Nylands Svenska Ungdomsförbund - NSU 100 år. En översikt framställd till 100-års jubiléet av NSU:s grundande. Representantmötet

Transkript

1 Nylands Svenska Ungdomsförbund - NSU 100 år En översikt framställd till 100-års jubiléet av NSU:s grundande. Representantmötet Nylands Svenska Ungdomsförbund grundades på de nyländska ungdomsföreningarnas extra representantmöte i Helsingfors. Mötet hade sammankallats för att få till stånd en fastare sammanslutning och ett kraftigare samarbete mellan ungdomsföreningarna i Nyland. Frågan hade beretts av de nyländska uf-föreningarnas samarbetsorgan centralutskottet som hade bildats på det första allnyländska uf-mötet som hölls i Borgå i samband med sång-och musikfesten i staden. Centralutskottet som alltså verkade utgjorde förstadiet till det NSU som 2005 firar sitt 100-årsjubileum som organisation. NSU:s födelse-eller årsdag är De äldsta fortfarande aktivt verksamma ungdomsföreningarna i Nyland är grundade på 1890-talet och har som t.ex. Hembygdens Vänner i Snappertuna (1992) firat 100-årsjubileum. Tidigare historiker Den svenska ungdomsföreningsrörelsens utveckling i Nyland har beskrivits i tre historiska arbeten. På hösten 1914 uppmärksammade NSU:s styrelse att en organiserad uf-rörelse hunnit verka ett kvartssekel i Nyland. Jubileumsskriften Ungdomsrörelsen i svenska Nyland sammanställdes av F.W.Klingstedt som verkade som NSU:s ordförande Till rörelsens 50-årsjubileum gavs under mångåriga ordförande Max Hanemanns ledning ut historiken Ungdomsrörelsen i svenska Nyland och 1989 utkom Efter tusen talkotimmar... Ungdomsföreningarna i Nyland och deras föreningshus under 100 år med Nils Malmberg och Monica Rönnholm som textförfattare. I föreliggande text beskrivs skeden och trender i NSU:s verksamhet under de senaste 15 åren, dvs Tillsammans med Nils Malmbergs översikt Ungdomsföreningsrörelsen i svenska Nyland som ingår i Efter tusen talkotimmar är den avsedd att tjäna som en lättfattlig beskrivning över den svenska uf-rörelsen i Nyland genom tiderna.

2 Tillväxt och ungdomslag Under 1970 och 1980-talet skedde en betydande tillväxt på medlemsfältet, närmast som ett resultat av den förbättrade statistikföringen av personmedlemmar i medlemsföreningarna, som framtvingades av den s.k.ungdomslagen som reglerar statens ekonomiska stöd till riksomfattande ungdomsförbund och deras distriktsorganisationer. För NSU:s del kan sålunda noteras en tillväxt från 1970 års medlemstal på till 1991 års rekordnotering personmedlemmar. Under det senaste decenniet har medlemsantalet stabiliserats vid ca Antalet verksamma medlemsföreningar har dock minskat något: från ca 120 till ca 110. De flesta disponerar över något av de 109 egna föreningshusen eller motsvarande verksamhetsutrymme. Värdedebatt Som en följd av den kris som NSU genomlevde i början 1990-talet, började man inom förbundet föra en värdedebatt om mål och medel för organisationen. En allmänt formulerad verksamhetsidé som i sin enkelhet går ut på att NSU är en aktiv informations och serviceproducent för sina medlemmar, har varit vägledande under senaste decennium. Verksamhetsidén förverkligas i resultatområden som utbildning, information, amatörteaterverksamhet, programverksamhet, projekt, internationell verksamhet, tävlingsverksamhet, barnverksamhet, Fastighets AB Bygdehemmet, materialförmedling, administration, centralkansli och medelanskaffning. Erfarenheterna från det tidiga 90-talet visar också entydigt att endast genom god och långsiktig planering kan en hållbar utveckling av uf-rörelsen garanteras. I föreliggande översikt följs i stora drag ovannämnda indelning i resultatområden. Årligen återkommande organisationsrutiner behandlas dock endast kursoriskt. Utbildning och rådgivning NSU har fortlöpande kunnat bistå medlemsfältet med rådgivning i fråga om föreningsteknik, stadgeärenden och ansökningar om olika understöd. Särskilt viktig har rådgivningen kring reparation av de många föreningshusen varit och i synnerhet när det gällt att ansöka om de statliga renoveringsbidrag, som Undervisningsministeriet sedan 1978 årligen har beviljat och som under 1990-talet överfördes till att kanaliseras genom Suomen kotiseutuliitto.

