GPS. Robin Rikberg februari 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009"

Transkript

1 GPS Robin Rikberg februari 2009

2 Innehåll 1 Inledning 1 2 Satellitnavigeringens historia och framtid Transit GPS GLONASS Galileo Andra satellitnavigeringssystem Satelliterna 2 4 Positionsbestämning Felkällor vid positionsbestäming Selective Availablity Användningsområden Militära Civila

3 1 Inledning Global Positioning System, GPS, är ett system för satellitnavigering. Med hjälp av systemet, som består av ett antal satelliter som kretsar runt jorden, och en GPS-mottagare kan man bestämma sin position på jorden (latitud, longitud, altitud). Systemet används främst för navigation på land och hav och har blivit populärt under de senaste åren. GPS är för tillfället det enda fullt funktionerande satellitnavigeringssystemet. 2 Satellitnavigeringens historia och framtid 2.1 Transit Det första satellitnavigeringssystemet, Transit, togs i bruk under 1960-talet. Transit-satelliterna sände ut mikrovågor som kunde tas emot på jordytan. Eftersom satelliterna rör sig med stora hastigheter uppkommer en relativt stor Dopplereekt. Man kände till med vilken frekvens satelliterna sände ut vågorna och också satelliternas exakta banor runt jorden och kunde därmed bestämma mottagarens position på jordytan. Transit togs ur bruk 1996 när det mer avancerade och framförallt nogrannare GPS hade blivit klart. [1] 2.2 GPS Idén till systemet kom från de markbundna navigeringssystem som användes under andra världskriget. Funktionsprincipen är i princip densamma, triangulering; genom att känna till avstånden till tre kända punkter kan man bestämma sin position i förhållande till punkterna. GPS är utvecklat av det amerikanska försvarsdepartementet och började byggas på 1970-talet, den första testsatelliten blev färdig Beslutet om att göra GPS tillgängligt för civilt bruk gjordes 1983 efter att civilt ygplan med 269 passagerare blivit nerskjutet när det befann sig i sovjetiskt luftrum på grund av en navigationsmiss. Systemet blev användbart i december 1993 och full funktionalitet uppnåddes För tillfället nns det 31 fungerande GPS-satelliter, den äldsta är från [2] 2.3 GLONASS GLONASS är ett ryskt satellitnavigeringssystem som man börjar bygga Systemet blev klart 1995, men har sedan dess förfallit på grund av ekonomiska problem började man reparera dock reparera det, målet är att det skall vara användbart igen Funktionsprincipen är identiskt till GPS, slutet av 1990-talet diskuterade man möjligheten att foga samman GPS och GLONASS till ett enda system.[3] 1

4 2.4 Galileo Galileo är ett europeiskt system som byggs av EU och ESA (European Space Agency) kommer att bestå av 30 satelliter beräknas bli klart Beslutet om att bygga Galileo gjordes 1999 [4] och det utvecklas för att man inte vill vara beroende GPS eller GLONASS, eftersom USA eller Ryssland i princip kunde stänga av dessa system närsomhelst [5]. Galileo kommer också att vara nogrannare än GPS och GLONASS, i synnerhet för höga latituder. Man räknar med att positionsbestämningar skall kunna göras med meterprecision över hela jordklotet. 2.5 Andra satellitnavigeringssystem Kina utvecklar Compass, som skiljer sig från de ovannämda eftersom det delvis kommer att bestå av geostationära satelliter. För tillfället består systemet av fyra satelliter, när det blir färdigt kommer det att bestå av 35 satelliter, var av fem är geostationära. Indien håller också på att konstruera ett eget satellitnavigeringssystem. Det kommer dock inte att täcka hela jorden, utan endast Indien med omgivning. IRNSS kommer att bestå av tre geostationära och fyra geosynkrona satelliter. 3 Satelliterna GPS bestod till en början av 24 satelliter uppdelade i sex olika banplan, fyra satelliter per banplan. Banplanen har en lutning på ungefär 55 och är utplacerade jämnt runt jordklotet. Denna uppställning gör att minst sex satelliter är synliga från vilken punkt som helst på jordytan. Satelliterna kretsar runt jorden på en höjd ca km ovanför jordytan [3] och kretsar nästan två hela varv runt jorden per sideriskt dygn [6]. Satelliterna rör sig alltså med en hastighet på ungerfär km/h. För tillfället nns det 31 satelliterna och uppställningen med de sex banplanen har slopats eftersom det har visat sig att ett mera oregelbundet system är mera pålitligt när era satelliter slutar fungera samtidigt. [7] GPS-satelliterna sänder ut information för navigationen på två olika frekvenser, L1 (1575,42 MHz) och L2 (1227,6 MHz). L1 används av civila och L2 av USA:s armé. Satelliterna sänder kontinuerlig ut information om deras postion och de andra satelliterna. Varje meddelande innehåller också information om när meddelandet sänts och från vilken satellit det sänts. GPS-mottagaren tar emot meddelanden från era satelliter, utgående från informationen kan man sedan räkna ut mottagarens position på jordytan. [8] 2

