mer info om fältstudierna och studiebesöken, se Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet,

6 Teoretiskt ramverk Kortfattat tar metodhandboken en tydlig utgångspunkt i en modell som baseras på rutinaktivitetsteorin. I modellen är samverkan det centrala där arbetssätten och dess åtgärder riktas mot ungdomarna, platsen och den sociala kontrollen (Clarke & Eck, 2006). Ett exempel på arbetssätt som presenteras i metodhandboken är ungdomscentrum där åtgärder riktas mot ungdomar och föräldrar som är i behov av hjälp och stöd. Ett annat exempel är vikten av att städa upp platsen från lösa föremål och tillhyggen, övergivna bilar och öppna containrar, i syfte att systematiskt inventera ett område ur brotts- och trygghetssynpunkt. Nattvandringar är ett exempel där syftet är att öka den sociala kontrollen. Det ska tilläggas att de flesta arbetssätten berör och får effekt på alla tre områden i rutinaktivitetsteorin eftersom ungdomarna, platsen och den sociala kontrollen korrelerar med varandra, exempelvis mikroplatsprojekt som både fokuserar på platsens betydelse för brott och att öka den sociala kontrollen. Vi har lagt stor vikt vid applicerandet av samhällsvetenskapliga teorier bakom arbetssätten som i metodhandboken identifieras som framgångsrika, främst från den kriminologiska och sociologiska disciplinen. Exempelvis utgår den integrerade teorin (Torstensson & Wikström, 1995) från att individen kommer till en situation med en viss benägenhet att bryta mot lagens regler. Denna benägenhet bestäms i stor utsträckning av individens grad av självkontroll och styrkan hos de sociala banden till det konventionella samhället. Från brottspreventiv synpunkt innebär detta att målet är att stärka samhällets sociala kontroll och individens sociala band till det konventionella samhället. Det engelska ordet strain översätts till svenska som smärta eller frustration och är en stor riskfaktor för kriminalitet, avvikande beteende och sociala problem. Strainteorin är en strukturell teori som menar att kriminalitet och avvikande beteende grundar sig i samhällsstrukturen (Merton, 1968). Sammanfattningsvis har vi med kriminologiska och sociologiska teorier skapat oss ett teoretiskt ramverk som förklarar problematiken med social oro och ungdomskriminalitet från både samhälls- och individnivån. Arbetssätten som projektet identifierat som framgångsrika har vi sedan applicerat och ställt i relation till det teoretiska ramverket. 3

7 Social oro Forskning 3 kring Social oro pekar på fem nivåer av riskfaktorer till varför ungdomar involverar sig i destruktiva handlingar och kriminalitet. Samhället Avser bl.a. rådande konjunkturläge, integration, arbetsmarknad, attityder till invandring och kulturella värderingar. På den övergripande samhällsnivån uppstår segregation när sociala och geografiska skillnader sammanfaller. I segregerade områden som drabbats av Social oro råder socioekonomisk utsatthet och en hög grad av arbetslöshet. Närsamhället Avser bl.a. socioekonomisk status, resurstillgång, boendemiljö och prosociala förebilder. Signifikativt för utsatta områden är att det råder ett utanförskap till det övriga samhället. Den socioekonomiska statusen är låg och tillgången till samhällsresurser är ofta knappa. Detta föder känslor av orättvisa och maktlöshet. Boendemiljön kan också präglas av dålig standard och trångboddhet. Inom närsamhället saknas ofta pro-sociala förebilder och naturliga träffpunkter där ungdomar möter vuxna. Ofta ökar närvaron av ungdomsgrupperingar som ägnar sig åt kriminalitet. 3 FoU Väst (Russell Turner, 2013) 4