3 Gamla och nya medier för information Informationsförmedlingen har ständigt varit en källa för debatt. Under perioden gav förbundet ut NSU-nytt med i regel sex nummer per år. Åren medverkade NSU i satsningen på den nya finlandssvenska ungdomstidningen A jour, som dock blev en flopp och tidningen måste läggas ner redan Utgivningen av NSU-nytt återupptogs och har fortsatt oavbrutet sedan dess. Som ett snabbare och mera lätthanterligt komplement introducerades i början av 90-talet NSUbulletinen som utkommer ca en gång per månad med centrala föreningsfunktionärer som huvudsaklig målgrupp. NSU:s första egna hemsida på internet lades ut 1998 och den innehöll allmän information om förbundet, delar av NSU-nytt, en årlig händelsekalender och länkar till de lokalförbund och medlemsföreningar som hade hemsidor. Hemsidan var en enkel produkt av sin tid, dvs statisk och sällan uppdaterad. Föreningshusguiden som tillkom något år senare har varit värdefull och kunnat uppdateras kontinuerligt. En förnyelse av hemsidan genomfördes 2004 och samtidigt fick förbundet ny internetadress: Användningen av e-post i informationsverksamheten har ökat markant under 2000-talet. Amatörteatern starkast på fältet NSU:s insatser för amatörteaterverksamheten har under de senaste 15 åren i praktiken begränsat sig till ett antal kurser och träffar. I början av 1990-talet ordnade NSU träffar för sommarteatrarnas funktionärer och en årlig mönstring för skolornas teatergrupper. Minskningen av NSU:s personal ledde till att NSU:s engagemang sjönk i motsvarande mån. Teaterledarutbildningen har under de senaste tio åren skett under ledning av riksförbundet FSU. År 2003 stod NSU i tur att arrangera FSU:s barnteaterfestival Teaterkalaset. Det genomfördes med framgång i samarbete med FSU, Västnyländska Ungdomsringen och Karis stad. Amatörteatern har fortlöpande varit stark på själva medlemsfältet med ca 30 fungerande teatergrupper och 3 stora sommarteatrar upprätthållna av lokalförbund. Sommarteatrarna hör till den finlandssvenska uf-rörelsens starkaste verksamhetsformer. Vid ingången till 2000-talet var 5 st svenskspråkiga sommaramatörteatrar med NSU-anknytning verksamma i Nyland: Lurens sommarteater vid Lurensgården i Pernå. Vanda teaterförening vid kvarnen i Dickursby.

4 Glims sommarteater vid Glims hembygdsmuseum i Esbo. Å-teatern vid Pickala gård i Sjundeå. Raseborgs sommarteater i Snappertuna, Ekenäs. Nyländsk afton flaggskeppet i programverksamheten NSU:s största kulturella manifestation i modern tid är Nyländsk afton, som förbundet ordnade för första gången hösten 1979 i Finlandiahuset i Helsingfors i samband med att man firade den nyländska uf-rörelsens 75-årsjubileum. Initiativet till ett evenemang av dethär slaget togs redan våren 1977 under arbetsnamnet NSU-afton av dåvarande förbundsordförande Rolf Björkell. Den första festen blev en sådan stor succé att den kom att ordnas 18 år i en följd. Åren dessutom med två föreställningar. Under åren låg evenemanget nere dels på grund av reparationsarbetena i Finlandiahuset och dels av ekonomiska orsaker. En lyckad nystart skedde 2001 varefter följande och samtidigt den 20:e Nyländska aftonen ordnades Nyländsk aftons grundidé har varit att fungera som en manifestation av kulturella aktiviteter på det nyländska medlemsfältet. I huvudsak har programmet bestått av sång, musik, teater och övrig estradkonst. Kända samhällspåverkare och kulturpersonligheter har medverkat på olika sätt; bla. Johannes Virolainen, Jacob Söderman, Rolf Kullberg, Carl Öhman, Benedict Zilliacus, Asko Sarkola, Gustav Björkstrand, Kaj Bärlund, Levi Ulfvens, Elsi Hetemäki-Olander, M-A Numminen, Niklas Mustelin, Ole Norrback, Elisabeth Rehn, P-H Nyman. Till konceptet har alltid hört att programmet letts av skickliga konferencierer, som ofta utgjort ett par. Nyländsk afton har alltid arrangerats i Finlandiahuset i Helsingfors, en omgivning som givit evenemanget maximal värdighet och prestige. Programprofilen ändrades 1989 med införandet av Siw Malmqvist som rikssvensk huvudartist. Under åren som följde uppträddde Lill Lindfors, Alf Robertson, Lasse Berghagen, Lasse Lönndahl, Lill-Babs Svensson och Sven-Bertil Taube. Under åren gavs dessutom dubbla föreställningar. Publikrekordet personer är från 1992, vilket är anmärkningsvärt med tanke på den svåra ekonomiska kris som Finland då befann sig i. Värdet av evenemangets uppsving bör också ses mot den bakgrund av ekonomisk misär som NSU av interna orsaker hade råkat in i föregående år. Nyländsk afton gav NSU en välbehövlig ekonomisk behållning även 1993 och 1994, men 1995 minskade publiken kännbart och nedgången fortsatte 1996 då man lyckades fylla Finlandiahuset endast till hälften trots slopad matinéföreställning. Tid för att analysera den oväntade utvecklingen gavs lägligt genom att Finlandiahuset stängdes ett par år för renovering. Nyländsk

