Samverkan mot Social oro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan mot Social oro"

Transkript

1 Samverkan mot Social oro Metodhandbok Jesper Lindblom En sammanfattning från Västerorts Polismästardistrikt

2 Förord Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senare åren drabbat socioekonomiskt utsatta områden runt om i Europa. Projektet Metodhandbok för samverkan mot Social oro baseras på kunskap och praktiska erfarenheter från flera olika sektorer och yrkesgrupper både på strategisk och operativ nivå. Vi anser att det är viktigt att värna om demokratin och arbeta demokratifrämjande med fokus på mänskliga rättigheter. Under arbetsprocessen med projektet har samarbete bedrivits med FoU Väst, Göteborgs Universitet och Malmö Högskola. Detta har möjliggjort för oss att sätta våra kunskaper och erfarenheter i ett sammanhang med samhällsvetenskapliga teorier och tidigare forskning. Metodhandboken är en vägledning där professionella och ideella aktörer kan ta del av och implementera erfarenheter och framgångsrika praktiska arbetssätt i samverkan mot social oro. Metodhandboken erbjuder således inte ett exakt facit för hur samverkansarbetet ska genomföras eftersom varje kontext är unik, utan det är en vägledning med fokus på långsiktigt samverkansarbete som bedrivs utifrån lägesbilderna; grön, gul, röd och orange. För att motverka negativa utfall av multifaktoriella orsaker till social oro krävs tvärsektoriell samverkan från högsta strategiska nivå till lägsta operativa nivå. Projektet bygger på en utvärdering av samverkansarbetet i Järvaområdet samt lärdomar från studiebesök i Uppsala, Göteborg och Malmö samt London, Köpenhamn och Paris. Gemensamt för dessa områden är att de har drabbats av social oro i form av våldsamma upplopp, skadegörelse, anlagda bil- och skolbränder och stenkastning mot företrädare för samhället. Alla projektpartners som ingår i arbetet med metodhandboken är verksamma i de svenska städer som drabbats av omfattande social oro vilket gjort det möjligt att jämföra kunskap och erfarenheter utifrån olika kontext. Jesper Lindblom

3 Innehåll METODHANDBOK FÖR SAMVERKAN MOT SOCIAL ORO... 1 TEORETISKT RAMVERK... 3 SOCIAL ORO... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN... 7 LÄGESBILD... 7 Lokalt strukturerad samverkan... 8 ERFARENHETER... 9 SLUTORD FORSKNING OCH RAPPORTER BILAGA... 13

4 Metodhandbok för samverkan mot Social oro I svenska städer finns flera utanförskapsområden där den socioekonomiska statusen är betydligt lägre än övriga samhället. Dessa områden har stora ungdomsgrupper och en förhållandevis hög andel går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Även arbetslösheten och kriminaliteten är högre än genomsnittet. I dessa områden pågår en normaliseringsprocess mot kriminella attityder. Samverkansaktörer som arbetar i stadsdelarna har de senaste åren sett en tendens till att allt fler ungdomar avskärmar sig från det etablerade samhället och bildar subkulturer med egna värderingar, normer och lagar (Polismyndigheten i Stockholms län, 2012). Kriminalitet är acceptabelt i dessa områden och en allt större andel ungdomar tycks anse att brottslighet mot auktoriteter är ett naturligt beteende. Konsekvenserna blir att ungdomarnas chanser till att integreras i det svenska samhället minskar, samt att boende och samhällsaktörer upplever otrygghet och rädsla. Hög kriminalitet i ett område medför också att inflyttningar och etablering av näringsliv minskar eller uteblir. Detta leder till en självsegregering där området drivs av de destruktiva krafterna vilket ytterligare försvårar integration för nyanlända personer (Polismyndigheten i Stockholms län, 2012). Samverkan 1 i Västerort, Stockholm har byggts upp successivt, både i projektform och i den dagliga linjeverksamheten. Idag finns ett brett nätverk med samverkansaktörer som har god kunskap om varandras roller och arbetsuppgifter. Man har tagit lärdom av de tidigare misslyckade försöken till samverkan vilket bidragit med viktiga erfarenheter för framtiden. Utan de tidigare försöken finns en risk för att man inte lyckats utveckla det breda nätverk som finns idag då dessa var det första steget till kontakt mellan de olika organisationerna. År 2010 startade arbetet med projektet; Metodhandbok för samverkan mot Social oro. Projektet är EUfinansierat av Integrationsfonden och ägs av Polismästaren i Västerorts Polismästardistrikt. Projektpartners är Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista Stadsdelsförvaltningar. I projektet ingår även nyanlända tredjelandsmedborgare. En referensgrupp bildades med deltagare från polismyndigheterna och stadsdelsförvaltningarna i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö, 1 Samverkan i brottsförebyggande arbete innebär att parterna tillför sina specifika resurser, kompetenser och kunskaper, för att gemensamt minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar (inkl. rädsla) av brott (Brå, 2010). 1

