Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning. VA-försörjning Bydalen. Delprojekt 07, Tillståndsansökan Kristin Barkman

Transkript

1 Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning VA-försörjning Bydalen Delprojekt 07, Tillståndsansökan Kristin Barkman 1

2 Icke-teknisk sammanfattning Länsstyrelsen i Jämtlands län har förelagt Åre kommun att ordna en allmän vattenoch avloppsanläggning för befintliga och planerade fastigheter i Bydalen. För att kunna fullgöra föreläggandet har kommunen gjort den bedömningen att det krävs nyanläggning av ett avloppsreningsverk för att omhänderta områdets spillvatten. Denna tillståndsansökan avser ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen med utsläppspunkt i en myr som avvattnas till ån Dammån. Avloppsreningsverket ska ersätta befintliga avloppsanläggningar som finns i dalgången och ha kapacitet för att ta emot ytterligare belastning motsvarande det som finns planer på eller uttryckts som önskemål av exploatörer i området. Åre kommun har idag ingen verksamhet vad gäller vatten och avlopp i Bydalen. De avloppsreningsanläggningar som finns ägs och sköts i privat regi. Idag finns uppskattningsvis ca bäddar i dalgången och enligt de utbyggnadsplaner som framställts av exploatörerna i området kan denna siffra öka till ca (motsvarande ca 6000 personekvivalenter, pe,) i framtiden. För att undersöka möjligheterna till att bygga ett nytt avloppsreningsverk för hela denna, framtida, belastning med de komplexa förhållanden som råder i området, i form av varierande belastning, känslig recipient och kallt klimat, gjordes i ett tidigt skede en teknikvalsutredning. Utredningen visade att en sådan utbyggnad är möjlig med exempelvis tekniken biobädd. Naturområdena kring Bydalen ingår i flera typer av områdesskydd exempelvis naturreservatet Bastudalen och Natura 2000-områdetd Dammån. Dammån har ett strömmande ekosystem med näringsfattigt och klart vatten med skiftande vattendynamik och vattenföring. Strömmarna har stor betydelse som livsmiljöer för fiskarter som öring och stensimpa. Den mest framträdande fiskarten i Dammån är stammen av storöring. Under senare år har även utter återkoloniserat Dammån med biflöden. För att kunna bedöma den påverkan utsläpp från ett nytt avloppsreningsverk kan ha på Dammån har teoretiska beräkningar gjorts för tillskott av näringsämnen och flöde. Beräkningarna visar att utsläpp från planerat avloppsreningsverk enligt huvudalternativet inte påverkar de bevarandemål som finns för Dammån som Natura 2000-område angående vattenföring och graden av rening. Risken för förorening bedöms minska jämfört med befintlig avloppshantering i dalgången. En alternativ utsläppspunkt som har studerats är en myr med avvattning till Österån. Det är ett betydligt mindre vattendrag jämfört med Dammån med betydligt lägre vattenföring. Utsläpp från ett fullt utbyggt avloppsreningsverk skulle vara ett mycket stort tillskott, speciellt vid lågvattenföring, och riskerar att medföra att miljökvalitetsnormen för vattendraget överskrids. Miljökonsekvenser avseende utsläpp till luft, buller, användning av kemiska produkter och hushållning med naturresurser bedöms vara små. Inverkan på naturvärden och 2

3 friluftslivet bedöms innebära positiva effekter jämfört med dagens situation i och med att avloppshanteringen flyttar ut ur dalgången där människor vistas. 3

4 Innehåll 1 INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ANSÖKTA ÅTGÄRDER OMGIVNINGSBESKRIVNING BESKRIVNING AV NUVARANDE VERKSAMHET AVLOPPSRENINGSANLÄGGNINGAR LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER SLAMHANTERING BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET LOKALISERING BELASTNING DIMENSIONERING Maximal genomsnittlig veckobelastning UTSLÄPPSKRAV ANLÄGGNINGSUTFORMNING ALTERNATIV ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Avloppsreningsverk Utsläppspunkt NOLLALTERNATIV ALTERNATIVA UTFORMNINGAR BESTÄMMELSER OCH PLANER PLANFÖRHÅLLANDEN NATURA 2000, RIKSINTRESSEN OCH ANDRA OMRÅDESSKYDD Naturreservat och Natura Friluftsliv och turism Kulturmiljö och fornminnen MILJÖMÅL Nationella och regionala miljömål Lokala miljömål MILJÖKVALITETSNORMER RECIPIENTENS MILJÖKVALITET

5 9.1 MILJÖSTATUS FLÖDE BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK MILJÖKONSEKVENSER FÖR HUVUDALTERNATIV UTSLÄPP TILL VATTEN Recipient Dammån Recipient Storbodströmmen UTSLÄPP TILL LUFT BULLER ANVÄNDNING AV KEMISKA PRODUKTER AVFALLSHANTERING HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER INVERKAN PÅ NATUR- OCH KULTURVÄRDEN SAMT FRILUFTSLIVET OLYCKA/HAVERI ANPASSNING TILL FRAMTIDEN; KLIMATFÖRÄNDRINGAR, ÖKANDE UTSLÄPPSKRAV MILJÖKONSEKVENSER FÖR NOLLALTERNATIV UTSLÄPP TILL VATTEN UTSLÄPP TILL LUFT OCH BULLER ANVÄNDNING AV KEMISKA PRODUKTER HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER AVFALLSHANTERING INVERKAN PÅ NATUR- OCH KULTURVÄRDEN SAMT FRILUFTSLIVET OLYCKA/HAVERI ANPASSNING TILL FRAMTIDEN; KLIMATFÖRÄNDRINGAR, ÖKANDE UTSLÄPPSKRAV REFERENSER BILAGOR BILAGA PROVTAGNINGSPROGRAM, RECIPIENT DAMMÅN 5