5 afton kom dock att ligga på hyllan längre än så och på sina håll inom förbundet började man vänja sig vid tanken på att evenemanget definitivt var avslutat. Efter en död period på 3 ½ år, tog Finlands Svenska Ungdomsförbunds ordförande Jan Sten i maj år 2000 initiativet till att på nytt starta upp Nyländsk afton och på NSU:s höstmöte samma år beslöts att arrangera Nyländsk afton år 2001 i samarbete med FSU. Processen kring nystarten har utförligt beskrivits av Tomas Järvinen i hans examensarbete vid Yrkeshögskolan Sydväst (UP för kulturproducentskap 2003). De planer som inledningsvis fanns på att i betydande mån förnya och framför allt föryngra programprofilen och att vända sig till en yngre publik, vann inte tillräckligt gehör i NSU:s styrelse,som av försiktighetsskäl gick in för en traditionell programprofil, dock utan egentligt rikssvenskt dragplåster. Ekonomiskt strävade man därtill att gardera sig med hjälp av understöd från fonder och sponsorer, vilket även lyckades. Denna nittonde Nyländska afton samlade en publik på ca personer och resulterade i ett ekonomiskt överskott och i en återupprättad tilltro på arrangemangskonceptet, som man beslöt att härefter förverkliga vartannat år. Sålunda kunde Nyländsk afton arrangeras som en jubileumsföreställning för tjugonde gången den 26 oktober Samarbetspartner var även denna gång FSU. I jubileumsprogrammet ingick både traditionella inslag och huvudartist från Sverige, Brandsta City Släckers. Nyländsk afton nr 21 är planerad till den 29 oktober Nyländsk afton är ett kulturevenemang, som i sitt slag saknar motstycke både i Svenskfinland och inom ungdomsföreningsrörelsen på nationell nivå. Det har sedan starten 1979 utgjort ett slags flaggskepp i NSU:s verksamhet och varje gång rönt stor mediauppmärksamhet på finlandssvenskt håll i bland också i finskspråkiga medier. Dess betydelse för nylandssvensk sammanhörighet och manifestation skulle förtjäna en grundlig studie, liksom även undersökningar av publikens sammansättning med avseende å hemort, ålder, utbildning, yrke osv.

6 Nyländsk afton statistik Nr Datum Programledare Publik Anmärkningar Nanny Westerlund, Kurt Österberg Nanny Westerlund, Kurt Österberg Kurt Österberg, Birgitta Ulfsson Kurt Österberg, Birgitta Ulfsson Kurt Österberg, Birgitta Ulfsson Ralf Friberg, Ragni Malmsten Kurt Österberg, Satu Östring Kurt Österberg, Ritva Valkama Kurt Österberg, Marjatta Leppänen Kurt Österberg, Pirkko Mannola Kurt Österberg, Åsa Löfdal Siw Malmqvist Sven Sid, Stina Rautelin Lill Lindfors Sven Sid, Stina Rautelin Alf Robertson Sven Sid, Stina Rautelin förest. Lasse Berghagen Sven Sid, Annika Hultman förest. Lasse Lönndahl Annika Hultman, Ingmar Karlsson förest. Barbro Svensson Annika Hultman, Ingmar Karlsson förest. Sven-Bertil Taube Lars Svedberg Mark Levengood FSU Thomas Lundin FSU, Brandsta C. Släckers Sammanlagd publikmängd på totalt 24 föreställningar: Antalet medverkande artister och funktionärer har i medeltal varit 150 per gång. Mellannyländsk familjefest på försök NSU gjorde åren ett försök att få igång ett nytt årligen återkommande svenskspråkigt kulturevenemang för hela familjen. Mellannyländsk familjefest arrangerades i Martinus-salen i Vanda i april vardera året. Första gången var en stor publiksuccé med över 400 personer, men den andra blev ett bakslag med endast ca 80 personer som publik. Nya försök i den riktningen har inte gjorts av NSU efter det.

7 NSU rockens roll - nya djärva vindar Som en del av uf-rörelsens förnyelseprocess på 1980-talet gick NSU in för att fungera som promotor för rockmusik. Modell hade man att ta bla från Svenska Österbottens Ungdomsförbund och dess rockfestival i Molpe. Den första rockkonserten i NSU:s regi, Nylandia Rock ordnades Konsertlokal var ingen mindre än Finlandiahuset där band från Nyland, Åboland och Österbotten uppträdde. Från 1984 till1989 genomfördes i NSU:s regi årliga Nylandia Rockkonserter på olika orter i Nyland. Genom att hålla dem i ett mindre format var det möjligt att föra ut dem även till mindre orter. I augusti 1991 satsade NSU rejält på ett nytt koncept av festivalkaraktär, nämligen Raseborg-rock på Raseborgs sommateaters scen. Sammanlagt nio band uppträdde av vilka sex st var utvalda på basen av demoband som inskickats från hela 24 ungdomsorkestrar. Överraskningsgäst var Ankie Bagger från Sverige. Publiksiffran stannade vid 750 personer, vilket var en liten besvikelse. TV bandade evenemanget och sände det i fyra olika avsnitt under hösten. Följande större satsning i rock-genren var Ramsrock i Ekenäs som ordnades i samband med skolavslutningen den 5 juni Publiken uppgick till personer. Festivalens huvudartist var Niklas Strömstedt från Sverige. Övriga band var Good Evening Manchester, Gigi Sannholm och Trio kanal. Det sistnämnda hade utgått som segrare i föregående års finlandssvenska talanjaktsfinal. Som en uppföljning på de tidigare lyckade rockfestivalerna i Västnyland arrangerade NSU ett motsvarande evenemang i Kokon, Borgå den 28 maj Huvudartist var Staffan Hellstrand från Sverige. Därtill medverkade sju amatörband. På grund av kallt och regnigt väder samt andra tidsmässigt sammanfallande evenemang uteblev publiken s.g.s helt, vilket åsamkade NSU ett kännbart ekonomiskt bakslag. Kokonrock kom därför att betyda slutet på NSU:s rockfestivalsatsningar. Man kunde också inse att förbundet inte på egen hand klarade av den stenhårda konurrens som råder på rockfestivalmarknaden. På finlandssvenskt håll kom detta fält för en längre tid att domineras av entreprenören Showpartners (med bla Popkalaset) som f.ö. bildades av de tidigare NSU-funktionärerna Ville Wilenius och Niklas Rosström. I maj 2002 förverkligas trots allt ett nytt rockprojekt i det mindre och icke-kommersiella formatet. NSU-rock arrangerades 24.5 i Kapellet i Lovisa och 25.5 i Stallörsparken i Ekenäs i samband med Ekenäsnatten. På vardera stället uppträdde fyra st lokala ungdomsband. Satsningen på unga musiker fortsatte under 2003 då NSU gav ut Den finlandssvenska samlingsskivan med inspelningar av 13 olika orkestrar.

