Syfte Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon.

Transkript

1 Samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar I socialtjänstens möte med ungdomar ligger några teoretiska modeller som grund för arbetet. En av dessa huvudteorier är att som bas att ta hänsyn till familjens relationer tills in omgivning och deras förmåga att upprätthålla och förändra. I denna punkt finns även som grund det salutogena synsätt som betonar vikten av att bygga på det som fungerar (det friska) Viktigt är också att då belysa vilka riskfaktorer och skyddsfaktorer som finns, både på individ och gruppnivå. Genom samlade insatser till familjer med särskilt brottsaktiva ungdomar stärka den unge, föräldrarna och yngre syskon. Bryta kriminaliteten Stärka skyddsfaktorerna hos den unge och familjen Föräldrarnas och den unges hälsa ska förbättras Familjens försörjning ska förbättras Barnens skolprestationer ska förbättras Barnens och föräldrarnas sociala förmågor ska öka Nätverk och barnens fritid ska stärkas Metod Urval: Fem familjer väljs ut av ungdomsgruppen i dialog med ungdomsutredarna inom polisen. Urvalsgrunder är brottsaktiv ungdom i början av tonåren som socialtjänsten och polisen träffat på upprepade gånger. Den gemensamma bedömningen är att det finns stor risk för fortsatt kriminalitet. Ungdomen har syskon som också är kända av socialtjänsten och/eller polisen, alternativt att det finns yngre syskon i familjen. En annan urvalsgrupp är ungdomar som är placerade på institution och skall återvända till sin familj i Landskrona. Tillvägagångssätt Allmänt gäller det att skapa ett positivt samarbetsklimat kring familjen och myndigheter, organisationer och nätverk som finns runt familjen. Dessa familjer prioriteras under perioden extra jämfört med övrigt familjearbete inom öppenvården. Arbeta individuellt med behandling och stöd till den unge och familjen genom befintlig öppenvård. Kartlägga familjens andra samhällskontakter och nätverk tillsammans med familjen. Skapa samarbete med berörda och gemensamma mål kring familjens hälsa, sociala situation och barnens skolarbete.

2 Fortsatt arbete med berörda familjer Under 2010 fortsätta informera och skapa samarbete med berörda myndigheter och organisationer. I samband med urval av familjer förtydligas samverkanspartners och syftet med denna samverkan. Berörda i samverkan blir bla arbetsförmedling, vuxenförvaltningen, BUP, grundskolan, förskolan och Polisen. Eventuellt berörda samverkanspartners informeras allmänt för att i ett senare skede informera berörda om avsikten med aktuell prioritering. Att positiva förändringar skett under 2010 i berörda familjer i enlighet med ovan uppsatta mål, jämfört med sommaren 2009 som jämförelsetidpunkt. Vilka insatser har genomförts? Skriftligen bedöma insatsernas betydelse och verkan utifrån uppsatta mål i genomförande planer. Utgå från risk- och skyddsfaktorer. Mäta mot; barnens skolprestationer, närvaro, beteendeproblematik, inkomna polisrapporter, fysisk och psykisk hälsa, självförsörjning, fritidsaktiviteter.

3 Påverkansprogram Förutom den vardagliga positiva påverkan alla medarbetare på BUN genomför i sina kontakter med ungdomar är det viktigt att kunna ha en kompetens kring de mer evidensbaserade programmen som är av mer behandlingskaraktär. Kommunen har för avsikt att öka denna möjlighet för ungdomar att delta i olika påverkansprogram Utveckla genomförandet av aktuella påverkansprogram som en metod i arbetet med berörda ungdomar Finna och utbilda oss i evidensbaserade kompletterande program som matchar ungdomars behov Utöka möjligheterna för ungdomar att delta i olika påverkansprogram Metod/Tillvägagångssätt Inventering av evidensbaserade påverkansprogram och behovet av olika program. Utbilda personal Implementera i berörda verksamheter Inventering av evidensbaserade påverkansprogram fortsätter under Implementeringen av befintliga påverkansprogram pågår under samma period. Arbetet sker i första hand inom Barn- och ungdomsförvaltningen (IFORS). Att i kombination med övriga insatser på familje eller individnivå minska det negativa beteende som ligger till grund för genomförande av påverkansprogram Hur många personer har fått utbildning inom de evidensbaserade påverkansprogram vi valt att använda oss av? Vilka nya påverkansprogram har infört och i vilken omfattning har påverkansprogrammen används? I de individuella ärendena ska vi använda självskattningsinstrumentet efter genomfört program. sker 6 månader efter avslutat program och dessa redovisas årligen i en sammanställning. Som ett komplement kan statistik från polisen visa på förändringar i det kriminella beteendet.