8 Familjen Avser bl.a. familjeförhållanden och boendesituation. Avsaknaden av pro-sociala förebilder inom familjen utgör en riskfaktor, det kan t.ex. handla om våld i hemmet eller att familjemedlemmar är inblandade i kriminell verksamhet. En dålig förebild eller avsaknaden av en manlig förebild inom familjen utgör en riskfaktor framförallt för pojkar. Lågt engagemang från föräldrar samt för sträng disciplin utgör också en riskfaktor. Trångboddhet är vanligt förekommande hos många familjer i utsatta områden vilket gör att ungdomar undviker att vara hemma och stannar ute längre på kvällarna. Vänner Avser bl.a. meningsfull fritid och tillhörighet. I utsatta områden finns en stark misstro och bitterhet mot samhället man anser sig stå utanför. Ofta dras ungdomar till andra frustrerade ungdomar i samma situation. I dessa destruktiva gemenskaper känner man sig plötsligt erkänd, meningsfull och stolt. Känslan av tillhörighet och tillit är otroligt viktig. Individnivå Avser bl.a. psykisk (o)hälsa, utvecklingsfas, impulsivitet och behov. Anledningen till att en individ involverar sig i social oro eller kriminalitet kan bero på ett ökat behov av social status, självförtroende eller självkänsla. Individen söker status och respekt, känslan av att bli någon. I samband med oroligheterna kan individen triggas igång av drivande krafter, samtidigt kan även grupptryck spela en betydande roll i samband med oroligheterna eftersom det ofta är ett mindre antal som är drivande. De drivande är ofta unga män med en kriminell livsstil som tjänar på samhällsföraktet som odlas i dessa områden. Det finns ett samspel mellan alla nivåer där individnivån ses som ett filter för övriga nivåer, där vi ser världen genom våra egna linser. Utanförskapet löper som en röd tråd genom alla nivåer vilket gör att det i utsatta områden bildas egna normer, värderingar och lagar. Unga män med kriminella värderingar gynnas av detta utanförskap och den misstro mot samhället som odlas eftersom man vill hålla samhällsinstitutioner på avstånd. Detta skapar en ond cirkel där utanförskap föder ännu mer social isolering. Strukturell prevention: Bättre levnadsförhållanden För att samhället ska vara tryggt och säkert krävs tvärsektoriell samverkan mellan myndigheter och samhälle från högsta strategiska nivå till lägsta operativa nivå. Politiker måste ta beslut och arbeta för att motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden. Åtgärder krävs som ökar människors möjligheter till arbete och utbildning, förbättrad vård, barnomsorg och fritidsverksamhet, och därmed minskar människors utsatthet för socioekonomisk stress. Det 5

9 är viktigt att ge nyanlända personer förutsättningar för att integreras i samhället och arbeta mot segregation och negativa attityder till invandring. Social prevention: Att stödja familjer och individer Den sociala preventionen riktar sig mot individer, familjer och grupper av barn och ungdomar som är i behov av stöd. Utsatta områden måste få förstärkta samhällsresurser för att minska utanförskapet och den socioekonomiska stressen. Elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem behöver stöd av berörda parter. Fokus på att stärka ungdomars självförtroende och självkänsla i positiv mening. Med fördel genomförs även hembesök i olika informations- och kunskapssyften samt oro- och konsekvenssamtal. Det är viktigt att stärka boendemiljön och minska trångboddheten, samt skapa meningsfull fritid och öka närvaron av pro-sociala förebilder i områdena vilket är ett viktigt komplement till den verksamhet som bör bedrivas på skolor. Situationsanpassad prevention: Områdes- och platsbaserade åtgärder Eftersom en del bostadsområden är särskilt utsatta för social oro är det viktigt med samordnade områdesbaserade analyser och insatser. I samverkan inventeras ett område ur trygghetssynpunkt där platser som kan orsaka social oro åtgärdas, t.ex. genom att avlägsna bråte, brännbara föremål och skymda platser med dålig belysning. Därefter tar man fram förslag på ytterligare kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Det är även av stor betydelse att identifiera mikroplatser och hot spots där man även analyserar vilka typer av händelser det är som sker. En sådan analys kan synliggöra en del av motiven och den aktivitet som sker i kontexten, exempelvis vid bilbränder kan vissa typer av motiv ligga bakom såsom försäkringsbedrägerier eller rent spänningssökande. Anläggs skolbränder på dagtid eller kvällstid respektive natten har det sannolikt olika orsaker. Brinner det i containrar kan det finnas ytterligare andra skäl. Utifrån en gemensam lägesbild kan berörda parter ta fram förslag på lämpliga åtgärder, t.ex. olika förändringar i gatumiljön. Åtgärder krävs för att stärka civilsamhället och den sociala kontrollen. Goda krafter kan ge värdefull information om vilka aktiviteter som sker på platsen, om det brukar ske en upptrappning innan oroligheter utbryter eller om oroligheterna brukar utlösas av en specifik händelse. I detta skede kan man med fördel analysera statistik över tid. Risken för att bli upptäckt är en avskräckande faktor för ungdomar, därför är det betydelsefullt att skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna. 6