8 Radionojs ett spännande medieprojekt Till NSU:s större projekt i modern tid hör onekligen Radionojs som gick ut på att engagera ungdomar i nya aktiviteter och att med hjälp av radioteknik utveckla nya kontaktmetoder mellan ungdomar i högstadieskolor och gymnasier. Det var också ett försök att föra ungdomsföreningsrörelsen närmare den snabbt föränderliga ungdomskulturen. Niklas Rosström anställdes sommaren 1990 på NSU som redaktör för att planera, koordinera och förverkliga NSU:s radioverksamhet. Ungdomsradio låg i tiden och verksamheten stöddes av såväl Undervisningsministeriet som Svenska kulturfonden. Programmet med namnet Radionojs gick ut första gången över Radio Mellannyland. Ett tiotal ungdomar var engagerade i den första programproduktionen, vars tema var: ett program för ungdomar av ungdomar. Följande år utvidgades verksamheten till Radio Östnyland och antalet sändningar ökade till tre per vecka. Ungdomar rekryterades till projektet genom kurser som ordnades i Helsingfors, Borgå och Ekenäs. Sändningarna bestod av intervjuer med artister, studiogäster, rapporter från olika händelser, telefonslussar, poplistor och musik. Projektet och programmet rullade på fram till våren 1994 då NSU var tvunget att lägga ner det efter att projektbidragen hade börjat sina. Närmare 400 utsändningar genomfördes och ett 100-tal ungdomar fick erfarenheter av att producera radioprogram. Trots att Radionojs gjordes i samarbete med Rundradion, klarade man p.g.a tekniska och andra orsaker aldrig av att få ut programmet över Radio Västnyland. Därmed kom ca 25 % av NSU-fältet att stanna utanför projektet från början till slut. Resor och internationella kontakter NSU har på förbundsnivå i modern tid inte haft anmärkningsvärd internationell verksamhet. År 1989 medverkade NSU i genomförandet av det samnordiska Fenris teaterprojektet. Fram till 1991 organiserade NSU årligen kulturturistresor till i huvudsak länder i Medelhavsområdet. Efter krisåren i början av 1990-talet har verksamheten reducerats och de internationella kontakterna har i huvudsak skötts genom FSU. I 15 års tid har NSU med framgång arrangerat ett sportlovsläger i Åre alpinsportcentrum i Sverige. Lägren har hittills samlat totalt ca 500 ungdomar i åldern år. NSU:s personal har fungerat som rese-och lägerledare.

9 Sommarläger och kolonier för barn På 1980-talet var NSU med om att starta barnfestivalen i Lovisa, som i hög grad fungerade genom interaktiva workshops i drama och andra skapande aktiviteter. Festivalen som genomfördes i samarbete med NSBT, ÖNUF och Svenska studieförbundet, upphörde dock efter krisåret I samband med omvälvningarna inom förbundet i början av 1990 överfördes Nylands svenska barn -och tonårsförbunds verksamhet på NSU. Förbundet ordnade under åren tillsammans med HTU en aktivitetsdag för barn i Vanda. NSU har svarat för den nyländska biten av riksomfattande mönstringar för barn som Stjärnskottet, Talangjakten och ungdomens konstevenemang. Den övriga egentliga barnverksamheten har efterhand att reducerats till kurser för barnledare och sommardagkolonier för 7-12 åringar och ett skapande sommarläger. Nedgång i tävlingsverksamheten Tävlingsverksamheten har genom årtionden varit en del av uf-rörelsens traditionella aktiviteter, som årligen samlat hundratals utövare på motions och hobbynivå. I NSU:s regi ordnades fram till år 1991 mästerskapstävlingar i volleybeoll, bordtennis, innebandy, pilkastning&dart samt frågesport. Inom de större lokalförbunden ordnades därtill egna tävlingar, som samtidigt fungerade som uttagningar till NSU-finalerna. Bordtennisen försvann år 1992, volleybollturneringen ordnades sista gången år 1999, liksom nykomlingen beach-volley som kom med år Också den traditionella pilkastningen var sista gången med år 2000 och darts sista år verkar att bli Kvar på tävlingsprogrammet finns permanetpopulära frågesporten och innebandyn. Innebandyturneringen för 2005 måste dock inställas p.g.a. för litet antal anmälda lag. Frågesportens deltagarrekord är från år 1992 då hela 89 trepersoners lag deltog. Innebandyturneringen har som mest samlat 26 lag (1994). Nedgången i tävlingsverksamheten på NSU-nivå är ett allvarligt problem, som man på 2000-talet har börjat fundera kring på alla organisationsnivåer. Under slutet av 1980-talet infördes en årlig utmärkelse Årets förening inom NSU för att lyfta fram medlemsföreningar som på sätt eller annat skött sig bra, eller haft stor betydelse för sitt omgivande närsamhälle. Utnämningen upphörde år År 2002 infördes Årets grej som i stort sett motsvarar den tidigare årets förening-utmärkelsen.