4 Illegala krogar I det brottsförebyggande arbetet mot våld i offentlig miljö och droger är arbetet mot illegala krogar, "svartklubbar", en viktig verksamhet. Polisen i Landskrona kommer tillsammans med Landskrona Stad och andra samverkanspartners vidta åtgärder för att försvåra och i största möjliga mån förhindra denna verksamhet. /syfte Att minska antalet illegala krogar samt att på längre sikt förbättra den allmänna ordningen och säkerheten i centrala Landskrona Metod Genom informationsinhämtning (direkt/indirekt) skall aktörer och svartklubbar kartläggas. Polispersonal skall genom olika metoder kontrollera uppgifter för att öka polisens kunskap om svartklubbarna. Med stöd av ordningslagen genomförs kontroller av lokaler som sannolikt bedriver illegal verksamhet av karaktären "svartklubb". Kontrollerna genomförs i samverkan med Räddningstjänsten och Miljöförvaltningen Lagföra de personer som står bakom verksamheterna. Samarbete med Försäkringskassan skall ske för att öka effekten av polisens arbete. Försäkringskassan utgör en viktig del i lagföringen av personerna som drar ekonomisk vinning i svartklubbarna. Identifiera och undersöka besökarnas behov av eventuella vårdinsatser. Genom god samverkan skall fastighetsägarna i förekommande fall uppmärksammas på problemen och på olika sätt underlätta polisens arbete. Det är önskvärt att fastighetsägarna agerar aktivt för att försvåra eller omöjliggöra etablering av illegal verksamhet i sina lokaler och att de vid konstaterade fall av svartklubbsverksamhet vidtar åtgärder för att säga upp hyresavtal. Närpolisen Landskrona, Landskrona Stad, Fastighetsägare och Försäkringskassan. Detta dokument rör Lagföra aktörerna bakom de illegala klubbarna. Att minska den olagliga, icke kontrollerade tillgängligheten till alkohol. Öka den upplevda tryggheten i Landskorna. Försvåra för kriminella grupperingar i Landskrona att tjäna pengar på illegal alkoholhantering. Identifiera personer som lider av alkoholism och erbjuda dem hjälp inom ramen för den kommunala verksamheten. Polisen skall kontinuerligt bearbeta underrättelser om svartklubbar. Därigenom kan mönster identifieras och problemets omfattning kartläggas.

5 I början av året skall polisen genomföra en kartläggning av den illegala krogverksamheten. Denna sker genom inre och yttre spaning. På slutet av året sker samma kartläggning, detta leder till en jämförelse för att fastställa utfallet.

6 Samordnad tillsyn Forskning visar på starka samband mellan alkohol och våld. Hög berusningsgrad liksom att många alkoholpåverkade människor samlas på en och samma plats ökar risken för våld. Att minska det polisanmälda våldet i krogmiljöer med 5%. Säkerställa att servering av alkohol endast sker på ett sådant sätt att skador eller brister i allmän ordning och nykterhet inte uppstår. Metod Polisen och kommunen skall utöva gemensam myndighetstillsyn. Tillvägagångssätt Tillståndsmyndigheten sammankallar till planering och gemensam tillsyn minst fyra gånger per år. Vi planeringen klarläggs vilken ansvarsfördelning och vilka uppgifter respektive myndighet måste ha. Önskvärt att samma personer från myndigheterna deltar i alla tillsynsbesök. Vi har en tillsynsgrupp som är väl samarbetad och på så vis genomför grundlig men ändå för krögarna, inte allt för störande tillsyn. Utgångspunkten är att arbetet sker genom god kommunikation och i dialog med krögarna. De fyra tillsynsbesöken fördelas över året och även över dygnet. Ett par veckor innan varje tillsynsbesök skall vi träffas för att gemensamt utse vilka objekt som skall besökas. Om alla berörda myndigheter får möjlighet att komma med de kunskaper de har kommer vi att få ett urval av relevans. Vid den första träffen i januari kommer vi att fastställa närmare datum för 2010 år tillsynsbesök. Detta för att underlätta planering och genomförande för samtliga berörda. Vuxenförvaltningen (Tillståndsmyndigheten), Närpolisen, ansvarar för tillsynen enligt alkohollagen 8:1. Räddningstjänsten, Skatteverket och Miljöförvaltningen skall konsulteras. Minskad risk för olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. Det polisanmälda våldet i krogmiljö. Antal genomförda tillsynsomgångar.