10 Förutsättningar för samverkan Resultaten som framgår i fältstudien och studiebesöken delas in i fyra huvudkategorier: grundförutsättningar, värdeadderande faktorer, komplexa faktorer samt förbättringsområden. Grundförutsättningar Avser faktorer som anses grundläggande för att samverkan ska fungera, t.ex. gemensam lägesbild och mogen organisation. Värdeadderande faktorer Avser faktorer som utvecklat samverkan till det bättre, t.ex. uppmuntran och tydlighet. Komplexa faktorer Avser faktorer som är värdeadderande, men som kan vara riskfyllda och påverka samverkansarbetet negativt, t.ex. överarbetning och media. Förbättringsområde Avser faktorer som är bristfälliga och som kräver förbättring då de identifieras som värdefulla, t.ex. föräldrarnas roll. Lägesbild Arbetssätten som presenteras i metodhandboken tar sin utgångspunkt i fyra lägen: Grönt Gult Rött Orange Grönt läge I det gröna läget råder normalläge med linjeverksamhet. Här bedrivs det långsiktiga brottsförebyggande arbetet med inriktning på ungdomar och på att förbättra strukturer och rutiner i linjeverksamheten, och i samverkansarbetet. Gult läge I gult läge har underrättelse inkommit gällande oroligheter eller specifik händelse som kan medföra att våldsamheter utbryter. I gult läge är det viktigt att förbereda samverkansorganisationen för det röda läget. 7

11 Rött läge I detta skede har situationen eskalerat till kollektiva våldsyttringar i form av anlagda bränder, stenkastning, skadegörelse, samt våld och hot mot samhällsföreträdare. Det är viktigt att snabbt dämpa oroligheterna genom att implementera den organisation och de åtgärder som planerats. Orange läge Efter oroligheterna är det viktigt att förmedla information till de boende i området samt till alla inblandade samverkansaktörer. Den lokala samverkansorganisationen upprätthålls till efterverkningarna återgått till grönt läge. Arbetssätten som projektet identifierat som framgångsrika bedrivs som en process där de flesta av arbetssätten i den dagliga linjeverksamheten bedrivs även i de övriga lägesbilderna. Det kan exempelvis handla om utsättningsmöten som i grönt läge genomförs helgdagar samt lovdagar, men som under oroligheter intensifieras och istället hålls dagligen. Detsamma gäller oro- och konsekvenssamtal med ungdomar som också intensifieras under oroligheter. Arbetssätten är alltså inte tillämpbara endast under en enda specifik lägesbild, utan genomförs under de flesta lägesbilder där varje inträffad händelse/situation är unik och kräver särskilda åtgärder. Projektet har även tagit fram en checklista som utgör ett underlag för att bedöma huruvida det finns fara för social oro i ett område. Med hjälp av checklistan kan samverkansaktörer tillsammans avgöra vilken lägesbild som råder och ta fram åtgärdsförslag. Lokalt strukturerad samverkan I Göteborg, Malmö och Uppsala använder man sig av en framgångsrik lokal samverkansstruktur som är hämtad från Köpenhamn, där man sedan 1970-talet utvecklat en samverkansstruktur bestående av socialtjänst, skola och polis (SSP). Strukturen omfattar hela staden och inriktar sig på brottsförebyggande arbete med barn och ungdomar. Även i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholm har man inom stadsdelen skapat en samverkansstruktur som hämtat inspiration i Köpenhamnsmodellen. Behovet av en fast och strukturerad samverkansmetod i svenska storstäder uppstod som en respons på det ökade antalet uppgörelser mellan kriminella grupperingar, en ökad rekrytering till kriminella gäng bland ungdomar samt förekomsten av våldsamma upplopp i utsatta områden. Man ansåg att den etablerade modell som fanns i Köpenhamn skulle fungera ute i stadsdelarna då den gav förutsättningar för en konkret och tydlig linje i samverkan och i insatserna för ungdomarna. Hos polis och stad fanns önskemål om en gemensam organisation som tillsammans kunde samverka tvärsektoriellt och genomföra gemensamma insatser. 8