6 1 Inledning Länsstyrelsen i Jämtlands län har förelagt Åre kommun att ordna en allmän vattenoch avloppsanläggning för befintliga och planerade fastigheter i Bydalen. För att kunna fullgöra föreläggandet har kommunen gjort den bedömningen att det krävs nyanläggning av ett avloppsreningsverk för att omhänderta områdets spillvatten. Mot bakgrund av den befintliga bebyggelsens omfattning i dalgången och de höga naturvärden som finns i området avser kommunen att leda ut avloppsvattnet från Bydalens dalgång för behandling och utsläpp utanför dalgången. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del i tillståndsansökan för ett nytt avloppsreningsverk för Bydalens dalgång. Föreliggande MKB ska ge en samlad bedömning av hur verksamheten vid avloppsreningsverket påverkar miljön och människors hälsa. Detta sker genom en bedömning av de positiva och negativa effekter som verksamheten ger tillsammans med en jämförelse med ett nollalternativ. Där så är möjligt beskrivs även åtgärder som kan minimera eller avhjälpa negativa effekter av verksamheten. 2 Administrativa uppgifter Anläggning: Bydalens avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning: Våge 1:24 Verksamhetskod: Verksamhetsutövare: Åre kommun, Tekniska avdelningen Adress: Box JÄRPEN Telefon: Kontaktperson: E-post: Lars-Erik Eriksson, Teknisk chef lars-erik.eriksson@are.se 3 Ansökta åtgärder Tillståndsansökan avser ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen med utsläppspunkt i myr som avvattnas till recipienten Dammån. Avloppsreningsverket ska ersätta befintliga avloppsanläggningar som finns i dalgången och ha kapacitet för att ta emot ytterligare belastning motsvarande det som finns planer på eller uttryckts som önskemål av exploatörer i området. 4 Omgivningsbeskrivning Bydalen kallas den dalgång som ligger mellan Västerfjället och Drommassivet i norra Oviksfjällen, väster om sjön Storsjön i Åre kommun. Området är främst känt för alpin skidturism och bebyggelsen i dalgången består av stugbyar nära skidbackarna. 6

7 Dalgången avvattnas via Storån, Dalsjön och Dammån ner till Indalsälven före dess utlopp i Storsjön. Generellt består dalgången i huvudsak av skogsmark, främst barrskog. Grunden utgörs i huvudsak av finkornig, slitig, morän som i delar av området är blockrik. Rikligt med ytvatten kan förekomma i samband med nederbördsrika perioder och efter snösmältningen, i övrigt förekommer ytligt vatten endast inom myrområdena. Områdets geologi och hydrologi finns beskriven i utredningen kring vattentäkt, Vattentäkt för Bydalens dalgång, , bilaga 8 i samrådsunderlaget. 5 Beskrivning av nuvarande verksamhet Åre kommun har idag ingen verksamhet vad gäller vatten och avlopp i Bydalen. Nedan följer därför en beskrivning av dels befintliga privata avloppsreningsanläggningar, dels de två allmänförklarade anläggningar med privata vahuvudmän som finns i dalgången, utifrån de uppgifter som kommunen har kännedom om. Ytterligare beskrivning av de nuvarande va-förhållandena i dalgången redovisas i Länsstyrelsens föreläggande, omnämnt under punkten 1 ovan. Länsstyrelsens föreläggande finns som bilaga till kommunens tillståndsansökan. 5.1 Avloppsreningsanläggningar I figur 1 nedan illustreras lokaliseringen av de befintliga avloppsreningsanläggningarna som finns i Bydalen. Avsnittet är hämtat ur lokaliseringsutredningen, Lokalisering av reningsanläggning, , bilaga 1 till samrådsunderlaget. För Höglekardalens Fjällpensionat (Falkfångaren) finns sedan 1979 en infiltrationsanläggning för drygt 20 fritidshus och husvagnsparkering med hundratalet platser. Det finns också en färdig geohydrologisk undersökning med planering (ritningar) på utvidgning av densamma. I området kring fjällpensionatet finns ytterligare spridda tomter med slutna tankar för avlopp. 7

8 Figur 1. Befintliga avloppsanläggningar i Bydalens dalgång. Kronoparken består av en enda fastighet med 73 stugägare. I detaljplanen för området står att inga byggnader får uppföras som kräver anordnande av avloppsledning, men det finns enstaka stugor i området som har anlagt någon form av avloppsanordning. Stugor i Hovde-Drommen är anslutna till ett avloppsreningsverk med mekaniskkemisk-biologisk rening som ligger i anslutning till Höglekardalens semesterby. Reningsverket renoverades 2008 då ett biosteg byggdes till. Utsläppet från verket leds via ett översilningsdike innan det når Dalsjön. Reningsverkets kapacitet är idag fullt intecknad för antagna detaljplaner i området. Ägaren till området har ansökt om att få bygga ut kapaciteten för att möjliggöra ytterligare anslutningar men efter ett kritiskt yttrande från länsstyrelsen drogs ansökan tillbaka. Västra Skogen är ett nytt exploateringsområde nordväst om Dalsjön med Bydalens fjällanläggningar som huvudman. Som ett villkor för utbyggnaden etablerades ett temporärt mekaniskt-kemiskt avloppsreningsverk där utgående avloppsvatten översilas på en myr. I Bydalen (Bydalens fjällanläggningar) finns slamavskiljare med kemisk fällning som följs av markbäddar och efterpolering i form av översilning i myr. Anläggningen är i mycket dåligt skick och behöver ersättas. För Dammåns samfällighet (Suwes) finns en markbädd med anslutning av bad-, diskoch tvättvatten (BDT) från 17 tomter. Det renade avloppet mynnar via ledning till Damm-ån. Inga WC skall finnas i området. Drombäckens samfällighet (sex fastigheter) pumpar sitt avloppsvatten till avloppsreningsanläggningen för Bydalen. 8