7 Ansvarsfull alkoholservering Utbildningen Ansvarsfull alkoholservering en beprövad arbetsmetod för att förebygga och minska alkoholrelaterat våld och skador i restaurangmiljöer ska genomföras två gånger per år. Att minska det polisanmälda våldet i krogmiljöer med 5%. Att minst 50 anställda inom krognäringen i Landskrona under 2010 ska genomgå utbildningen ansvarsfull alkoholservering. Öka medvetenheten hos restaurangpersonalen om vikten av ansvarsfull alkoholservering och det ansvar som vilar på personalen. Metod I samverkan med Polis och restaurangbranschen anordna utbildningstillfällen för krogpersonal i enighet med STAD modellen i Stockholm och Länsstyrelsens tidigare Skåneprojekt, för vilket ansvaret numera är utlagt på kommunerna. Tillvägagångssätt Arbetsmetoden Ansvarsfull alkoholservering innebär ett strukturerat och målmedvetet arbete för att förebygga och minska alkoholservering till ungdomar under 18 år och till märkbart berusade gäster på krogen. Metoden bygger på lokal mobilisering, utbildning i ansvarsfull alkoholservering, policyförändringar och en effektiv tillsyn. Meningen är att kommunen, polisen, restaurangägare och deras anställda tillsammans ska bedriva ett långsiktigt arbete med tydliga mål där alla berörda parter är aktivt involverade. Det är först när en effektiv tillsyn (kontroller och sanktioner) kombineras med en ansvarsfull alkoholservering som det blir långsiktiga effekter på fyllerirelaterade problem. Två utbildningstillfällen per år kommer att erbjudas. Under 2010 skall utbildningen äga rum 1 och 8 februari respektive 20 och 27 maj. Vuxenförvaltningen, Närpolisen och Krögarna. En projektgrupp för detta är etablerad. Utbildningsföretagen med vilka redan etablerats ett fungerande samarbete kommer att fortsätta sitt engagemang. Minskade alkoholrelaterade skador och våld på krogen. Det polisanmälda våldet i krogmiljö. Hur många anställa inom krognäringen i Landskrona har under året gått utbildningen ansvarsfull alkoholservering?

8 Ungdomsforum Landskronas ungdomsforum skall ses som en långsiktig satsning inom det brottsförebyggande området. Arbetet är ett samarbete mellan Polisen och Räddningstjänsten i Landskrona. Tanken är att det genom ungdomsforum skall skapas en plattform för direkt kontakt mellan vuxna och ungdomar. /syfte Bygga upp förtroende och bra relationer Ta tillvara ungdomars tankar, idéer och erfarenheter Förhindra att ungdomar fastnar i ett liv med kriminallitet och droger Ge ungdomar information om hur polis och räddningstjänst arbetar Förbättra polisens och räddningstjänstens arbete Metod/tillvägagångssätt För ledningen av forumet svarar närpolischefen i Landskrona och förvaltningschefen för Räddningstjänsten. De skall träffa och prata med ungdomarna i rådet om normer och värderingar, om ungas villkor, om deras syn på vuxnas och ungdomars förhållande och på polisens och räddningstjänstens arbete. Genom att peka på positiva alternativ skall negativa mönster brytas. Landskronas ungdomsforum skall, fullt uppbyggt, bestå av ungdomar från olika skolor och bostadsområden. En strävan skall vara att forumets medlemmar fördelas lika mellan tjejer och killar i en ålder av år. De deltar frivilligt och utan ersättning och rekryteras från Landskronas skolor genom rektorer, lärare och fritidsledare. Föräldrarna informeras i samband med uttagningen. Varje möte har ett förutbestämt tema. Studiebesök och föredragshållare kan vara inslag i forumets möten. Förslag till teman för mötena kan vara: Brott och kriminella nätverk Otrygghet Hur polis, räddningstjänst och ungdomar bemöter varandra Hur förhindrar man att unga begår brott Alkohol och andra droger? Varför ser vår lagstiftning ut som den gör och vem är den till för? Kränkande beteende och särbehandling. Normer och värderingar och hur dessa begrepp förändras i och med ålder, kunskap och erfarenhet. Förhållandet barn/förälder. Hur skall en bra förälder vara? Vad är viktigt? Brottsofferstöd Rättegångsskola/våga vittna Trafik Forumet ska träffas minst 6 gånger per år. För närvarande ingår 7 ungdomar i åldern år i forumet. Rekrytering av ungdomar till forumet kommer att fortsätta under 2010.