12 Syftet är att skapa alternativ för barn och ungdomar som hamnat snett och kommit på villovägar. Det kan handla om en fritidskontakt, en smidig och snabb kontakt med socialtjänsten eller en praktikplats. På detta sätt skapar man ett långsiktigt brottsförebyggande arbete och ett sammanhang där ungdomar omhändertas och ges förutsättningar för att utvecklas positivt. Tidig upptäckt och skyndsamhet är viktiga och framgångsrika faktorer i samverkansarbetet. En lokalt strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis förenklar och underlättar arbetet med det vi i projektet identifierat som grundförutsättningar för samverkansarbete, exempelvis gemensam lägesbild, regelbundna samverkansmöten på flera nivåer, mogen organisation, tid, kontinuitet, personliga relationer, engagemang och stöd från ledningen. Arbete på individnivå bygger på att vårdnadshavaren skriftligen godkänner att anställda från de tre myndigheterna får lov att lösa sekretessen och diskutera öppet om deras barn. Genom att de olika myndigheterna delger varandra information om hur de arbetar kring ett barn eller ungdom, ges bättre förutsättningar till att genomföra åtgärder samspelt och i rätt ordning. Erfarenheter Studiebesöken visar att samverkansmetoderna som används i de besökta svenska städerna till stor del bedrivs likartat. Att samverkansmetoderna liknar varandra inom Sverige är inte förvånande då myndigheter och organisationer kommunicerar och utbyter erfarenheter med varandra, samt att gemensamma styrdokument tagits fram av svenska myndigheter där arbetssätt och riktlinjer anges. Majoriteten av framgångsfaktorerna för samverkan som framhävs i studiebesöken liknar även de som framhävs i London och Köpenhamn. I Järvaområdet finns en samstämmighet i vad som saknas i samverkansarbetet. Samma farhågor och brister lyftes fram, t.ex. de stora utmaningarna som problematiken medför. Andra grundproblem är att det inte finns ett nationellt samverkansforum för organisationerna och att samverkan är svår att mäta. Ett nationellt samverkansforum är av betydelse främst för att samverkansarbetet ska kunna fortgå även då det sker omorganisationer inom myndigheter. Tvärsektoriell samverkan är därför av yttersta vikt. I London 2011 var det tydligt hur ungdomarna snabbt kunde mobilisera sig genom sociala medier, i synnerhet Facebook och Twitter. Sociala medier var även ett värdefullt verktyg för polisen och kommunen då man efter upploppen kunde mobilisera befolkningen, så att de kunde hjälpa till att städa upp områdena som drabbats hårdast. Ett annat mönster som framträdde var 9

