PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen"

Lisa Sandberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 PM angående översilning av renat avloppsvatten på våtmark i Bydalsfjällen Allmänt om översilning på våtmark Rening av avloppsvatten med översilning över våtmarker som ett extrapolerande slutsteg är en vanlig metod vid reningsverk i södra Sverige. Metoden anses fungera väl men reningskapaciteten avtar med tiden. I norra Sverige och särskilt då i fjällen är metoden sällan använd även om det finns anläggningar med anlagda dammar med våtmarksvegetation som slutsteg. Översilning med vatten på våtmarker har praktiserats länge i Sverige som en metod att höja avkastningen på slåttermyrar. Detta s.k. silängsbruk praktiseras inte längre, annat än i några reservat, och hade som syfte att varaktigt höja avkastningen på olika typer av naturliga vinterfodermarker. Det förekom även att man översilade myrar vintertid för att därigenom hålla vedväxter borta och få en snabbare start på kommande års växtlighet. En översilning av våtmarker under sommarsäsongen eller under vintern förändrar givetvis vegetationen på en myr, det blir frodigare och vissa arter gynnas. Även om vegetationen förändras så behålls ändå grunddragen i våtmarksvegetationen. I ett fritidshusområde vid Västfjället i Bydalen har det skett översilning av renat avloppsvatten under några år. Anläggningen har en kapacitet på 500 pe och översilningen sker i ett skogsområde med gles fjällnära granskog på frisk-fuktig mark. På denna typ av mark bli det en ganska stor förändring av vegetationen med vinteröversilning. Den ordinarie ris- och lågörtdominerade vegetationen har på ett område på knappt 1000 m2 ersatts med en typ av källvegetation där en storbladig mossa helt dominerar, lungmossa (Marchantia polymorpha). I översilningsområdet trivs även den invasiva örten amerikansk dunört (Epilobium adenocaulon) samt vanliga gräs såsom tuvtåtel och brunrör.

I norra Sverige och särskilt då i fjällen är metoden sällan använd även om det finns anläggningar med anlagda dammar med våtmarksvegetation som slutsteg.

2 Del av det översilade området vid Västfjället. Den dominerande arten lungmossa (Marchantia polymorpha) i det befintliga översilningsområdet på Västfjället.

3 Alternativ 1 Fjälabodmyren i Storbodströmmens avrinningsområde Våtmarksområdet har vid naturvärdesbedömningen efter den översiktliga naturinventeringen bedömts ha ett Påtagligt naturvärde vilket motsvarar klass III i den nationella våtmarksinventeringen. Ett lämpligt översilningsområde på en sträcka av 250 meter har markerats på nedanstående kartbild. En detaljprojektering måste givetvis göras innan det slutliga översilningsområdet fastläggs. Förslag på möjligt översilningsområde i alternativ 1 för myrinfiltration. Fördelen med detta alternativ är att det renade avloppsvattnet kommer att släppas ut i avrinningsområdet för Storbodströmmen istället för i Natura 2000-området Dammån. Storbodströmmen är ett vattendrag som är kraftigt påverkad av regleringen av Sällsjön och Håckren. Det vattendrag som avrinningen från Fjälabodmyrens övre del hamnar i efter någon kilometer kallas Österån. Österån mynnar i Sällsjön och har enligt Vattenmyndigheternas databas VISS bedömts ha God Ekologisk Status (GES). Vid en eventuell miljöprövning av detta alternativ måste det då påvisas att påverkan på vattendraget inte kommer att riskera att försämra denna status. De frågor som blir viktigast vid en eventuell miljöprövning är givetvis utsläpp av näringsämnen, syreförbrukande ämnen m.m. men också den flödesförändring vintertid som ett utsläpp av avloppsvatten kan innebära för Österåns ekologiska status. En provtagningspunkt för vattenkvalitet avseende både fysikaliska, kemiska och mikrobiologisk parametrar finns, sedan drygt 20 år, i Ockesjön där Storbodströmmen mynnar i Indalsälven. För denna provtagning ansvarar Indalsälvens vattenvårdsförbund.