5 Det är speciellt viktigt att tiden som GPS-satelliterna sänder är korrekt eftersom den används för att bestämma avståndet till satelliten. Mikrovågorna rör sig med ljusets hastighet vilket betyder att ett litet fel i tiden ger ett relativt stort fel i positionen. För att GPS-satelliterna skall ha korrekt tid har de atomklockor ombord, som synkroniseras två gånger per dygn. Eftersom satelliterna rör sig så snabbt borde tiden att gå snabbare ombord på satelliterna i förhållande till klockorna på jordytan, detta enligt den speciella relativitetsteorin. Men enligt den allmänna relativitetsteorin ger också gravitation upphov till en tidsdilatation, och i detta fall är den här eekten större än den som orsakas på satelliternas höga hastighet. Den totala eekten blir att satelliternas klockor går 38 µs snabbare per dygn i förhållande till klockor på jorden. Denna skillnad har dock korrigerats före satelliterna skjutits upp, genom att se till att satelliternas klockor går aningen för långsamt. [9] 4 Positionsbestämning GPS använder, som sagt, av triangulering för att bestämma mottagarens position. För att kunna bestämma positionen måste man veta avståndet till tre punkter, samt dessa punkters positioner. Om satelliten sänder ut meddelandet vid tiden t s och det når mottagaren vid tiden t m fås avståndet mellan satelliten och mottagaren som s = (t s t m )c eftersom mikrovågorna rör sig med ljusets hastighet. När man vet avståndet till en satellit vet man att man benner sig på en ytan av en sfär med satelliten i mittpunkten och radien s. Om man vet avsåndet till två satelliter vet man att man man benner sig på en cirkel mellan satelliterna eftersom två sfärer skär varandra i en cirkel. När man vet avståndet till en tredje satellit vet man sin postion på jordytan; en cirkel skär en sfär i två punkter, en av dessa punkter ligger på jordytan och den på relatvit stort avstånd från jordytan. Oftast används dock information från minst fyra satelliter för att minska på osäkerheten i positionsbestämningen. 4.1 Felkällor vid positionsbestäming Satelliternas banor är inte helt cirkelformade, eftersom jorden är tillplattad vid polerna kommer gravitationen som påverkar satelliterna att variera lite vilket leder till avvikelser från en perfekt cirkelbana. Också månens och solens dragningskrafter leder till små avvikelser [9]. Kontrollsystem på jordytan sänder information om satellitens omloppsbana till satelliten med jämna mellanrum. Detta gör att satelliten oftast kan sända korrekt information om dess position till GPS-mottagaren. Avvikelserna i satellitbanorna uppskattas leda till en osäkerhet på mindre än 2 m i den slutgiltiga positionsbestämningen. [10] 3