13 att de flesta ungdomar som greps i samband med upploppen blev gripna inom av radie av 1 km från sina egna hem. Polisens strategi var att hålla en hög polisiär närvaro samt arbeta kontinuerligt och långsiktigt tillsammans med kommunen. Polisen har även etablerat god relation och samverkan med Imamen för den största moskén i London vilket varit värdefullt i samband med oroligheter. Under upploppen träffades kommunen och polisen tillsammans med andra aktörer i området, t.ex. skola, socialtjänst, renhållningsarbetare, parkeringsvakter och volontärer, varje morgon kl Kommunen sammankallade och var ansvariga för dessa möten. Syftet med mötena var att utbyta information, skapa en gemensam lägesbild, och utifrån problembilden och gemensamma prioriteringar upprätta handlingsplaner, där det tydligt framgick vad som skulle göras, hur det skulle göras, vem som skulle göra vad samt vem/vilka som var ansvariga. Sammanfattningsvis kunde CSP (Community Saftey Partnerships meetings) konstatera att även om det uppstod oroligheter i vissa områden så kunde flera upplopp förhindras genom hög polisiär närvaro, långsiktig samverkan med kommunen och dagliga utsättningsmöten under oroligheterna. I Köpenhamn vittnar Rigspoliti om utsatta områden där de förväntat sig social oro men inga våldsamma händelser uppstått. Under upploppen 2008 anlades 780 bränder. Endast tre av bränderna anlades i Fyn som är ett av de mest segregerade och socialt utsatta områdena i Köpenhamn. Till skillnad från de andra städerna som omfattats av projektet var de ingen specifik händelse eller specifikt ingripande från polisen som utlöste upploppen 2008 i Köpenhamn. Däremot hade missnöje grott bland ungdomarna under en längre tid som sedan kulminerade. Missnöjet grundade sig i att ungdomar med utländsk härkomst känt sig trakasserade på grund av ständiga poliskontroller. De uppgav även att det ska ha förekommit rasistiska tillmälen i samband med kontrollerna. Polisen i Köpenhamn arbetar mycket relationsskapande där analyser av upploppen visat att det finns ett behov av en kulturförändring. Därför arbetar polisen mycket med vilka signaler man sänder ut till ungdomarna. Vad säger vi? Hur säger vi? Vad gör vi? Hur gör vi skillnad på människor och människor? Polisen föredrar att kalla de områden där den sociala utsattheten är som störst för utsatta områden, till skillnad från regeringen som kallar dessa områden för Ghetton. Regeringen har tagit fram den s.k. ghettolistan, som är gemensamt framtagen över partigränserna innehållande nationella punkter för insatser i dessa områden. Planerna kan t.ex. bygga på snabba reaktioner, synlighet och relationer. 10

14 Gemensamt för både London och Köpenhamn är att deras välutvecklade samverkansarbete bygger på struktur, regelbundenhet, kontinuitet och personliga relationer. En förutsättning för att nå dit är fokus och prioritet från högsta ledningen. Studiebesöket från Paris visade att polisen inte arbetar brottsförebyggande i någon större utsträckning, utan att arbetet i första hand är inriktat på olika former av bekämpning och repressivt arbete. I Frankrike finns även möjligheter att stifta lagar och begränsa människors rörelsefrihet på ett annat sätt än i Sverige. Vi anser inte att detta är förenligt med åtgärderna som måste vidtas för att komma tillrätta med de multifaktoriella orsakerna till social oro där man måste samverka över organisationsgränserna i alla nivåer i samhället. Den lokala Polisen i det utsatta området Seine-Saint-Denis arbetar endast med samverkan på strategisk nivå där bl.a. borgmästare, skolchefer, fastighetsägare och polisen ingår. Veckovisa möten bedrivs där man bestämmer strategin. Någon samverkan med exempelvis trossamfund förekommer inte, snarare försöker polisen infiltrera muslimska föreningar som ett led i att bekämpa terrorismen. Slutord Samverkansarbetet i London har visat sig vara mycket framgångsrikt på flera sätt. Utsättningsmöten mellan polis, kommun och övriga samverkansaktörer visade sig i samband med upploppen 2011 vara ett mycket framgångsrikt arbetssätt för att skapa gemensamma insatser och åtgärder. Utsättningsmöten bedrivs även i de svenska städerna som omfattas av projektet vilket presenteras mer djupgående i metodhandboken. Även arbetet med sociala medier visade sig vara ett framgångsrikt verktyg i London, både för polisens men även för ungdomarnas räkning. Vi anser att samverkansarbetet med sociala medier måste utvecklas i Sverige där man på olika sätt kan mobilisera samhällets företrädare, samt informera allmänheten i samband med oroligheter. Även detta område presenteras mer djupgående i metodhandboken. Studiebesöken i de svenska städerna, samt London och Köpenhamn visar att det är otroligt viktigt att arbeta relationsskapande i utsatta områden. Det krävs även att nationella partier arbetar tillsammans med gemensamma åtgärder för att stävja problematiken då grundorsakerna är rotade på samhällsnivån, t.ex. segregation, utanförskap och socioekonomiskt utsatthet. Som tidigare nämnts går inte Paris strategier mot social oro att implementera i Sverige då dem enbart arbetar repressivt, vilket enligt oss inte är den rätta vägen att gå för att komma tillrätta med problematiken. 11

