Årsredovisning 2012 Dnr: LD12/03465 Landstingsfullmäktige

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Dnr: LD12/03465 Landstingsfullmäktige Bilagor: Ekonomi i balans 2012 Personalekonomisk redovisning med arbetsmiljöbilaga Verksamhetsberättelser och måluppfyllelser 2012

2 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten. Landstingets organisation Handikapp rådet Landstingsfullmäktige Revisorskollegium Patientnämnd Revisionschef Kansli Pensionärsrådet HvB hälsovalsberedning Landstingsstyrelse Landstingsstyrelsens arbetsutskott (AU) Lokala hälso- och sjukvårdsberedningar Folkrörelseberedning Norra Landstingsdirektör Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltning Nedansiljan Falun Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltning Fastighetsnämnd Servicenämnd Fastighetsförvaltning Landstingsservice Borlänge Västerbergslagen Bolag och stiftelser Tandvårdsnämnd Tandvårdsförvaltning Södra Beställarenhet för tandvård

3 Innehåll Finansiella rapporter Inledning Fortsatt fokus på ekonomi i balans eftertankar ur ett landstingsdirektörsperspektiv Visionen om ett hälsosammare Dalarna... 7 Åtgärdsplan ekonomi i balans Finansiella mål Finansiell analys Omvärldsanalys Medarbetare Miljöredovisning Intern kontroll Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder Verksamheternas måluppfyllelse, viktiga händelser, besparingsåtgärder, ekonomi och framtid Hälso- och sjukvården Central förvaltning Fastighetsförvaltningen Landstingsservice Kostsamverkan Mora Kultur- och bildningsförvaltningen Tandvårdsförvaltningen Beställarenhet för tandvård Patientnämnden Revisorerna och tjänstemannabiträde Finansiella rapporter...43 Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Investeringsredovisning Driftsredovisning Nyckeltal Redovisningsprinciper Revisionsberättelse Tabellförteckning...62 Ekonomisk ordlista...63

4 Inledning Dnr: LD12/03465 Fortsatt fokus på ekonomi i balans För andra året i rad redovisar landstinget ett överskott. Detta trots att det ekonomiskt har varit ett mycket tufft år för hälso- och sjukvården. Bland annat så har införandet av det nya vårdinformationssystemet TakeCare inom specialistvården kostat mycket tid, energi och resurser, men det är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten. Trots ett begränsat ekonomiskt utrymme har vi kunnat genomföra medvetna och riktade satsningar på utsatta patientgrupper och satsningar för att förbättra hälso- och sjukvården för den enskilde patienten. Vi har satsat på barn- och ungdomspsykiatrin, vi har satsat ordentligt på att korta väntetiderna i vården och vi har satsat målmedvetet på att lösa bemanningsproblemen med läkare i primärvården. Mycket arbete återstår innan vi har gått i mål. Men jag är övertygad om att vi alla med gemensamma krafter kommer att lyckas. En stor del av det arbete vi har framför oss handlar om rationaliseringar och effektiviseringar i vardagen. Alla insatser som landstingets anställda gör varje dag är den viktigaste delen i detta arbete. Den sjunde januari 2013 gick hemsjukvården över i kommunal regi, även detta har krävt gedigna insatser under Det är en omställning som är stor och påverkar såväl våra verksamheter som vår ekonomi. Men det är en omställning som har kommit till för att gagna länets befolkning. Vi har som sagt för andra året i rad redovisat ett överskott och vi har ordning och reda i böckerna. Det ska vi alla vara stolta över, men vi får trots detta inte slå oss till ro, det återstår fortfarande mycket arbete innan vi har gått i mål. Jag är fullt och fast övertygad om att det är ett lagarbete som kommer att lyckas. Ingalill Persson (s) Ordförande landstingsstyrelsen 4 Årsredovisning 2012

5 2012 eftertankar ur ett landstingsdirektörsperspektiv Dnr: LD12/03465 Inledning Det har nu gått tre år sedan vi tillträdde som landstingsdirektörer och förvaltningschefer för hälso- och sjukvården och centrala förvaltningen. Det har varit positiva, händelserika och engagerande arbetsår, men samtidigt ibland turbulent och ofta med långa arbetsdagar. När vi tillträdde våra uppgifter valde vi att beskriva våra tankar om nuläge och framtid i form av ett antal ledord. Vi gjorde inför 2012 en uppdaterad version av ledordsdokumentet och tar detta som utgångspunkt för eftertankar om det år som nyligen avslutats. Våra ledord är grupperade i sex områden: Ledning, styrning och organisation Ekonomi- och personalfrågor Bemanning, medarbetare och chefer Hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll Hälso- och sjukvårdens samverkansytor Information och kommunikation Ledning, styrning och organisation Samspelet med landstingets politiska ledning har funnit välfungerande former, med bl.a. systematisk ärendeberedning varje vecka, inklusive planering av förestående möten i landstingsstyrelsen och dess arbetsutskott. Konceptet med gemensam ledning för landstinget som helhet och hälso- och sjukvården har givit möjligheter till enhetlig ledning och styrning, parat med utrymme för de skilda förutsättningar som finns inom landstingets mångfasetterade verksamheter. Konceptet med samlad förvaltning och gemensam ledning för hälso- och sjukvården, har inneburit enhetlig och konsekvent ledning och styrning, samt utökad samverkan i ett helhetsperspektiv. Under har en ny och samlad administrativ stödorganisation genomförts, med uppgifter gentemot såväl landstinget som koncern som hälso- och sjukvården. Den nya administrativa stödorganisationen innehåller bl.a. en ombildad och förstärkt hälso- och sjukvårdsenhet, samt en nybildad medicinsk enhet. Inom hälso- och sjukvårdsenheten ingår bl.a. uppgifterna att erbjuda stöd inom utvecklings- och förbättringsarbete. Inom medicinska enheten ingår bl.a. chefläkarfunktionen, samt ansvar för patientsäkerhet och läkemedelsfrågor. Ett arbete med att utveckla ett nytt gemensamt ledningssystem har inletts under året och kommer att fortsätta under Ledningssystemet syftar till att underlätta ledning och styrning, genom att etablera genomarbetade och systematiska arbetssätt och rutiner i ett brett spektrum. Ekonomi- och personalfrågor Den ekonomiska planeringen bygger på ett noggrant, realitetsförankrat och dialogbaserat budgetarbete, samt en systematisk budgetuppföljning, med analys och korrigerande åtgärder. Den nya administrativa stödorganisationen innebär bl.a. att ekonomi- respektive personalfunktionerna samlats och omarbetats. Detta innebär också ett nära och förstärkt samarbete mellan ekonomi- och personalenheterna, inklusive rutiner för förbättrad uppföljning av bemanningsnivåer och personalkostnader. Under har genomförts åtgärdsplaner för ekonomi i balans, sammantaget de mest omfattande och genomgripande i modern tid. Den ekonomiska effekten kan ses genom en mycket låg kostnadsutveckling 2011 respektive en måttlig kostnadsutveckling Bemanning, medarbetare och chefer Bemanningssituationen är relativt god för stora yrkesgrupper som sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare, men samtidigt förekommer bristsituationer inom vissa verksamheter, i många fall särskilt sommartid. Flera initiativ pågår för att förbättra och underlätta rekrytering och bemanning. forts nästa sida Årsredovisning

