Sammanfattning av Malmö Stads erfarenheter av samarbetet med Lugna gatan/fryshuset

Transkript

1 Sammanfattning av Malmö Stads erfarenheter av samarbetet med Lugna gatan/fryshuset Inledning Denna rapport baseras på de erfarenheter av samarbetet med Lugna gatan som stadsdelsförvaltningarna Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård sammanställt och utgör ett underlag för beslut om fortsatt samarbete mellan Malmö Stad och Fryshuset avseende verksamheten Lugna gatan. Rapporten har sammanställts på uppdrag av förvaltningscheferna i Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård. Beslut om förlängning alternativt uppsägning av gällande avtal mellan Malmö Stad och Fryshuset skall fattas senast den 30 september Bakgrund Lugna Gatan inledde sin verksamhet 1995 i Stockholm. Tanken var att minska våld, skadegörelse och annan brottslighet bland unga genom att skapa en verksamhet som drivs av andra unga med erfarenhet av utanförskap, missbruk och kriminalitet. Verksamheten kom tidigt också att få en arbetsmarknadspolitisk inriktning genom att bli ett sätt att ge unga människor från förorterna möjlighet till sysselsättning och ett arbete. Under våren 2006 startade Lugna Gatan upp sin verksamhet i Malmö i ett treårigt samarbetsprojekt mellan Malmö Stad och Fryshuset i Stockholm. Lugna gatan finns i stadsdelarna Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden. Projektet har finansierats genom KS-medel kopplat till Välfärd för alla. SDF Södra Innerstaden slöt ett motsvarande avtal direkt med Fryshuset och har finansierat projektet med stadsdelsnämndens egna medel. Inom ramen för projektet finns en skolverksamhet och en områdesverksamhet. Avtalet med Fryshuset förlängdes till att även omfatta sammanfattning av samarbete (4) Under tiden som Lugna gatan har bedrivit verksamhet i Malmö har tre utvärderingar genomförts: Mind the Gap! av Charlotte Engel december 2007, finansierad av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av Fryshuset, Socioekonomiskt bokslut av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog 2008 på uppdrag av Fryshuset samt Förortens kapital av Thomas Öhlund på uppdrag av Allmänna arvsfonden.

2 2 (8) Verksamhetsidé Gemensamt för Lugna gatans olika verksamheter är att värdarnas roll som förebilder för andra ungdomar sägs vara den viktigaste faktorn. De värdar som rekryteras är arbetslösa unga vuxna i åldrarna 20 år och uppåt. De skall vara naturliga ledare med mycket god kännedom om stadsdelens problem samt god personkännedom bland yngre i det geografiska området, eller i allmänhet. Om det funnits tidigare kriminalitet ska ställningstagandet vara tydligt avståndstagande. Det är samhällets normer och värderingar som skall läras ut. Multietnisk kompetens är önskvärd, gärna flerspråkig. Värdarna genomgår tre månaders grundutbildning på Fryshuset, och har sex månaders provtjänstgöring innan de blir tillsvidareanställda. Alla som arbetar inom Lugna gatan skall lämna kontinuerliga urinprov. Värdarna får handledning av sina arbetsledare, men det finns även nationella handledare att tillgå inom Fryshuset. Värdarna får därutöver viss fortbildning. Vid verksamhetsstarten i Malmö 2006 anställdes tre stadsdelsvärdar, två skolvärdar samt en arbetsledare i respektive stadsdel. I stadsdelsvärdarnas uppdrag ingår att rekrytera och utbilda juniorvärdar som utgörs av ungdomar mellan år boende i stadsdelen. Dessa är ideellt engagerade och tillsammans med värdarna är dessa juniorer ute i sitt område på kvällar och helger i syfte att minska skadegörelse och annan kriminalitet i stadsdelen och för att öka tryggheten för de boende. Syftet är också att visa på en alternativ livsstil för ungdomar i stadsdelen samt att uppmuntra ungdomar att känna större ansvar för sin stadsdel. Skolvärdarnas uppdrag är att knyta kontakter och skapa relationer till elevgrupper samt att bygga upp och driva en juniorverksamhet bestående av ca 15 elever i åk 7-9 i syfte att få eleverna att engagera sig och ta ansvar för skolmiljön. Förhoppningen är att detta ska stävja kriminalitet, mobbing, drogmissbruk, skolk och annan oro på skolan samt att skolvärdarna ska vara positiva förebilder för andra elever på skolan. Lugna gatans verksamhetsmål är: Att öka tryggheten i de stadsdelar där Lugna Gatan är verksam. Att jobba brottsförebyggande samt att minska rekryteringen av unga till en kriminell livsstil. Att fungera som en brygga mellan ungdomarna och vuxenvärlden. Att skapa en ny ungdomsgrupp med en positiv självbild. Att upparbeta samarbetsformer med andra aktörer i stadsdelarna.