15 I arbetet med projektet har föräldrar, utbildning och arbete visat sig vara de största risk- och skyddsfaktorerna. För att uppnå resultat krävs en lokalt strukturerad samverkan över organisationsgränserna där man bejakar och bemöter alla multifaktoriella orsaker till social oro och kriminalitet. Det krävs att man gemensamt tar tag i problematiken på alla nivåer i samhället, från högsta strategiska nivå ner till lägsta operativa nivå. Multifaktoriella riskfaktorer grundar sig i fem nivåer i samhällsstrukturen: Samhället (politik, demokrati m.m.), närsamhället (socioekonomisk status, normbildningar, social kontroll m.m.), familjen (avsaknad av pro-sociala förebilder, förhållanden, boendesituation m.m.), vänner (meningsfull fritid, tillhörighet m.m.), samt individnivå (psykisk ohälsa, missbruk m.m.). Det är en sammantagning av dessa faktorer som skapar de största riskerna, där varje kontext (område och individ) är unik. Det finns alltså ingen given samverkansstruktur eller givna arbetssätt som fungerar i alla områden. Det är heller inte givet att tidigare forskning kan appliceras i en svensk kontext. Vi menar dock att våra arbetssätt är tillämpbara och värda att spridas då dem varit framgångsrika i de städer som omfattats av detta projekt. De flesta kommuner har lokala Brå där det redan bedrivs någon form av samarbete mellan aktörer. Denna metodhandbok är en vägledning till hur man kan utveckla och arbeta vidare med strukturerad samverkan utifrån ungdomar och social oro. Forskning och rapporter Botkyrka kommun. (2010). Att hantera social oro och upplopp. Del av en hållbar samhällsutveckling. Botkyrka Kommun. Brå. (2010). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag. Clarke, Ronald V., Eck, J. (2006) Bli en problemlösande brottsanalytiker i 55 steg. Polishögskolan 2006:1. Merton, Robert K. (1968). Social theory and social structure enl. ed. New York: Free press. Polismyndigheten i Stockholms län. (2012). Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet. Stockholm: Polismyndigheten Torstensson, M., & Wikström, P-O. (1995). Brottsprevention och problemorienterat polisarbete. Rikspolisstyrelsen. Stockholm: Gotab. 12