10 Organisationsfrågan och den svåra ekonomin Inom NSU verkar numera sju lokalförbund, som från öster till väster räknade är: Östra Nylands Ungdomsförbund, förkortat ÖNUF, grundat Har 25 medlemsföreningar och kansli vid Lurens i Pernå. Borgåbygdens Ungdomsförbund, BUF, grundat Har 18 medlemsföreningar och kansli på Tingsgården i Borgå. Sibbo Ungdomsförbund, SUF, grundat Har 11 medlemsföreningar och kansli i SUFhuset i Nickby. Helsinge-Tusby Ungdomsförbund, HTU, grundat Har 12 medlemsföreningar. Esbobygdens Ungdomsförbund, EBUF, grundat Har 9 medlemsföreningar och kansli i Esbo centrum. Kyrkslättnejdens Ungdomsförbund, KNUF, grundat Har 8 medlemsföreningar och kansli i Kyrkslätt centrum. Västnyländska Ungdomsringen, VNUR, grundad Har 26 medlemsföreningar som är anslutna till NSU. Kansliet finns i Gamla bastun i Ekenäs. Helsingfors har med sina speciella storstadsförhållanden länge utgjort ett problemområde för den bygdeorienterade ungdomsföreningsrörelsen. Under åren fungerade ett lokalförbund för de NSU-anslutna föreningarna i Helsingfors, Helsingfors Ungdomsring, HUR, men varken underlag eller intresse räckte för att upprätthålla organisationen längre än så. För närvarande har NSU 8 medlemsföreningar, i huvudsak i Helsingforstrakten, som inte är medlemmar av något loklaförbund. Diskussion om organisationen... Under de senaste 15 åren har frågan om en förenkling av NSU:s organisation diskuterats ett par gånger. Närmast har frågan gällt olikheterna i medlemsskap som av historiska skäl varit rådande. Merparten av NSU:s medlemsföreningar är traditionellt medlemmar i såväl NSU som i det egna lokalförbundet. Därtill finns ett antal föreningar som är medlemmar endast i NSU, liksom det finns föreningar som endast är medlemmar av ett lokalförbund. Lokalförbunden är dessutom också NSUmedlemmar. I samma sammanhang har också debatterats arbetsfördelningen mellan landskapsförbundet NSU och lokalförbunden. Så långt som till konkreta ändringar har man dock inte kommit.

11 Avveckling av socialpolitiska engagemang... NSU som hade varit en föregångare i fråga om att grunda svenskspråkiga barnträdgårdar under efterkrigstiden, kunde i takt med sociallagstiftningens utveckling överlåta daghemsverksamheten till kommunerna. Så skedde bla i Lojo och Borgå. Dickursby svenska barndaghem i Vanda upprätthölls i 45 år av NSU, som hösten 1991 överlät verksamheten till Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland. Också NSU:s engagemang i eftermiddagshemmet vid Rudolf Steiner Skolan i Helsingfors som inleddes 1988, överläts vid årsskiftet till Folkhälsan. Barn och tonårsarbetet i 12 år på egna ben I slutet av 1970-talet genomfördes inom uf-rörelsen en omfattande organisationsreform som syftade till att ge arbetet bland barn och tonåringar en synligare plats och fastare verksamhetsformer. Genom detta ville man också leda in nytt folk i föreningslivet och i många medlemsföreningar bildades avdelningar, sektioner och klubbar för såväl yngre banrn som för tonåringar. Med hjälp av statsbidrag var det möjligt att grunda en finlandssvensk riksorganisation parallell till FSU och med landskapsvisa organisationer. På NSU:s initiativ bildades sålunda år 1979 Nylands svenska barnoch tonårsförbund, NSBT, med gemensamt kansli med NSU. Drygt tio år senare var man dock mogen att överge denna organisationsmodell till förmån för en barn-och tonårverksamhet integrerad i uf-rörelsen. NSBT upphörde att fungera i slutet av 1991 och verksamheten återtogs av NSU. Egna utrymmen Det tog hela 75 år för NSU att skaffa sig egna kansli och mötesutrymmen. År 1980 flyttade förbundets kansli in i en lokal vid Rödbergsgatan 16. Men redan år 1983 bar det iväg till Luftgränd 5 i Kvisbacka, Esbo där man hade kommit över 75 kvm tidsenliga utrymmen. Drygt fyra år senare erbjöds NSU att köpa in sig i Treväpplingens Bygdehemmet vid Borgfrökensgränd 1 i Botby, Helsingfors. Inflyttningen skedde på våren 1988 och i de utrymmena verkar kansliet fortsättningsvis. Föreningen Treväpplingen har senare överlåtit sin andel av Bygdehemmets aktier till Svenska litteratursällskapet. NSU äger kanslilokalen, som ofattar två arbetsrum och två lagerutrymmen. Förbundet administrerar därutöver hela fastigheten med bla. mötesrum och festsal. Krisåren NSU drabbades under åren 1991 och 1992 av tre nästan samtidiga ekonomiska och verksamhetsmässiga kriser. Kostnadsutvecklingen för en del aktiviteter slet sig ur händerna, stora