9 För Fjällhalsens turistanläggning finns två markbäddsanläggningar för hela området med diffust utsläpp via ledningar på spridningsyta i skogen. Anläggningen uppfördes med mindre markbäddsyta än vad som schablonmässigt används som riktvärden för att inte fosforn skulle fastna i filtermaterialet utan i stället göda omgivande skogsmark. Tillstånd gavs under förutsättning att anläggningen upprättades som ett försöksprojekt, under en 3-årig försöksperiod, med ett utökat provtagningsprogram. Ingen uppföljning av försöksperioden har redovisats. Även här finns spridda tomter i området nedanför avloppsanläggningen med okända VA-lösningar. Närmsta kommunala avloppsreningsanläggning finns i Hallen, ca 2 mil nordöst om Bydalen. Hallens avloppsreningsverk utgörs av ett fällningsverk med tre dammar, två avskiljningsdammar och en klarningsdamm. I anslutning till dammanläggningen finns en slamtorkyta. 5.2 Ledningsnät och pumpstationer I Bydalen har det varit upp till var och en av anläggningsägarna att bygga ut ett ledningsnät för sina respektive stugområden. Åre kommun håller för närvarande på att utreda status på ledningsnätet, i syfte att klargöra förutsättningarna för eventuell inlösen av de delar som kan användas i den avsedda allmänna va-anläggningen. 5.3 Slamhantering I dag sker slamhanteringen genom tömning av slamavskiljare på respektive anläggning och slammet körs till kommunens anläggning för avvattning och därefter vidare för kom-postering. 6 Beskrivning av planerad verksamhet 6.1 Lokalisering Lokaliseringen av den sökta verksamheten framgår av kartan i bilaga 5 till ansökan. Lokaliseringen av avloppsreningsverket har på kartan markerats med ARV. Den sökta lokaliseringen av utsläppspunkten för det renade avloppsvattnet har på kartan markerats med 1. Utsläppspunkten ligger inom Dammåns avrinningsområde i en myr vid Mårdbodarna, se avsnitt nedan. Marken för såväl avloppsreningsverk som utsläppspunkt ligger för närvarande inom fastigheten Åre Våge 1: Belastning I flera tidigare utredningar har befintlig och framtida beläggning studerats. I utredningen kring framtida dimensionering, Dimensioneringsutredning, , bilaga 2-1 till samrådsunderlaget samt en revidering av denna, , har befintlig och kommande belastning i Bydalens dalgång studerats. I tabell 1 nedan redovisas nuvarande och framtida, uppskattat, antal bäddar i området. Tabell 1. Nuvarande och framtida antal bäddar i dalgången 9

10 Område Bydalen längs vägen Uppskattat antal bäddar (st) Befintliga Planerade Totalt Längs vägen (1:6-1:57) Nedanför Bydalens Wärdshus Hallen-Backen 1: Vinterbyn och Sommarbyn Solen Området runt Bydalens Wärdshus Nedre Tallbacken och Bydalens Wärdshus Hallens-Backen 1: Dalsjön Dalsjön gamla delen Dalsjön nya delen Västfjället Västfjället Söder om Dammån Drombäckens samf Dammåns samf Västra skogen Område A-F Område G Område H-I Område J Område K 0?? Område L Område M Tabell 1. Nuvarande och framtida antal bäddar i dalgången Område Uppskattat antal bäddar Befintliga Planerade Totalt Västra skogen forts. Område N, se nedre tallbacken och Bydalens Wärdshus ovan 0 Område O Område P Område Q, Norrskog Längs vägen Bydalen-Höglekardalen Hammarnäs 4: Kronoparken Kronoparken + 5 avstyckade tomter Höglekardalens Fjällpensionat Fjällpensionatets husvagnscamping * Pensionatsområdet Stugområdet Längs vägen Hammarnäs 4:31 Hammarnäs 4:

11 Fjällhalsen Infart Framhalsen vid vägen, arrendestugor Mellan väg och reningsanläggning, arrendestugor Ovanför reningsanläggning, arrendestugor Infart Fjällhalsen vid vägen Fjällhalsen gamla Fjällhalsen nya Höglekardalens semesteranläggning Höglekardalens stugby Höglekardalens stugby, övre Hovde-Drommen Hovde Höglekardalens husvagnscamping * Summa * 1 husvagnsplats = 3 bäddar 6.3 Dimensionering Enligt Dimensioneringsutredningen når beläggningen erfarenhetsmässigt aldrig max i den här typen av fritidsstugeområden och vattenutnyttjandet skiljer sig också något jämfört med områden med permanentboenden. Därför har en faktor som översätter antal bäddar till personekvivalenter (pe) använts för att beräkna framtida belastning. I dimensioneringen bedöms 1 bädd motsvara 0,65 pe. Även för dagsturister görs en liknande översättning där 1 dagsturist motsvarar 0,2 pe. Vad gäller flödet och fosforbelastningen används konventionell schablon per pe och hänsyn tas på samma sätt som mellan antal bäddar och pe; det vill säga spillvatten á 200 l/pe, d och tillskottsvatten á 100 l/pe,d samt 2,1 g P/pe,d. Vid full utbyggnad skulle dimensioneringen enligt tabell 2 och ovanstående bli följande: Tabell 2. Förslag på data för dimensionering vid maximal belastning Faktor pe BOD7 Ptot Flöde Bäddar, st 0, kg/d 12 kg/d m 3 /d Dagsturister, st 0, kg/d 0,4 kg/d 60 m 3 /d Totalt kg/d 12 kg/d m 3 /d Den stora utmaningen vad gäller dimensioneringen av ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen kommer att vara de stora belastningsvariationerna. Det är därför av största vikt att designa processen så att reningsverket klarar omställningen mellan låg och hög belastning. I tabell 3 nedan visas den dimensionerande data som använts som utgångspunkt för diskussioner kring processdesignen. Tabell 3. Förslag på data för dimensionering vid låg respektive hög belastning 11