5 Polisutbildningen samt Brandskyddsföreningen. Samarbete har även bedrivits med Göteborgs Universitet, Malmö Högskola och FoU Väst. Syftet med metodhandboken är att sprida erfarenheter och framgångsrika arbetssätt i samverkan mot social oro och ungdomar. Social oro avser anlagda bil- och skolbränder, stenkastning, skadegörelse, upplopp, samt hot och våld. Handlingarna utförs oftast av ungdomsgrupperingar vars handlingar riktas mot företrädare för samhället (Botkyrka kommun, 2010). Metodhandboken vänder sig främst till samverkansaktörer inom polis och kommun, där skola, socialtjänst och fritidsverksamhet ingår i kommunens ansvar. Andra användare kan vara brandförsvaret, ansvariga för kollektiva färdmedel, trossamfund, ideella organisationer, goda och relevanta krafter samt vissa yrkesutbildningar som t.ex. polishögskolan och socionomprogrammen. Målet är att nyanlända personer ska ha goda möjligheter att integreras i det svenska samhället och att fler ungdomar ska gå ut skolan med fullständiga betyg och öka sina möjligheter att bli självförsörjande som vuxna. Det borde innebära en minskad grogrund för kriminalitet och utslagning bland unga i framtiden. Fältstudier 2 i Järvaområdet utfördes i områdena Rinkeby, Tensta och Husby med fokus på vilka samverkansformer som tillämpades och vilka samverkansaktörer som medverkade i dem. Syftet med studien var att åskådliggöra framgångsrika arbetssätt inom samverkansarbete samt vilka fallgropar man bör undvika i ett samverkansarbete. Fältstudien utgick från kvalitativa semistrukturerade intervjuer, observationsstudier samt enkätstudier. Respondenter var personer som projektgruppen identifierade som nyckelpersoner för samverkansarbetet i Järvaområdet. Studiebesök har genomförts i svenska och europeiska städer som drabbats av Social oro. De städer som besöktes är Uppsala, Göteborg och Malmö samt London, Köpenhamn och Paris. Den information som inhämtades från respektive stad präglades av vilka personer projektet träffade, vilken roll de hade i sin organisation samt hur studiebesöket planerades. Genom att samla in nya kunskaper och erfarenheter från städerna var syftet att styrka, avfärda och utveckla samverkansarbetet i Järvaområdet. 2 För mer info om fältstudierna och studiebesöken, se Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet,

6 Teoretiskt ramverk Kortfattat tar metodhandboken en tydlig utgångspunkt i en modell som baseras på rutinaktivitetsteorin. I modellen är samverkan det centrala där arbetssätten och dess åtgärder riktas mot ungdomarna, platsen och den sociala kontrollen (Clarke & Eck, 2006). Ett exempel på arbetssätt som presenteras i metodhandboken är ungdomscentrum där åtgärder riktas mot ungdomar och föräldrar som är i behov av hjälp och stöd. Ett annat exempel är vikten av att städa upp platsen från lösa föremål och tillhyggen, övergivna bilar och öppna containrar, i syfte att systematiskt inventera ett område ur brotts- och trygghetssynpunkt. Nattvandringar är ett exempel där syftet är att öka den sociala kontrollen. Det ska tilläggas att de flesta arbetssätten berör och får effekt på alla tre områden i rutinaktivitetsteorin eftersom ungdomarna, platsen och den sociala kontrollen korrelerar med varandra, exempelvis mikroplatsprojekt som både fokuserar på platsens betydelse för brott och att öka den sociala kontrollen. Vi har lagt stor vikt vid applicerandet av samhällsvetenskapliga teorier bakom arbetssätten som i metodhandboken identifieras som framgångsrika, främst från den kriminologiska och sociologiska disciplinen. Exempelvis utgår den integrerade teorin (Torstensson & Wikström, 1995) från att individen kommer till en situation med en viss benägenhet att bryta mot lagens regler. Denna benägenhet bestäms i stor utsträckning av individens grad av självkontroll och styrkan hos de sociala banden till det konventionella samhället. Från brottspreventiv synpunkt innebär detta att målet är att stärka samhällets sociala kontroll och individens sociala band till det konventionella samhället. Det engelska ordet strain översätts till svenska som smärta eller frustration och är en stor riskfaktor för kriminalitet, avvikande beteende och sociala problem. Strainteorin är en strukturell teori som menar att kriminalitet och avvikande beteende grundar sig i samhällsstrukturen (Merton, 1968). Sammanfattningsvis har vi med kriminologiska och sociologiska teorier skapat oss ett teoretiskt ramverk som förklarar problematiken med social oro och ungdomskriminalitet från både samhälls- och individnivån. Arbetssätten som projektet identifierat som framgångsrika har vi sedan applicerat och ställt i relation till det teoretiska ramverket. 3