12 felbedömningar gjordes inom den ekomiska förvaltningen och till råga på allt slog efterkrigstidens djupaste lågkonjunktur hårt mot allt som hette understöd och sponsorpengar. I augusti-september 1991 skakades NSU:s styrelse sålunda av det ena chockbeskedet efter det andra. Under ledning av förbundsordförande Rolf Strandvik kunde trots allt inledas ett mödosamt sanerings och återuppbyggnadsarbete vars resultat skulle komma att synnas under de följande åren. Personalstyrkan kom i praktiken att halveras och en del aktiviteter som ansågs ligga utanför NSU:s kärnuppgifter skalades bort. Årsomsättningen sjönk som lägst till ca 50 % i jämförelse med t.ex. År Krisarbetet sammansvetsade styrelsen och medförde också en fördjupad diskussion om uf-rörelsens mål och medel. Det kraftiga uppsvinget för Nyländsk afton kom dessutom synnerligen lägligt för NSU hösten Lokalförbund med regionala satsningar Lokalförbundens betydelse för uf-rörelsens utveckling i den egna regionen har ökat kontinuerligt under de senaste årtiondena, inte minst efter NSU:s krisår i början av 1990-talet. En stor del av den omsorg om fältverksamheten som tidigare låg hos NSU har undan för undan övertagits av lokalförbunden. Lokalförbunden har under de senaste 15 åren kunnat uppvisa en rad anmärkningsvärda prestationer och nya regionala satsningar. I det följande presenteras några begränsade plock bland dessa. Tyngdpunkten ligger på sådana händelser och verksamhetsformer som har tillkommit under de senaste 15 åren. VNUR En ny stor anläggning med sittplatser för Raseborgs sommarteater togs i bruk år 1989 och publikrekord slogs år 1993 med The Sound of Music som sågs av personer. Tryckeriteatern i Karis etablerades år 1995 i samarbete med Västra Nylands Folkhögskola. VNUR ordnade Västnylands första dansgala i modern tid år Dansgalor i det stora bollhallsformatet har sedan dess ordnats av medlemsföreningar i medeltal två gånger per år. VNUR medverkade aktivt i skapandet av Faces etnofestivalen år Festivalen har därefter stått på egna ben och vuxit till regionens största veckoslutsfestival med publik på personer. VNUR startade år 2004 Västnyländsk afton en årlig stormönstring för nya amatörförmågor inom västnyländsk estradkonst. Ett internetbaserat nätverksprojekt har startats år 2004, som bla syftar till att få bredband till alla föreningshus och att aktivera nya ungdomsgrupper i medlemsföreningarna.

13 KNUF Kyrkslätts Nyheter etablerades år 1997 som en sida varannan vecka i gratisbladet Kirkkonummen Sanomat och har sedan 2001 utkommit varje vecka. Förbundets satsning på Luckan i samarbete med Kyrkslätts IF f.o.m. år 2000 har lyft fram förbundet som central aktör för kultur och fritid i kommunen. Förbundet har satt igång de EU-finansierade aktiveringsprojekten UppUf och Öppet Hus åren EBUF Musikskolan/institutet Kungsvägen fick nya utrymmen 1999 i Musikhuset i Esbo centrum dit också förbundets kansli flyttades. På Glims sommarteater slog man nytt publikrekord år 1999 med Herman häst och Konrad ko som sågs av personer och år 2002 med Världens bästa Astrid som sågs av personer. Kultur vid ån-evenemanget f.o.m för vilket EBUF är huvudarrangör, har utvecklats till det största årliga svenska kulturevenemanget i Esbo. HTU Hembygdsmuseét vid Helsinge kyrka har utvecklats bl.a. med understöd från Museiverket och dess 40-årsjubileum firades Ny satsning f.o.m är Svensk träff där alla organisationer som verkar på svenska i Vanda under en hel dag kan visa vad de sysslar med. Förbundets mångåriga huvudaktiviteter är ordnandet av allsångsafton vid kvarnen i Helsinge kyrkoby och Vandas Svenska dagen fest. SUF Sibbo Ungdomsförbund ansvarar för utgivningen av servicebroschyren Sommar Sibbo, som årligen utgivits sedan år Numera utkommer broschyren på tre språk: svenska, finska och engelska. Sedan början av 1990-talet har förbundet som gemensamt talkoprojekt med sju föreningar ordnat en årlig dansafton på Söderkulla gårds utescen. Under åren fanns en flitigt använd minigolfbana på SUF-husets gård. Sedan år1979 ordnar SUF två välbesökta höstmarknader. BUF Borgåbygdens Ungdomsförbund sökte under slutet av 1980-talet febrilt efter egna utrymmen för sin verksamhet för att bättre kunna betjäna sina medlemsföreningar med bla. förvarings och