16 Bilaga Varningssignaler/indikatorer på social oro Denna checklista är ett förslag till hur en analys kan underlättas när det gäller att bedöma om det finns en fara för social oro i en stadsdel. Checklistan är tänkt att användas i ett samverkanssammanhang mellan kommun/stadsdelar, polis och räddningstjänsten. Signaler och tecken måste tolkas och sättas i ett sammanhang. Ett områdes problembild och samhälleliga resurser varierar och förändras över tid. Nr Värdera nedanstående i skala 1 4, där 1 stämmer inte alls och 4 stämmer mycket bra Polis och andra aktörer 1 Har polisen gjort någon omfattande insats i området som uppfattats som kränkande eller diskriminerande? 2 Har polisen gjort ingripande mot enskilda personer som uppfattats som kränkande eller diskriminerande? 3 Har några andra aktörer (väktare, trafikvakter, räddningstjänst och andra myndighetsutövare) hindrats eller blivit utsatta för provokationer? Kommunen/stadsdelen och omvärlden 4 Har kommunen/stadsdelen genomfört större neddragningar/förändringar i olika avseenden (socialtjänst, fritid, skola m fl.) som föranlett missnöjesyttringar? 5 Finns det social oro i andra stadsdelar av kommunen eller i andra delar av Sverige? 6 Finns det någon våldsam konflikt i omvärlden (staden, Sverige eller internationellt) som påverkar kommunen/stadsdelen? 7 Förekommer politisk aktivitet i form av t.ex. kampanjer, namninsamlingar, demonstrationer eller ockupationer som tyder på ett missnöje från delar av befolkningen? Tecken på oro 8 Har det förekommit stenkastning eller hot mot poliser? 9 Har det förekommit anlagda bränder i området? 10 Finns det något mönster när det gäller anlagd brand av mindre omfattning/falsklarm? 11 Finns upplag av stenar och tillhyggen vid platser nära anlagd brand? 12 Finns det ryktesspridning i området? 13 Finns det diskussioner på sociala medier som kan tyda på oro? 14 Finns det personer som nyligen har frihetsberövats/frigivits med anledning av oro? 15 Har ledande kriminella nyligen frigivits? 16 Har media rapporterat kring läget i kommunen/stadsdelen? 17 Finns annan underrättelseinformation? Andra aspekter 18 Är det skollov eller nära förestående lov? 19 Är det helgdagar eller nära förestående helgdag? 20 Är väderläget gynnsamt för utomhusaktiviteter? 13

Samverkan mot Social oro

Samverkan mot Social oro Samverkan mot Social oro Metodhandbok Jesper Lindblom En sammanfattning från Västerorts Polismästardistrikt Förord Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senare åren drabbat

Läs mer

Metodhandbok för samverkan mot social oro

Metodhandbok för samverkan mot social oro #Samverkansocialoro www.polisen.se https://polisen.azurewebsites.net Polisen Samverkan social oro Metodhandbok för samverkan mot social oro Syftet med huvudrapporten Utvärdera samverkan i Järvaområdet

Läs mer

2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.

2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. 1 Samordning fo r trygghet och brottsfo rebyggande arbete i Ö rebro. En gemensam målsättning för kommunen, polisen och fastighetsägare är att

Läs mer

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet With the financial support from the Prevention of and Fight aganist Crime Programme of the European Union European Commission - Directorate-General Home affairs This publication reflects the views only

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Samverkan mot Social oro

Samverkan mot Social oro Samverkan mot Social oro Metodhandbok Jesper Lindblom Västerorts Polismästardistrikt www.polisen.se Förord Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senare åren drabbat socioekonomiskt

Läs mer

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan

Läs mer

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta

Stöd till trygghetsvärdar i Tensta SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-06 Handläggare: Michael Frejd Telefon: 08-508 03 254 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Förvaltningens förslag till

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan

Läs mer

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5

Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Dir. 2014:103 Kommittédirektiv En nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Dir. 2014:103 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen

Läs mer

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet With the financial support from the Prevention of and Fight aganist Crime Programme of the European Union European Commission - Directorate-General Home affairs This publication reflects the views only

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Motion av Jonas Segersam (KD) angående handlingsplan mot våldsbejakande extremism

Motion av Jonas Segersam (KD) angående handlingsplan mot våldsbejakande extremism KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Davidsson Per Datum 2016-08-19 Diarienummer KSN-2016-0245 Kommunstyrelsen Motion av Jonas Segersam (KD) angående handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till

Läs mer

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet TENSTA 1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet 8. Förutsättning för att lyckas 9. Projektorganisation