6 Inledning Dnr: LD12/03465 Bemannings- och rekryteringssituationen för grupper som läkare och psykologer har successivt förbättrats, bl.a. genom välfungerande rekrytering av unga medarbetare. Landstingets chefsutbildningar är viktiga och centrala. Ett uppdaterat koncept för introduktion och grundutbildning av verksamhetschefer genomförs under Motsvarande utbildningskoncept för första linjens chefer inleds våren Hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning har bidragit till en hälso- och sjukvård med fokus på helhetssyn, bl.a. i form av förnyade initiativ vad gäller gränsöverskridande vårdprogram och vårdprocesser. Hösten 2012 utarbetades en kraftigt förstärkt handlingsplan för att uppnå en hög uppfyllelse av vårdgaranti och kömiljard. Handlingsplanen innehåller åtgärder i ett brett spektrum. De förstärkta aktiviteterna har inletts under hösten 2012, med fortsatt och huvudsakligt genomförande under vintern och våren En hälso- och sjukvård med hög och förstärkt medicinska kvalitet och patientsäkerhet är också i fokus, bl.a. genom fortlöpande uppföljningar, såväl inom landstinget som nationellt, t.ex. med konceptet öppna jämförelser. Hälso- och sjukvårdens samverkansytor Hälso- och sjukvården har samverkansytor i flera perspektiv. Dels ett landstingsgemensamt perspektiv, som är särskilt viktigt inom specialiserad sjukvård, samt med framtidsinriktning på regionsamverkan. Dels ett lokalt perspektiv, med samverkan mellan specialiserad sjukvård, primärvård och kommunal verksamhet. Information och kommunikation Under har genomförts en översyn och uppdatering av landstingets inre information på intranät. Samtidigt pågår en översyn av landstingets yttre information på den externa hemsidan. Under året har i många fall, ofta i samspel mellan politisk ledning och tjänstemannaledning, tagits proaktiva initiativ till pressmeddelanden, presskonferenser och andra mediakontakter. Landstingets informativa skrift Inblick, riktad till hela befolkningen, har under återuppstått med uppdaterad form och omarbetat innehåll. Sammanfattningsvis kan vi med dessa eftertankar se att vi tillsammans med våra medarbetare på många sätt konkretiserat ledordtankarna i handling. I många fall är det initiativ och åtgärder som har en naturlig fortsättning under Samtidigt kvarstår ett antal utvecklingsområden som kan och bör få fortsatt fokus under det kommande året, inte minst de aspekter som underlättar och bidrar till ett en ekonomi i balans, i harmoni med vår grunduppgift att erbjuda vår befolkning och våra patientgrupper en välfungerande hälso- och sjukvård, med hög vårdgarantiuppfyllelse och god medicinsk kvalitet. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Sven Nilsson Biträdande landstingsdirektör 6 Årsredovisning 2012

7 Visionen om ett hälsosammare Dalarna Den av landstingsfullmäktige beslutade landstingsplanen för med visionen om ett hälsosammare Dalarna innehåller följande huvudmål: Ekonomi i balans Målsättningen är att landstingets ackumulerade underskott ska återställas under planperioden. Kraftfulla åtgärder kommer att krävas för att uppnå detta mål för att ge förutsättningar för att bedriva en väl fungerande hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Ordning och reda En effektiv administrativ stödorganisation är en viktig förutsättning för genomförande och uppföljning av pågående kostnadsreduceringar och bemanningsförändringar. Ansvaret ska vara tydligt för att underlätta uppföljning och målstyrning. Erbjuda en hälso- och sjukvård samt tandvård av hög kvalitet med rimliga väntetider och acceptabla kostnader. En väl fungerande sjukvård, ett varierat kulturutbud och aktiva folkrörelser kommer att öka Dalarnas attraktionskraft och konkurrensförmåga. Åtgärdsplan ekonomi i balans 2012 En särskild bilaga till årsredovisningen finns med detaljerad redovisning. Resultat Under 2011 påbörjades ett arbete med Åtgärdsplan för Ekonomi i balans som har fortsatt under Åtgärdsplanens steg I-III innebar besparingar på ca 280 Mkr i Hälso- och sjukvården och ytterligare ca 40 Mkr inom andra verksamheter. I uppföljningen av åtgärdsplanen under 2012 framgår att en del åtgärder inte fått beräknad spareffekt. I bokslutet redovisas den ekonomiska effekten till cirka 175 Mkr. Det är viktigt att notera att uppföljningen av Ekonomi i balans enbart avser de ekonomiska effekterna av sparåtgärderna i planen, andra delar av ekonomin som förändras ingår inte i utvärderingen. Arbetet med besparingar kommer att fortsätta under 2013, med genomförande av steg III (40 Mkr) samt därutöver åtgärder för att hantera Hälso- och sjukvårdens kvarvarande obalans. Mkr 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Ekonomi i balans I+II+III 2012 Diagram 1. Effekt ekonomi i balans Plan I+II+III Bokslut Bemanning Det har varit svårast att få effekt av besparingarna på bemanningssidan. införandet av vårdinformationssystemet TakeCare inom specialistvården har krävt mycket tid av personalen både i form av utbildning och anpassning av arbetsrutiner. För att klara verksamheten under sommaren anställdes extra personal samtidigt utgick sommarersättning till anställda som flyttade fram semester och istället arbetade under sommaren. Årsredovisning