14 arkivtjänster samt för att erbjuda mötes och samlingsutrymmen i Borgå. I januari 1989 kunde BUF med lån och bidrag från Svenska kulturfonden och Konstsamfundet köpa Tingsgården i Borgå av Borgå landskommun. Tingsgården visade sig bli en aktivitetsspruta för BUF och efter att utrymmena blivit renoverade, har förbundet kunnat inleda nya verksamhetsformer såsom bla. konstskola och teaterskola. Konstskolan fusionerades i slutet av 1990-talet med den kommunala konstskolan. Teaterskolan Bufflarna utgör en väsentlig del av förbundets ungdomsverksamhet och jobbar f.n. i två grupper med undervisning en gång per vecka. Som ett nytt sätt att skaffa pengar för Tingsgårdsprojektet, startade BUF en årlig dansgala i Borgå idrottshall. Av andra större evenemang i modern tid kan nämnas Barnens dag på Postbackens museiområde samt turneringarna i fotboll, innebandy och rinkbandy. ÖNUF Östra Nylands Ungdomsförbund upprätthåller Vagnsmuséet i Sarflax, Lokalhistoriska arkivet i Kuggom och Lurens sommarteater. Sommarteaterverksamheten som inleddes år 1957 i Kuggom och som sedan 1964 har fortsatt på Lurens, är den äldsta på NSU-fältet. Vridläktaren från år 1964 som var den första i Svenskfinland förnyades år I mitten på 1990-talet påbörjades byggandet av Löjtnantsgården vid Lurens. Detta mångåriga storprojet som genomfördes i sin helthet på talko fullbordades år Byggnaden inhyser en stor teatergarderob, övnings och sociala utrymmen, ÖNUF:s kansli och mötesutrymmen. Nya utrymmen för vagnsmuséet håller på att ställas i ordning i ett gammalt tröskhus på Lurens. Målet är att Lurens skall erbjuda sina besökare en helhetsupplevelse. Personal anställd vid lokalförbunden uppgick i början av år 2005 till 9 st. Varken EBUF-ägda Musikinstitutet Kungsvägen med sina 80-talet lärare, eller sommarteatrarnas avlönade säsongpersonal ingår i denna personalstyrka. Omräknade i årsverken motsvarar alla dessa tillsammans drygt 40 heltidsjobb. Såväl inom lokalförbunden som i synnerhet i de enskilda medlemsföreningarna utförs det mesta arbetet oavlönat. Exakta mätningar av denna insats låter sig inte med lätthet göras, men t.ex. för hela NSU, alla organisationsnivåer medräkade, torde det totala antalet talkotimmar kunna uppskattas till över per år.

15 Föreningshusen ungdomsföreningsrörelsens ryggrad Föreningshusen utgör med sin blotta existens en ovärderlig ryggrad för uf-rörelsen. Eftersom de flesta av dem är belägna på mindre orter och på landsbygden är deras betydelse som allmänna samlingslokaler för det omgivande lokalsamhället mycket stor. På många håll är föreningshuset i praktiken den enda större samlingslokal, som finns att tillgå. En stor del av husen är byggda i början av 1900-talet med talkokrafter och donationsvirke. Många är klassificerade som kulturhistoriskt värdefulla. I syfte att rädda dessa byggnader för eftervärlden har Undervisningsministeriet sedan år 1978 beviljat reparationsbidrag ur ett årligt anslag i statsbudgeten. Av de drygt 100 föreningshus som ägs av någon av NSU:s medlemsföreningar, har ca 1/3 kunnat grundrenoveras med hjälp av dessa bidrag. NSU har aktivt med bla råd och anvisningar samt besök på ort och ställe medverkat till att de husägande föreningarna gjort upp renoveringsplaner så att bidrag kunnat sökas. Under perioden har NSU:s medlemsföreningar blivit beviljade statsbidrag för att reparera sina hus för ett sammanlagt belopp om 1,4 miljoner euro. På 1990-talet ingick Undervisningsministeriet avtal med Suomen kotiseutuliitto om hanteringen av föreningshusens renoveringsbidrag. En del kommuner har också beviljat liknande understöd. NSU:s presidier genom tiderna Under sina 100 år har NSU haft sammanlagt 20 personer som ordförande. Överlägset långvarigast har Max Hanemann varit med hela 25 år ( ). Också Henry Backman med sina 16 år ( ) förtjänar att uppmärksammas. Under modernare tider noteras Rolf Strandvik för sammanlagt 6 år ( och ). Strandvik är den enda ordförande som gjort come back efter en paus på några år. Ordförandeskapet har haft en kraftig manlig dominans och NSU har haft endast tre kvinnliga ordförande; Gunvor Wikberg ( ), Eivor Lindholm ( ) och Kerstin Lampinen (1999).