6 Det kan hända att signalen från satelliten reekteras från till exempel en byggnad innan den når GPS-mottagaren. Detta leder till att det tar längre tid för signalen att nå mottagaren och därmed kommer avståndet till satelliten inte att bestämmas korrekt. Det resulterande felet i positionsbestämningen kan vara några meter. [10] Atmosfäriska eekter bidrar till en stor del av osäkerheten. Innanför atmosfären rör sig signalerna rör sig med en hastighet lägre än i rymden, så det tar aningen längre tid dem att nå jordytan. I jonosfären saktas olika frekvenser in olika mycket, insaktningen är omvänt proportionell mot kvadraten av frekvensen, 1/f 2. Jonosfärens inverkan på signalerna är välkänd för normala förhållanden och GPS-mottagare korrigerar automatiskt för felet som uppstår. Bland annat förändringar i solvinden kan leda till förändringar i jonosfären, som vanliga mottagare inte kan förutse. Om mottagaren däremot kan ta emot både L1 och L2 frekvenserna är det möjligt att komponsera även för oförutsägbara förändringar i jonosfären. Eftersom de olika frekvens saktas in olika mycket kan man uppskatta hur mycket signalen har saktats in. Signalerna saktas också in i troposfären, olika väderförhållanden har olika eekt. [10] Det sammanlagda felet uppskattas vara ±15 m. Med hjälp av system som EGNOS (European Geostationary Navigation Overlay Service), som består av tre geostationära satelliter och ett nätverk av markbundna stationer, kommer man till en nogrannhet på ± 2 m. [11] 4.2 Selective Availablity Inbyggt i GPS nns ett system för att medvetet öka osäkerheten i positionsbestämningen. Eftersom den amerikanska militären inte ville att entliga styrkor skulle kunna utnyttja GPS till samma utsträckning som de själv kunde så introduceras Selective Availability (SA). När SA var påslaget kunde felet i positionsbestämningen vara till och med 100 m. SA stängdes av år 2000 och kommer med stor sannolikhet inte att tas i bruk igen. [12] 5 Användningsområden 5.1 Militära GPS underlättar navigationen i okända områden avsevärt och gör det också lättare att koordinera trupprörelser. Systemet underlättar också rekognosering och kartläggning. Det är mycket lättare att hitta nerskjutna ygplan och piloter om de är utrustade med GPS-mottagare. Man kan också styra missiler med hjälp av GPS. Satelliterna är också utrustade med sensorer för att detektera kärnvapensprängningar. 4

7 5.2 Civila Navigation är det främsta användningsområdet för GPS. Inom lantmäteri och kartogra har systemet blivit ett allmänt hjälpmedel. GPS används också för att undersöka kontinentalplattornas rörelser och den postglaciala landhöjningen. 5

8 Referenser [1] [2] [3] S. Miettinen, GPS vie vaivatta perille (1998) [4] S. Miettinen, GPS käsikijra (2002) [5] [6] D.C. Agnew, Finding the Repeat Times of the GPS Constellation (2007) kristine/gpsrep.pdf [7] P. Massatt; B. Wayne, Optimizing Performance Through Constellation Management (2002) [8] [9] M. Poutanen, GPS-paikanmääritys (2002) [10] [11] [12] service_units/techops/navservices/gnss/faq/gps/index.cfm#ad3 6

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

Global Positioning System GPS i funktion

Global Positioning System GPS i funktion Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen

Läs mer

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista SATELLITSYSTEM GPS Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat navigationssystem uppbyggt av USA:s försvarsmakt. Systemet är globalt täckande och används

Läs mer

Introduktion till GNSS

Introduktion till GNSS Introduktion till GNSS Christina Lilje SWEPOS-seminariet 16 oktober 2007 Gävle Satellitsystem GNSS - Global Navigation Satellite Systems Samlingsnamn för satellitsystem för navigering och positionsbestämning

Läs mer

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2

Läs mer

RADIONAVIGERINGSSYSTEM

RADIONAVIGERINGSSYSTEM RADIONAVIGERINGSSYSTEM Innehåll Radiovågor GPS - Global Positioning System Differentiell GPS GLONASS LORAN-C EURO-FIX GALILEO Sammanställt av Kjell Börjesson CHALMERS LINDHOLMEN GÖTEBORG 2 RADIONAVIGERINGSSYSTEM

Läs mer

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet

Läs mer

GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4

GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4 Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2007-10-16 Magnus Andersson, CIDEV4 man04011@student.mdh.se GPS-SYSTEMET Figur 1: GPS-satellit SAMMANFATTNING Att kunna överblicka har genom historien

Läs mer

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) A Radiovågor 1:A 1 Vilken hastighet har radiovågor i rymden? 2:A 2 Vilket samband finns mellan radiovågors hastighet, frekvens och våglängd?