7 Social oro Forskning 3 kring Social oro pekar på fem nivåer av riskfaktorer till varför ungdomar involverar sig i destruktiva handlingar och kriminalitet. Samhället Avser bl.a. rådande konjunkturläge, integration, arbetsmarknad, attityder till invandring och kulturella värderingar. På den övergripande samhällsnivån uppstår segregation när sociala och geografiska skillnader sammanfaller. I segregerade områden som drabbats av Social oro råder socioekonomisk utsatthet och en hög grad av arbetslöshet. Närsamhället Avser bl.a. socioekonomisk status, resurstillgång, boendemiljö och prosociala förebilder. Signifikativt för utsatta områden är att det råder ett utanförskap till det övriga samhället. Den socioekonomiska statusen är låg och tillgången till samhällsresurser är ofta knappa. Detta föder känslor av orättvisa och maktlöshet. Boendemiljön kan också präglas av dålig standard och trångboddhet. Inom närsamhället saknas ofta pro-sociala förebilder och naturliga träffpunkter där ungdomar möter vuxna. Ofta ökar närvaron av ungdomsgrupperingar som ägnar sig åt kriminalitet. 3 FoU Väst (Russell Turner, 2013) 4

8 Familjen Avser bl.a. familjeförhållanden och boendesituation. Avsaknaden av pro-sociala förebilder inom familjen utgör en riskfaktor, det kan t.ex. handla om våld i hemmet eller att familjemedlemmar är inblandade i kriminell verksamhet. En dålig förebild eller avsaknaden av en manlig förebild inom familjen utgör en riskfaktor framförallt för pojkar. Lågt engagemang från föräldrar samt för sträng disciplin utgör också en riskfaktor. Trångboddhet är vanligt förekommande hos många familjer i utsatta områden vilket gör att ungdomar undviker att vara hemma och stannar ute längre på kvällarna. Vänner Avser bl.a. meningsfull fritid och tillhörighet. I utsatta områden finns en stark misstro och bitterhet mot samhället man anser sig stå utanför. Ofta dras ungdomar till andra frustrerade ungdomar i samma situation. I dessa destruktiva gemenskaper känner man sig plötsligt erkänd, meningsfull och stolt. Känslan av tillhörighet och tillit är otroligt viktig. Individnivå Avser bl.a. psykisk (o)hälsa, utvecklingsfas, impulsivitet och behov. Anledningen till att en individ involverar sig i social oro eller kriminalitet kan bero på ett ökat behov av social status, självförtroende eller självkänsla. Individen söker status och respekt, känslan av att bli någon. I samband med oroligheterna kan individen triggas igång av drivande krafter, samtidigt kan även grupptryck spela en betydande roll i samband med oroligheterna eftersom det ofta är ett mindre antal som är drivande. De drivande är ofta unga män med en kriminell livsstil som tjänar på samhällsföraktet som odlas i dessa områden. Det finns ett samspel mellan alla nivåer där individnivån ses som ett filter för övriga nivåer, där vi ser världen genom våra egna linser. Utanförskapet löper som en röd tråd genom alla nivåer vilket gör att det i utsatta områden bildas egna normer, värderingar och lagar. Unga män med kriminella värderingar gynnas av detta utanförskap och den misstro mot samhället som odlas eftersom man vill hålla samhällsinstitutioner på avstånd. Detta skapar en ond cirkel där utanförskap föder ännu mer social isolering. Strukturell prevention: Bättre levnadsförhållanden För att samhället ska vara tryggt och säkert krävs tvärsektoriell samverkan mellan myndigheter och samhälle från högsta strategiska nivå till lägsta operativa nivå. Politiker måste ta beslut och arbeta för att motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden. Åtgärder krävs som ökar människors möjligheter till arbete och utbildning, förbättrad vård, barnomsorg och fritidsverksamhet, och därmed minskar människors utsatthet för socioekonomisk stress. Det 5