3 3 (8) En tydlig funktion som tillskrivs Lugna gatan är att vara mellanhand i sammanhang där det råder en brist på relationer mellan ungdomar i riskzonen och företrädare för det etablerade samhället. Det tycks finnas ett behov av en förmedlande länk till följd av att ungdomar i riskzon sägs ha lågt förtroende för myndighetspersoner, dels beroende på hur dessa närmar sig ungdomarna, dels beroende på att ungdomarna i många fall ärver föräldrarnas skepsis. Den specifika möjlighet som Lugna gatan sägs ha är att kunna skapa en annan relation och ett annat förtroende mellan sina medarbetare och ungdomar än vad företrädare för myndigheter kan göra. Ungdomarna lyssnar på ett annat sätt på Lugna gatans värdar som kommer från samma område och samma kultur och delar bakgrund. Värdarnas uppgift blir dels att förmedla kontakter mellan ungdomar som i någon mening far illa och tjänstemän som kan bistå dem, dels att förmedla information som kan utgöra underlag för myndigheternas agerande. Den önskvärda effekten av Lugna gatans insatser är att värdarna ska bidra till att skapa ett förtroende mellan ungdomar i utanförskap och det etablerade samhället där visionen är att få till stånd en lyckad integration. 1 Man skulle kunna säga att Lugna Gatan befinner sig i ett spänningsfält mellan ungdomarna i det område där man arbetar å ena sidan och den traditionella organisationsstrukturen i det svenska samhället å den andra. Utmaningen är att erövra mandat och legitimitet i båda dessa läger. På så sätt kan man säga att man befinner sig i ett svårhanterat spänningsfält mellan innanförskap och utanförskap. 2 Samverkansorganisation Vid verksamhetens uppstart i Malmö tillsattes en central styrgrupp som bestod av samordnaren för det brottsförebyggande arbetet i Malmö Stad, ansvarig samordnare från respektive stadsdel samt verksamhetsansvarig för Lugna gatan i Malmö. De tre stadsdelsförvaltningarna har valt att organisera den lokala samverkansstrukturen på likartat sätt, med en lokal styrgrupp bestående av representanter från skola, fritid och socialtjänstens förebyggande verksamhet samt arbetsledare och verksamhetsansvarig från Lugna gatan. Styrgruppernas huvudsakliga uppgift har varit att följa upp Lugna gatans uppdrag i stadsdelen, att underlätta samverkanskanaler, besluta om mål och inriktning för Lugna Gatans arbete, tydliggöra ansvarsområden m.m. Styrgruppen har delgivits verksamhetsrapporter som sammanställts av Lugna gatans arbetsledare. Formerna för rapporteringen har utvecklats efterhand. Dessa rapporter har lämnats månadsvis eller under kortare perioder. Även kopplingen till det lokala SSP-arbetet och det trygghetsskapande arbetet har varit gemensamt för de tre stadsdelarna. Lugna gatan har varit representerad i de lokala SSP-grupperna och/eller i nätverk för lokala 1 Engel Nilsson & Wadeskog 2008