8 Kösatsningen har medfört en del extra personalkostnader under vintern. Rekryteringsläget för läkare är fortfarande besvärligt och resultatet är att fler stafettläkare än tidigare använts under För att förbättra landstingets konkurrenskraft på arbetsmarknaden har en generell mindre lönenivåökning utöver budget genomförts samtidigt som en riktad lönesatsning gjorts på primärvårdsläkarna. Även andra personalkostnader som övertid/jour och beredskap, OB-tillägg, timvikarier och pensionskostnader har ökat. Struktur Inom Hälsovalet har landstingets egna vårdcentraler sänkt kostnaderna, speciellt genom att läkemedel blivit billigare, men även intäkterna har minskat då fler patienter har valt privata alternativ. Underskottet är totalt ca 4 Mkr för landstingets egna vårdcentraler. Tre nya privata vårdcentraler har öppnats under året samtidigt som en har stängt. Förändringarna påverkar förutsättningarna för landstingets egna vårdcentraler, då verksamheten måste anpassas efter nya förhållanden. Omställningsprocessen för att möta ökad andel privat vårdcentralsverksamhet behöver utvecklas. Intäkter Höjningen av patientavgifterna har gett lägre intäkter än förväntat. Det är alltid vanskligt att förutsäga effekten, då det inte är givet hur många fler patienter som får frikort under perioden på grund av avgiftshöjningen eller om besöksfrekvensen påverkas. Dessutom är besöken färre på grund av införandet av TakeCare. Avkastningskrav för IT-enhet, Landstingsservice och Tandvård I stort sett samtliga avkastningskrav är uppnådda. ITenheten visar ett underskott medan Landstingsservice och Tandvården har lämnat ytterligare överskott. Framtidsbedömning Ekonomi i balans Under planperioden till 2016 skall det ackumulerade underskottet återställas. Detta skall ske genom fortsatta krav på besparingar och kostnadseffektiviseringar, i kombination med en skattehöjning. Målbilden är att förstärka landstingets ekonomi med totalt 600 Mkr jämfört läget Mot bakgrund av att resultat 2012 avviker negativt från förväntade effekter av åtgärdsplan, med ett kvarvarande stort underskott i Hälso- och sjukvården, behöver ytterligare besparingar genomföras, i storleksordningen Mkr, för att den ekonomiska målbilden skall infrias. Inom kort kommer en plan att presenteras som fokuserar på följande områden och då främst Hälsooch sjukvården: Bemanning, verksamhetsanpassad och kostnadseffektiv. Vårdgaranti, minst i nivå med måluppfyllelse och ökad andel av den så kallade kömiljarden. Läkemedel, kvalitativ och effektiv förskrivning samt minskade kostnader. Planeringsförutsättningar De finansiella förutsättningar bedöms i stort motsvara de antaganden som budget 2013 och finansplan är upprättad mot, med undantag för statsbidrag läkemedel där vi fortfarande saknar avtal med staten. Sannolikt kommer statsbidraget för läkemedel att sänkas mot bakgrund av uppvisade kostnadsminskningar. För 2013 beräknas intäkterna i landstinget att öka med i storleksordningen Mkr som en effekt av skattehöjningen och positiv effekt av utjämningssystemet. Den föreslagna förändringen i det senare kan ge ytterligare runt 50 Mkr from Övrigt De totala läkemedelskostnaderna har minskat enligt plan. Främst är det kostnaderna för läkemedel inom läkemedelsförmånen som har minskat, bland annat på grund av patentutgångar. Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel har däremot ökat, nya och därmed dyrare mediciner har introducerats under året. För övriga specialdestinerade statsbidrag, som medvetet inte ingår i budget, sker en värdering och kvalitetssäkring i förhållande till de kriterier som ställts upp. Bedömningen är att den samlade effekten skall bidra positivt till prognos/resultat. I ett längre perspektiv finns en kvarvarande osäkerhet och oro kring en utdragen och fortsatt tid av låg ekonomisk tillväxt, både i Sverige och i omvärlden, med scenarion av vikande skatteunderlag. 8 Årsredovisning 2012

9 Framtiden Investeringsnivån kommer fortsatt att vara hög, vilket är en nödvändig förutsättning för att utveckla funktionaliteten och kvaliteten i genomförandet av våra uppdrag, samt för att möta framtida ökade behov. Investeringsprocessen har utvecklats och innebär en god kontroll på investeringsbehoven i flerårigt perspektiv. En fortsatt utveckling av modeller för nyttoanalyser och uppföljning av genomförda investeringar kommer att genomföras. En pensionsstrategi för att förstärka pensionsfonden och möta framtida pensionskostnadsökningar har tagits fram. Fram till 2016 kommer fonden att, i ett första steg, utökas med 500 Mkr. Arbetet med en vision och framtidsplan 2025 avslutas inom kort. Inom ramen för det arbetet genomförs en modernisering och utveckling av ekonomistyrningen. Framtidsplanen kommer att utgöra ett viktigt styrinstrument för att på ett ordnat sätt möta framtida utmaningar. Årsredovisning