9 Räddningstjänsten, Närpolisen och skolorna i Landskrona. Förväntad effkt Att nå ut till ungdomar i eller nära riskzonen för kriminellt beteende och bryta negativa mönster hos dessa ungdomar och kamrater i deras närhet. Tryggare ungdomar med starkt civilkurage Ökad förståelse för polisens och räddningstjänstens sätt att arbeta Ökad förståelse för ungdomarnas situation Enkät vid avslutat medlemskap på temat "vad har Ungdomsforum betytt för dig". Antalet genomförda möten Antalet ungdomar som deltagit i forumet Vilka teman som utgjort underlag för forumets möten

10 Samling mot brott Genom ett myndighetsövergripande samarbete ska arbetet mot de som har valt en kriminell livsstil genom att t.ex. utnyttja systemet, försörja sig på bidragsfusk och svartjobb inledas. Samordnade insatser mot de som valt en kriminell livsstil. En brottslighet som är satt i system är ett problem både nationellt och lokalt. Ytterst är det ett hot mot demokratin. t med Samling mot brott är att kommun och polis tillsammans med andra berörda aktörer ska göra det svårare för de som valt en kriminell livsstil. Genom samverkan får vi bättre möjligheter till samplanerade insatser och kan på så sätt arbeta mer effektivt och långsiktigt. Metod/Tillvägagångssätt Att ta initiativ till samt stödja och driva nätverk och samarbetsprojekt som ska leda till konkreta åtgärder mot de som valt en kriminell livsstil. Att arbeta långsiktigt och strukturellt genom att försvåra för kriminell verksamhet. En ledningsgrupp med representanter från Landskrona stad, Närpolisen i Landskrona, Helsingborgs stad, Närpolisen i Helsingborg, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogden och Tullverket bildas. Den operativa gruppen med representanter från Landskrona stad, Närpolisen i Landskrona, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogden och Tullverket fortsätter det arbete som påbörjades hösten Gruppen träffas minst en gång per månad. Den operativa gruppen träffas minst en gång per månad. Ledningsgruppen träffas en gång på hösten och en gång på våren. Närpolisen, Skatteverket, Försäkringskassan, Vuxenförvaltningen, Stadsledningskontoret, Kronofogden, Tullverket och Helsingborgs stad. En samordning av våra insatser mot de som valt kriminalitet som livsstil. Vilka samverkanspartners har engagerats i arbetet? Hur många gånger har grupperna träffats under året?

11 Kontaktpoliser för högstadie- och gymnasieskolor Varje höstadie- och gymnasieskola har fått en särskilt utsedd kontaktpolis. Arbetssättet möjliggör tidig identifiering och agerande. Att tidigt upptäcka barn och ungdomar med riskbeteende. Att skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och polis. Tillvägagångssätt Samtliga högstadie- och gymnasieskolor har under det gångna året (2009) fått en särskild utsedd kontaktpolis. Detta samarbete skall under 2010 fortsätta och ytterligare utvecklas. Polisen skall fungera som råd och stöd i polisiära frågor samt genomföra spontanbesök i skolorna. Polisen skall också medverka i de nätverksmöten som finns på en del av skolorna. Löpande 2010 Samverkanspartner Närpolisen Landskrona Landskrona Stad (BUN) Gymnasieskolorna Friskolorna Kontaktvägarna mellan skola och polis blir tydliga. Personkännedomen polis/ungdomar ökar och möjligheten att förbli anonym för ungdomar med riskbeteende minskar. Antal nätverksgrupper som är aktiva och fulltaliga Vilka skolor har fungerande nätverksgrupper. Antal genomförda möten