4 4 (8) trygghetssatsningar, där ett syfte har varit att få in Lugna Gatan i ett förebyggande sammanhang tillsammans med andra brottsförebyggande aktörer för att underlätta implementeringen av verksamheten i stadsdelen. Samarbetet med Fryshuset/Lugna gatan regleras av ett avtal, där Malmö Stad/stadsdelsförvaltningarna står för lokal, lönekostnader för stadsdels- och skolvärdar samt kostnader för utbildning, arbetsledning och handledning. De tre arbetsledarnas tjänster finansierades genom medel från Allmänna arvsfonden t.o.m Stadsdelsförvaltningarnas erfarenheter Stadsdelsförvaltningarna Södra Innerstaden, Rosengård och Fosie lyfter fram ett antal allvarliga brister i samarbetet med Lugna gatan som är gemensamt för samtliga tre stadsdelar. Den kritik som framförs handlar främst om brister i arbetsledningen, oklara ställningstaganden kring värdegrundsfrågor, underlåtenhet att anmäla brott eller barn som far illa, kommunikationsbrister vid personalomsättningar och nyrekrytering samt hur Lugna gatan och Fryshuset agerat vid brottsmisstankar mot den egna personalen. Samtidigt lyfter stadsdelsförvaltningarna även upp positiva erfarenheter som bör tillvaratas i ett fortsatt utvecklingsarbete mellan stadsdelarna som riktas till ungdomar som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap. Detta gäller bl a enskilda värdars och juniorers förmåga att etablera förtroende inom stadsdelen genom interkulturell kompetens och en god förankring i området. Konceptet att arbeta nära och i samarbete med målgruppen anses framgångsrikt för att stärka anknytningen till det etablerade samhället. Implementeringsarbetet Det har tagit olika lång tid för Lugna gatan att etablera sig i de tre stadsdelarna. En gemensam målsättning i samtliga tre stadsdelar har dock varit att Lugna gatan skall finnas med i ett förebyggande sammanhang tillsammans med andra lokala förebyggande aktörer och ta eget initiativ till samverkan. Upplevelsen av att Lugna gatan haft en vilja att profilera den egna verksamheten och att samverkan oftast skett på initiativ från stadsdelsförvaltningen anges som ett hinder i implementeringsarbetet. Ett annat hinder i implementeringsarbetet är den misstro mot verksamheten som vissa samarbetspartners gett uttryck för och som grundar sig på tidigare erfarenheter av kriminalitet hos en del av Lugna gatans värdar samt en upplevd avsaknad av tydligt avståndstagande från tidigare kriminella handlingar. Denna misstro har förstärkts när enskilda värdar återfallit kriminalitet eller missbruk. Även om Lugna gatans ledning har varit tydlig i sitt agerande mot brottsmisstänkta värdar, där man svarat med avstängning och avsked från verksamheten, påverkas trovärdigheten negativt när liknande misstankar riktas mot personer i ledande befattningar och dessa tillåts arbeta kvar inom verksamheten. Detta har påverkat förtroendet för

5 5 (8) Lugna gatans verksamhet och medfört en tveksamhet från vissa aktörer till fortsatt samarbete. Tydligast har polisen varit i sitt ställningstagande där man idag tar direkt avstånd från Lugna gatan och inte vill ha med verksamheten att göra. En konsekvens av polisens avståndstagande är att polisen kan komma att utebli vid lokala samverkansmöten där Lugna gatan deltar, vilket skulle få till följd att kommunen tappar sin viktigaste samverkanspartner i det brottsförebyggande arbetet. Samtidigt framhåller samtliga tre stadsdelsförvaltningar att vissa värdar och juniorer inom Lugna gatan lyckats etablera ett bra förtroende inom stadsdelen och har en god förankring i området, en kompetens som anses viktig att tillvarata i det fortsatta ungdomsinriktade arbetet i stadsdelarna. Förankringen i stadsdelen har även förbättrats genom geografiska avgränsningar, som t ex Lugna gatans uppdrag i Seved. Samverkan I samband med etableringen av verksamheten 2006 har samverkan mellan Lugna gatan och andra lokala förebyggande aktörer tidigt initierats av stadsdelsförvaltningarna. Detta har, som nämnts ovan, skett i olika strukturerade former genom SSP och lokala trygghetssatsningar. En förstärkt samverkan har även etablerats mellan Lugna gatan och olika aktörer på fältet, t ex med Förebyggarteamet i Fosie och fältassistenterna i Södra Innerstaden, för ökad samordning kring förebyggande insatser i lokalområdet. Stadsdelsförvaltningarna upplever dock en bristande samverkan mellan Lugna gatan och Individ- och familjeomsorgens (IoF) myndighetsfunktion när det gäller barn som far illa. Under de år som Lugna gatan bedrivit verksamhet i Malmö kan Individ- och familjeomsorgen inte erinra sig om att det inkommit någon anmälan från Lugna gatan gällande barn eller ungdomar som riskerar att fara illa, vare sig i Fosie, Rosengård eller Södra Innerstaden. I utvärderingen Förortens sociala kapital 3 som fokuserar mycket på arbetet i Fosie, framgår det att detta är ett problem och att värdarna ofta får härbärgera svåra situationer med ungdomar i ett försök att lösa det själva. Lugna gatans verksamhet attraherar många ungdomar som befinner sig i riskzon och därför krävs det av verksamheten att även i vissa fall arbeta individinriktat och stödjande, något som Lugna gatans värdar saknar professionell utbildning för. Detta ger Lugna gatans värdar ett enormt ansvar i förhållande till dessa ungdomar som befinner sig i en redan sårbar och utsatt situation, ett ansvar som Lugna gatans värdar inte får bli lämnade ensamma med. Det kräver ett mycket nära samarbete och förtroende hos andra aktörer som arbetar förebyggande och inte minst med IoF. Om detta nära samarbete uteblir sker inget länkarbete mellan Lugna gatan och stadsdelsförvaltningarna kring ungdomar i riskzon. 3 Öhlund 2009

