Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm"

Transkript

1 1(7) Regeringskansliet Miljödepartementet STOCKHOLM Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk. Sammanfattande bedömning Naturvårdsverkets redovisning omfattar och belyser översiktligt flera styrmedel på ett intressant sätt. Länsstyrelsens yttrande rörande redovisningen utgår i huvudsak från det av Naturvårdsverket föreslagna styrmedlet CEA- SAR (Certifikatsystem för effektiv allokering av skyldigheter anpassade till retention), då det är detta förslag som sammanfattningsvis förordas av Naturvårdsverket. Länsstyrelsen vill sammanfattningsvis framhålla följande synpunkter. - CEASAR är ett intressant förslag till styrmedel för att uppnå det beting att minska utsläppen av kväve som har ålagts reningsverken. Länsstyrelsen anser att vissa frågeställningar bör undersökas ytterligare innan det slutligt kan avgöras om CEASAR bör införas och vad detta styrmedel i så fall ska omfatta. - Styrmedel för att uppnå miljökvalitetsnormerna med avseende på fosfor bör undersökas parallellt med styrmedel för kväve, särskilt om avsikten är att hantera denna fråga med branschvisa beting. - Vid prövning kan det uppstå konflikter mellan CEASAR och miljöbalken om det inte tydliggörs hur styrmedlen ska fungera parallellt. - Vid prövning kan CEASAR försvåra att andra åtgärder än reningsåtgärder i verket vidtas för att begränsa kväveutsläpp som t.ex. anläggande av våtmark som efterpolering. - CEASAR är sannolikt effektivt för att stimulera åtgärder i större avloppsreningsverk, men det bör undersökas närmre om alla tillståndspliktiga avloppsreningsverk ska omfattas. - Styrmedlet kommer innebära en ökad mängd tillsyns- och prövningsärenden under genomförandetiden. - Någon form av styrmedel behövs också för ledningsnäten. Postadress: Besöksadress: Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webbadress: E-post:

2 2(7) - CEASAR medför behov av förändrad och ökad kontroll. Kraven på kontroll behöver belysas bättre för att en helhetsbedömning av styrmedlet ska kunna göras. Länsstyrelsens bedömning Behov av förbättrad styrning För att reglera många verksamheters utsläpp till en stor recipient som t.ex. Östersjön, särskilt om dessa ska hanteras som branschvisa beting, behövs en tydligare styrning av fördelningen av betinget än vad som nu är praktiskt möjlig i prövningar enligt miljöbalken. Det föreslagna styrmedlet CAESAR har vid jämförelse med prövning enligt miljöbalken styrkor som tydlig styrning av att ett för reningsverken gemensamt beting uppfylls. Det innebär också en ekonomisk drivkraft som kan leda till teknikutveckling och processtyrning för att minska kväveutsläppen på ett mer målinriktat sätt jämfört med begränsningsvärden. Samtidigt innebär ett styrmedel som CEASAR att endast en miljöpåverkansaspekt regleras, medan en prövning enligt miljöbalken omfattar verksamheters påverkan som helhet. Vidare tar inte CEASAR som styrmedel hänsyn till lokala förhållanden vid utsläppspunkten. I jämförelse med att t.ex. skärpa föreskrifter, blir det också ett nytt arbetssätt för verksamhetsutövare och myndigheter att hantera. Länsstyrelsen anser att CEASAR är ett intressant styrmedel för att uppnå det beting att minska utsläppen av kväve som har ålagts reningsverken till följd av Handlingsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan, BSAP). Länsstyrelsen anser att vissa frågeställningar bör undersökas ytterligare innan det slutligt kan avgöras om CEASAR bör införas och vad detta styrmedel i så fall ska omfatta. I Naturvårdsverkets uppdrag ingick förutom att utreda styrmedel för att uppfylla BSAP att miljökvalitetsnormer samtidigt skulle beaktas. För fosfor gör Naturvårdsverket bedömningen att inget ytterligare styrmedel behövs för att uppfylla åtagandet enligt BSAP. För att uppnå miljökvalitetsnormerna med avseende på fosfor krävs dock enligt Länsstyrelsens uppfattning omfattande utsläppsbegränsningar och eventuellt ett nytt styrmedel. I bedömningen av om ett styrmedel för kväve ska införas vore det samtidigt lämpligt att fastställa behov och utformningen av styrmedel i syfte att minska utsläppen av fosfor. Det borde ge samordningsvinster att hantera dessa frågor parallellt. CEASAR, miljöbalken och dess följdlagstiftning Då utsläpp av kväve även kan ha en lokal påverkan och inte bara utgör en fråga om begränsning av totalt utsläpp till havet, finns ett fortsatt behov att kunna reglera utsläpp av kväve vid prövning. Om CEASAR införs, bör det tydliggöras att det ska ses som ett komplement till prövning enligt miljöbal-