12 Föräldrastöd Föräldrarna är vår viktigaste brottsförebyggande resurs. Forskning visar att föräldrars kontakt med sina barn, insyn i deras liv och deras känslomässiga relationer och kommunikation är av största betydelse ur ett brottsförebyggande perspektiv. Under 2010 ska vi fortsätta vidareutveckla Aktivt föräldraskap, Orosamtal och Örebro preventionsprogram (ÖPP). et är att under 2010: Programmet Aktivt föräldraskap ska genomföras med minst 20 grupper. Att orossamtal blir en regelbunden metod inom polisen. Att ÖPP har startat ht 2010 i berörda skolor. Stärka föräldrar i föräldrarollen under barnets uppväxt och i olika krissituationer i livet. Metod/Tillvägagångssätt Föräldrastöd erbjuds idag genom öppenvårdens familjestödsgrupp i form av samtal, rådgivning, föräldrautbildning (AP) och samarbetssamtal. Även föräldrar med spädbarn 0-1 år erbjuds föräldrautbildning genom BVC. Rådstugan har genom sin verksamhet social rådgivning för föräldrar med barn 0-6 år. I dagsläget finns ett större antal medarbetare med utbildning att leda Aktivt föräldraskap. En utbildning som har ett främjande perspektiv. Fortsatt implementering av orossamtal som en metod i föräldrastöd pågår även under Utbildning av personal i denna metod kommer även fortsättningsvis att ske inom fritidssektorn, skolans elevvårdsteam och skolledning. Även polisen kommer som en vidareutveckling att använda metoden med början 2010, som ett verktyg i sitt förebyggande arbete Örebro preventionsprogram (ÖPP) är ytterligare en form av föräldrastöd som genomförs i samband med skolans föräldramöten. Metoden bygger på föräldrainformation och nätverksbygge bland föräldrar för att kunna sätta tydliga gränser vad gäller ungdomarnas alkoholkonsumtion. Grundskolan och delar av IFORS kommer att under 2010 påbörja de aktiviteter som beskrivs i För- och Grundskolans nya handlingsplan för alkohol och drogförebyggande arbete där ÖPP är ett beslutat verktyg I början av året fastställa datum, plats och ansvariga för utbildningarna i Aktivt föräldraskap som ska genomföras under Detta planeras av medarbetare på Rådstugan som fungerar som koordinator. Orossamtal fungerar mer och mer som en löpande metod inom berörda verksamheter. Polisen kommer att under första kvartalet 2010 börja med metoden. ÖPP kommer att påbörjas formellt höstterminen 2010 på berörda skolor enligt kommande beslut i BUN (januari 2010)

13 Grundskolan, förskolan, BVC, Vuxenförvaltningen, Svenska kyrkan och Brottsförebyggande rådet. Genom programmet Aktivt föräldraskap hjälps föräldrar att se nya sätt att lösa konflikter och problem. Kursen ger verktyg i föräldraskapet och möjlighet att utveckla en positiv självkänsla hos såväl föräldrar som barn. Effekten av orossamtal är att berörd personal på ett bättre sätt än innan ska kunna ta tag i situationer där man känner oro för den unges beteende eller situation, men inte nödvändigtvis har bevis riktat mot någon. Nästa steg är att vid behov involvera dessa i en enkel handlingsplan för att stärka skyddsfaktorer kring den unge. av ÖPP och andra preventiva insatser är att debutåldern för alkohol höjs, att antalet föräldrar som bjuder minderåriga på alkohol hemma har minskat samt att antalet ungdomar i 9nde klass som någon gång provat narkotika ska minska. Jämförelse mellan genomförda drogvaneundersökningar Vi kommer årsvis att redovisa hur många föräldrar som nåtts av de olika former av föräldrastöd som erbjuds samt beskriva resultat av enkäter. Utvärdering skall ske efter genomförd insats genom enkät eller skattningsinstrument. I vissa fall skapas fokusgrupper med deltagarna Hur många grupper har genomgått Aktivt föräldraskap? Hur många och vilka har utbildats i metoden orossamtal? Vilka av berörda skolor har börjat arbeta enligt ÖPP?