10 Finansiella mål Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara ett överskott på minst 1-2 procent av skatte- och skatteintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen och dels för att möta oväntade händelser Tabell 1. Finansiella mål. Resultat skall vara ett överskott på minst 1-2 % i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkterna Soliditeten skall öka med 1-3 % per år Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktigt bestående upplåning inte behöver ske, Mkr 4 Resultat 2009 Resultat 2010 Resultat 2011 Budget Resultat ,9-1,4-2,2 1 1,3 0 0, Upplåning, Mkr Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierad sett över en fyraårsperiod utan att förändringar behöver göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen av de fyra målen beskrivs i tabellen och analyseras under avsnittet finansiell analys ) Resultatet Mkr, inkl RIPS förändring av pensionsskuld 2) Resultatet Mkr, exkl RIPS förändring av pensionsskuld 3) Budget 2012 ej justerad med budgetbeslut i juni 2012, 60 Mkr. 4) Inkl pensionsmedel Finansiell analys Resultat Kapacitet I den finansiella analysen används en modell som bygger på att finansiell utveckling och ställning studeras övergripande utifrån resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Utgångspunkten är fyra olika perspektiv, Finansiell styrka Resultat Vilken balans mellan kostnader och intäkter finns under året och över tiden? Risk Kontroll Kapacitet Vilken kapacitet finns för att möta eventuella finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Finns det några finansiella risker som kan påverka resultat och kapacitet? Figur 1. Modell för finansiell analys. Kontroll Vilken kontroll finns över den ekonomiska utvecklingen? 10 Årsredovisning 2012

11 Resultat Det finansiella målet att resultatet ska vara ett överskott på i genomsnitt 1-2 procent av skatteoch statsbidragsintäkterna uppnås inte. Åren 2009 till och med 2012 har ett ackumulerat underskott på 364 Mkr. Årets resultat uppgår till 1 Mkr (budgeterat resultat 29 Mkr), föregående års resultat var ett underskott på 149 Mkr. Bägge resultaten påverkas av väsentliga jämförelsestörande poster. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna är resultatet för 2012 ett underskott på 150 Mkr och för 2011 ett överskott på 15 Mkr har 101 Mkr erhållits i återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA och reavinst inom fastighetsförvaltningen på 50 Mkr påverkades resultatet av en extraordinär ökning av pensionsskulden på grund av diskonteringsräntan med 164 Mkr och återbetalning från TiB på 61 Mkr. Nettokostnadsutvecklingen har under varit lägre än skatte- och statsbidragsutvecklingen. Förhållandet förändras 2012 när det återigen är en negativ skillnad på cirka 1 procent. Skatte- och statsbidrag ökar med 2,1 procent medan nettokostnaden, exklusive jämförelsestörande poster ökar med 3,3 procent. procent 8,0 6,0 4,0 2,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent 49 Mkr eftersom reavinster inte får medräknas. Det samlade underskottet från år 2000 till och med 2012 är därmed 932 Mkr som ska återställas. Enligt den finansplan som antogs av landstingsfullmäktige i november budgeteras totalt Mkr i överskott för åren 2013 till och med Investeringar och självfinansieringsgrad Det finansiella målet att investeringarna till 100 procent ska vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod uppfylls inte. Fr o m 2008 har dock självfinansieringsgraden utvecklats positivt. procent Självfinansieringsgrad, procent År Självfinansieringsgrad Diagram 3. Självfinansieringsgrad. Mål Investeringarna 2012 uppgår till 491 Mkr varav fastighetsinvesteringarna utgör 312 Mkr. Byggandet av det nya vårdblocket fortskrider, projektet beräknas vara avslutat med början från 2013 fram till Nya vårdblocket omfattar nya lokaler för kvinno- och kirurgklinik samt om- och tillbyggnad av akutkliniken. 0,0 År Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling Diagram 2. Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling. Resultat enligt balanskravet Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans, resultatet ska vara ett överskott. År 2012 uppgår resultatet enligt balanskravet till ett underskott på Årsredovisning

12 Kapacitet Den finansiella målsättningen att soliditeten ska öka mellan 1-3 procentenheter per år uppfylls inte. Soliditeten ligger kvar på samma nivå som 2011 och är fortfarande negativ, vilket innebär att skulderna överstiger den samlade tillgångsmassan. Tillgångarna är Mkr och det egna kapitalet negativt, -25 Mkr. Beträffande skuldsättningen uppgår avsättningen för pensioner till Mkr, därtill ska läggas den pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen på Mkr, en total pensionsskuld på Mkr som. Soliditeten sjunker därmed till -146 procent. Procent Soliditet i procent År Soliditet Soliditet inkl ansvarförbindelse Diagram 4. Soliditet. 12 Årsredovisning 2012

13 Risk Det finansiella målet att likviditeten fortlöpande ska vara sådan att långsiktig upplåning inte behöver göras uppfylls inte. Tidsperioden har inneburit varierande likviditet, där de högsta värdena noteras år 2009 med 996 Mkr. Likviditeten förstärktes något under 2012 (jämfört med 2011) till totalt 490 Mkr. Likviditeten förstärktes under hösten med 181 Mkr tack vare återbetalningen från AFA och fastighetsaffären. Den förändring som skett på senare år är att medel för pensionsändamål förvaltas i en särskild portfölj, se vidare under pensioner och pensionsmedelsförvaltning. Samtidigt har lån på 250 Mkr tagits upp 2011 för att förstärka likviditeten i samband med investeringen i det nya vårdblocket. Återlånade medel på 6,7 Mdkr visar bristen på finansiella tillgångar för att svara upp mot pensionsåtagandet. De framtida resultaten och likviditeten måste vara tillräckliga för att kunna bygga upp en pensionsreserv som täcker de ökade pensionskostnaderna och -utbetalningarna som ligger i ansvarsförbindelsen. Mkr Totalt pensionsåtagande i Mkr Likvida medel, Mkr År Pensionsavsättning Ansvarsförbindelse Diagram 6. Totalt pensionsåtagande. Mkr År Likvida medel Placerade medel Pensionsmedel Diagram 5. Likvida medel. Pensionsåtaganden Pensionsåtagandena ökar med 204 Mkr, ca 3 procent under Ansvarsförbindelsens ökar mindre än avsättningen på balansräkningen av nya pensioner. Däremot ökar utbetalningarna från ansvarsförbindelsen. Detta medför att pensionerna varje år tar mer utrymme på resultat och likviditet utbetalades och resultatbokfördes 209 Mkr (inkl löneskatt) för dessa pensioner (intjänade fram till 1997). Motsvarande siffra för 2011 var 188 Mkr. Tabell 2. Pensionsåtaganden. (Mkr) Förändring Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Finansiella placeringar för pensionsmedel, bokfört värde Finansiella placeringar för pensionsmedel, marknadsvärde Återlånade medel* * Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Årsredovisning