12 Min. kapacitet ( 0) Helgkapacitet, lågbelastning (10%) Sommarbelastning (30%) pe BOD7 Ptot Flöde 10 0,7 kg/d 0,02 kg/d 3 m 3 /d kg/d 1,3 kg/d 180 m 3 /d kg/d 3,8 kg/d 540 m 3 /d Max.kapacitet kg/d 13 kg/d m 3 /d Maximal genomsnittlig veckobelastning Enligt Naturvårdsverket är den maximala genomsnittliga veckobelastningen (GVB) ett mått på hur mycket avloppsvatten som kan genereras i ett visst område med hänsyn tagen till bland annat antalet invånare och vilken verksamhet som i övrigt bedrivs. Detta mått används för att beräkna hur stor kapaciteten behöver vara hos ett reningsverk. Beräkning av max GVB syftar till att säkerställa att avloppsreningsverk har kapacitet att rena vatten även de perioder när belastningen är större än normalt, exempelvis i områden med turistboende. Eftersom dimensioneringen ovan är beräknad utifrån ett framtida scenario med full utbyggnad, enligt alla nu kända planer, som bygger på enbart säsongsboende bedöms den maximal belastning på pe även motsvara maximal genomsnittlig veckobelastning. 6.4 Utsläppskrav Processen i det planerade avloppsreningsverket i Bydalen har översiktligt dimensionerats med utgångspunkt från utsläppskrav gällande halten av BOD7 (ett mått på syretärande ämnen) samt totalfosfor (Ptot) i utgående vatten, se tabell 4 nedan. Tabell 4. Framtida, förväntade utsläppskrav Parameter Halt Typ av krav BOD7 15 mg/l Begränsningsvärde som kvartalsmedel* P-tot 0,4 mg/l Begränsningsvärde för månadsmedel** * Villkoret är uppfyllt om minst tre av fyra uppmätta kvartalsmedelvärden under kalenderåret under-stiger begränsningsvärdet. Utsläppet får dock aldrig överstiga 15 mg/l som årsmedelvärde. ** Villkoret är uppfyllt om minst åtta av tolv uppmätta månadsmedelvärden under kalenderåret understiger begränsningsvärdet. Utsläppet får dock aldrig överstiga 0,4 mg/l som årsmedelvärde. 6.5 Anläggningsutformning I teknikvalsutredningen, Teknikval ny avloppsreningsanläggning, , bilaga 2 till samrådsunderlaget, har alternativ fram för ett nytt avloppsreningsverk studerats. Med utgångspunkt i de urvalsparametrar som användes för att rangordna olika tekniker be- 12

13 dömdes i utredningen förslaget med biobädd vara det bästa. Det kommer dock inte att säkert bestämmas vilken teknik som väljs förrän upphandling av anläggningen är klar. Oavsett vilken teknik som väljs kommer reningsverket att innehålla reningssteg för mekanisk, biologisk och kemisk rening eftersom det kommer att behövas för att klara de förväntade utsläppskraven. Renat vatten leds till recipient via myrinfiltration. Slamhanteringen föreslås bestå av förtjockning innan vidare transport till annan anläggning i kommunen för fortsatt behandling. 7 Alternativ 7.1 Alternativa lokaliseringar Avloppsreningsverk Alternativa lokaliseringar för ett nytt avloppsreningsverk har behandlats i lokaliseringsutredningen, bilaga 1 till samrådsunderlaget. I utredningen studerades fyra olika alternativ: 1. Avloppsrening i Hallens avloppsreningsverk recipient Storsjön 2. Avloppsrening i ett nytt avloppsreningsverk utanför dalgången recipient Dammån 3.a) Avloppsrening i ett nytt avloppsreningsverk inom dalgången recipient Dal-sjön/Dammån 3.b) Avloppsrening i två eller flera avloppsreningsverk inom dalgången recipient Storån/Dalsjön/Dammån Slutsatserna i utredningen gav att en lokalisering utanför dalgången, det vill säga alternativ 1 eller 2 skulle vara det bästa främst baserat på parametrar som tillgången på mark, närheten till boende etc. Valet mellan alternativen 1 och 2 var dock inte lika självklart. I utredningen sågs en lokalisering i Hallen som ett bra alternativ bland annat för att Storsjön är betydligt mindre känslig som recipient än Dammån, reningsverket lokaliseras till samma plats som det befintliga verket i Hallen vilket innebär att ingen ny mark tas anspråk samt att befintlig infrastruktur kan användas. I teknikvalsutredningen, bilaga 2 till samrådsunderlaget, fanns således en lokalisering i Hallen med som alternativ. Parallellt gjordes en utredning om förutsättningarna för överföringsledningar, VAförsörjning Bydalen, Delprojekt 8, , bilaga 3 till samrådsunderlaget. Utredningen visade att ur ledningssynpunkt är det tekniskt möjligt att förlägga en överföringsledning från Bydalen till Hallen dock beräknades alternativet bli två till tre gånger dyrare jämfört med ledningsdragning till en lokalisering strax utanför dalgången. Det var heller inte endast kostnaderna som försvårade Hallenalternativet. Långa överföringsledningar med periodvis låg belastning kan innebära problem i form av dålig lukt, aggressiv och hälsovådlig miljö i pumpstationer, driftproblem med 13

14 stopp, etcetera. Det går dessutom åt mycket energi för att pumpa allt vatten så långa sträckor. Sammantaget av ovanstående redovisade utredningar utsågs en lokalisering strax utanför dalgången som det bästa alternativet. Huvudsaklig anledning ansågs vara möjligheten till en långsiktigt godtagbar avloppshantering för området, särskilt beaktande dalgångens miljö- och naturvärden, men också dricksvattenförsörjningen i dalgången Utsläppspunkt Utöver de olika lokaliseringar och recipienter som studerats i lokaliseringsutredningen och teknikvalsutredningen, bilaga 1 och 2 till samrådsunderlaget, har olika utsläppspunkter studerats i en utredning kring myrinfiltration, PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark, , bilaga 4 till samrådsunderlaget. Där har översilning på våtmark utretts som ett alternativ till direktutsläpp i recipient för att få en diffus och fördröjd spridning samt möjlighet till ytterligare polering av renat avloppsvatten. Tre myrområden i närheten av tänkt lokalisering enligt huvudalternativet har studerats; Fjälabodmyren i Storbodströmmens avrinningsområde, myr vid Mårdbodarna i Dammåns avrinningsområde samt södra delen av Fjälabodmyren i Dammåns avrinningsområde. Förutom dessa tre myrområden har även ett direkt utsläpp i Dammån studerats. Ytterligare en alternativ utsläppspunkt vid vägen mot Gräftåvallen har övervägts men förkastats med anledning av senare utförda studier om tänkbara dricksvattentäkter för Bydalen, bilaga 8 till samrådsunderlaget. Med hänsyn till att myren vid Mårdbodarna vid naturvärdesinventeringen klassades med lågt naturvärde och ligger närmst den tänkta lokaliseringen för avloppsreningsverket har detta alternativ utsetts till huvudalternativ. 7.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att det planerade avloppsreningsverket i Bydalen inte kommer till stånd. Eftersom länsstyrelsen förelagt Åre kommun att ordna allmän vatten- och avloppsanläggning för befintliga och planerade fastigheter i Bydalen och Höglekardalen (Hovde-Drommen) torde nollalternativet förutsätta att de allmänna anläggningarna i Bydalen och Höglekardalen (Hovde-Drommen) övergår i kommunal regi samt att kommunen på ett eller annat sätt ansvarar för dessa och övriga avloppsanslutningar. Aktuellt nollalternativ utgår från att befintliga avloppsreningsanläggningar bibehålls i en eller annan regi samt att de fortgår med befintlig anslutning vilket i stort sett innebär byggstopp i hela dalen (utanför redan antagna detaljplaner) då i princip alla anläggningar anses vara fullbelagda eller intecknade. Det kan mot ovanstående förutsättningar konstateras att kommunen knappast torde ha möjlighet att fullt ut fullgöra sin skyldighet enligt Länsstyrelsens föreläggande, om nollalternativet skulle bestå. Vad gäller miljökonsekvenserna så beskrivs i kapitel 12 den påverkan som befintliga anläggningar bedöms ha i nuvarande skick. Anläggningarna är privata och kommunen 14

