Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. VA-försörjning Bydalen. Nyanläggning av avloppsreningsverk. Datum Samrådsunderlag

Transkript

1 Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken Nyanläggning av avloppsreningsverk Datum

2 Innehåll sid 1. Administrativa uppgifter 3 2. Inledning 4 3. Tillståndsansökningens omfattning 5 4. Nuvarande avloppshantering, befintliga avloppsreningsverk 7 5. Omgivningsbeskrivning Lokalisering av nytt avloppsreningsverk 5.2 Planförhållanden 5.3 Riksintressen 5.4 Vattenstatus 6. Dimensionerande belastning Tidplan Processbeskrivning Förutsedd miljöpåverkan Utsläpp till vatten 9.2 Utsläpp till luft 9.3 Buller 9.4 Transporter 9.5 Kemikaliehantering 9.6 Energiförbrukning 9.7 Hushållning med växtnäringsämnen 10. Sakägare och samråd Utsläppsvillkor Miljökonsekvensutredningens innehåll 14 Bilagor 1. Rapport Bydalen Lokalisering av reningsanläggning, Rapport,, Teknikval ny avloppsreningsanläggning, , med bilagorna 2-2 till Rapport,, Delprojekt 8, , med bilagan PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark, Stigsjö GeoBio, Översiktlig inventering av del av Fjälabodmyren Översiktlig inventering av myrar vid Mårdsbodarna Karta utvisande lokalisering enligt Huvudalternativ 8. Delrapport 1, Vattentäkt för Bydalens dalgång, Provtagningsrapporter Dammån

3 SAMRÅDETS SYFTE Innan en ansökan görs och inför upprättandet av en miljökonsekvensutredning (MKB) ska sökanden i ett tidigt skede vända sig till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i det fall det inte är fråga om länsstyrelsen) och till de enskilda som kan antas bli särskilt berörda för samråd. Före samrådet ska (preliminära) uppgifter lämnas om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning och dess förutsedda miljöpåverkan till dem som ska ingå i samrådet. Enskilda som kan antas bli särskilt berörda kan t.ex. vara de närboende. Det är ofta lämpligt att samrådet inleds med länsstyrelsen, inte minst för att identifiera kretsen av enskilda. Syftet med samrådet är att skapa en dialog och lyfta fram de viktiga frågorna i ett tidigt skede. En redogörelse för samrådet ska biläggas ansökan tillsammans med MKB:n.. 1 Administrativa uppgifter Huvudman: Åre kommun, Box 201, JÄRPEN Organisationsnummer: Kontaktpersoner: Ombud: Teknisk chef Lars-Erik Eriksson, eller ingenjör Malin Snis Telefon växel: E-post: lars-erik.eriksson@are.se eller malin.snis@are.se advokat Fredrik Mörtberg, Advokatfirman Abersten HB, Prästgatan 24, ÖSTERSUND Telefon: , mobil E-post: fredrik.mortberg@abersten.com Tekniskt biträde: MKB Kristin Barkman Sweco Environment AB, Box 1062, JÖNKÖPING Telefon: , mobil E-post: kristin.barkman@sweco.se Teknisk beskr, TB Malin Snis Åre kommun, Box 201, JÄRPEN Telefon: Verksamhetskod: 90:10 28 kap 1 Miljöprövningsförordningen (2013:251) 3

4 2 Inledning Länsstyrelsen i Jämtlands län har med stöd av 6 och 51 i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) förelagt Åre kommun att ordna en allmän vatten- och avloppsanläggning för befintliga och planerade fastigheter i Bydalen och Höglekardalen. Föreläggandet är daterat och där anges att utbyggnaden av en allmän anläggning ska vara beslutad den 31 december 2014 och tagen i drift senast den 31 december Föreläggandet innebär att kommunen ska upprätta verksamhetsområde för vatten och avlopp omfattande Bydalens dalgång och ordna va-anläggningar som ska försörja samtliga befintliga och blivande fastigheter i dalgången. För att kunna fullgöra föreläggandet krävs ombyggnad eller nyanläggning av bland annat avloppsreningsverk för att omhänderta områdets spillvatten. Mot bakgrund av den befintliga bebyggelsens omfattning i dalgången, Storån/Dammåns ingående i Natura 2000-område samt att det området gränsar mot naturreservatet Bastudalen, avser kommunen fullgöra sin skyldighet genom att leda ut avloppsvattnet från Bydalens dalgång för behandling och utsläpp utanför dalgången. Utanför Bydalens dalgång har kommunen tidigt identifierat i vart fall tre tänkbara lokaliseringar/utsläppspunkter/recipienter för det renade avloppsvattnet; 1. i anslutning till vägen mot Gräftåvallen (se Figur 2 i bilaga 2 till detta underlag), 2. i anslutning till vägen mot Mårdsundsbodarna (se samma Figur som ovan) samt 3. i Hallen där ett befintligt reningsverk är lokaliserat idag. Ordnandet av allmän va-anläggning i dalgången förutsätter även anläggande av ett ledningsnät för vatten och avlopp. Även om ledningsnätet inte är tillståndspliktigt ska ledningsnätet och dess miljöpåverkan beaktas vid prövningen av en tillståndsansökan (16 kap 7 MB). 4