14 Pensionsmedelsförvaltning Även börsåret 2012 blev turbulent. I stort sett hela årsuppgången på ca 10 procent nåddes redan på våren för att sedan i de närmaste vara utplånad till sommaren. Till slut blev börsåret dock relativt bra med en 10-procentig uppgång. Landstingets placeringsportfölj för pensioner ökade med 4,3 procent i värde. Under 2012 erhölls ökat aktiemandat från landstingsfullmäktige, från 35 procent till maximalt 50 procent av portföljen får nu innehålla aktier. Detta medför att portföljen stegvis under första kvartalet 2013 kommer att omallokeras i enlighet med det nya beslutet. Under 2012 har även beslutats om att ytterligare 95 Mkr får placeras och för 2013 finns ett beslut om att tillföra 100 Mkr. Under 2012 har en modell tagits fram för syfte och avsättning i placeringsportföljen. Den bygger i korthet på att konsolideringsgraden i pensionsportföljen i relation till den totala pensionsskulden ska vara 10 procent. Eftersom detta ännu inte har uppnåtts, 2012 är konsolideringen ca 4 procent, innebär det att mer medel behöver avsättas, så länge likviditeten tillåter. Landstinget Dalarna har ett placeringsråd som föreslår placeringar i pensionsportföljen. Placeringsrådets medlemmar är Gunnar Eliasson finanskonsult, Villy Bergström f d v riksbankschef, Richard Gröttheim VD 7:e AP-fonden, Mats Erkes finanschef Lt Dalarna. Tabell 3. Placeringsportfölj för pensionsmedel. Anskaffn.- värde, Mkr Marknadsvärde, Mkr Portföljandel Aktier % Räntor % Totalt % 14 Årsredovisning 2012

15 Kontroll Nämndernas/förvaltningarnas prognoser och budgetavvikelser Prognoserna under året och resultatet visar att obalansen i Hälso- och sjukvården finns kvar och blir större under året på grund av att uppsatta sparmål inte infrias. Även finansförvaltningen har ett stort underskott som i första hand beror på uppgifter i december för KPAs värdering av pensionsskulden (-35 Mkr) och statsbidraget för läkemedelsförmånen där inte någon överenskommelse funnits under året, underhandbesked har kommit varje månad (-33 Mkr). Dessa negativa poster uppvägs delvis med högre skatteintäkter och utjämningsbidrag på 41 Mkr högre än budget och högre specialdestinerade statsbidrag med 12 Mkr. Tabell 4. Nämndernas/förvaltningarnas prognoser och budgetavvikelser. (Mkr) Delårsbokslut april Delårsbokslut augusti Bokslut december Hälso- och sjukvård -159,0-170,0-195,2 Central förvaltning/hälsoval 8,0 7,0 10,2 Central förvaltning/övrigt 5,0 16,0 6,1 Finansförvaltning 8,0-14,0-18,6 Regionala forskningsrådet (RFR) 0,0 0,0 0,0 Summa Landstingsstyrelsen -138,0-161,0-197,5 Fastighetsnämnd/-förvaltning -0,2 0,0 2,8 Landstingsservice 1,0 1,2 1,8 Servicenätverk 0,0 0,0 0,0 Summa Servicenämnden 1,0 1,2 1,8 Gemensam nämnd för kostsamverkan Mora Kultur- och Bildningsnämnd/- förvaltning 0,0 0,0 0,0 0,0 1,4 1,5 Folktandvården 2,0 3,5 0,3 Beställarenheten 0,0 0,0-0,7 Summa Tandvårdsnämnden 2,0 3,5-0,4 Patientnämnd 0,4 0,4 0,4 Revision 0,0 0,0 0,4 Justering för finansiell poster 5,5 SUMMA VERKSAMHETERNA -134,8-154,5-185,5 Årsredovisning

16 Omvärldsanalys För landsting och regioner visar boksluten 2012 ett överskott på nästan 5 miljarder kronor eller 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Återbetalningen av inbetalda sjukförsäkringspremier från AFA motsvarande 3 miljarder kronor bidrar till det starka resultatet. Resultatet exklusive den tillfälliga återbetalningen uppgår till 0,8 procent. 17 av landets totalt 20 landsting och regioner redovisar ett positivt resultat. Av dessa klarade 10 ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag, vilket brukar anges som gränsen för god ekonomisk hushållning. Landstingens nettokostnader, justerat för återbetalningen från AFA och skatteväxlingar för kollektivtrafiken, ökar med 3 procent mellan 2011 och Pris- och löneutvecklingen beräknas till 1,5 procent vilket innebär att volymutvecklingen 2012 blev 1,5 procent. Summan av landstingens skatteintäkter, intäkter från utjämningssystemet och generella statliga bidrag ökar med 3,7 procent. Skatteintäkterna ökar med 5,5 procent. Sedan 2010 har skatteintäkterna ökat med 16,9 miljarder kronor (9,4 procent). Tabell 5. Jämförelser andra landsting. Dalarna Gävleborg Västmanland Örebro Antal invånare Skattesats 10,89 11, ,38 11,02 Resultat, Mkr Nettokostnadsutv inkl jämf st, % 2,8 3,4 1,7 4,4 Nettokostnadsutv exkl jämf st, % 3,3 2,3 2 3,2 3,0 Förändring skatteintäkter, % 2,5 5,5 1 1,5 2,7 Förändring generella stb och utjämning, % 0,6-0,1 1,5 2,1 Förändring skatteintäkter o generella stb, % 2,1 Eget kapital, Mkr Soliditet, exkl ansv förb pensioner, % Soliditet, inkl ansv förb pensioner, % Långfristiga lån, Mkr Resultat för hälso- och sjukvården, Mkr 1) inkl skatteväxling 26 öre för kollektivtrafik. Exklusive skatteväxling = 3,1 % 2) exkl AFA (90 Mkr) och kollektivtrafik (-169 Mkr) -195, Årsredovisning 2012

17 Medarbetare (Personalekonomisk redovisning med arbetsmiljö finns i särskild bilaga) Uppdragen Politikernas uppdrag till personalenheten är: att säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning engagerad och delaktig personal chefs- och ledarutveckling ge cheferna rätt förutsättningar för att kunna utöva ett gott ledarskap likabehandling attraktiv arbetsplats. Säkerställa en god arbetsmiljö, hög kvalitet i rekryteringsarbetet, fortsatt god löneutveckling och heltid en rättighet. Under 2012 har Personalenheten fokuserat på att fullfölja besparingsplan III för ekonomi i balans. Vid slutet av året kunde ett arbete sammanfattas som under 2012 ger en förutsättning att arbeta med resursomfördelning till ett värde av cirka 40 miljoner kronor. De delar som berörts enligt ovan under 2012 och som satts in som stödverktyg/regelverk kan sammanfattas enligt nedan reglering av innestående kompensationsledighet reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning regelverk för schema och bemanning, främst rörande individuell schemaplanering (ISP) översyn av överlappningstider förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll Ett stort fokus nu och framåt är verktyg för omsättning av resurser till produktionstid med utgångspunkt i tre viktiga delar: att hantera hälso- och sjukvårdens aktuella och framtida utmaningar att möta upp kompetensförsörjningsbehovet att ha kontroll över kostnadsutvecklingen inom personalområdet Kompetensförsörjning En av personalenhetens stora utmaningar inför framtiden är att trygga landstingets kompetensförsörjning, en utmaning vi delar med landets övriga landsting. Landstinget Dalarna har en medelålder på 47 år, vilket innebär att drygt 40 procent av dagens personalstyrka kommer att ha fyllt 65 år 2025.För att möta denna utmaning har några förvaltningar och verksamheter påbörjat arbetet med kompetensanalyser som ett led i det strategiska rekryteringsarbetet. Ett gott samarbete med universitet, högskolor och institutioner som utbildning av vårdpersonal och andra för oss viktiga yrkesgrupper kommer att ha en central roll i vår kompetensförsörjning. Lika viktigt är det att vi strukturerar och planerar för kunskapsöverföring från äldre till yngre medarbetare för att inte förlora värdefull kompetens. Kompetensutveckling En viktig komponent för att klara den framtida kompetensförsörjningen är att säkerställa en kontinuerlig kompetensutveckling för landstingets medarbetare. Enligt Arbetsmiljöredovisning 2012 har en tredjedel av våra verksamheter tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner för minst 75 procent av sina medarbetare. Inom förvaltningarna Landstingsfastigheter, Folktandvård, Landstingsservice och Patientnämnden har alla medarbetare en individuell kompetensutvecklingsplan. Antalet fortbildningsdagar är i stort sett oförändrade jämfört med 2011 då utbildningsbudgeten halverades på grund av åtgärdspaket III i Ekonomi i balans. Delaktighet Att ha en hög grad av delaktighet och medinflytande är viktiga grundfundament för en positiv och utvecklande arbetsplats. Nästan alla arbetsplatser (98 procent) har regelbundna arbetsplatsträffar. Fler än nio av tio verksamheter har genomfört medarbetarsamtal och nästan lika många avgångssamtal. Chefs- och ledarutveckling En pilotutbildning i ledarskapsutveckling för nya chefer genomfördes 2011 i egen regi. Erfarenheterna från kursen tillsammans med tidigare utbildningar samt omvärldsbevakning är utgångspunkterna för ett nytt koncept för chefs- och ledarutveckling. Första utbildningen startade i november 2012 för 19 verksamhetschefer. Även de lönebildningsseminarier som genomfördes under 2011 har bidragit till att förstärka ledarskapet. Likabehandling och jämställdhet Landstinget Dalarnas Likabehandlingspolicy antogs av landstingsfullmäktige i februari Implementeringsarbetet påbörjades senvåren Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen implementeras likabehandlingspolicyn under Enligt Arbetsmiljöredovisningen har fem procent av verksamheterna Årsredovisning

18 tagit fram en egen likabehandlingsplan. Fyra av tio verksamheter har diskuterat diskriminering på sina arbetsplatser. Jämställdhetsplanen inkluderas i landstingets likabehandlingspolicy men ca 40 procent av verksamheterna har fortvarande en egen eller använder sig av förvaltningens jämställdhetsplan. 60 procent använder sig av landstingets likabehandlingspolicy och dess jämställdhetsplan. Attraktiv arbetsplats Medarbetarnas engagemang och delaktighet, en god arbetsmiljö, chefs- och ledarutveckling och likabehandling bildar tillsammans den plattform som krävs för att Landstinget Dalarna ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Personalresurser Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter >14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Under 2012 har antalet anställda och faktiska årsarbetare ökat. De största ökningarna står sjuksköterskorna och administration/ledning för. Inom administrationen (+45) är en betydlig del projektanställningar inom Central förvaltning. Detta är temporära projektanställningar i samband med införandet av det nya patientadministrativa systemet TakeCare. De största minskningarna finns inom undersköterske- och läkarsekreterarkåren. Diagrammet Antal årsarbetare/faktiska årsarbetare visar att åtgärderna i ekonomi i balans som vidtogs 2011 för att minska antalet anställda har haft effekt till och med augusti, därefter är det en mindre ökning jämfört med Nästan samtliga förvaltningar har ökat antalet faktiska årsabetare. Största procentuella ökningen står Central förvaltning för. LD Hjälpmedel har 2012 flyttats från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till Central förvaltning. Medicinsk enhet har byggt upp en läkemedelsavdelning som har förstärkts med nya kompetenser. Inom MiT har ökning främst berott på förändrade/utökat uppdrag. Hälso- och sjukvårdsenhetens personalökning kan härledas till omflyttning av arbetsplatser samt externt finansierade projektanställningar. Tabell 6. Antal anställda faktiska årsarbetare, heltid och deltid Antal faktiska årsarbetare Antal anställda varav heltid varav deltid Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag ANTAL 9 100, , , , , , , , , , , ,0 ANTAL ÅRSARBETARE/FAKTISKA ÅRSARBETARE Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec MÅNAD 2010 Årsarb årsarb 2011 Årsarb årsarb 2012 Årsarb årsarb 2010 fakt 2010 Fakt årsarb årsarb 2011 fakt 2011 Fakt årsarb årsarb 2012 fakt 2012Fakt årsarb årsarb Diagram 7. Antal årsarbetare. 18 Årsredovisning 2012

19 Ökning i Hälso- och sjukvårdsförvaltning kan härledas bl a till förstärkning av sjuksköterskor (ca 30 tjänster) för att bemöta ökad arbetsbelastning inom några verksamheter. Faktiska årsarbeten har ökat med 0,9 procent (68 faktiska årsarbetare) jämfört med Motsvarande siffror vid en jämförelse med 2010 är en minskning med 2,4 procent (179 faktiska årsarbetare) Antalet deltider har minskat ca en procent per år från Detta syns i en ökad sysselsättningsgrad. Var femte (19 procent) av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Arbetad tid Tabell 7. Arbetad tid. Arbetad tid timmar, alla Den ackumulerade arbetade tiden för 2012 har minskat med ca timmar (ca 100 årsarbetare) jämfört med Minskningen finns inom de flesta yrkesgrupper förutom sjuksköterskor, administratörer och tekniker, vilket kan förklaras med TakeCare-projektets behov av personalresurser. En del av minskningen av den arbetade tiden i hela landstinget beror på att år 2012 hade tre arbetsdagar färre än Den arbetade tiden för timanställda har ökat med drygt timmar (ca 18 årsarbetare). Ökning av timanställningar kan förklaras av en kraftig influensaperiod såväl i början som i Fördelning åldersintervall LD % 9% 75% Diagram 8. Fördelning åldersintervall varav timanställda varav arbete under jour/beredsk. läkare* varav mertid/övertid samtlig personal* *Preliminära värden för innevarande år år år 60-- år slutet av året, behov under semesterperioderna samt en obalans med kvarstående vakanser och extra behov på grund av hög vårdtyngd. Övertidsarbete ingår i måttet Arbetad tid. Antalet övertidstimmar har ökat med nästan timmar (ca 21 årsarbetare). Det finns här framförallt en koppling till högre sjukfrånvaro under året samt i övrigt redovisade orsaker i anslutning till timanställningar. Läkarnas arbetade tid under jour och beredskap visar en fortsatt ökning på timmar. Arbetstiden har minskat inom alla yrkesgrupper med undantag för sjuksköterskor, administration/ledning och tekniker. Den största minskningen står tandläkare för. Gruppen Övrig personal där minskningen är störst består av arvoderade personer samt feriearbetare. Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 16 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca 1370 personer. Ökningen av andelen yngre (<29år) är lika stor som minskningen bland gruppen 60 år och äldre, ca två procent. Medelåldern i landstinget är 47 år, 47 år för kvinnor och 46 år för män. De största pensionsavgångarna finns inom yrkesgrupperna tandsköterskor (54procent), undersköterskor (52 procent), administratörer/ledningspersonal (51 procent) och Sjukhustekniker / laboratoriepersonal (51procent. Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. 4,6 procent av våra kvinnliga anställda är chefer. 6,3 procent av våra manliga anställda är chefer. Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har ökat med drygt timmar jämfört med Det är främst primärvården (ca 60 procent), psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjat inhyrda läkare. Personalomsättningen* totalt i landstinget var under ,8 procent. Den kan jämföras med 6,4 procent Den största personalomsättningen finns bland Tabell 8. Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal. (Mkr) Löner exkl sociala avgifter Resultat 2011 Budget 2012 Resultat Inhyrd personal Årsredovisning

20 läkarsekreterare (mer än en fördubbling) De flesta avgångar i antal har skett inom hälso- och sjukvården och då främst inom undersköterskegruppen. Nästan hälften (45 procent) av de som har slutat sin anställning under 2012 har gått i pension. *Definition: Antal personer som slutat sin anställning i landstinget/antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Sjukfrånvaro 56,8 procent av de anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året (jfr ,9 procent) Under 2012 tangerar landstinget målet 5 procents sjukfrånvaro, men antalet sjukdagar är något högre än målet (15 dagar) 16,7 dagar per anställd. Kvinnor är oftare sjuka än män och sjukfrånvaron ökar med åldern. Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Lönekostnaderna har ökat med 2,8 procent. Inhyrd personal (stafettläkare) har ökat 19 procent. Stafettläkarna har framförallt ökat inom psykiatrin, medicinska specialiteter och primärvården. Den samlade kostnaden för inhyrd personal överskrider dock inte den budget som finns för de egentliga men obesatta tjänster de täcker upp för i dagsläget. Den innestående kompensationen för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med nästan timmar, till ett värde av drygt 6,7 Mkr. Tabell 9. Sjukfrånvaro. Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid Antal sjukdagar per anställd (procent av ordinarie arbetstid) ,8 4,9 5,1 15,8 16,4 16,7 Alla Män Kvinnor Totalt 5,1 3,5 5, år 3,8 2,5 4, år 4,9 2,8 5,5 50 år 5,6 4,4 5,6 Mer än 60 dagar 46,1 44,0 46,4 Löneöversynen har genomförts under året och huvuddelen av de nya lönerna utbetalades före årsskiftet. I löneöversynen 2012 har skärskilda satsningar gjorts för IT-sekreterare, tekniker, ingenjörer, allmänläkare samt medarbetare inom ekonomi och personal. Den överenskommelse som träffades med Vårdförbundet 2011 om en generell satsning på sjuksköterskor i patientnära vård trädde i kraft under april Under året har ett stort arbete skett bl.a. i samverkan med Landstinget Gävleborg för att lägga grunden för införandet av ett nytt arbetsvärderingssystem MIA. Därutöver har en omstart skett av löneöversynsarbetet inom Landstinget Dalarna för att förbättra och kvalitetssäkra alla ingående processer. Arbetsmiljö I uppdraget att säkerställa en god arbetsmiljö utgör grundutbildning för chefer, skyddsombud, HR-specialister och politiker en viktig del. Våra chefers kunskaper inom arbetsmiljöområdet har bl a resulterat i att landstinget har kunnat minska kostnaderna för företagshälsovård - utan att ge avkall på medarbetarnas arbetsmiljö. Under 2012 har fem arbetsmiljöutbildningar och tre kurser i Från konsekvensanalys till riskbedömning genomförts. Centrala Arbetsmiljökommittén har fått en ny ordförande, personaldirektören Lars-Olof Björkqvist. Kommittén har haft tre möten under Arbetsmiljömodulen i Synergi har varit i drift i drygt fyra år. Statistik från Synergi redovisas i Arbetsmiljöredovisning. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) har Landstinget Dalarnas verksamheter möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser. Insatsen utgår från de risker som upptäcks på arbetsplatsen och är ett komplement till övriga arbetsmiljöinsatser. De registrerade SAM-timmarna har minskat med nästan timmar under 2012 jämfört med Förklaringen till minskningen kan vara den relativt höga sjukfrånvaron och införandet av TakeCare.kostnader för SAM-aktiviteter är också lägre, en minskning med 0,2 Mkr jämfört med år Ett nytt avtal med GävleDala Företagshälsa trädde i kraft under Kostnaderna för företagshälsovård har minskat något under 2012 jämfört med Däremot har övrigt köpta tjänster ökat. Totalt sett är de förebyggande insatserna minskat marginellt, med ca kr. En revidering av förmånskatalogen har skett under 2012 vilket bl.a. innebär en mer likvärdig fördelningsoch nyttjandeprincip för friskvård. 20 Årsredovisning 2012