Läs mer

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar G P S Jan Johansson Rymd och geovetenskap med Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola & SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Läs mer

EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Totalstation jämförd med mmgps David Olsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Totalstation jämförd med mmgps

Läs mer

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar Satellit-navigering Magnus Bonnedal bidrag från Christer Berner Rymdstyrelsen RUAG Space 1 GPS-tillämpningar Navigering: Bil, båt, flyg, handburen Prospektering: vägar, stadsplanering, byggen Kartering

Läs mer

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det

Läs mer

Position Nokia N76-1

Position Nokia N76-1 Nokia N76-1 2007 Nokia. Alla rättigheter förbehållna. Nokia, Nokia Connecting People, Nseries och N76 är registrerade varumärken som tillhör Nokia Corporation. Andra produkt- och företagsnamn som det hänvisats

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende

Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende Information om GPS-larm Förskrivningsbart hjälpmedel för personer i eget och särskilt boende Vad är ett GPS-larm? Mobila larm kallas även för GPS-larm. GPS betyder Global Positioning System, det är ett

Läs mer

Hjälpmedelscentrum. Information om GPS-larm

Hjälpmedelscentrum. Information om GPS-larm Hjälpmedelscentrum Information om GPS-larm Vad är ett GPS-larm? Mobila larm kallas även för GPS-larm. GPS betyder Global Positioning System, det är ett system för satellitnavigering. 24 satelliter ger

Läs mer

Det globala positioneringssystemet GPS så fungerar det. ett arbete inom kursen Vetenskapsmetodik för teknikområdet på Mälardalens högskola

Det globala positioneringssystemet GPS så fungerar det. ett arbete inom kursen Vetenskapsmetodik för teknikområdet på Mälardalens högskola Det globala positioneringssystemet GPS så fungerar det ett arbete inom kursen Vetenskapsmetodik för teknikområdet på Mälardalens högskola Utfört av: Johan Nilsson, mekatronikprogrammet, åk 4, jnn02004@student.mdh.se

Läs mer

Rymdfarkosters fysiska omgivning

Rymdfarkosters fysiska omgivning Rymdfarkosters fysiska omgivning Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080612 Miljöer Neutralmiljön Plasmamiljön Strålningsmilj lningsmiljön Partikelmiljön Banor LEO Polar orbit MEO Geostationär r bana

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Per-Ole Renlund VSV (Vaktstyrman vuxen), OH6HCQ Global Navigation Satellite System

Per-Ole Renlund VSV (Vaktstyrman vuxen), OH6HCQ Global Navigation Satellite System Per-Ole Renlund VSV (Vaktstyrman vuxen), OH6HCQ Global Navigation Satellite System Yrkesinstitutet Sydväst sjöfart 1. INTRODUKTION... 3 2. HISTORIA OM GPS... 3 3. SATELLITBESKRIVNING... 4 4. GLOSNASS...

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017

Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017 PM 2017-01-24 Lantmäteriets test med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017 STEFAN ÖBERG, DAN NORIN, FREDRIK STEDT Sammanfattning SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst har under många år använt kombinationen

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

1. Situationer när korrigering är nödvändig

1. Situationer när korrigering är nödvändig 1. Situationer när korrigering är nödvändig Aktuell position ska korrigeras när: Du byter däck (utför automatisk korrigering). (Avståndskorrigering). Aktuell position bör korrigeras när: Fordonets positionsmärke

Läs mer

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1 GPS GPS Global Positioning System Started in 1978 Operational in 1993 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning 1 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning 2 A. Einstein Classical navigation 2011-02-22 ETI 125 - Föreläsning

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda ditt trygghetslarm med GPS för barn tryggt och sunt! Innehållsförteckning Vad är GPS? Hur fungerar GPS? Vad är GSM? Trygghetslarm med GPS Hur använder

Läs mer

Satellitsystem för kartläggning och dess status

Satellitsystem för kartläggning och dess status L A N T M Ä T E R I E T 1 (14) PM 2007-09-07 - Artikel publicerad i Kartografiska Sällskapets tidskrift Kart & Bildteknik, 2007:3, sid 13-19 Satellitsystem för kartläggning och dess status Olika sorters

Läs mer

Kommunikation. Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen

Kommunikation. Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen Kommunikation Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen Innehåll Kommersiell satellitkommunikation Marknad Tillämpningar Satellitkommunikation TM TC Ranging CCSDS Kommunikationsteori

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Rätt tid i informationssamhället Verksamheten inom tid och frekvens vid SP