En detaljprojektering måste givetvis göras innan det slutliga översilningsområdet fastläggs. Förslag på möjligt översilningsområde i alternativ 1 för myrinfiltration.

4 Alternativ 2 Myr vid Mårdbodarna i Dammåns avrinningsområde Våtmarksområdet har vid naturvärdesbedömningen efter den översiktliga naturinventeringen getts ett Lågt naturvärde. Ett lämpligt översilningsområde på en sträcka av 250 meter har markerats på nedanstående kartbild. En detaljprojektering måste givetvis göras innan det slutliga översilningsområdet fastläggs. Förslag på möjligt översilningsområde i alternativ 2 för myrinfiltration. Fördelen med detta alternativ är att det är betydligt närmare till det planerade avloppsreningsverket. Nackdelen är att de renade avloppsvattnet efter några kilometer kommer att hamna i Natura 2000-området Dammån. Den mindre bäck som denna översilning kommer att mynna i är inte bedömd i VISS. Storbäcken som vidtar ca 1,5 km nedströms och senare mynnar i Dammån har enligt VISS, God Ekologisk Status (GES). Vid en eventuell miljöprövning av detta alternativ måste det då påvisas att påverkan på vattendraget inte kommer att riskera att försämra denna status. De frågor som blir viktigast vid en eventuell miljöprövning är givetvis utsläpp av näringsämnen, syreförbrukande ämnen m.m. men också den flödesförändring vintertid som ett utsläpp av avloppsvatten kan innebära för Storbäcken ekologiska status. Dessa frågor blir givetvis också viktiga vid en eventuell miljöprövning avseende Dammåns ekologiska status och Gynnsam bevarandestatus (GYBS) avseende Natura 2000-området.

Förslag på möjligt översilningsområde i alternativ 2 för myrinfiltration. Fördelen med detta alternativ är att det är betydligt närmare till det planerade avloppsreningsverket.

5 Flödesförändringen vintertid är troligen den aspekt som kan bli mest ifrågasatt. Dammån har enligt SMHI ett medelflöde (MQ) vid sammanflödet med Storbäcken på ca 10 m3/s. Ett normalt vinterlågflöde är åtskilligt lägre men kan fortfarande vara ca 1-2 m3/s. En påfyllnad av renat avloppsvatten via Storbäcken vintertid kan möjligen komma upp i m3/dygn efter en framtida full exploatering. Omräknat till m3/s innebär det då ca 16 liter/s vilket innebär högst några procent av ett vinterlågflöde. En provtagningspunkt för vattenkvalitet avseende både fysikaliska, kemiska och mikrobiologisk parametrar finns, sedan ca 10 år, i Dammåns nedre del. För denna provtagning ansvarar Indalsälvens vattenvårdsförbund. Alternativ 3 Södra delen av Fjälabodmyren i Dammåns avrinningsområde Ytterligare ett alternativ kan vara att förlägga översilningsområdet i södra delen av Fjälabodmyren. Detta alternativ innebär att avloppsvattnet släpps ut i Dammåns avrinningsområde men på ett större avstånd från detta vattendrag. Även detta myrområde bedöms bestå av fattiga kärr och rismyrar enligt ett hastigt förbipasserande besök

En påfyllnad av renat avloppsvatten via Storbäcken vintertid kan möjligen komma upp i 1 400 m3/dygn efter en framtida full exploatering.

Relevanta dokument

Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. VA-försörjning Bydalen. Nyanläggning av avloppsreningsverk. Datum Samrådsunderlag

Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken Nyanläggning av avloppsreningsverk Datum 2015-03-20-1 Innehåll sid 1. Administrativa uppgifter 3 2. Inledning 4 3. Tillståndsansökningens omfattning 5 4.