3 3(7) ken och att dessa styrmedel tillämpas parallellt. CEASAR ska ha till uppgift att säkerställa att branschens totala utsläpp begränsas. Länsstyrelsen bedömer att det vid prövning enligt miljöbalken kan uppstå en konflikt mellan styrmedlen ur ekonomisk synvinkel, gällande tillämpning av miljöbalkens hänsynsregler och CEASAR, Det gäller frågan om vad en skyddsåtgärd får kosta. Det tredje benet i avvägningen vid en prövning rörande vilka försiktighetsmått som krävs av verksamhetsutövaren, utöver teknik- och miljöaspekten, är att dessa vid sammanvägning enligt 2 kap. 7 miljöbalken inte ska vara ekonomiskt orimliga. Vid kommande prövningar förefaller det inte osannolikt att vad som ger/inte ger ett ekonomiskt incitament till åtgärd enligt CEASAR ställs mot vad som anses vara inte ekonomiskt orimligt att genomföra enligt miljöbalken. Vid prövning enligt miljöbalken finns andra möjligheter att begränsa utsläpp än genom direkta åtgärder i reningsverkets reningsprocess och begränsningsvärden vid utsläppspunkten. Vid mindre tillståndspliktiga anläggningar kan t.ex. efterpolering uppnås genom att en våtmark anläggs. Vanligtvis bör då begränsningsvärdena för utsläpp vara knutna till reningsverket och reningen i våtmarken regleras på annat sätt, t.ex. i form av villkor att den ska anläggas, skötas och kontrolleras. Att inte våtmarkens rening ingår i begränsningsvärdet för utgående halter beror på att det kan förekomma in- och utläckage av vatten i våtmarken, vilket gör den svår att reglera med precisa utsläppsvillkor. Utöver efterpolering finns också möjlighet att fastställa kompensationsåtgärder i samband med prövningen, även om detta sannolikt är ovanligt i nuläget för avloppsreningsverk. En följd av CEASAR kan bli att verksamhetsutövarens vilja att åta sig att utföra åtgärder som efterpolering i våtmark eller kompensationsåtgärder minskar, då effekten av sådan åtgärd antagligen kommer lämnas utanför CAESAR och inte generera intäkter eller minskade utgifter. Att räkna in anlagda våtmarker m.m. som en del i retentionen efter avloppsreningsverket är teoretiskt möjligt, men blir sannolikt svårt att hantera i praktiken. Om CEASAR införs bör det tydliggöras att detta styrmedel ska verka parallellt med miljöbalken samt att eventuella avgränsningar mellan CAESAR och miljöbalken tydliggörs för att motverka att det uppstår friktion i onödan mellan styrmedlen utifrån t.ex. exemplen ovan. För reningsverk med en ansluten tätort större än personekvivalenter (pe) ställs minimikrav på att reningsverket ska rena kväve. 1 Föreskriften följer av Sveriges tillämpning av avloppsdirektivet 2. Direktivet är i princip genomfört; anläggningar i den storleken har i dag infört sådan rening. Parallellt med att CEASAR eventuellt införs, skulle Sverige kunna se över möjligheten att genomföra avloppsdirektivets krav på rening av kväve på ett 1 Naturvårdsverkets föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7) 2 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse

4 4(7) annat sätt än den nu valda, eftersom det totala utsläppet från reningsverk skulle regleras tydligare. Eftersom reningen redan har installerats i de aktuella reningsverken, skulle dock en sådan ändring inte ha någon större betydelse i praktiken. Naturvårdsverkets föreskrifter har ibland medfört att ytterligare begränsningsvärden inte har meddelats i samband vid prövning. Om föreskrifterna togs bort, skulle därför dessutom oönskade oreglerade utsläpp kunna uppstå. Omfattningen av CEASAR Styrmedlet föreslås omfatta tillståndspliktiga avloppsanläggningar vilka utgörs av avloppsreningsverk med en anslutning över 2000 personekvivalenter (pe) med direkt eller indirekt utsläpp till kustvatten känsligt för kväve. Ledningsnät kopplat till reningsverken omfattas inte av styrmedlet. Stora avloppsreningsverk För de större anläggningarna kommer CEASAR sannolikt att innebära en stark drivkraft att genomföra kostnadseffektiva åtgärder. Möjlighet att genom processoptimering minska utsläppen torde också vara betydande, bl.a. eftersom många stora reningsverk inte har prövats sedan miljöbalken infördes och att reningen uppfyller miniminivån enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Processoptimeringar och större ändringar kommer att medföra ett ökat antal anmälnings- och prövningsärenden till länsstyrelsen. I samband med genomförande kommer det att ge en ökad arbetsbelastning för länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn och för miljöprövningsdelegationerna. Ytterligare medel kan behöva tillskjutas till länsstyrelsen för en ökad arbetsbelastning. Små reningsverk Förslaget omfattar reningsverk med en anslutning av 2000 personekvivalenter (pe) och uppåt. För närvarande omfattas reningsverk mellan och pe inte av föreskrifterna 3 som reglerar miniminivå för kväverening. Dessa verk har därför i princip inte byggt ut någon särskild kväverening. Kraven på provtagning på utgående renat vatten är också lägre för reningsverken i detta intervall 4. Reningsverken mellan och pe uppskattas översiktligt genom drifteffektivisering bidra till ca 5 % av det totala betinget. Uppskattningen är enligt Naturvårdsverkets redovisning osäker. Sannolikt kommer CEASAR inte medföra att nya åtgärder utöver möjliga processeffektiviseringar vidtas på reningsverk i storleken pe. Den största förändring CEASAR sannolikt kommer att medföra för den minsta gruppen av reningsverk är sannolikt ökat administrativt arbete med att förstå och hantera styrmedlet som sådant, ökad provtagning samt kostnad för att köpa certifikat. 3 Naturvårdsverkets föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7) 4 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14)

5 5(7) I jämförelse med de stora anläggningarna finns en risk att de mindre reningsverken inte marknadsanpassar sig i samma utsträckning som de stora, då de inte har samma möjligheter att agera enligt styrmedlet och inte heller kanske kan analysera möjligheten till anpassning löpande. Tillståndspliktiga anläggningar spänner över avloppsreningsverk från 2000 pe till Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm med ca pe. Det skiljer en faktor 350 i storlek mellan dessa anläggningars storlek. Utöver att förutsättningarna att lösa reningen processtekniskt är olika, kommer sannolikt mätningarna av utsläpp från anläggningarna ligga så långt ifrån varandra att det utsläpp som uppmäts från en pe-anläggning kommer att ligga inom felmarginalen för det utsläpp som fastställs från Henriksdal. Hur handel inom ramen för CEASAR mellan liten och stor kan bedrivas utifrån sådana förutsättningar bör tydliggöras. Ökade kostnader till följd av CEASAR för de små verken skulle också kunna medföra ett ökat motstånd att ansluta områden med befintliga bristfälliga enskilda avlopp till dessa anläggningar. Lagen om allmänna vattentjänster bör i praktiken motverka detta, men pga. ökade kostnader för avlopp kan eventuellt viljan minska kring mindre orter med omkringliggande glesbygd. Effekten i konkreta reningsåtgärder till följd av ett eventuellt införande av CEASAR på små tillståndspliktiga avloppsreningsverk förefaller sammanfattningsvis relativt begränsad och även osäker. Samtidigt är konsekvenserna i form av ökad kontroll och administration och handel med certifikat inte är helt klarlagd. Den förefaller kunna medföra ökade insatser för verksamhetsutövaren som bör motiveras av minskningen i utsläpp. Sammanfattningsvis bör det utredas ytterligare från vilken storlek på reningsverk som CEASAR bör börja tillämpas. Ledningsnät CEASAR omfattar utsläppet från reningsverket (vilket vi förutsätter inkluderar bräddningar vid reningsverket) men inte ledningsnätet. Ett optimalt styrmedel såväl ekonomiskt som miljömässigt borde reglera det totala utsläppet från både reningsverk och tillhörande ledningsnät. Ett problem är naturligtvis att det är mycket svårare att kontrollera utsläppen från ledningsnätet då de uppstår på olika platser, temporärt och med varierande kontroll. En fara med att införa CEASAR är att åtgärder prioriteras till reningsverket med större utsläpp på nätet som följd. I teorin ökar också incitamentet för att vid höga flöden brädda avloppsvatten på ledningsnätet, i stället för att leda vattnet till avloppsreningsverket där det delvis kan renas och sedan avledas till en lämpligare utsläppspunkt. Ledningsnätet omfattas i dag inte av prövningsplikt enligt miljöbalken. Förbudsregeln om utsläpp av avloppsvatten från ledningsnätet i 12 förordning