15 har inte ingående kännedom om varje anläggning utan status bedöms schablonmässigt i de fall uppgifter saknas. 7.3 Alternativa utformningar På grund av de speciella förhållandena i Bydalen i form av stor variation i belastning, kallt klimat och långa avstånd blir val av teknik för avloppsreningsverket något begränsat (förutsatt de förväntade utsläppsvillkoren). De tekniker som bedömdes realistiska har studerats i teknikvalsutredningen, bilaga 2 till samrådsunderlaget. Möjliga tekniker ansågs vara: Direktfällning Aktiv slam SBR (satsvis biologisk rening) Biobädd MBBR (moving bed bio reactor, rörligt bärarmaterial) För att utvärdera ovanstående tekniker har dessa studerats utifrån ett antal urvalspararmetrar: Hälsoaspekter Miljö Kostnadseffektivitet Flexibilitet Insatsvaror I teknikvalsutredningen beskrivs de olika teknikerna och hur de förhåller sig till urvalspa-rametrarna. Direktfällning klarade inte urvalsparametern Miljö fullt ut. Aktiv slam bedöm-des ha för dålig Flexibilitet precis som SBR (som dock blev det näst bästa alternativet). MBBR bedömdes ha sämre kapacitet vad gäller Flexibilitet och Insatsvaror (främst dyrt bärarmaterial). 8 Bestämmelser och planer 8.1 Planförhållanden För området gäller Översiktsplan för Åre kommun Lokaliseringen av avloppsreningsverket strider inte mot översiktsplanen. Föreslagen lokaliseringen av avloppsreningsverket ligger utanför detaljplanelagt område. Närmast angränsande bebyggelse ligger på ett avstånd om ca 1000 m från lokaliseringen. 8.2 Natura 2000, riksintressen och andra områdesskydd Naturområdena kring Bydalen ingår i flera typer av områdesskydd. Naturreservatet Bastudalen består av Drommfjället och sträcker sig ner till Dalsjön/Dammån. Dammån är Natura 2000-område. Nedan redovisas de ingående områdesskydden. 15

16 Föreslagen lokaliseringen av avloppsreningsverket ligger inom Tåssåsens sameby men inte inom något som betecknats som strategiskt, eller viktigt, område Naturreservat och Natura 2000 I figur 2 nedan visas omgivande naturreservat och Natura 2000-områden. Planerad lokalisering Figur 2. Närliggande naturreservat, Natura 2000-områden samt andra uttalade naturvärden. Föreslagen lokaliseringen av avloppsreningsverket ligger inte inom naturreservatet. Dock planeras va-ledningar genom naturreservatet, enligt kommunens huvudalternativ i anslutning till befintlig elledning, alternativt längs befintlig väg. Tillståndsansökan avser verksamhet inom avrinningsområdet för Dammån som är skyddad enligt Natura Dammån ingår i två Natura 2000-objekt med gemensam bevarandeplan. Dammån-Storån SE omfattar sjöar och vattendrag inom hela avrinningsområdet medan Dammån SE endast omfattar huvudälvfåran från Dalsjön till Ockesjön. De naturtyper och arter som finns inom området och som legat till grund för områdesskyddet är följande; Naturtyper: Oligo-mesotrofa sjöar 16

17 Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Arter: Stensimpa Utter I bevarande planen står det att Dammån har sin upprinnelse i Anaris- och Oviksfjällen med större biflöden som Lekarån, Bastuån, Dörrsån och Gräftån. Det strömmande ekosystemet har ett näringsfattigt och klart vatten med skiftande vattendynamik och vattenföring. Strömmarna har stor betydelse som livsmiljöer för fiskarter som öring samt habitatarten stensimpa. Den mest framträdande fiskarten i Dammån är stammen av storöring. Under senare år har habitatarten utter återkoloniserat Dammån med biflöden Friluftsliv och turism I figur 3 nedan visas omgivande riksintressen för friluftslivet. Planerad lokalisering Figur 3. Omgivande riksintressen för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Föreslagen lokaliseringen av avloppsreningsverket ligger i utkanten av Riksintresset friluftsliv (3 kap 6 miljöbalken) och omfattas av Riksintresset rörligt friluftsliv (4 kap 1,2 miljöbalken). 17

18 8.2.3 Kulturmiljö och fornminnen I figur 4 nedan visas närliggande, skyddade kulturmiljöer. Planerad lokalisering Figur 4. Närliggande, skyddade kulturmiljöer. Tillståndsansökan och lokaliseringen av avloppsreningsverket berör inte riksintresset kulturmiljövård. De finns inte heller några identifierade forn- eller kulturlämningar i närheten. 8.3 Miljömål Nationella och regionala miljömål Nedan redovisas de nationella och regionala miljömål som bedöms beröras av verksamheten vid ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen. Efter varje beskrivet mål redovisas hur detta beaktas samt hur verksamheten kan bidra till uppfyllelse av miljömålet. 4. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är 18