14 Tidig upptäckt och arbete med kärnan/svansen Att arbeta systematiskt i olika samverkansformer kring enskilda ungdomar kräver tydliga förutsättningar för deltagare, olika fastställda forum, förtydliganden av olikheter i synsätt, metoder, lagstiftning mm. I överenskommelsen mellan Polis och Kommunens olika representanter aktualiseras samverkansformer som kräver olika typer av lösningar. De enskilda punkterna där polisen ska prioritera tidig upptäckt av barn och ungdomar med riskbeteende eller som befinner sig i riskmiljöer (polisen ansvarig) och den punkt som ska minska nyrekrytering och splittra negativa grupperingar (BUN ansvarig), är i vardagsarbetet tätt förknippade med varandra och redovisas här som en bilaga/plan Att genom regelbundna möten på olika nivåer få en bättre kvalité och flöde i samverkansstrukturen mellan Polisen och Landskrona stad. Att berörda aktörer i ett tidigare skede än idag uppmärksammar utsatta ungdomar. Skapa en struktur för att kunna ta fram gemensamma regelbundna strategier kring (kärnan/svansen arbete) och med större effektivitet än idag kunna verkställa dessa. Metod Med nuvarande väl fungerande måndagsträffar mellan polisens ungdomsutredare och socialtjänstens ungdomsgrupp aktualiseras enskilda ungdomar som kan bli aktuella i någon form inom polisen eller socialtjänsten. Det kan vara i form av; Enbart som information från polisen för kännedom till berörda inom socialtjänsten. Överenskommelse om att genomföra orossamtal med föräldrar kring berörd ungdom. Efter information från polisen och bedömning av socialtjänsten beslutar socialtjänsten om de ska inleda utredning eller inte. Påbörjad utredning inom socialtjänsten kan styras av tidsplan som styrs av åklagare/polis. Tillvägagångssätt Utbildningar både enskilt och gemensamt inom polis och BUN kring arbetet med tidig upptäckt. Dessa utbildningar fortsätter 2010 då de ej genomförts i den omfattning som planerats tidigare. I samband med utbildningen belyser man även vilka andra aktuella metoder och tillvägagångssätt som inverkar positivt på tidig upptäckt. Även nya poliser som tillkommit under 2009 får grundläggande info kring socialtjänstens arbete och möjligheter. Förutom ordinarie måndagsträffar finns under 2010 en separat ledningsträff mellan polis och socialtjänst. Minst 1g/kvartalet deltar gruppchef från polisen och områdeschef/enhetschef. Som ett resultat med bättre samsyn på ledningsnivå kring resultat av bilden kärnan/svansen, blir även nya utvecklingsmöjligheter som kräver ledningsbeslut lättare att förankra och snabbare att iscensätta gemensamt och på respektive myndighet. Polisen ger tex vid dessa möten Enheten för förebyggande arbete information om ungdomar som de bedömer tillhör svansengruppen och resonemang om vem som gör vad i kontakt med föräldrar, tex orossamtal. Polisen kommer att fortsätta sin tillsyn på kommunens skolgårdar och andra kända samlingsplatser. Detta framför allt på kvällstid för att då kunna knyta kontakt med ungdomar och på så sätt få ett ännu bättre grepp på vissa av de ungdomsgrupperingar som uppehåller sig där. Tillsynen baseras på underrättelser och information från skolor, fältsekreterare och andra aktörer inom området. Som en konsekvens av detta ska även informationsflöden förtydligas.

15 Polisen kommer att under 2010 fortsätta att ha fokus på ungdomar som använder sig av narkotika. Främst för att bryta trenden att ungdomar alltmer provar och använder cannabis. Som ett led i detta kommer polisens ungdoms och narkotikagrupp föreläsa på skolorna Albano, Asmundstorp och Västervångs personal kring tidig upptäckt. Vidareutveckling av träff varje fredag kväll mellan tjänstgörande personal hos polisen och Enheten för förebyggande arbete i Novas lokaler. Under 3-4 tillfällen under 2010 genomförs utbildningsinsatser. Tidpunkterna avgörs av polisens schemaläggning. Beslutas löpande under året. Övriga insatser av samverkanskaraktär utvecklas löpande. I det syfte som finns ovan är aktuella samverkanspartners personal från: - Förebyggande enheten, IFORS - Utrednings och behandlingsenheten, IFORS - Polisens ledning och ungdomsutredare - Vuxenförvaltningen - Vid enskilda utbildningstillfällen kan annan part bli inbjuden, tex. elevhälsan och andra skolrepresentanter. Tydligare samsyn och ökad förståelse mellan polis och socialtjänst i arbetet med ungdomar Snabbare beslutsvägar Bättre kunskap om aktuell ungdomssituation hos polisen, i arbetet med tidig upptäckt, och identifiering av svansen/kärnan ungdomar i Landskrona stad. Tydligare flöden/forum för informationsutbyte mellan IFORS olika verksamheter och polisen redovisas. Antal genomförda kvartalsträffar mellan gruppchefer från Polisen och områdeschef/enhetschefer från BUN. Antal träffar på fredagar mellan tjänstgörande personal inom Polisen och Enheten för förebyggande arbete. Antal genomförda utbildningstillfällen. Antalet föräldrakontakter som genomförts med anledning av att ungdom identifierats som ungdom i riskzon, sk svansenungdom.