6 6(7) (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är inte praktiskt möjlig att tillämpa. Därmed får det också anses tveksamt om ledningsnäten i dag hanteras enligt vad som anges rörande reglering av bräddningar från ledningsnät i avloppsdirektivet (i bilaga 1A med tillhörande fotnot). Länsstyrelsen anser att styrmedel för att minska utsläpp från bräddningar från ledningsnätet parallellt bör tas fram, om utsläpp från ledningsnätet inte ska ingå vid ett eventuellt införande av CEASAR. Kontroll Provtagning av utgående vatten från avloppsreningsverk samt bräddningar vid avloppsreningsverk är i dag reglerad i föreskrifter 5. Reningsverken sköter i normalfallet provtagningen själva, vilket också regleras i föreskrifter 6. Mindre verk tar färre prover, varför de i dag har ett sämre underlag för att beräkna befintliga totalutsläpp än större reningsverk. Inkommande provtagning är inte reglerad på samma sätt. I normala fall har tillsynsmyndigheten fastställt ett kontrollprogram för provtagningen. I normala fall tas färre prover på inkommande än på utgående. Provtagningen, främst vad avser inkommande vatten, kommer att behöva ses över och regleras ytterligare. Utöver hur inkommande provtagning ska utföras rent praktiskt, behöver det också t.ex. fastställas hur ofta prov ska tas och hur bräddningar vid reningsverket och/eller vid en huvudpumpstation i närheten av reningsverket ska hanteras. Mottagning av t.ex. externslam från industri eller annat avloppsreningsverk som medför återföring av rejektvatten vid sidan av ordinarie provtagning på inkommande belastning behöver också kunna hanteras. När det gäller provtagning kan det inte uteslutas att vissa avloppsreningsverk kan komma att behöva göra vissa ombyggnationer för att kunna ta ett prov enligt en kommande metodanvisning. Hur kontroll ska bedrivas fortsättningsvis och konsekvenser av detta bör redovisas tydligare. Det är en aspekt att ta hänsyn till innan man beslutar vilka som lämpligen ska omfattas av CEASAR. Länsstyrelsens och andra tillsynsmyndigheters roller i kontrollen vid ett eventuellt införande av CEA- SAR bör också belysas. CEASAR påverkar mer än tillståndspliktiga reningsverk Priset på ett certifikat inom CEASAR kommer sannolikt att användas för jämförelser av vad andra typer av åtgärder kostar. Nära till hands kan t.ex. vara att jämföra med motsvarande kostnad för att rena kväve vid ett s.k. enskilt avlopp. 5 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1990:14) 6 Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. (SNFS 1990:11) samt Naturvårdsverkets föreskrifter om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter (NFS 2000:15)

7 7(7) För enskilda avlopp finns allmänna råd. För utsläpp av närsalter finns normal och hög skyddsnivå. Vid hög skyddsnivå är rekommendationen att anläggningen ska klara en 50-procentig kväverening. Det kan medföra merkostnader för den som ska anlägga enskilt avlopp, då extrarening eller helt annan typ av reningsanläggning kan krävas. Om merkostnaden blir stor i förhållande till certifikatsavgiften, kan det leda till att vad som är skälig reningsåtgärd för ett enskilt avlopp ifrågasätts och behöver ses över. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektören Agneta Kores, efter föredragning av länsmiljöingenjören Martin Holm. I den slutliga handläggningen har även miljöskyddsdirektören Ulrika Samuelsson deltagit. I handläggningen i övrigt har miljöekonomen Jens Mentzer samt Branschgrupp avlopp, miljöskyddsenheten deltagit. Agneta Kores Martin Holm

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät B 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av > 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar >2 000 pe. C 90.20

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter. BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark

Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark 2016-10-24 575-22583-2016 1(5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe

Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M

Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals reningsverk, Mål nr M 2016-07-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr MSN 2016/2311 Dnr M16-558 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande över Stockholm Vatten VA AB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Henriksdals

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys

Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys Maja Englund 019-21 15 46 Miljönämnden Förslag på yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys Ärende Miljödepartementet

Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande synpunkter på föreslagna förändringar i MPF med flera förordningar:

Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar följande synpunkter på föreslagna förändringar i MPF med flera förordningar: 1 (6) 101-36788-2015 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget Prövning av miljöfarliga verksamheter och krav på bland annat upprättande

Läs mer

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE Cecilia Engman, 2015-04-30 Vårt Dnr: 2015-00537 Ert dnr: 537-9859-2014 Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr 537-9859-2014 Att: Vattenmyndigheten vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP SLUTRAPPORT. Juni 2007

ENSKILDA AVLOPP SLUTRAPPORT. Juni 2007 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2007-06-15 RH06090 ENSKILDA AVLOPP SLUTRAPPORT Juni 2007 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg 1 + 46 (0)35-17

Läs mer

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96)

Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2014-09-22 TSF 2014-204 Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om åtgärder mot förorening från fartyg (TSFS 2010:96) Den föreslagna

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

PROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk

PROJEKT. Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk PROJEKT Miljötillsyn vid kommunala avloppsreningsverk 2016-09-14 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Avdelningen för genomförande KONSEKVENSUTREDNING Anna-Stina Påledal NV Avdelningen för uppdrag Elisabet Kock

Avdelningen för genomförande KONSEKVENSUTREDNING Anna-Stina Påledal NV Avdelningen för uppdrag Elisabet Kock 1(25) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Avdelningen för genomförande KONSEKVENSUTREDNING Anna-Stina Påledal 2014-06-25 NV-07530-13 Avdelningen för uppdrag Elisabet Kock Naturvårdsverkets

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö MYNDIGHETSBESLUT 22.01.2014 Dnr: 2012-1017-3 ÅMH-Mb 23/14 Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö Beslut Vid fortsatt drift av avloppsreningsverk för 250 pe, på fastighet Strömsby, Rnr 1:90,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02 PROJEKT Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening 2015-12-02 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Regelnytt från myndigheterna

Regelnytt från myndigheterna Regelnytt från myndigheterna Förslag till nya regler för små avloppsanläggningar upp tom 200 pe (allmänna och enskilda) Margareta Lundin Unger Margareta.lundinunger@havochvatten.se Bakgrund Målsättningar

Läs mer

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv Temadag BDT-vatten, hur farligt är det 2011-01-25 Tomas Waara Länsstyrelsens roll i va-frågor Granskning av detaljplaner och ÖP Regionalt miljömålsarbete Prövning och

Läs mer

11111 HELSINGBORG llililili' Kommunstyrelsen

11111 HELSINGBORG llililili' Kommunstyrelsen 11111 HELSINGBORG llililili' Kommunstyrelsen Yttrande Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens rapport "Tydligare regler för små avloppsanläggningar med tillhörande konsekvensanalys", Dnr 7 4/2017 Övergripande

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Miljörapportssammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Gulmarkerade fält innehåller information som behöver ses över.

Miljörapportssammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Gulmarkerade fält innehåller information som behöver ses över. 1(10) LATHUND Miljörapportssammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt Introduktion Detta dokument beskriver den sammanställning som har skapats genom projektet Miljörapportssammanställning

Läs mer

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7 Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Egenkontroll och tillsyn Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket Agenda Verksamhetsutövare Egenkontroll Tillsyn Exempel Verksamhetsutövare (VU) Vem som är utövaren av miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer

Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer Bilaga 1 Yttrande SOU 2005:59 1 Bilaga 1 Författningstext avseende miljökvalitetsnormer 2 kap. 7 Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid

Läs mer

Miljö- och byggnämnden

Miljö- och byggnämnden 2016-09-06 1 (58) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 14.00 16.40 ande Mikael Svahn (S) 1:e vice ordföranden Sven-Olov Karlsson (VF) ordförande Roger Eriksson (VF) Sten Johansson (M) Kjell Brolin (KD)

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Kontaktperson Telefon Fax

Kontaktperson Telefon Fax MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN hälsoskydd (1998:899) Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Industriutsläppsdirektivet (IED) Svenskt genomförande Industriutsläppsförordningen (2013:250) Miljöprövningsförordningen (2013:251) Förordn. om stora förbränningsanläggningar (2013:252) Förordn. om avfallsförbränning

Läs mer

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå 1/6 2017-01-27 Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå Det har varit rätt att förbjuda utsläpp av toalettavloppsvatten från avloppsanläggning