9 är viktigt att ge nyanlända personer förutsättningar för att integreras i samhället och arbeta mot segregation och negativa attityder till invandring. Social prevention: Att stödja familjer och individer Den sociala preventionen riktar sig mot individer, familjer och grupper av barn och ungdomar som är i behov av stöd. Utsatta områden måste få förstärkta samhällsresurser för att minska utanförskapet och den socioekonomiska stressen. Elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem behöver stöd av berörda parter. Fokus på att stärka ungdomars självförtroende och självkänsla i positiv mening. Med fördel genomförs även hembesök i olika informations- och kunskapssyften samt oro- och konsekvenssamtal. Det är viktigt att stärka boendemiljön och minska trångboddheten, samt skapa meningsfull fritid och öka närvaron av pro-sociala förebilder i områdena vilket är ett viktigt komplement till den verksamhet som bör bedrivas på skolor. Situationsanpassad prevention: Områdes- och platsbaserade åtgärder Eftersom en del bostadsområden är särskilt utsatta för social oro är det viktigt med samordnade områdesbaserade analyser och insatser. I samverkan inventeras ett område ur trygghetssynpunkt där platser som kan orsaka social oro åtgärdas, t.ex. genom att avlägsna bråte, brännbara föremål och skymda platser med dålig belysning. Därefter tar man fram förslag på ytterligare kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Det är även av stor betydelse att identifiera mikroplatser och hot spots där man även analyserar vilka typer av händelser det är som sker. En sådan analys kan synliggöra en del av motiven och den aktivitet som sker i kontexten, exempelvis vid bilbränder kan vissa typer av motiv ligga bakom såsom försäkringsbedrägerier eller rent spänningssökande. Anläggs skolbränder på dagtid eller kvällstid respektive natten har det sannolikt olika orsaker. Brinner det i containrar kan det finnas ytterligare andra skäl. Utifrån en gemensam lägesbild kan berörda parter ta fram förslag på lämpliga åtgärder, t.ex. olika förändringar i gatumiljön. Åtgärder krävs för att stärka civilsamhället och den sociala kontrollen. Goda krafter kan ge värdefull information om vilka aktiviteter som sker på platsen, om det brukar ske en upptrappning innan oroligheter utbryter eller om oroligheterna brukar utlösas av en specifik händelse. I detta skede kan man med fördel analysera statistik över tid. Risken för att bli upptäckt är en avskräckande faktor för ungdomar, därför är det betydelsefullt att skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna. 6

10 Förutsättningar för samverkan Resultaten som framgår i fältstudien och studiebesöken delas in i fyra huvudkategorier: grundförutsättningar, värdeadderande faktorer, komplexa faktorer samt förbättringsområden. Grundförutsättningar Avser faktorer som anses grundläggande för att samverkan ska fungera, t.ex. gemensam lägesbild och mogen organisation. Värdeadderande faktorer Avser faktorer som utvecklat samverkan till det bättre, t.ex. uppmuntran och tydlighet. Komplexa faktorer Avser faktorer som är värdeadderande, men som kan vara riskfyllda och påverka samverkansarbetet negativt, t.ex. överarbetning och media. Förbättringsområde Avser faktorer som är bristfälliga och som kräver förbättring då de identifieras som värdefulla, t.ex. föräldrarnas roll. Lägesbild Arbetssätten som presenteras i metodhandboken tar sin utgångspunkt i fyra lägen: Grönt Gult Rött Orange Grönt läge I det gröna läget råder normalläge med linjeverksamhet. Här bedrivs det långsiktiga brottsförebyggande arbetet med inriktning på ungdomar och på att förbättra strukturer och rutiner i linjeverksamheten, och i samverkansarbetet. Gult läge I gult läge har underrättelse inkommit gällande oroligheter eller specifik händelse som kan medföra att våldsamheter utbryter. I gult läge är det viktigt att förbereda samverkansorganisationen för det röda läget. 7