16 Trygghetsvandring Trygghetsvandring är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö. Den bidrar till att fler påverkar arbetet för tryggare och vackrare utemiljöer. Resultatet av trygghetsvandringarna ska vara en av utgångspunkterna i restaureringen av det offentliga rummet. et med trygghetsvandringar är att öka den upplevda tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område vi vandrar i. t med trygghetsvandringar är att ta reda på vad i miljön som upplevs som otryggt och som behöver åtgärdas och vad som behöver värnas och förstärkas. Metod Att genom samtal, vandringar och möten mellan människor ta vara på kunskaper och erfarenheter som redan finns. Under hösten 2010 ska två trygghetsvandringar genomföras. Den andra trygghetsvandringen kommer att ha temat belysning. Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, Barn- och ungdoms-förvaltningen, Servicekontoret (fastighetsavdelningen), Närpolisen, Fastighetsägare, boende och verksamma i det område vi trygghetsvandrar i. Ökat engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i området. Fysiska förändringar i närmiljön/kompletteringar som leder till en tryggare närmiljö. Antal genomförda vandringar. Antal personer som deltagit i vandringarna. av den åtgärdslista som tas fram under vandringarna.

17 Skadegörelse Skadegörelse, klotter och nedskräpning upplevs av många som ett allvarligt problem i Landskrona och förstärker den relativa känslan av upplevd otrygghet. / Att skadegörelsen ska minska Att nedskräpningen ska minska. Metod/Tillvägagångssätt Att snabbt återställa uppkomna skador i det offentliga rummet då detta anses vara en av de viktigaste metoderna for att förhindra en eskalering av liknande brottslighet. Park och gatumiljöer besiktigas sedan våren 2008 minst en gång per år. Skötsel, utformning och säkerhetsaspekter beaktas vid besiktningar. Inom ramen för förvaltningens tillgänglighetsarbete, som bygger på att skapa tillgängliga stråk till utvalda målpunkter i centrum och i byarna, tillgodoses också trygghetsaspekter genom bättre belysning och en fräschare och allmänt tillgängligare miljö. Det skall alltid finnas ett säkert alternativ till att nå olika målpunkter. Polis, Fältarbetare, Blåjackor, Park- och gatupersonal, inkl P-övervakarna uppmuntras att rapportera otrygga och nerklottrade miljöer. Löpande åtgärder under 2010 Stor vikt skall läggas vid att snabbt återställa uppkomna skador som sker. Nedan följer en redovisning för åtgärder som skall prioriteras under året Glaskross. Återplantering av vandaliserade, hundbitna och trafikskadade träd (ca 15st/år). Inköp och byte av vandaliserade papperskorgar och hundlatriner. Omhändertagande av grovsopor som dumpas på stadens marker, t.ex. däck, bohag, hushållssopor mm. Viktigt med snabb sanering. Vandalisering av lekutrustning. Årskostnaden kan variera mycket eftersom viss lekutrustning är mycket dyr. Den vanligaste posten för närvarande är hundbitna gungsitsar à 2000 kr + byte, ca 20st under 2009 hittills. Klottersanering. Inget jätteproblem, men viktigt med snabb sanering. Via det extra tillskot vi får under året, skall vi patrullera på de otrygga platserna oftare. Detta bidrar till att vi snabbt till att vi kan återställa uppkomna skador. Närpolisen, Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, Fritids- och kulturförvaltningen, Servicekontoret (fastighetsavdelning), Fastighetsägare/förvaltare, Barn- och ungdomsförvaltningen (enheten för förebyggande arbete). Restauranger, butiker för bättre renhållning och möjlighet för besökare att göra sig kvitt papper, cigarettfimpar mm. Renhållningsentreprenörer för utökad städning på kvällar och helger.

18 Att skadegörelse och nedskräpning rent faktiskt skall minska och att detta går att utläsa i kommande trygghetsmätningar, polisanmäld statistik och i VIS statistik. Skadegörelsestatistik för de tre utvalda platserna granskas och följs upp.