19 nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Utmaningar för länet Minska utsläpp av miljögifter, i synnerhet till sjöar och vattendrag Kommentar Avloppsrening i ett större, konventionell, avloppsreningsverk ger större möjlighet att kontrollera reningsgrad både vad gäller parametrar och kvantitet. Det ger också större möjligheter att anpassa anläggningen för framtida reningskrav, exempelvis läkemedelsrester. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kommentar Ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen innebär att mängden gödande ämnen som släpps ut från reningsverket regleras och att tillsyn utövas på anläggningens funktion. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål. 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Utmaningar för länet Skydda, och öka kunskap om, särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och ekosystem Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning genom att skydda ytvattentäkter och se över hanteringen av kemikalier och läkemedelsrester Kommentar Beslutet att upprätta en kommunal avloppsreningsanläggning i Bydalen grundar sig delvis i att värna och skydda recipienten Dammån för att få en, kontrollerad, utsläppspunkt när exploateringstrycket ökar i området. Genom att samla avloppshanteringen till ett ställe, utanför dalgången, minskar också risken för förorening av vattentäkter i dalgången. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Utmaningar för länet Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning, inklusive reservvattentäkter som kan behövas vid föroreningar eller klimatförändringarna 19

20 Öka skyddet av dricksvattentäkterna Kommentar Genom att samla avloppshanteringen till ett ställe, utanför dalgången minskar risken för förorening av vattentäkter. Placeringen är vald utifrån inventering av närliggande dricksvattenförekomster för att inte påverka dessa. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet. 10. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Utmaningar för länet Skydda särskilt värdefulla miljöer och ekosystem, inte minst rikkärr Kommentar Enligt huvudförslaget ska utsläppet från avloppsreningsverket ledas via en myr till recipienten. Detta för att skydda recipienten från stor, stötvis, belastning. Den föreslagna myren har bland annat bedömts utifrån att dess naturvärde som vid naturvärdesinventeringen klassades med lågt naturvärde. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet. 13. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Utmaningar för länet Stärka miljömässigt hållbar utveckling av besöksnäringen och tillhörande transportinfrastruktur Minska störningar och skador från större exploateringar, ökad turism och byggande samt Skydda särskilt värdefulla miljöer och ekosystem från ingrepp och följa tillståndet genom miljöövervakning Kommentar Beslutet att upprätta en kommunal avloppsreningsanläggning i Bydalen grundar sig delvis i att värna och skydda recipienten Dammån för att få en, kontrollerad, utsläppspunkt när exploateringstrycket ökar i området. Genom att samla avloppshanteringen till ett ställe, utanför dalgången, minskar också risken för förorening av dricksvatten i dalgången. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet. 14. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Utmaningar för länet 20

21 Förbättra arbetet med översikts- och detaljplaner med inriktning på hållbarhetsfrågorna, inklusive i turistorten och fritidsområden Kommentar Upprättandet av en kommunal VA-anläggning i Bydalen kommer att utgöra en viktig del i att säkerställa en positiv utveckling i området. Upprättandet innebär också att såväl nya som gamla fastigheter erbjuds en avlopphantering som är säker både ur hälso- och miljösynpunkt. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet. 15. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Utmaningar för länet Arbeta med utmaningar för länet främst inom: Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Bara naturlig försurning, Myllrande vårmarker, Ett rikt odlingslandskap och Storslagen fjällmiljö Kommentar Beslutet att upprätta en kommunal avloppsreningsanläggning i Bydalen grundar sig delvis i att värna och skydda recipienten Dammån och dess ingående naturtyper och arter för att få en, kontrollerad, utsläppspunkt när exploateringstrycket ökar i området. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta nationella mål eller av utmaningen inom länet Lokala miljömål De lokala miljömål som berör avloppsreningsverket i Bydalen finns i den kommunala VA-utvecklingsplanen ( ): Inriktningsmål: Effektmål: Kommunalteknisk infrastruktur för ett samhälle i utveckling Kapaciteten inom vatten- och avloppsförsörjningen ska i högre grad motsvara kommunens utveckling. Kommentar Upprättandet av en kommunal VA-anläggning i Bydalen kommer att utgöra en viktig del i att säkerställa en positiv utveckling i området. Upprättandet innebär också att såväl nya som gamla fastigheter erbjuds en avlopphantering som är säker både ur hälso- och miljösynpunkt. Verksamheten bedöms inte motverka uppfyllelsen av detta lokala mål. 8.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: 1. olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) 21

22 2. omgivningsbuller (SFS 2004:675) 3. olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) 4. olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660) Nedan kommenteras hur verksamheten vid ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen förhåller sig till respektive MKN: 1. Verksamheten bidrar inte till några större luftutsläpp som kan påverka MKN för luften. 2. Förordningen gäller kommuner med mer än invånare. 3. Recipienten Dammån ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, se avsnitt 9 och 11.1 nedan. 4. Med stöd av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten för vattenmiljön finns beslutat om kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster. Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus (kemiska och ekologiska faktorer). I tabell 5 sammanfattas statusklassificering och fastställda miljökvalitetsnormer för Dammån som är tänkt recipient för ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen. Information om vattenförekomsten är hämtad från databasen Vatteninformationssystem i Sverige, VISS. Tabell 5. Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för Dammån, sträckan som är aktuell som recipient, SE EU-ID SE Ekologisk status 2009 Måttlig ekologisk status Kvalitetskrav och tidpunkt God ekologisk status 2021 Kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav och tidpunkt God kemisk ytvattenstatus Recipientens miljökvalitet Renat avloppsvatten planeras enligt huvudförslaget att släppas ut i Dammån via en myr öster om Bydalens dalgång. Dammån ingår i två Natura 2000-objekt med gemensam bevarandeplan vilket har beskrivit i avsnitt 8.2. I figur 5 visas del av Dammån-Storån som ingår i Natura 2000-området. 1 De flesta vattenförekomster i Sverige uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. På grund av att den största källan är atmosfärisk deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna under EUs gränsvärde i fisk. Källa: VISS, Vatteninformationssystem Sverige 22