16 År Ordförande Viceordförande Sekreterare Valter B. Meinander Max Hanemann Magnus Åberg Einar Holmberg Gunnar Fleege Magnus Åberg Einar Holmberg C. A. Öhman Magnus Åberg 1911 C.A. Öhman Emil Lundell Evy Björkman F. W. Klingstedt C. A. Öhman Evy Björkman F. W. Klingstedt A. Sandström Evy Björkman Max Hanemann A. Sandström Evy Björkman Max Hanemann John Österholm Evy Björkman Max Hanemann Otto Weckström Evy Björkman Karl Ekman Otto Weckström Evy Björkman Henry Backman Otto Weckström Evy Björkman 1949 Henry Backman Allan Sirén Rainer Holmberg 1950 Henry Backman Allan Sirén Leo Ruth Henry Backman Allan Sirén Tor Holm Henry Backman Oskar Liljestrand Tor Holm Henry Backman Allan Sirén Tor Holm Per-Henrik Nyman Allan Sirén Tor Holm Hans R. Andersson Allan Sirén Sten-Olof Westerholm Frey Karlsson Erik Andersson Pertti Ahlfors 1973 Gunvor Wikberg Nils Malmberg Pertti Ahlfors 1974 Gunvor Wikberg Nils Malmberg Ulf Andersson 1975 Gunvor Wikberg Karl-Henrik Kronberg Ulf Andersson Rolf Björkell Karl-Henrik Kronberg Anne-Maj Salomonson Nils Malmberg Nils Grönblom Anne-Maj Salomonson Nils Malmberg Leif Granqvist Monica Rönnholm 1983 Ulf Kjerin Leo Martin Monica Rönnholm Ulf Kjerin Christer Hansson Regina Grönholm Ulf Kjerin Börje Engberg Regina Grönholm Eivor Lindholm Christian Fredman Regina Grönholm Rolf Strandvik Stefan Lönnqvist Regina Grönholm 1993 Rolf Strandvik Henrik Janson Märta Järvinen 1994 Anders Backström Tomas Baltscheffsky Märta Järvinen Anders Backström Gösta Lundström Märta Järvinen Rolf Strandvik Martina Majander Märta Järvinen 1999 Kerstin Lampinen Kenneth Hansson Märta Järvinen Leif Eriksson Anne Lehto Märta Järvinen Niklas Rönnberg Anne Lehto Märta Järvinen

17 Med tanke på kontinuiteten i förbundets förvaltning har det varit till stor fördel att sekreteraruppgifterna blivit skötta av en och samma person under längre perioder. Mest anmärkningsvärd är Evy Björkmans insats som sekreterare i 38 år i följd ( ). Också i modern tid har de heltidsanställda förbundssekreterarna Tor Holm (15 år), Regina Grönholm (8 år) och Märta Järvinen (hittills 13 år) har varit långvariga på sekreterarposten. Protokollföring och annan dokumentation har därför kunnat skötas på ett systematiskt och hållbart sätt. Styrelsen NSU:s styrelse har genom tiderna haft olika storlek. Under perioden valdes endast tre medlemmar. Under åren bestod styrelsen av fem medlemmar. År 1946 hade antalet medlemsföreningar vuxit till över 100 st med ca personmedlemmar och man gick in för att ytterligare förstora styrelsen till 10 medlemmar och dessutom valdes en förstärkt styrelse med en medlem från varje lokalförbund plus suppleant. Den förstärkta styrelsen avskaffades vid stadgeändringen år NSU:s styrelse kallades härefter för centralstyrelsen och den bestod av 12 medlemmar + personliga suppleanter jämte ordförande. Efter en stadgeändring år 1994 halverades styrelsen och har sedan början av 1995 sålunda bestått av ordförande och 6 medlemmar med 6 personliga suppleanter. Över 200 enskilda personer har genom åren varit engagerade i NSU:s styrelse. I en förteckning som bifogas uppräknas styrelserna under åren Den omfattar i alfabetisk ordning namnen på 102 styrelsemedlemmar/suppleanter. Sammanfattning NSU har en rik 100 årig historia bakom sig. Den nyländska ungdomsföreningsrörelsen är som helhet betraktad fortfarande livskraftig. På sina håll har man under senare år kunnat skönja en ökad betydelse för medlemsföreningarna i lokalsamhället, som kommer av nedskärningarna i den kommunala kultur och fritidsservicen. Det finländska samhället utvecklas även i andra avseenden och snabba förändringar sker i den verksamhetsmiljö förbundet och dess medlemsorganisationer befinner sig i. Urbanisering, avfolkning av landsbygden, låg nativitet, förändrade språkförhållanden och en allt hårdare konkurrens om de unga generationernas själar, är starka faktorer som påverkar uf-rörelsens verksamhetsförutsättningar. Såväl länet som landskapet Nyland har försvunnit som administrativa begrepp sedan ett antal år. En fortlöpande förnyelseprocess av förbundets verksamhet är nödvändig för att det skall kunna nå upp till sina övergripande mål. Som organisation kan inte NSU betraktas som ett självändamål, trots att förbundet länge utgjort en betydelsefull del av det

18 mångomtalade finlandssvenska nätverket. En digitalisering av organisationsrutinerna på alla nivåer, interaktiva hemsidor och medverkan i olika nätverk skapar möjligheter att utveckla helt nya organisationsstrukturer. NSU bör kunna bli en modernt fungerande och attraktiv aktör i det framtida e-samhället. En aktuell utmaning för uf-rörelsen är att utveckla samarbetet med byarörelsen och med de regionala landsbygdsutvecklingsorganisationer som administrerar såväl nationella som EU-pengar genom olika utvecklingsprojekt. Pengarna från Bryssel är nutidens statsbidrag som är till för att användas även om de är komplicerade att få loss och hantera. Uf-rörelsen löper risk att småningom marginaliseras om den inte förmår utnyttja möjligheterna till partnerskap med rörelser och organisationer som sträcker sig utanför de hittills invanda och trygga kretsarna. För det behövs kunskap, kraft och mod. Den europeiska integrationen genom EU medför såväl utmaningar som möjligeter för medborgarorganisationerna. Också NSU och dess medlemsföreningar kunde ha mycket att både ge och få genom ökat internationellt utbyte inom ett regionernas Europa och även i ett vidare globalt sammanhang. Karis i mars 2005 Holger Wickström