5 3 Tillståndsansökningens omfattning och valet av lokalisering Åre kommun avser lämna in en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för ett avloppsreningsverk för Bydalens dalgång till länsstyrelsen. Tillstånd avses preliminärt sökas för en belastning motsvarande pe (se bilaga 2-2 Dimensioneringsutredning för delprojekt 5 Teknikval nytt avloppsreningsverk ). I samband med upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen ska kommunen samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom avloppsreningsverket avses för fler än 2000 personer eller en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 pe anses verksamheten medföra betydande miljöpåverkan enligt 3 F 1998:905, varför utökat samråd (6 kap 4 punkten 2 MB) även ska hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska samrådet avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Detta samrådsunderlag syftar till att uppfylla Åre kommuns samrådsskyldighet enligt 6 kap 4 miljöbalken inför upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Kommunen har låtit utreda alternativa teknikval för avloppsreningsverk med utgångspunkt i de lokaliseringsalternativ som konstaterats i ett delprojekt (Rapport Bydalen lokalisering reningsanläggning, daterad , bilaga 1). Teknikvalsutredningen redovisas i Rapport,, Teknikval ny avloppsreningsanläggning, upprättad , bilaga 2. Samtidigt med nyssnämnt delprojekt har förutsättningarna för anläggande och drift av en överföringsledning från Bydalen till Hallen analyserats i ett annat delprojekt (Rapport,, Delprojekt 8, daterad , bilaga 3). Kommunens slutsats av den rapporten är att Hallenalternativet är tekniskt genomförbart - om än inte okomplicerat bl.a. med avseende på risken för driftstörningar - men dels svårmotiverat utifrån ett ekonomiskt perspektiv, dels medför tekniska utmaningar på grund av de långa avstånden, topografin och de mycket stora belastningsvariationer som föreligger, innebärande ökad risk för miljöstörningar vid eventuella driftstörningar. Såväl anläggnings- som driftskostnaderna skulle således komma att bli mycket höga med ett sådant utförande. Kommunens bedömning är därför att en lokalisering av ett avloppsreningsverk utanför Bydalens dalgång, med ett utförande enligt genomförd Teknikvalsutredning (bilaga 2), är miljömässigt godtagbar samt tekniskt och ekonomiskt betydligt bättre än Hallenalternativet. 5

6 Vid en lokalisering utanför Bydalens dalgång har alternativa utsläppspunkter för det renade avloppsvattnet övervägts. Ett alternativ är att det renade avloppsvattnet släpps till Dammån. Ett annat alternativ är att utsläppet sker genom översilning på våtmark. Detta alternativ redovisas i en PM upprättad av Stigsjö GeoBio, Stefan Grundström, , bilaga 4, samt Översiktlig inventering av del av Fjälabodmyren , bilaga 5, och Översiktlig inventering av myrar vid Mårdsbodarna , bilaga 6. Den slutligt sökta lokaliseringen av avloppsreningsverk och utsläppspunkt kommer emellertid att påverkas av bl a vilka utsläppsvillkor (begränsningsvärden) som verksamheten har att räkna med vid de olika lokaliseringsalternativ som övervägts, framförallt med avseende på eventuella utsläppsvillkor beträffande kväve. Detta samrådsunderlag beskriver dels ett av kommunen valt huvudalternativ för lokalisering såväl för själva avloppsreningsverket som för utsläpp av det renade avloppsvattnet, dels tänkbara alternativa lokaliseringar av utsläppspunkter och en alternativ lokalisering av avloppsreningsverket. Verksamhetens omfattning, utformning och övergripande miljöpåverkan för tänkbara alternativ framgår av bilagda rapporter. Följande prövningsomfattning kan komma att aktualiseras för va-projektet som helhet, beroende på vilket lokaliseringsalternativ som väljs: -Prövning enligt 9 kap MB (nu aktuell ansökan) - Avloppsreningsverk, Hallenområdet riksintresse för kulturmiljövård, Z25) - Naturreservat (söder Dalsjön) - Natura 2000-område - Riksintresse naturvård, friluftsliv och rörligt friluftsliv (3 och 4 kap MB) -Prövning enligt 11 kap MB (särskilt tillstånd) -överföringsledningar i vattenområde, Dalsjön, Dammån -uttag av grundvatten till allmän vattenanläggning, -Ev. prövning enligt 7 kap 28 a MB (inom Dammåns avrinningsområde (särskilt tillstånd) -Eventuell dispens från strandskyddet kan komma att aktualiseras. -Verksamhetsutövaren har påbörjat anmälan för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken för de åtgärder som projektet föranleder men som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt. 6