23 Figur 5. Del av Dammån-Storån som ingår i Natura 2000-området. Karta hämtad ur bevarandeplan för Natura 2000-området. I bevarandeplanen för Natura 2000-området listas ett antal bevarandemål som ska besk-riva vad bevarandesyftet innebär i praktiken. De mål som kan tänkas påverkas av en utbyggnad av avloppsreningsverk är följande: Älvens och biflödenas naturliga vattenföring och flödesdynamik bibehålls. Vattensystemets dricksvattenkvalitet bibehålls opåverkad av utsläpp av föroreningar som slam, näringsämnen och bakterier. De hot som diskuteras i bevarandeplanen och som kan tänkas påverkas av en utbyggnad av avloppsreningsverk är följande: Uttransport av organiskt och oorganiskt material vid utbyggnad av nya stugbyar, skidnedfarter, vägar m.fl. exempel på schaktningsarbeten. (Riskerar att slamma igen fiskarnas lek- och födoområden.) Risken för förorening av områdets vattenkvalitet från avloppsreningsanläggningar i de turistintensiva byarna längs ån. 23

24 I bevarandeplanen finns även ett antal åtgärder listade för att skydda området och ett särskilt stycke om hur vattensystemet ska skyddas från vattenföroreningar. Graden av rening av avloppsvatten bör följa de regler som normalt gäller för halter av fosfor, organiskt material, kväve, patogena bakterier etc. Övriga åtgärder för att skydda vattensystemet handlar om att förhindra igenslamning av fiskarnas lek- och födoområden vilket främst härrör till markexploatering vid utbyggnad av infrastruktur. Dammån ingår dessutom i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som skall skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Det innebär att det finns ett antal gräns- och riktvärden som inte får överskridas i ett sådant vatten. Parametrar som kan beröras i och med utsläpp av avloppsvatten är bland annat: ph; ska ligga mellan 6 och 9 Syreförbrukning; som riktvärde max 3 mg/l (mätt som BOD5 vilket motsvarar ca 3,5 mg/l mätt som BOD7). Ammonium (NH4); som riktvärde max 0,04 mg/l och som gränsvärde max 1 mg/l vatten 9.1 Miljöstatus I VISS finns en bedömning för den delsträcka som Bydalens avloppsreningsverk planeras att ligga inom och som beskrivits ovan i kapitel 8.4 uppnås inte miljökvalitetsnormen för ekologisk status och inte heller den för kemisk status. Orsaken till att den ekologiska statusen endast är måttlig uppges vara att fiskpopulationen (öring) är skada och inte återhämtat sig tillräckligt bra. Den kemiska statusen beror av höga halter kvicksilver, se avsnitt 8.4 ovan. I VISS listat de miljöproblem som de olika vattenförekomsterna omfattas av. För Dammån handlar dessa om kvicksilverhalten och olika habitatsproblem kopplade till fiskars vandringsmöjligheter. Vattenförekomsten bedöms inte ha miljöproblem med övergödning utifrån statusklassning av parametern näringsämnen. Bedömningen anges dock vara mycket preliminär och bör ses över. Indalsälvens vattenvårdsförbund har en provtagningspunkt i Dammån som ingår i den miljöövervakning som sker i form av en samordnad kontroll av Indalsälvens vattenkvalitét. Målet för Indalsälven vattenvårdsförbund är att Indalsälven ska bevaras som ett klart och näringsfattigt vattendrag med hög buffringsförmåga mot försurning. Provtagningspunkten ligger nordväst om Hallen och således relativt långt från själva Bydalen. Det går därför inte att säga hur stor påverkan utsläpp från avloppsanläggningar i Bydalen bidrar med. I samband med upprättandet av tillståndsansökan för ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen har kommunen upprättat ett eget provtagningsprogram med provtagningspunkter uppströms och nedströms dalgången, se bilaga 4.1 till MKB. Förhoppningen är att programmet bättre ska kunna ge svar på frågor kring nuvarande status i recipienten samt vara ett underlag för designen av processen i det framtida avloppsreningsverket. 24

25 9.2 Flöde I SMHI:s Vattenwebb finns modellerade flöden för olika avrinningsområden, och delavrinningsområden, för Sveriges vattendrag. För avsnittet där utsläppet kan tänkas bli i Dammån heter delavrinningsområdet Ovan Bastuån, se figur 6 nedan. Vattenföringen som redovisas för denna del av Dammån i SMHI:s Vattenwebb är följande: Tabell 6. Vattenföring i Dammåns delavrinningsområdet Ovan Bastuån, Vattenföring m 3 /s Högsta medelvattenföring, MHQ 75,6 Medelvattenföring, MQ 11,0 Lägsta medelvattenföring, MLQ 0,93 Figur 6. Utsnitt som visar delavrinningsområdet Ovan Bastuån Hämtat från SMHI:s Vattenwebb. 10 Bästa möjliga teknik I miljöbalken anges att för all yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik (BMT) användas. Begreppet bästa möjliga teknik (BMT) inrymmer både den använda teknologin och det sätt på vilket anläggningen konstrueras, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. För att räknas som bästa möjliga teknik måste tekniken vara tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den behöver vara kommersiellt tillgänglig och användas på någon anläggning. Anläggningen behöver inte ligga i Sverige men, enligt Naturvårdsverkets mening, i en öppen marknadsekonomi. Den ska drivas utan ekonomiskt understöd. 25