11 Rött läge I detta skede har situationen eskalerat till kollektiva våldsyttringar i form av anlagda bränder, stenkastning, skadegörelse, samt våld och hot mot samhällsföreträdare. Det är viktigt att snabbt dämpa oroligheterna genom att implementera den organisation och de åtgärder som planerats. Orange läge Efter oroligheterna är det viktigt att förmedla information till de boende i området samt till alla inblandade samverkansaktörer. Den lokala samverkansorganisationen upprätthålls till efterverkningarna återgått till grönt läge. Arbetssätten som projektet identifierat som framgångsrika bedrivs som en process där de flesta av arbetssätten i den dagliga linjeverksamheten bedrivs även i de övriga lägesbilderna. Det kan exempelvis handla om utsättningsmöten som i grönt läge genomförs helgdagar samt lovdagar, men som under oroligheter intensifieras och istället hålls dagligen. Detsamma gäller oro- och konsekvenssamtal med ungdomar som också intensifieras under oroligheter. Arbetssätten är alltså inte tillämpbara endast under en enda specifik lägesbild, utan genomförs under de flesta lägesbilder där varje inträffad händelse/situation är unik och kräver särskilda åtgärder. Projektet har även tagit fram en checklista som utgör ett underlag för att bedöma huruvida det finns fara för social oro i ett område. Med hjälp av checklistan kan samverkansaktörer tillsammans avgöra vilken lägesbild som råder och ta fram åtgärdsförslag. Lokalt strukturerad samverkan I Göteborg, Malmö och Uppsala använder man sig av en framgångsrik lokal samverkansstruktur som är hämtad från Köpenhamn, där man sedan 1970-talet utvecklat en samverkansstruktur bestående av socialtjänst, skola och polis (SSP). Strukturen omfattar hela staden och inriktar sig på brottsförebyggande arbete med barn och ungdomar. Även i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholm har man inom stadsdelen skapat en samverkansstruktur som hämtat inspiration i Köpenhamnsmodellen. Behovet av en fast och strukturerad samverkansmetod i svenska storstäder uppstod som en respons på det ökade antalet uppgörelser mellan kriminella grupperingar, en ökad rekrytering till kriminella gäng bland ungdomar samt förekomsten av våldsamma upplopp i utsatta områden. Man ansåg att den etablerade modell som fanns i Köpenhamn skulle fungera ute i stadsdelarna då den gav förutsättningar för en konkret och tydlig linje i samverkan och i insatserna för ungdomarna. Hos polis och stad fanns önskemål om en gemensam organisation som tillsammans kunde samverka tvärsektoriellt och genomföra gemensamma insatser. 8

12 Syftet är att skapa alternativ för barn och ungdomar som hamnat snett och kommit på villovägar. Det kan handla om en fritidskontakt, en smidig och snabb kontakt med socialtjänsten eller en praktikplats. På detta sätt skapar man ett långsiktigt brottsförebyggande arbete och ett sammanhang där ungdomar omhändertas och ges förutsättningar för att utvecklas positivt. Tidig upptäckt och skyndsamhet är viktiga och framgångsrika faktorer i samverkansarbetet. En lokalt strukturerad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis förenklar och underlättar arbetet med det vi i projektet identifierat som grundförutsättningar för samverkansarbete, exempelvis gemensam lägesbild, regelbundna samverkansmöten på flera nivåer, mogen organisation, tid, kontinuitet, personliga relationer, engagemang och stöd från ledningen. Arbete på individnivå bygger på att vårdnadshavaren skriftligen godkänner att anställda från de tre myndigheterna får lov att lösa sekretessen och diskutera öppet om deras barn. Genom att de olika myndigheterna delger varandra information om hur de arbetar kring ett barn eller ungdom, ges bättre förutsättningar till att genomföra åtgärder samspelt och i rätt ordning. Erfarenheter Studiebesöken visar att samverkansmetoderna som används i de besökta svenska städerna till stor del bedrivs likartat. Att samverkansmetoderna liknar varandra inom Sverige är inte förvånande då myndigheter och organisationer kommunicerar och utbyter erfarenheter med varandra, samt att gemensamma styrdokument tagits fram av svenska myndigheter där arbetssätt och riktlinjer anges. Majoriteten av framgångsfaktorerna för samverkan som framhävs i studiebesöken liknar även de som framhävs i London och Köpenhamn. I Järvaområdet finns en samstämmighet i vad som saknas i samverkansarbetet. Samma farhågor och brister lyftes fram, t.ex. de stora utmaningarna som problematiken medför. Andra grundproblem är att det inte finns ett nationellt samverkansforum för organisationerna och att samverkan är svår att mäta. Ett nationellt samverkansforum är av betydelse främst för att samverkansarbetet ska kunna fortgå även då det sker omorganisationer inom myndigheter. Tvärsektoriell samverkan är därför av yttersta vikt. I London 2011 var det tydligt hur ungdomarna snabbt kunde mobilisera sig genom sociala medier, i synnerhet Facebook och Twitter. Sociala medier var även ett värdefullt verktyg för polisen och kommunen då man efter upploppen kunde mobilisera befolkningen, så att de kunde hjälpa till att städa upp områdena som drabbats hårdast. Ett annat mönster som framträdde var 9