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Implementeringen av IED i svensk lagstiftning. Skövde 21 mars 2012

Implementeringen av IED i svensk lagstiftning. Skövde 21 mars 2012 Implementeringen av IED i svensk lagstiftning Skövde 21 mars 2012 Vad är industriemissionsdirektivet? Titandioxid VOC IPPC Varför? När? Lagstiftningen ska vara på plats 7 januari 2013 Olika övergångsregler

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Efter ändring skall villkor 8 ha följande lydelse: REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET BESLUT 1 (6) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Uppsala kommun VA- och avfallsnämnden 753 75 UPPSALA Delgivningskvitto Ändring av villkor enligt 24 kap. 8 miljöbalken (MB) BESLUT Länsstyrelsen i Uppsala

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

Tillsyn av minireningsverk i Falkenbergs kommun, Miljö- och hälsoskydd

Tillsyn av minireningsverk i Falkenbergs kommun, Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:2 Tillsyn av minireningsverk i Falkenbergs kommun, 2013-2014 Miljö- och hälsoskydd Bakgrund Antalet små avloppsanläggningar med minireningsverk har kontinuerligt ökat i Falkenbergs kommun

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(11) Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning Fastighetens gatuadress Fastighetens postnummer och ort Sökande Namn Telefon dagtid Adress Postnummer och ort E-postadress Ev. referensnummer Lokal/verksamhet

Läs mer

Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe

Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe september 2005 Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe Miljösamverkan Västra Götaland 2005 Denna handledning har tagits fram av Miljösamverkans

Läs mer

Hur jobbar vi inom miljöskydd. Carina Lif och Elisabeth Lindqvist

Hur jobbar vi inom miljöskydd. Carina Lif och Elisabeth Lindqvist Hur jobbar vi inom miljöskydd Carina Lif och Elisabeth Lindqvist Miljöskyddets verktyg Prövning 9, 11 och 14 kap MB Tillsyn Projekt Remisser Miljövervakning Miljömål Giftfri miljö Miljöfarlig verksamhet

Läs mer

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo MYNDIGHETSBESLUT 10.09.2014 Dnr: 2014-0637-4 ÅMH-Mb 277/14 Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo Beslut om miljögranskning av avloppsreningsverk ÅMHM har granskat er ansökan om uppförande och drift

Läs mer

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Egenkontroll enligt Miljöbalken Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen Krav på egenkontroll Denna broschyr riktar sig främst till de verksamheter som är tillstånds- eller

Läs mer

Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe

Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe September 2005 Reviderad december 2013 Handledning för tillsyn av avloppsanläggningar >25 pe Miljösamverkan Västra Götaland 2005 reviderad december

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-04-17 Stockholm Mål nr M 11149-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-11-16 i mål nr M 3604-11, se bilaga

Läs mer

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 HaV Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 1 SwAM Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012 2 HaVs vision: - Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och

Läs mer

Uppdaterad datum: RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN

Uppdaterad datum: RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN Datum: 2010-11-11 DG RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och omfattning 1 Grundkrav för enskilda avlopp 2 Skyddsnivåer 3 Kretslopp, entreprenörers sakkunnighet

Läs mer

Dokumentation från upptaktsdag Tillsyn av avloppsanläggningar > 25 pe Tjörn 12 september 2005

Dokumentation från upptaktsdag Tillsyn av avloppsanläggningar > 25 pe Tjörn 12 september 2005 Dokumentation från upptaktsdag Tillsyn av avloppsanläggningar > 25 pe Tjörn 12 september 2005 Presentation av tillsynshandledning - Lasse Lind, Miljösamverkan Länsstyrelsens uppgifter - Martin Holm Länsstyrelsen

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Industriutsläppsdirektivet (IED) Page 1 of 5 Industriutsläppsdirektivet (IED) Riksdagen har beslutat om hur EU:s industriutsläppsdirektiv, IED, ska införlivas i svensk lagstiftning. Regeringen planerar att besluta om nya och ändrade förordningar

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning

Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Formulering av villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk - vägledning Syftet med denna vägledning är att öka samsynen om hur villkor och krav för utsläpp från avloppsreningsverk kan formuleras

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:882 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken dels att

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2013-12-02 Stockholm Mål nr M 7165-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-07-04 i mål nr M 2379-13, se bilaga KLAGANDE Söderåsens miljöförbund

Läs mer

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Bottenhavets vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 125-130 Sidan 126 (204) Förvaltningsplan 2009-2015 för

Läs mer