7 4 Nuvarande avloppshantering, befintliga avloppsreningsverk Nuvarande avloppshantering i Bydalens dalgång finns redovisad under avsnitt 2.3 i bilaga 1 till detta samrådsunderlag. Det noteras dels att de två allmänförklarade vaanläggningarna (Bydalens Fjällanläggningar och Höglekardalens Semesterby) sedan införandet av lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) drivits vidare enligt övergångsbestämmelser till den lagen övergångsbestämmelser innebärande att de drivs vidare enligt 1970 års va-lag, dock längst fram till den 31 december dels att länsstyrelsen i Jämtland förelagt kommunen att ordna en allmän va-anläggning för befintlig och blivande bebyggelse i Bydalen och Höglekardalen som ska vara tagen i drift senast den 31 december Omgivningsbeskrivning Bydalen kallas den dalgång som ligger mellan Västfjället och Drommassivet. Genom dalgången rinner Dammån genom sjön Dalssjön. 5.1 Lokalisering av nytt avloppsreningsverk Huvudalternativ: Den tänkta lokaliseringen för planerat avloppsreningsverk är i anslutning till en befintlig bergtäkt belägen vid korsningen mellan Bydalsvägen och vägen mot Mårdsundsbodarna, område 1 enligt bilaga 7. Anläggningen beräknas uppta en yta om ca 1 hektar. Utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet planeras till område 2 i nyss nämnda bilaga. En inventering av det aktuella markområdet finns redovisad i bilaga 6 till detta samrådsunderlag. Erforderligt markområde för myröversilning/våtmark beräknas till ca 2 hektar. Alternativa lokaliseringar av avloppsreningsverket Lokaliseringsalternativ för avloppsreningsanläggningen har utretts och presenteras i Rapport , bilaga 1. Av skäl som framgår av rapporten har kommunen valt bort alternativen att anlägga ett eller flera avloppsreningsverk inom Bydalens dalgång. Kommunen ser helt enkelt inte att alternativ med avloppsreningsanläggningar inom dalgången skulle innebära en långsiktigt godtagbar avloppshantering för området, särskilt beaktande dalgångens miljö- och naturvärden, men också dricksvattenförsörjningen i dalgången. Hallenalternativet har också valts bort med anledning av de tekniska utmaningar de långa avstånden, topografin och de mycket stora belastningsvariationer som föreligger. En lokalisering strax utanför dalgången har utretts och resultatet redovisas i Rapport , bilaga 2. Alternativet med en lokalisering vid vägen mot Gräftåvallen (se figur 2 i nyss nämnda rapport) har med anledning av senare utförda studier om tänkbara dricksvattentäkter för Bydalen, Delrapport 1, , bilaga 8, också konstaterats vara mindre lämpligt än det nu presenterade huvudalternativet. 7

8 Alternativ lokalisering av utsläppspunkt Huvudalternativet innebär utsläpp av renat avloppsvatten inom Dammåns avrinningsområde. Även om det renade avloppsvattnet torde kunna släppas direkt i Dammån, utan påvisbar negativ påverkan i förhållande till den vattenstatus som idag föreligger, innebär det alternativ som kommunen överväger att utsläppet sker genom översilning av myrmark vid Mårdsbodarna. Den aktuella myren har vid den översiktliga naturvärdesinventeringen bedömts ha ett lågt naturvärde. Som alternativ utsläppspunkt har kommunen övervägt lokalisering av utsläppspunkten till översilning av myrmark vid Fjälabodmyren, belägen i avrinningsområdet för Österån, som rinner ut i den reglerade Sällsjön och därifrån vidare till Storbodströmmen ut i Ockesjön i Indalsälven. Enligt kommunen så innebär emellertid en översilning av Fjälabodmyren, som enligt naturvärdesbedömningen har ett påtagligt naturvärde, sammantaget större risk för negativ miljö- och naturpåverkan än det nu valda huvudalternativet. En alternativ utsläppspunkt vid vägen mot Gräftåvallen har övervägts men förkastats med anledning av senare utförda studier om tänkbara dricksvattentäkter för Bydalen, Delrapport 1, , bilaga Planförhållanden För området gäller Översiktsplan för Åre kommun Lokaliseringen av avloppsreningsverket strider inte mot översiktsplanen. Lokaliseringen av avloppsreningsverket är utanför detaljplanelagt område. Närmast angränsande bebyggelse ligger på ett avstånd om ca 1000 m från lokaliseringen av det nu avsedda verkets lokalisering. 5.3 Riksintressen Lokaliseringen av avloppsreningsverket ligger inom Tåssåsens sameby. Naturområdena kring Bydalen ingår i flera typer av områdesskydd. Naturreservatet Bastudalen består av Drommfjället och sträcker sig ner till Dalsjön/Dammån. Dammån är Natura 2000-område. En närmare redogörelse för områdesskydden finns redovisade i bilaga 2 till denna ansökan, avsnitt 6. Sammanfattningsvis redovisas följande områdesskydd av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. 8

9 5.3.2 Naturreservat och Natura 2000 Planerad lokalisering Lokaliseringen av avloppsreningsverket är inte inom naturreservatet. Tillståndsansökan avser emellertid verksamhet inom avrinningsområdet för Dammån. Va-ledningar kommer att gå genom naturreservatet, enligt kommunens huvudalternativ i anslutning till befintlig elledning, alternativt längs befintlig väg genom reservatet. 9

10 5.3.4 Kulturminnen och formmiljöer Planerad lokalisering Tillståndsansökan och lokaliseringen av avloppsreningsverket berör inte riksintresset kulturmiljövård. 10

11 5.3.5 Friluftsliv och turism Planerad lokalisering Lokaliseringen av avloppsreningsverket ligger i utkanten av Riksintresset friluftsliv och omfattas av Riksintresset rörligt friluftsliv. 5.4 Vattenstatus Huvudalternativet innebär att det renade avloppsvattnet släpps ut inom Dammåns avrinningsområde. Beskrivning av tänkt recipient finns i bilaga 2-1 under avsnitt 6.2. Resultat från recipientprovtagning 2015, bilaga 9, visar den idag gällande statusen avseende mänsklig aktivitet (bland annat kväve- och fosforhalter) i Dammån. 11

12 6 Dimensionerande belastning Dimensionerande belastning har utretts och sammanställts i Dimensioneringsutredning, Rapport , bilaga 2-2 till detta underlag. Sammanfattningsvis kan följande dimensionerande belastning antas. pe BOD7 (kg/dygn) Ptot (kg/dygn) Flöde (m 3 /dygn) Min.kapacitet 10 0,7 0,02 3 ( 0) Helgkapacitet, lågbelastning (10%) Sommarbelastning (30%) Maxkapacitet Utbyggnaden i Bydalens dalgång kommer att ske etappvis varför även avloppsreningsverket avses utformas så att det kan byggas ut i etapper. 7 Tidplan Preliminär tidplan för tillståndsansökan: Aktivitet Tidsperiod Samråd mars-april 2015 Samrådsredogörelse april 2015 MKB dec 2014-april 2015 Utarbetande av tillståndsansökan feb 2015 april 2015 Tillståndsansökan april/maj Processbeskrivning En beskrivning av en tänkbar reningsprocess för den sökta verksamheten redovisas i bilaga 2 till denna ansökan. En sådan process kan beskrivas som ett konventionellt reningsverk med mekanisk, biologisk och kemisk rening. I detta tidiga skede noteras att andra tekniska lösningar än den som presenteras i bilaga 2 kan komma ifråga, där motsvarande reningsresultat uppnås. Det renade avloppsvattnet avses släppas genom myröversilning för ytterligare polering och därmed minska risken för momentan påverkan på recipienten. 12

13 9 Förutsedd miljöpåverkan 9.1 Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten sker i form av renat avloppsvatten. Det renade avloppsvattnet innehåller exempelvis gödande ämnen såsom kväve (N) och fosfor (P) men även ämnen som förbrukar syre i recipienten när de bryts ned, så kallad biokemisk syreförbrukning (BOD). Genom kontinuerlig optimering, och kontroll av effekt, i avloppsreningsverket bedöms utsläppen kunna hållas på en kontinuerligt låg nivå. Den sökta verksamheten kommer att medföra att den nuvarande avloppshanteringen i Bydalens dalgång på sikt kommer att ersättas och att enskild avloppshantering inom dalgången kommer att upphöra. Kommunen bedömer att bevarandestatusen i Natura 2000-området därmed kommer att förbättras trots verksamhetens utsläpp och att tillstånd till den sökta verksamheten/utsläppet till vatten därför kan beviljas. 9.2 Utsläpp till luft Verksamheten kommer att förorsaka visst utsläpp till luft i form av lukt. Med beaktande av att anläggningen ligger minst 1000 m från närmaste hus bedöms inte utsläppen ge upphov till störningar för någon boende i omgivningen. 9.3 Buller Verksamheten kommer att ge upphov till ett visst driftbuller. Med hänsyn till verksamhetens lokalisering bedöms detta dock inte leda till några bullerstörningar för kringboende. 9.4 Transporter Mängden transporter föranledd av den sökta verksamheten är begränsad och berör i praktiken bara fastighetsägare längs väg 630 mellan Hallen och Bydalen. Då verksamheten kommer att ersätta den nuvarande avloppshanteringen i Bydalens dalgång, kan nettotransportbehovet antas minska genom den sökta verksamheten. 9.5 Kemikaliehantering I det kemiska reningssteget tillsätts fällningskemikalier. Mängden som tillsätts är proportionell mot den avloppsvattenvolym/föroreningsmängd som ska hanteras. För konditionering av slam kommer även polymer att användas i verksamheten. 9.6 Energiförbrukning För drift och uppvärmning av avloppsreningsverket kommer elenergi att användas. 9.7 Hushållning med växtnäringsämnen Slam från avloppsreningsverket insamlas och komposteras för att sedan kunna användas som anläggningsjord. 13

14 10 Sakägare och samråd Den sökta åtgärden innebär en betydande miljöpåverkan, varför utökat samråd kommer att hållas. Myndighetssamråd hålls skriftligt med berörda myndigheter enligt särskild sändlista. Närboende till alternativa lokaliseringar av reningsverk och utsläppspunkter informeras om samrådet genom särskilt utskick. Allmänhet som berörs av den sökta åtgärden och av ledningsdragning från Bydalens dalgång till avloppsreningsverket informeras via kommunens anslagstavla, via den av kommunen framtagna hemsidan för projektet, samt via annons i Östersundsposten, ÖP, och Länstidningen, LT. Informationsmöte och möjlighet för berörda att lämna muntliga synpunkter kommer att hållas i Hallens församlingsgård den 13 april kl Utsläppsvillkor Kommunen utgår från att utsläppsvillkoren för den framtida anläggningen sätts i enlighet med Naturvårdsverkets och Svenskt Vattens vägledning för formulering av villkor, Begränsningsvärdena för avloppsvattenutsläpp ska följa föreskriften om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1994:7 (BOD7: högst 15 mg/l, CODcr: högst 70 mg/l). Sökanden avser föreslå följande: Halten av BOD7 i utgående vatten från reningsverket får som kvartalsmedelvärde inte överstiga 15 mg/l. Villkoret är uppfyllt om minst åtta av tolv uppmätta månadsmedelvärden under kalenderåret understiger begränsningsvärdet. Utsläppet får dock aldrig överstiga 15 mg/l som årsmedelvärde. Halten av totalfosfor i utgående vatten från reningsverket får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,4 mg/l. Villkoret är uppfyllt om minst tre av fyra uppmätta kvartalsmedelvärden under kalenderåret understiger begränsningsvärdet. Utsläppet får dock aldrig överstiga 0,4 mg/l som årsmedelvärde. Kommunen avser att begära att provisoriska villkor bestäms under en prövotid med provdrift/intrimning. 12 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskriva den totala verksamheten utifrån 1. den nuvarande belastnings- och utsläppssituationen (nollalternativet), 2. den framtida belastnings- och utsläppssituationen (huvudalternativet) 14

15 Visar miljökonsekvensbeskrivningen att den sökta verksamheten medför en lägre belastnings- och utsläppssituation än den nuvarande inom Dammåns avrinningsområde, anser sökanden att prövning enligt 7 kap 28 a MB inte erfordras. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska enligt 6 kap 3 miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft m.m. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande huvudpunkter: Lokalisering Verksamhetens förutsedda miljöpåverkan (mängder, flöden, halter) Säkerhetsrutiner, skyddsåtgärder och riskhantering Verksamhetens överensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler MKB:n kommer därutöver att belysa Reningsprocesser Transporter Kemikalieanvändning Avfallshantering Energiförbrukning Påverkan vid olyckstillbud/haverier 15