13 att de flesta ungdomar som greps i samband med upploppen blev gripna inom av radie av 1 km från sina egna hem. Polisens strategi var att hålla en hög polisiär närvaro samt arbeta kontinuerligt och långsiktigt tillsammans med kommunen. Polisen har även etablerat god relation och samverkan med Imamen för den största moskén i London vilket varit värdefullt i samband med oroligheter. Under upploppen träffades kommunen och polisen tillsammans med andra aktörer i området, t.ex. skola, socialtjänst, renhållningsarbetare, parkeringsvakter och volontärer, varje morgon kl Kommunen sammankallade och var ansvariga för dessa möten. Syftet med mötena var att utbyta information, skapa en gemensam lägesbild, och utifrån problembilden och gemensamma prioriteringar upprätta handlingsplaner, där det tydligt framgick vad som skulle göras, hur det skulle göras, vem som skulle göra vad samt vem/vilka som var ansvariga. Sammanfattningsvis kunde CSP (Community Saftey Partnerships meetings) konstatera att även om det uppstod oroligheter i vissa områden så kunde flera upplopp förhindras genom hög polisiär närvaro, långsiktig samverkan med kommunen och dagliga utsättningsmöten under oroligheterna. I Köpenhamn vittnar Rigspoliti om utsatta områden där de förväntat sig social oro men inga våldsamma händelser uppstått. Under upploppen 2008 anlades 780 bränder. Endast tre av bränderna anlades i Fyn som är ett av de mest segregerade och socialt utsatta områdena i Köpenhamn. Till skillnad från de andra städerna som omfattats av projektet var de ingen specifik händelse eller specifikt ingripande från polisen som utlöste upploppen 2008 i Köpenhamn. Däremot hade missnöje grott bland ungdomarna under en längre tid som sedan kulminerade. Missnöjet grundade sig i att ungdomar med utländsk härkomst känt sig trakasserade på grund av ständiga poliskontroller. De uppgav även att det ska ha förekommit rasistiska tillmälen i samband med kontrollerna. Polisen i Köpenhamn arbetar mycket relationsskapande där analyser av upploppen visat att det finns ett behov av en kulturförändring. Därför arbetar polisen mycket med vilka signaler man sänder ut till ungdomarna. Vad säger vi? Hur säger vi? Vad gör vi? Hur gör vi skillnad på människor och människor? Polisen föredrar att kalla de områden där den sociala utsattheten är som störst för utsatta områden, till skillnad från regeringen som kallar dessa områden för Ghetton. Regeringen har tagit fram den s.k. ghettolistan, som är gemensamt framtagen över partigränserna innehållande nationella punkter för insatser i dessa områden. Planerna kan t.ex. bygga på snabba reaktioner, synlighet och relationer. 10

14 Gemensamt för både London och Köpenhamn är att deras välutvecklade samverkansarbete bygger på struktur, regelbundenhet, kontinuitet och personliga relationer. En förutsättning för att nå dit är fokus och prioritet från högsta ledningen. Studiebesöket från Paris visade att polisen inte arbetar brottsförebyggande i någon större utsträckning, utan att arbetet i första hand är inriktat på olika former av bekämpning och repressivt arbete. I Frankrike finns även möjligheter att stifta lagar och begränsa människors rörelsefrihet på ett annat sätt än i Sverige. Vi anser inte att detta är förenligt med åtgärderna som måste vidtas för att komma tillrätta med de multifaktoriella orsakerna till social oro där man måste samverka över organisationsgränserna i alla nivåer i samhället. Den lokala Polisen i det utsatta området Seine-Saint-Denis arbetar endast med samverkan på strategisk nivå där bl.a. borgmästare, skolchefer, fastighetsägare och polisen ingår. Veckovisa möten bedrivs där man bestämmer strategin. Någon samverkan med exempelvis trossamfund förekommer inte, snarare försöker polisen infiltrera muslimska föreningar som ett led i att bekämpa terrorismen. Slutord Samverkansarbetet i London har visat sig vara mycket framgångsrikt på flera sätt. Utsättningsmöten mellan polis, kommun och övriga samverkansaktörer visade sig i samband med upploppen 2011 vara ett mycket framgångsrikt arbetssätt för att skapa gemensamma insatser och åtgärder. Utsättningsmöten bedrivs även i de svenska städerna som omfattas av projektet vilket presenteras mer djupgående i metodhandboken. Även arbetet med sociala medier visade sig vara ett framgångsrikt verktyg i London, både för polisens men även för ungdomarnas räkning. Vi anser att samverkansarbetet med sociala medier måste utvecklas i Sverige där man på olika sätt kan mobilisera samhällets företrädare, samt informera allmänheten i samband med oroligheter. Även detta område presenteras mer djupgående i metodhandboken. Studiebesöken i de svenska städerna, samt London och Köpenhamn visar att det är otroligt viktigt att arbeta relationsskapande i utsatta områden. Det krävs även att nationella partier arbetar tillsammans med gemensamma åtgärder för att stävja problematiken då grundorsakerna är rotade på samhällsnivån, t.ex. segregation, utanförskap och socioekonomiskt utsatthet. Som tidigare nämnts går inte Paris strategier mot social oro att implementera i Sverige då dem enbart arbetar repressivt, vilket enligt oss inte är den rätta vägen att gå för att komma tillrätta med problematiken. 11