Läs mer

Riktlinje mot våldsbejakande extremism

Riktlinje mot våldsbejakande extremism Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Växjö 2014-10-08 Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Vad är social

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN INLEDNING I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en viktig roll i det förebyggande riskhanteringsarbetet. I dessa beskrivs risker som framförallt

Läs mer

Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism i Tanums kommun

Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism i Tanums kommun Riktlinjer för arbetet mot våldsbejakande extremism i Tanums kommun Antagna av kommunstyrelsen 2016-06-07, 158 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte och mål 3 1.2 Källor och kunskap 3 1.3 Rekommendation

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Våldsbejakande extremism att arbeta förebyggande och utbilda är rätt väg

HANDLINGSPLAN. Våldsbejakande extremism att arbeta förebyggande och utbilda är rätt väg HANDLINGSPLAN Våldsbejakande extremism att arbeta förebyggande och utbilda är rätt väg Sammanfattning INGEN FÖDS TILL EXTREMIST. Den våldsbejakande extremismen breder ut sig. Även i Svalövs kommun syns

Läs mer

Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism

Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för arbetet mot våldsbejakande extremism Örebro kommun 2015-11-20 orebro.se 2 HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM Bakgrund

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående:

Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Framställande till Stadsdelsnämnden Rinkeby- Kista angående: Etablering av Fryshusets trygghetsskapande verksamhet i Husby och samarbete med Stadsdelsnämnden i Husby Syfte Minska destruktivt utanförskap

Läs mer

Antagna av Kommunfullmäktige

Antagna av Kommunfullmäktige Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126 2 Syfte Skapa förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället. Stimulera

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

Plan för arbete mot våldsbejakande extremism

Plan för arbete mot våldsbejakande extremism Plan för arbete mot våldsbejakande extremism 2016 2018 Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med Tills vidare Diarienummer 2016-467-163 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8

Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8 Bilaga 4 Dnr A156.566/2014 Dnr Spånga-Tensta sdf 1.1-253/2014 Sida 1 (11) 2014-04-10 Åtgärdsplaner Innehåll Samverkansforum Sida BRÅ-råd 2 Grannsamverkan 3 Grannstöd 4 Krissamverkan 5 Orossamtal 6 Samtidigt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun

Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun 2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse Skara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg 2017-2018 Ersätt med datum Samverkan för ökad trygghet Skara kommun och Polismyndigheten Region Väst, Lokalpolisområde Västra

Läs mer

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare.

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare. Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende Roger Hellström, Insatsledare. 1 Vision: Öka känslan av trygghet hos boende i Gottsunda. Ge Gottsunda ett bättre anseende. 2 Fakta,

Läs mer

Kort om Linköping. Regionalt nav för arbetspendlare Lägst skattesats i regionen Residensstad/regionhuvudort

Kort om Linköping. Regionalt nav för arbetspendlare Lägst skattesats i regionen Residensstad/regionhuvudort Kort om Linköping 152 000 invånare - landets femte största stad Låg snittålder 39 år 34 procent har högskoleutbildning Universitet Universitetssjukhus Regionalt nav för arbetspendlare Lägst skattesats

Läs mer

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning

Dialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning Dialog och samarbete Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Kortversion socialutveckling.goteborg.se Dialog och samarbete I den här broschyren får du en

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-003/950 SID 1 (8) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Effektivare insatser

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde

Samverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun

Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg

Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Islamisk kultur center i Rinkeby

Islamisk kultur center i Rinkeby Islamisk kultur center i Rinkeby 2015-05-13 Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Vi är den största organisationen i Somaliska gruppen i Sverige, detta innebär att våra medlemmar är mer än 3000. Majoriteten

Läs mer

Förslag på verksamhetsplan 2008

Förslag på verksamhetsplan 2008 Förslag på verksamhetsplan 2008 VISION Centrala Hisingen en levande stadsdel mitt i Göteborg. VERKSAMHETSIDÉ FCH samverkar och driver utvecklingen av Centrala Hisingen, för att stärka området som en omtyckt

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer