Samverkansforum. BRÅ-råd 2. Grannsamverkan 3. Grannstöd 4. Krissamverkan 5. Orossamtal 6. Samtidigt Först 7. Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8

Transkript

1 Bilaga 4 Dnr A /2014 Dnr Spånga-Tensta sdf /2014 Sida 1 (11) Åtgärdsplaner Innehåll Samverkansforum Sida BRÅ-råd 2 Grannsamverkan 3 Grannstöd 4 Krissamverkan 5 Orossamtal 6 Samtidigt Först 7 Social Insatsgrupp (SIG) Unga Vuxna 8 Sociala Insatsgrupper 9 Utsättningsmöte 10 Checklista Social Oro 11

2 Sida 2 (11) BRÅ råd s åtagande s åtagande Arbetet utgår från fem (5) fokusområden: 1. Störningar 2. Barn & ungdomar i riskzonen 3. Olovlig körning 4. Bostadsinbrott 5. Rent & snyggt Rådet arbetar med planering och samordning av förebyggande åtgärder samt uppföljning och utvärdering av gjorda insatser. Resultat från olika enkäter (trygghetsundersökningar), incidentrapporteringssystem och liknande. Klargöra utmaningarna och någon form av prioritering. Kommunicera aktiviteter inom respektive fokusområde. Se s och s kommunikationsplan. 1 gång per kvartal Ej aktuellt för detta forum Ej aktuellt för detta forum Stadsdelsdirektören s BRÅ-samordnare Deltar vid möten samt förmedlar aktuell relevant information. Nämndordföranden, vice nämndordföranden, Stadsdelsdirektören, BRÅ-samordnare, s avdelningschefer. Administrerar och deltar enligt beslut i stadsdelsnämnden. Stadsdelsdirektören utser deltagare. Lokal företagarförening, fastighetsägare. står för kostnader i samband med möten som t.ex. lokal och förtäring.

3 Sida 3 (11) Grannsamverkan Definition Resurser/funktioner/åtagande s åtagande s åtagande Grannsamverkan är ett koncept som bygger på att boende i ett område tillsammans förebygger brott genom att bilda ett nätverk. Varje grannsamverkansförening leds av ett kontaktombud. Syfte och mål med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten och trivseln i bostadsområdet. Det handlar främst om att förhindra bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. Många människor i stadsdelsområdet upplever otrygghet i sin boendemiljö. De saknar en nära kontakt med och. Området består av såväl villor som flerfamiljshus och de boende har varierande etnisk och språklig bakgrund. Detta innebär, framför allt i flerfamiljshus, en stor utmaning att sprida information och få förståelse för grannsamverkan som koncept. Engagerade grannar som tillsammans skapar aktiviteter i sitt närområde minskar risken för brott, i synnerhet bostadsinbrott. Varje grannsamverkansförening ansvarar själva för sina aktiviteter i aktuellt område i samråd med Södra Järva närpolisområde i samverkan med. De lokala föreningarna bjuder in till årliga möten eller vid behov. Södra Järva närpolisområde i samverkan med bjuder in kontaktombuden till möte vid behov. Södra Järva närpolisområde i samverkan med bjuder in kontaktombuden till möte vid behov. Södra Järva närpolisområde BF-polis från Södra Järva närpolisområde Utbildar, i samverkan med, utsedda kontaktombud samt sprider relevant information till grannsamverkansföreningarna. Utser kontaktperson (BF) som håller nära kontakt med områdets grannsamverkansföreningar. BRÅ-samordnare, parkingenjör, Fritid- och fältenhet. Samverkar med vid utbildning av utsedda kontaktombud. Bistår vid grannsamverkans- och boendemöten. Bostadsbolag, bostadsrättsförening, hyresgästförening. Inbjudande part står för kostnader i samband med möten som t.ex. lokal och förtäring.

4 Sida 4 (11) Grannstöd Definition Resurser/funktioner/åtagande s åtagande s åtagande Grannstöd är ett komplement till grannsamverkan och är en grupp frivilliga som patrullerar i bostadsområdena under dagtid med bil och/eller till fots. Grannstöd syftar till att mobilisera människor att ideellt engagera sig i aktiviteter mot brott och för säkerhet, trygghet och trivsel i sin boendemiljö. Många människor i stadsdelsområdet upplever otrygghet i sin boendemiljö. De saknar en nära kontakt med och. Utveckla arbetet med grannstöd i hela stadsdelsområdet. Under dagtid, när du är på arbetet, är grannstödet dina ögon och öron i området och minskar risken för bostadsinbrott. 1. Varje dag genomför Södra Järva närpolisområde en utsättning med aktuell grannstödspatrull. 2. Ordförande för grannstöd kallar till styrgrupps- och årsmöte där och deltar vid behov. Vid behov, brottsofferstöd - kommunikation Vid behov, brottsofferstöd - kommunikation Ordförande i grannstöd/chefen för Södra Järva närpolisområde s BRÅ-samordnare BF-polis från Södra Järva närpolisområde Informerar varje vardag till grannstöd om vad som har rapporterats med intresse för dem. Tar emot rapporter från grannstöd. BRÅ-samordnare, parkingenjör. Bistår med administrativ hjälp. Företagarförening, bostadsrättsförening, bostadsbolag. Respektive part bär sina egna kostnader.

5 Sida 5 (11) Krissamverkansgrupp s åtagande s åtagande Syftet med krissamverkansgruppen är att upprätthålla goda kontakter med viktiga instanser och aktörer i s geografiska område för att underlätta samarbete i händelse av kris och katastrof. Beredskap för att hantera konsekvenser för lokalsamhället som vid t.ex. social oro eller allvarliga olyckor. Att upprätthålla och utöka samverkan med viktiga aktörer i det geografiska området. Bättre samarbete med landstingets resursgrupper POSOM vid oväntade händelser. God beredskap och samarbete med andra aktörer verksamma i s geografiska område för att hantera oväntade händelser. 2 ggr/år, vår och höst Efter beslut av Styrgruppen Efter beslut av Styrgruppen och/eller central ledningsgrupp inom respektive myndighet. Stadsdelsdirektören s säkerhetsstrateg Deltar och bidrar med aktuell information. Stadsdelsdirektören, avdelningschefer, säkerhetsstrateg, kommunikationsstrateg, ersättare för avdelningschefer, parkingenjör, lokalintendent, lokalstrateg, utvecklingsstrateg, enhetschef Fält och Fritid samt BRÅ-samordnare. Administrerar och deltar i enlighet med s krisplan. Räddningstjänst, Socialjouren, Svenska kyrkan, skolan, entreprenörer, primärvård, psykiatrin m.fl. Gruppen är dynamisk. står för kostnader i samband med möten som t.ex. lokal, förtäring, utbildning, övning och föreläsning.

6 Sida 6 (11) Orossamtal Definition s åtagande s åtagande Orossamtal sker gemensamt med, (socialtjänsten) och föräldrar avseende ungdomar som befinner sig i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Även ungdomar under 15 år där inte begär LUL-utredning inom ramen för förhandsbedömning. Målet är att kvaliteten av orossamtalen säkerställs bl.a. genom att planering av samtalen sker gemensamt av och. Förberedelser kan ske via telefon eller möte. Obligatoriska orossamtal ska ske inom 48 timmar från den tidpunkt då den unge påträffats av polis eller socialtjänst eller när den unge anmälts för brott. Föräldrar ska få tidiga signaler om att deras barn befinner sig nära att bli kriminell eller hamna i ett missbruk. Vissa av ungdomarna fångas upp och kan komma att bli aktuella för social insatsgrupp. Enligt studier gjorda i Sverige och i England blev 1 av 5 som greps för rån/inbrott/stöld av bil som första brott vaneförbrytare (dömdes för 15 eller fler brott inom 9 år). För att resultaten av orossamtalen ska ha största effekt krävs att all sekretess hävs genom att barnens vårdnadshavare skriver under en samtyckesblankett. och arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra att en ung människa hamnar i kriminalitet eller i missbruk. Möten hålls enligt överenskommelser eller från fall till fall. kontaktar enhetschef för Barn och Ungdomsenheten. kontaktar förundersökningsledare vid Södra Järva närpolisområde. Fältassistenter kallar till orossamtal där ungdomar är under 15 år och brotten är ringa, exempelvis snatterier. och/eller Förundersökningsledare vid Södra Järva närpolisområde utser resurser att tillsammans med genomföra orossamtal. Chefen för Barn- och Ungdomsenheten Stadsdelsdirektören utser, i samråd med avdelningschefen för avdelningen Individ och Familj, resurser att tillsammans med genomföra orossamtal. Fältassistenter

7 Sida 7 (11) Samtidigt Först s åtagande s åtagande Skapa ett lokalt professionellt nätverk runt barn och unga i riskzon och deras föräldrar. De barn och unga som är i eller riskerar att hamna i riskzon möts av flera professioner i olika sammanhang. Förebyggande, främjande och åtgärdande insatser måste ske samordnat från olika professioner för att nå effekt både på kort och lång sikt. Öka kännedom och kunskap om yrkesgruppernas uppdrag, befogenheter, mandat, möjligheter och begränsningar för att göra samlade strategiska insatser med bästa möjliga kompetens. Överbrygga personalomsättningar och skapa kontinuitet för att gå från akuta insatser till planerade främjande insatser där de inblandade kan jobba utifrån flexibilitet och kreativitet inför de behov som identifieras. Styrka föräldragruppen och skapa framtidstro i barn- och ungdomsgruppen. Alla aktörer runt barn, unga och föräldrar påverkar utvecklingen. 1 gång per kvartal Efter beslut av Styrgruppen Efter beslut av Styrgruppen och/eller central ledningsgrupp inom respektive myndighet s utvecklingsstrateg s utvecklingsstrateg samt kontaktpoliser för aktuella skolor. Deltar i styrgrupp, samverkansledning vid gemensamma konferenser. Utser kontaktpolis till skolor efter behovsprövning. Stadsdelsdirektören, avdelningschefen för Individ och Familj, avdelningschefen för Förskola, utvecklingsstrateg, BRÅ-samordnare. Administrerar och leder arbetet. Utser deltagare. Grundskolechefer, chef för vårdcentralen. Partena bär sina egna personalkostnader. Budget finns inom för möteskostnader.

8 Sida 8 (11) Sociala insatsgrupper unga vuxna år Definition Sociala insatsgrupper för livsstilskriminella unga vuxna i åldern år. Avgränsat till individer från Tensta och Hjulsta. Målet är att livsstilskriminella unga vuxna i området lämnar sin kriminella livsstil och etablerar en socialt trygg tillvaro genom studier eller arbete. De gärningsmän som begår bl.a. inbrott och personrån i området är mycket unga och är oftast lokala ungdomar. Genom att skapa förtroende och med goda förebilder kan vissa ungdomars benägenhet att begå brott minskas och hindra nya ungdomar att välja kriminalitet. och (socialtjänsten) arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra att en ung människa hamnar i kriminalitet eller missbruk. Möten initieras av respektive part vid behov Stadsdelsdirektören s projektsamordnare Resurser/funktioner/åtagande samt kontaktperson (polis). s åtagande Kontrollerar att deltagarna inte har återfallit i brott/kontakt med Kriminalvården. Återkoppling till administratör/projektsamordnaren vid uppföljningssamtal. Försörjningsstödsenheten s åtagande Administrerar och leder verksamheten. Återkopplar till. Idrottsförvaltningen Tenstahallen, Jobbtorg, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården.