15 I arbetet med projektet har föräldrar, utbildning och arbete visat sig vara de största risk- och skyddsfaktorerna. För att uppnå resultat krävs en lokalt strukturerad samverkan över organisationsgränserna där man bejakar och bemöter alla multifaktoriella orsaker till social oro och kriminalitet. Det krävs att man gemensamt tar tag i problematiken på alla nivåer i samhället, från högsta strategiska nivå ner till lägsta operativa nivå. Multifaktoriella riskfaktorer grundar sig i fem nivåer i samhällsstrukturen: Samhället (politik, demokrati m.m.), närsamhället (socioekonomisk status, normbildningar, social kontroll m.m.), familjen (avsaknad av pro-sociala förebilder, förhållanden, boendesituation m.m.), vänner (meningsfull fritid, tillhörighet m.m.), samt individnivå (psykisk ohälsa, missbruk m.m.). Det är en sammantagning av dessa faktorer som skapar de största riskerna, där varje kontext (område och individ) är unik. Det finns alltså ingen given samverkansstruktur eller givna arbetssätt som fungerar i alla områden. Det är heller inte givet att tidigare forskning kan appliceras i en svensk kontext. Vi menar dock att våra arbetssätt är tillämpbara och värda att spridas då dem varit framgångsrika i de städer som omfattats av detta projekt. De flesta kommuner har lokala Brå där det redan bedrivs någon form av samarbete mellan aktörer. Denna metodhandbok är en vägledning till hur man kan utveckla och arbeta vidare med strukturerad samverkan utifrån ungdomar och social oro. Forskning och rapporter Botkyrka kommun. (2010). Att hantera social oro och upplopp. Del av en hållbar samhällsutveckling. Botkyrka Kommun. Brå. (2010). Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag. Clarke, Ronald V., Eck, J. (2006) Bli en problemlösande brottsanalytiker i 55 steg. Polishögskolan 2006:1. Merton, Robert K. (1968). Social theory and social structure enl. ed. New York: Free press. Polismyndigheten i Stockholms län. (2012). Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet. Stockholm: Polismyndigheten Torstensson, M., & Wikström, P-O. (1995). Brottsprevention och problemorienterat polisarbete. Rikspolisstyrelsen. Stockholm: Gotab. 12

16 Bilaga Varningssignaler/indikatorer på social oro Denna checklista är ett förslag till hur en analys kan underlättas när det gäller att bedöma om det finns en fara för social oro i en stadsdel. Checklistan är tänkt att användas i ett samverkanssammanhang mellan kommun/stadsdelar, polis och räddningstjänsten. Signaler och tecken måste tolkas och sättas i ett sammanhang. Ett områdes problembild och samhälleliga resurser varierar och förändras över tid. Nr Värdera nedanstående i skala 1 4, där 1 stämmer inte alls och 4 stämmer mycket bra Polis och andra aktörer 1 Har polisen gjort någon omfattande insats i området som uppfattats som kränkande eller diskriminerande? 2 Har polisen gjort ingripande mot enskilda personer som uppfattats som kränkande eller diskriminerande? 3 Har några andra aktörer (väktare, trafikvakter, räddningstjänst och andra myndighetsutövare) hindrats eller blivit utsatta för provokationer? Kommunen/stadsdelen och omvärlden 4 Har kommunen/stadsdelen genomfört större neddragningar/förändringar i olika avseenden (socialtjänst, fritid, skola m fl.) som föranlett missnöjesyttringar? 5 Finns det social oro i andra stadsdelar av kommunen eller i andra delar av Sverige? 6 Finns det någon våldsam konflikt i omvärlden (staden, Sverige eller internationellt) som påverkar kommunen/stadsdelen? 7 Förekommer politisk aktivitet i form av t.ex. kampanjer, namninsamlingar, demonstrationer eller ockupationer som tyder på ett missnöje från delar av befolkningen? Tecken på oro 8 Har det förekommit stenkastning eller hot mot poliser? 9 Har det förekommit anlagda bränder i området? 10 Finns det något mönster när det gäller anlagd brand av mindre omfattning/falsklarm? 11 Finns upplag av stenar och tillhyggen vid platser nära anlagd brand? 12 Finns det ryktesspridning i området? 13 Finns det diskussioner på sociala medier som kan tyda på oro? 14 Finns det personer som nyligen har frihetsberövats/frigivits med anledning av oro? 15 Har ledande kriminella nyligen frigivits? 16 Har media rapporterat kring läget i kommunen/stadsdelen? 17 Finns annan underrättelseinformation? Andra aspekter 18 Är det skollov eller nära förestående lov? 19 Är det helgdagar eller nära förestående helgdag? 20 Är väderläget gynnsamt för utomhusaktiviteter? 13