19 Detaljplan Platser kan upplevas som otrygga och bli mer utsatta för brott på grund av att man i planeringen och utformningen av bebyggelsen inte tagit hänsyn till trygghetsaspekten. Redan i ett tidigt skede i planprocessen kan trygghetsaspekten beaktas och värderas genom utformning av miljön. Att minska den upplevda otrygghet, störningar, inbrott, skadegörelse och liknande genom god planering. Få in trygghetsfrågorna i ett tidigt skede i planprocessen. Metod/Tillvägagångssätt För att beakta och värdera trygghetsaspekter i ett tidigt planeringsskede kommer representanter från BRÅ att inbjudas till startmöte inför en detaljplaneprocess. Samtliga detaljplaner kommer att skickas till BRÅ för remissyttrande innan planen fastställs. BRÅ ansvarar för vidare kommunikationen med Näpo Landskrona. Löpande 2010 Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen, BRÅ och Närpolisen. På lång sikt: ökad trygghet och minskat antal brott och störningar i de aktuella områdena. Hur många startmöten har BRÅ blivit inbjuden till? Hur många detaljplaner har BRÅ fått ta ställning till?

20 Polisiär synlighet Forskning visar att en synlig polis minskar antalet brott och påverkar medborgarnas känsla av trygghet. Öka tryggheten för vistelse ute på kvällen. Fler människor ska känna trygghet och kunna besöka restauranger och andra aktiviteter i det offentliga rummet. Minska antalet anmälda fall av: misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus. Öka den upplevda tryggheten och minska brottsligheten i det offentliga rummet. Metod/tillvägagångssätt Uniformerad polispersonal i yttre tjänst hela dygnet, med särskilt fokus på de tidpunkter kvällar och helgkvällar/nätter - då många upplever att otryggheten och rädslan att utsättas för brott är som störst. Fotpatrull kommer att eftersträvas. Fortsatt synlighet och samverkan i sammanhang som t.ex. "Citysamverkan", "Landskrona dagen" och "Säkerhetssamtal". Besök i butiker och banker i samband med fotpatrullering. Aktiv informationsinhämtning om kriminella ungdomar och nätverk samt uppsökande av platser i det offentliga rummet, där dessa personer vistas. Närvaro kring krogar och nöjesliv på helgkvällar och helgnätter samt vid samlingsplatser för ungdomar. Nära samarbete med de ordningsvakter som tjänstgör i centrum genom att aktivt ta kontakt och att ha ett informationsutbyte med dessa. Trafikkontroller Löpande 2010 Polisiära resurser: myndighets- och områdesgemensamma resurser. T.ex. rytteri, piket, ordningsgrupp, trafikavdelning samt tillförordnande ordningsvakter. Polisens synlighet i det offentliga rummet ska ge en ökad upplevd trygghet och minskad risk att utsättas för brott. Stärka civilkurage/bidra till en informell kontroll av det offentliga rummet. Trygghetsmätning andel som känner sig trygga ute på kvällen samt andel som avstått en aktivitet på grund av att de känt sig otrygga. Polisanmäld misshandel utomhus, butiksrån och personrån utomhus.

21 Kommunikation Under 2010 ska arbetet med en genomtänkt och sammanhållen kommunikationsstrategi för såväl intern som extern information fortsätta. Den ska bidra till att motverka missförstånd och förmedla fakta. et är öka synligheten för de insatser som Polisen och Landskrona stad genomför i enlighet med överenskommelsen. Vi ska under 2010 kommunicera våra insatser med att förverkliga överenskommelsen minst 1 gång per månad. Informationen ska nå ut såväl till medarbetare som till allmänheten. t är att göra vårt arbete känt och att harmonisera allmänhetens förväntningar med vad Polisen och Landskrona stad faktiskt kan göra. Metod De åtgärder som vidtas inom Överenskommelsen ska kommuniceras såväl intern som externt. Kommunikationen ska bland annat ske via Landskrona stads vårsidan, arbetsplatsträffar och pressmeddelanden. Arbetet med mediautbildning ska fortsätta. En kommunikationsgrupp ska bildas med syfte att arbeta strategiskt med kommunikationsfrågor. En kampanj för ökat civilkurage ska genomföras. Kommunikationsgruppen ska sammankallas till ett första möte i januari. Under våren kommer ett studiebesök i Göteborg att genomföras. Senast i april månad ska en mediautbildning genomföras för de kontaktpersoner som ännu inte gått utbildningen. Kommunikationen kring de åtgärder som vidtas inom Överenskommelsen ska ske kontinuerligt under hela året. Samtliga som har ansvarsområden i Överenskommelsen En ökad synlighet och tillgänglighet. Ökad delaktighet från allmänheten i utredande verksamhet, det vill säga ett ökat civilkurage. Enkät inom Polis och Landskrona stad för att se hur många som känner till överenskommelsen. Har kampanjen om ökat civilkurage genomförts, är den känd av allmänheten i Landskrona?