9 Sida 9 (11) Sociala insatsgrupper Definition s åtagande s åtagande Sociala insatsgrupper, en strukturerad samverkansform på lokal nivå med vårdnadshavare, (socialtjänst),, skola och andra viktiga aktörer som individinriktat samverkar för att stödja den unge att upphöra med kriminella handlingar. Målet med social insatsgrupp är att ungdomar som bedöms vara i riskzon att etablera en kriminell livsstil ska få stöd att etablera en socialt trygg tillvaro. De gärningsmän som begår brott som exempelvis inbrott och personrån i området är mycket unga. Det kan vara svårt att göra en bedömning av vilka ungdomar som ska erbjudas social insatsgrupp. Genom ett nära och förtroendefullt arbete kan vissa ungdomars benägenhet att begå brott minska och hindra nya ungdomar att välja kriminalitet. och arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra att en ung människa hamnar i kriminalitet eller i missbruk. Möten hålls enligt överenskommelser i respektive insatsgrupp Stadsdelsdirektören Södra Järva närpolisområde Utser kontaktperson (polis) till den unge som deltar i social insatsgrupp. Socialsekreterare Fattar beslut och administrerar beslut om social insatsgrupp. Utser kontaktperson inom. Fritid och fältenheten

10 Sida 10 (11) Utsättningsmöte Resurser/funktioner/åtagande s åtagande s åtagande s och s resurser, tillsammans med områdets goda krafter, träffas för att i samverkan skapa trygghet och lugn i området. Detta genom att planera och genomföra olika aktiviteter under aktuella kvällar/nätter -helger/skollov. Syftar även till att stävja ordningsstörningar. Under fredags- och lördagskvällar är det många människor som befinner sig utomhus nära olika centrum i området. Många av dessa är barn och ungdomar och många gånger är alkohol och andra droger bidragande orsaker till att framkalla olika sorters ordningsstörningar. Utmaningen är att få olika aktörer att arbeta tillsammans med att skapa ett lugn bland olika grupperingar i området. Goda krafter i samverkan med och bidrar till ett lugnare område. Utsättning fredagar och lördagar. Tensta 20:30 och Rinkeby 19:30. Inför mötet skickar ett sms till goda krafter, med information om det aktuella läget i området och förslag på ställen där många unga vistas Efter beslut av Styrgruppen Efter beslut av Styrgruppen och/eller central ledningsgrupp inom respektive myndighet. s BRÅ-samordnare Södra Järva närpolisområde Leda utsättningsmöten och informera om det aktuella utifrån inkomna rapporter samt checklistan för social oro. Fältassistenter Bjuder in till utsättningsmöten via SMS. Ansvarar för frivilliga krafter via fältassistenter. Exempel; Medborgarvärdar, Ungdomsvärdar, Fältassistenter, Nattvandrare, Lugna Gatan, Väktare (Cubesec). upplåter lämplig lokal för utsättningsmötena.

11 Sida 11 (11) Checklista Social oro s åtagande s åtagande Syftet med checklistan - social oro är att skapa en gemensam lägesbild gällande aktuell risk för så kallad social oro. Genom tidig identifiering av risken ökar möjligheterna att vidta rätt åtgärder i tid. Målet är att förhindra social oro i området. Vid ett flertal tillfällen har små konflikter blossat ut i social oro med upplopp och bränder som följd. För att motverka detta krävs att olika samhällsaktörer fångar upp och identifierar dessa för att kunna vidta gemensamma åtgärder i rätt tid. Att göra en korrekt lägesbedömning och arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra ryktesspridning och för att skapa trygghet och förtroende bland boende. Varje torsdag skickas en checklista från till som väger samman s lägesbild med s. Därefter distribueras en gemensam lägesbild tillbaka till och vidare till olika samverkanspartner. Checklista används dagligen för att bedöma lägesbild Checklista används dagligen för att bedöma lägesbild Södra Järva närpolisområde Södra Järva närpolisområde sammanställer information veckovis om ordningsläget. Delger informationen till goda krafter vid utsättningsmöten. BRÅ-samordnare, enhetschefen Fält och Fritid, parkingenjör. Kompletterar och förmedlar information från verksamheter till Södra Järva närpolisområde. Veckovis eller dagligen beroende av beredskapsläge. Väktarbolag