6 6 (8) Värdegrundsfrågor Samtliga tre stadsdelar uppger att det pågått en värdegrundsdiskussion mellan stadsdelsförvaltningen och Lugna gatan för att få till stånd en samsyn kring viktiga frågor som bör genomsyra verksamheten och som harmonierar med Malmö Stads värdegrund. En faktor som uppges påverka Lugna gatans ställningstaganden i olika frågor är att de anställda utgör en alltför homogen grupp. De värdar som rekryterats i Malmö har huvudsakligen varit män i åldern 20 år och uppåt. Den stora majoriteten bland värdarna har varit aktiva inom någon form av kampsport och redan före starten av Lugna gatan i Malmö utgjort ett befintligt nätverk. Detta bidrar till att verksamheten präglas av en manlig (ofta macho-) kultur, vilket bl a försvårar rekryteringen av unga kvinnor och tjejer. I värdegrundsdiskussioner har det även framkommit att det saknas enighet kring gemensamma värdegrundsfrågor inom Lugna gatan och att värdarnas ställningstaganden styrs i hög grad av privata åsikter som i flera fall stått långt ifrån den värdegrund som omfattar Malmö Stads anställda. Det är således svårt för samarbetspartners att få en tydlig uppfattning om vad Lugna gatan som organisation står för. En tydlig fråga där man skiljer sig åt är i synen på anmälan till socialtjänst eller tips till polis, vilket inte förekommer inom Lugna gatan. Värdegrundsfrågorna är särskilt viktiga i en verksamhet som grundar sig på erfarenhetsbaserat arbete och där värdarna skall utgöra förebilder för andra ungdomar. En annan skillnad märks i kunskapssynen kring förebyggande arbete, där Lugna gatan planerar sin verksamhet utifrån kunskap som bygger på egna individuella erfarenheter, vilket inte alltid stämmer överens med forskningsbaserad kunskap kring effekter av förebyggande insatser på gruppnivå. Detta innebär att Lugna gatan kan ge stöd för vissa metoder och förhållningssätt som Malmö Stad inte ställer sig bakom. Önskvärt hade varit att det funnits en dialog mellan Lugna gatan och Malmö Stad innan man genomför aktiviteter som i värsta fall kan verka kontraproduktivt, dvs. ej verka förebyggande. Kommunikation Den allvarligaste bristen som lyfts fram från de tre stadsdelarna handlar om bristen på kommunikation i samband med organisationsförändringar och personalomsättningar inom Lugna gatan. Vid upprepade tillfällen har förändringar skett utan att den centrala eller de lokala styrgrupperna först informerats. Personalomsättningen har varit hög både då det gäller arbetsledare och värdar. Bara i Fosie har ca tio värdar av olika anledningar lämnat sina uppdrag under en treårsperiod. Undantaget är Södra Innerstaden, där man lyckats behålla kontinuiteten bland personalen med få förändringar. Det har framförts från samtliga tre stadsdelsförvaltningar att det är önskvärt att man lokalt får vara delaktiga i rekryteringsprocessen av nya värdar. Den bristande kommunikationen har varit särskilt problematisk när det gäller