21 Miljöredovisning Landstinget Dalarna tar ansvar för att minska den egna verksamhetens miljöbelastning. Landstingets mål om ett hälsosammare Dalarna innefattar även miljön. En miljöplan med mål och aktiviteter är framtagen utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas miljömål. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. Miljöledningssystem innebär att det bland annat finns krav på redovisningar, internrevisioner och ständiga förbättringar. De av landstingets enheter som är certifierade enligt standarden för miljöledningssystem, ISO 14001:2004, har genomgått uppföljande revision med godkänt resultat. Arbetet med internrevision av miljöarbetet fortsätter i alla verksamheter dock med viss förskjutning i förhållande till planen för Hälso- och sjukvården på grund av brist på internrevisorer. Samtliga verksamheter har genomfört miljöutbildningar och träffar med miljöombud. Miljöpåverkan från resor och transporter har fortsatt att minska jämfört med föregående år. Exempel på detta är att tjänsteresorna med bil (leasingbilar, inhyrda bilar och privat bil) har minskat med 3,4 % vilket innebär mil samt att även totala antalet bilar har minskat. En anledning till att tjänsteresorna stadigt minskat under åren kan vara att genomförandet av distansmöten ökar. Antalet videokonferenser har ökat med 20 % jämfört med Nytt avtal har tecknats med Dalatrafik som underlättat resandet med buss och tåg inom länet. Under hösten 2012 togs ett politiskt beslut i Servicenämnden om ökade satsningar gällande inköp av miljömärkta livsmedel. Produktionsköken vid Falu och Mora lasaretts samt köken vid folkhögskolorna har under flera år systematiskt jobbat med att öka andelen miljömärkta livsmedel. Landstingsservice och Hälsooch sjukvården jobbar dessutom tillsammans för att minska matsvinnet på vårdavdelningarna. mera genomgående använder sig av digital inlämning av filmer och manus samt Landstingsstyrelsen som har utrustats med läsplattor för hantering av möteshandlingar. Arbetet med att ställa miljökrav i samband med upphandlingar blir en allt viktigare del i arbetet att minska verksamheternas miljöpåverkan. Tillsamman med flera av de närliggande landstingen genomförs upphandlingar genom Varuförsörjningen som är en gemensam nämnd. Inom Varuförsörjningen har det varit tydligare fokus på miljöfrågorna under året i form av utbildningar samt att ingående landsting har specifika ansvarsområden. Miljökrav har även fått större fokus i de upphandlingar som vi själva genomför. Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2012 är: Konvertering från olja till pellets vid Fredriksbergstvätten har genomförts vilket inneburit att oljeförbrukningen minskade med 60 % under året (ca 180 m3). Upphandlad elenergi kommer till 100 % från förnyelsebara källor Aktivt deltagande i nationella nätverk för kemikalier, läkemedel och lustgas. Fortsatt arbete för att byta ut miljö- och hälsostörande kemiska produkter i verksamheterna. Förbättrad statistik för avfallsmängder Gemensamma nyckeltal för jämförelser mellan landstingen har presenterats med syfte att tillvarata och sprida goda exempel. Utbildning och information till förskrivare med syfte att minska användningen av antibiotika. Användning av mobila kliniker inom tandvården minskar patienternas resor och ökar tillgängligheten. Fortsatt fokus på att minska interna varutransporter genom samordning. Användningen av digitala medier har ökat i alla verksamheter. Några exempel är Film i Dalarna som nu- Årsredovisning

22 Intern kontroll Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen fastställde 2008 riktlinjer för intern kontroll och anvisningar därtill. Syftet med den interna kontrollen är att kunna uppnå ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering tillförlitlig rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer Intern kontroll bedrivs dels genom beslut av landstingsstyrelsen för intern kontroll som ska utföras inom hela landstinget och dels av respektive nämnd. Utförd gemensam intern kontroll under 2012 och intern kontroll av central förvaltning och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har rapporterats till styrelsen i januari Resultatet av den gemensamma internkontrollplanen framgår här Attestinstruktioner efterlevnad av instruktionerna Gemensamma attestinstruktioner har antagits under Vid stickprov av att instruktionerna följs har avvikelser konstaterats som har åtgärdats. För Central förvaltning och Hälso- och sjukvården ingår stickprov i intern kontrollplanen för Upphandling och avtalstrohet Avvikelser har rapporterats från förvaltningarna. Internkontrollgruppen har i samarbete med upphandlingen tagit fram en rapport som visar i vilken grad tjänster och material köps in i enlighet med avtal. Arbetet fortsätter under Anställningsprocessen att anställningar sker i enlighet med delegationsregler och regler om anställningsprövning De avvikelser som rapporterats har åtgärdats. Delegeringsbestämmelserna att förvaltningscheferna beslutat om delegering inom sina verksamheter Kontroll utförd utan anmärkning. 22 Årsredovisning 2012