26 Bästa möjliga teknik utgör utgångspunkten för att bedöma frågan om vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska krävas. Ekonomiska och miljömässiga avvägningar ska sedan ske med tillämpning av skälighetsregeln i 2 kapitlet 7. Även på EU-nivå finns regler kring nivå på vilken teknik som används vid större industrier och verksamheter. I de sammanhangen kallas det för bästa tillgängliga teknik. För vissa av dessa verksamheter finns inom EU särskilda så kallade BREF-dokument framtagna. BREF-dokumenten syftar till att fastställa bästa tillgängliga teknik för olika industrisektorer. För kommunala avloppsreningsverk finns inga BREF-dokument framtagna. Denna typ av verksamhet regleras istället främst av EU:s avloppsdirektiv som bl.a. ställer krav på att det renade avloppsvattnet måste uppfylla vissa minimikrav med avseende på vattenkvalité. Kraven i EU-direktivet finns dels införlivade i miljöbalken och dels i Naturvårdsverkets föreskrift om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2004:7). Den process som kommunen väljer måste, förutom att klara förväntade utsläppskrav, uppfylla de kriterier som kommunen satt upp angående bland annat flexibilitet, insatsvaror och miljö, se avsnitt 7.3 ovan. Med de förutsättningarna och ovanstående minimikrav bedöms valet uppfylla bästa möjliga teknik (BMT), och hänsyn tas till recipienten Dammån. 11 Miljökonsekvenser för huvudalternativ I nedanstående kapitel beskrivs de miljökonsekvenser som ett nytt avloppsreningsverk i Bydalen förväntas medföra. Då lokaliseringsutredningen och utredningen kring överföringsledningar på ett eller annat sätt förkastat övriga lokaliseringsalternativ som studerats behandlar nedanstående kapitel endast miljökonsekvenser för huvudalternativet. Undantag gäller för konsekvenserna angående utsläpp till vatten samt naturvärden eftersom flera alternativ finns för själva utsläppspunkten. Miljökonsekvenser för nollalternativet beskrivs i kapitel Utsläpp till vatten Renat avloppsvatten innehåller generellt en viss mängd näringsämnen, som kan orsaka övergödning, samt bakterier som kan vara skadliga för djur och människor. I reningsprocessen på ett avloppsreningsverk avskiljs % av de sjukdomsalstrande mikroorganismerna och resterande del utgör i allmänhet inget problem förutsatt att recipienten är stor och inga vattenverk eller strandbad finns i den direkta närheten. Dessa förutsättningar gäller för det planerade avloppsreningsverket i Bydalen Recipient Dammån Eftersom belastningen kommer att skilja kraftigt mellan hög- och lågsäsong i området är det svårt att beräkna vilka utsläpp som kan förväntas till recipienten. Med utgångspunkt från den beläggningsgrad, som beskrevs i dimensioneringsutredningen (se avsnitt 6.3), samt förenklingen att utsläppet sker direkt i Dammån och att avloppsreningsverket konstant ligger på utsläppshalter i nivå med förväntade 26

27 utsläppsvillkor kan den totala belastningen (vid full utbyggnad) per år se ut enligt följande: Tabell 7. Beräknad, total, belastning till recipienten vid full utbyggnad, antagen beläggning utifrån dimensioneringsutredningen, direktutsläpp i recipienten och utsläppsvärden i nivå med förväntade utsläppsvillkor pe Tidsperiod Flöde (m 3 /d) BOD7 15 mg/l (kg/d) Ptot 0,4 mg/l (kg/d) Min. kapacitet ( 0) Helgkapacitet, lågbelastning (10%) d 3 0,045 0, helger = 48 d 180 2,7 0,072 Sommarbelastning (30%) månader (jul-aug) = 62 d 540 8,1 0,22 Max. kapacitet veckor + 12 helger = 73 d ,72 Totalt kg/år 70 kg/år Vad gäller utgående flöde och dess påverkan på recipienten gjordes i teknikvalsutredningen en jämförelse med flödet i Dammån, se avsnitt 9.2. De respektive flödena redovisas i tabell 8 nedan. Tabell 8. Vattenföring i Dammån, , samt flöden från planerat avloppsreningsverk vid full beläggning och förenklingen med direktutsläpp i Dammån. Flöden m 3 /s Statistisk vattenföring Dammån Högsta medelvattenföring, MHQ 75,6 Medelvattenföring, MQ 11,0 Lägsta medelvattenföring, MLQ 0,93 Flöde från framtida avloppsreningsverk pe 0,021 (= ca 2 % av MLQ) 27

28 Ovanstående beräkningar bedöms visa att utsläpp från planerat avloppsreningsverk enligt huvudalternativet inte påverkar de bevarandemål som finns för Dammån som Natura 2000-område som gäller vattenföring. Den naturliga vattenföringen påverkas mycket lite och än mindre om utsläppet sker via myrinfiltration. Vad gäller graden av rening i reningsverket följer den de regler och riktlinjer som finns för avloppsreningsanläggningar och risken för förorening bedöms minska jämfört med befintlig avloppshantering i dalgången. Angående miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten har en beräkning av halter för aktuella parametrar gjorts i utsläppspunkten i Dammån, se tabell 9 nedan. Även här har förenklingen gjorts att utsläppet är ett direktutsläpp till ån eftersom det är mycket svårt att förutsäga vad myren har för inverkan, både i form av reningsgrad och fördröjningseffekt. Som bakgrundshalter i Dammån har de analysresultat som redovisats i bilaga 9 till samrådsunderlaget använts (provtagningspunkt 1 uppströms bebyggelsen i dalgången). Tabell 9. Beräknad föroreningshalt vid utsläppspunkt i Dammån och förenklingen med direktutsläpp i Dammån. Förutsättningar NH4-N BOD7 Antagen föroreningshalt ut (mg/l) Antagen bakgrundshalt (mg/l) 0,005 <3 1, pe Föroreningshalt recipient, minflöde 0,22 1,8 Föroreningshalt recipient, medelflöde 0,024 1,5 Föroreningshalt recipient, maxflöde 0,008 1,5 Som går att utläsa ur tabellen ovan blir det teoretiskt inga problem att hålla sig under riktvärdet för BOD enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten som ligger på 3,5 mg/l (BOD7). Vad gäller halterna av ammonium så är riktvärdet 0,04 mg/l och gränsvärdet 1 mg/l vilket motsvarar ungefär 0,03 respektive 0,8 mg/l ammoniumkväve, NH4-N. Vid full beläggning, samtidigt som det är lågflöde i Dammån riskerar, enligt de teoretiska beräkningarna ovan, riktvärdet för ammoniumkväve att överskridas. Gränsvärdet klaras enligt beräkningarna med god marginal Recipient Storbodströmmen Om utsläppspunkten flyttas till Fjälabodmyren, som studerats som alternativ utsläppspunkt, skulle avrinningsområdet för utsläppet i stället för Dammån bli Storbodströmmen eftersom utsläppspunkten ligger på andra sidan av en vattendelare i området. Storbodströmmen är, enligt utredningen kring myrinfiltration, ett vattendrag som är kraftigt påverkat av regleringen av Sällsjön och Håckren. Det vattendrag som utsläppet närmast skulle hamna i efter myrinfiltrationen heter Österån. Österån är ett betydligt mindre vattendrag jämfört med Dammån med betydligt lägre vattenföring. Som går att se i tabell 10 nedan skulle utsläppet från ett 28