7 7 (8) förändringar i arbetsledningen. När två av de tre arbetsledarna slutade våren 2009 fick detta stora konsekvenser för den lokala arbetsledningen i stadsdelarna. En arbetsledare skulle nu ansvara för arbetet i samtliga tre stadsdelar vilket innebar minskad tillgänglighet och försämrad kontinuitet, kvalité och stöd till värdarna. Förändringen skedde utan att en dialog med styrgruppen föregick beslutet. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser stadsdelsförvaltningarna Södra Innerstaden, Rosengård och Fosie att det är viktigt att tillvarata kompetensen från de värdar och juniorer som lyckats etablera stort förtroende inom stadsdelen och som har en god förankring i området. Samtidigt uttrycker förvaltningarna misstro mot ledningen för Lugna gatan kring hur man agerat vid brottsmisstankar mot personer inom verksamheten. Ett annat problem är rekryteringen, där det skett för stora personalomsättningar och för lite dialog med stadsdelsförvaltningarna. Arbetsledningen inom Lugna gatan har förtunnats vilket fått negativa konsekvenser för det lokala arbetet. Polisens ställningstagande med att tydligt ta avstånd från Lugna gatans verksamhet riskerar att påverka samverkansarbetet med kommunen negativt. Stadsdelsförvaltningarna har inget förtroende för Fryshusets agerande i samband med massmediala utspel riktade mot polisen och man saknar ett tydligt avståndstagande från Lugna gatans sida gentemot den organiserade brottsligheten. Det är även oroande att inga formella anmälningar gjorts om brott eller barn som far illa under åren , i synnerhet när Lugna gatan arbetar i brottsutsatta områden där många barn och unga lever i socialt utsatta miljöer. I värdegrundsdiskussioner framgår att det finns tydliga skillnader i värdegrund mellan Lugna gatans värdar och Malmö Stads anställda. Rekommendationer Det är viktigt att tillvarata positiva effekter av samarbetet med Lugna gatan. Tiden med Lugna gatan har stärkt stadsdelsförvaltningarna i uppfattningen att insatser nära och i samarbete med målgruppen, med medarbetare som de unga kan identifiera sig med, är ovärderliga. Liksom nödvändigheten av att kunna erbjuda en trygghet och tillhörighet till något stärkande och positivt som alternativ till en kriminell livsstil. Trots ibland tveksamma förutsättningar har en del av Lugna gatans värdar och juniorer utfört ett mycket gott arbete och de har idag ett stort förtroende inom stadsdelarna. Mot bakgrund av de samlade erfarenheterna rekommenderar stadsdelscheferna i Södra Innerstaden, Rosengård och Fosie att avtalen med Fryshuset avslutas vid årsskiftet. Stadsdelsförvaltningarna ber att få återkomma med förslag på ett nytt koncept för hur de medel som anslagits för Lugna gatans verksamhet kan användas i stadsdelarnas förebyggande

8 8 (8) arbete riktat till ungdomar som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap. Stadsdelsförvaltningarna Södra Innerstaden, Rosengård och Fosie vill få ett nytt uppdrag att tillsammans arbeta fram ett förslag på hur förebyggande insatser kan utvecklas för att överbrygga klyftan mellan det etablerade samhället och ungdomar som växer upp i områden som präglas av ett socialt utanförskap. Detta utvecklingsarbete bör ske med koppling till Malmö Stads arbete med lokala områdesplaner inom ramen för det lokala utvecklingsavtalet LUA och samordnas genom Malmö Stads arbete med de s.k. fokusområdena. Malmö Carina Tempel Eva Alterbeck Anders Malmquist Stadsdelschef Stadsdelschef Stadsdelschef SDF Fosie SDF Rosengård SDF Södra Innerstaden