Samverkan mot Social oro

Samverkan mot Social oro Samverkan mot Social oro Metodhandbok Jesper Lindblom En sammanfattning från Västerorts Polismästardistrikt Förord Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senare åren drabbat

Läs mer

Metodhandbok för samverkan mot social oro

Metodhandbok för samverkan mot social oro #Samverkansocialoro www.polisen.se https://polisen.azurewebsites.net Polisen Samverkan social oro Metodhandbok för samverkan mot social oro Syftet med huvudrapporten Utvärdera samverkan i Järvaområdet

Läs mer

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet With the financial support from the Prevention of and Fight aganist Crime Programme of the European Union European Commission - Directorate-General Home affairs This publication reflects the views only

Läs mer

Samverkan mot Social oro

Samverkan mot Social oro Samverkan mot Social oro Metodhandbok Jesper Lindblom Västerorts Polismästardistrikt www.polisen.se Förord Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senare åren drabbat socioekonomiskt

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet

Utvärdering av samverkan för att förebygga social oro i Järvaområdet With the financial support from the Prevention of and Fight aganist Crime Programme of the European Union European Commission - Directorate-General Home affairs This publication reflects the views only

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Sverigedemokraterna Eskilstuna

Sverigedemokraterna Eskilstuna Sverigedemokraterna Eskilstuna Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll 1 Inledning... 4 2 Vision... 5 3 Besparingar, prioriteringar och mål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen...

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Beyron Ahxner Projektledare, trygghetsamordnare Botkyrka kommun Bakgrund Diskussionen påbörjades för ca 3 år sedan. Botkyrkas tankar och inriktning

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Datum 2012-08-01. Slutrapport angående avtal om lokalt utvecklingsarbete i Gottsunda- Valsätra

Datum 2012-08-01. Slutrapport angående avtal om lokalt utvecklingsarbete i Gottsunda- Valsätra KS 8 5 SEPT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Morén Åsa Datum 2012-08-01 Diarienummer KSN-2010-0321 Kommunstyrelsen Slutrapport angående avtal om lokalt utvecklingsarbete i Gottsunda- Valsätra Förslag

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Rapatac och vår omvärld

Rapatac och vår omvärld www.rapatac.se Bilaga Rapatac och vår omvärld Innehåll Förord... 2 Rapatac och vår omvärld... 3 Rapatac en del av näringslivet... 3 Rapatac för invånarna i Gävle kommun... 4 Minska utanförskapet i Gävle

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Spridning av metodhandboken samverkan mot social oro

Spridning av metodhandboken samverkan mot social oro Sammanställning av studiebesök vid polisen i Amsterdam med inriktning på Community Policing, 26 nov 2013. I samband med medverkan i EU-konferensen om social oro i Amsterdam fick jag möjlighet att göra

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik

Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik Anlagd brand ett samhällsproblem Margaret S. McNamee, SP Brandteknik Nationella skadekonferensen 2013 2:a Barndsäkerhetsforumet med tema Förskola Skola Anlagd brand lite siffror Räddningstjänsten åker

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ

HANDLINGSPROGRAM 2007-2010 ALLA BEHÖVS I MALMÖ ALLA BEHÖVS I MALMÖ Socialdemokraterna i Malmö vill arbeta för att:» Grundskolan och förskolan ska fungera så att ingen förälder ska behöva välja bort förskolan eller skolan i sin närhet av kvalitetsskäl.»

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

3.1 Malmö... 6. 3.2 Göteborg... 8. 3.3 Södertälje... 9. 3.4 Botkyrka... 10. 3.5 Stockholm... 12. 3.6 Uppsala... 13

3.1 Malmö... 6. 3.2 Göteborg... 8. 3.3 Södertälje... 9. 3.4 Botkyrka... 10. 3.5 Stockholm... 12. 3.6 Uppsala... 13 Att hantera social oro och upplopp del av en hållbar samhällsutveckling Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1 Inledning... 1 2 Vad är social oro och upplopp? Hur kan det förklaras?... 2 3 Hur ser

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010 Checklistor Skolfaktorer Farligt eller dåligt skolklimat? Mobbning? Bestraffande skolkultur? Hög omsättning på lärare och vikarier? Inadekvat nivå och innehåll på undervisningen (för svårt, för lätt, för

Läs mer