Rätt tid i informationssamhället Verksamheten inom tid och frekvens vid SP Rätt tid i informationssamhället Verksamheten inom tid och frekvens vid SP Kenneth Jaldehag SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås Internetdagarna 07 5-6 november 2007 Stockholms Folkets Hus Innehåll

Läs mer

MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos

MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos MätKart 12 Luleå Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart Aris Kolovos Redan de gamla greker tog hjälp av solen på dagen och stjärnorna på natten för att navigera. Navigation Idag tar vi

Läs mer

Grundläggande teori om GNSS

Grundläggande teori om GNSS Grundläggande teori om GNSS Termen satellitmätning refererar till alla metoder som använder satelliter som referenspunkter för positionsbestämning. Idag (2010) finns det två fungerande satellitbaserade

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den

Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad. Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Einsteins relativitetsteori, enkelt förklarad Einsteins första relativitetsteori, den Speciella, förklaras enkelt så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einstein presenterade

Läs mer

GPS - så funkar det! Thomas Hellström Thomas Hellström Institutionen för f r Datavetenskap Umeå universitet

GPS - så funkar det! Thomas Hellström Thomas Hellström Institutionen för f r Datavetenskap Umeå universitet GPS - så funkar det! Thomas Hellström Institutionen för f r Datavetenskap Umeå universitet 1 Innehåll Inledning Hur det funkar: triangulering? Felkällor llor Förbättrade varianter Prestanda Kombination

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's svårbegripliga teori. Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's svårbegripliga teori Einstein's första relativitetsteori, den Speciella, förklaras så att ALLA kan förstå den Speciella relativitetsteorin, Allmänt Einsten presenterade teorin 1905 Teorin gäller

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist--systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten Trappist- är en sval dvärgstjärna, en brun dvärg, som man nyligen upptäckte flera planeter kring. För tillfället känner man till sju planeter i omloppsbana

Läs mer

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera

Läs mer

performance by NEXUS NETWORK GPS Antenn Installation Manual

performance by NEXUS NETWORK GPS Antenn Installation Manual performance by NEXUS NETWORK GPS Antenn Installation Manual GPS Antenna Svenska 14-1 Svenska GPS Antenna 1 Introduktion... 3 2 Montering... 3 2.1 Placering... 3 3 Installation... 4 4 Specifikationer...

Läs mer

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien

Månen. Månen i perigeum, Kalifornien Månen Månen i perigeum, Kalifornien Hur kan månen lysa? Allmänt om månen Månen bildades för över 4 miljarder år sedan. En jättestor planet krockade med vår jord som då var en glödande klump. Kollisionen

Läs mer

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman

Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden. Jan-Erik Björk och Jan Boman Fuglesangs skiftnyckel och Möten i rymden Jan-Erik Björk och Jan Boman Det sägs att Christer Fuglesang tappade en skiftnyckel under sin rymdpromenad nyligen. Enligt Keplers första lag kom skiftnyckeln

Läs mer

Innehåll. GPS - så funkar det! ndningsområdenden. Användningsomr. Olika format. Satellitnavigeringssystem. GPS: Global Positioning System

Innehåll. GPS - så funkar det! ndningsområdenden. Användningsomr. Olika format. Satellitnavigeringssystem. GPS: Global Positioning System GPS - så funar det! Innehåll Thomas Hellström Institutionen för f r Datavetensap Umeå universitet Inledning Hur det funar: triangulering? Felällor llor Förbättrade varianter Prestanda Kombination med INS

Läs mer

Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19

Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Karlstads universitet matematik Peter Mogensen Tentamensskrivning i matematik GISprogrammet MAGA45 den 23 augusti 2012 kl 14 19 Tillåtna hjälpmedel: Godkänd räknare, bifogad formelsamling. Jourtelefon:

Läs mer

Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige 2001-10-08

Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige 2001-10-08 Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet Kenneth Jaldehag Forskningsinstitut Kennethjaldehag@spse http://wwwspse/metrology Internetdagarna 2001 17-18 oktober 2001 Folkets Hus, Stockholm 2001-10-08

Läs mer

Bygg din egen GPS antenn

Bygg din egen GPS antenn Bygg din egen GPS antenn 2 Vi har under två år använt extern antenn till GPSmottagare, en Garmin 152. Fördelen med extern eller yttre antenn är att den kan placeras där mottagningen blir bäst. Den som

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 5 september 2005 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda båglängd, vinkel, grader, radianer sinus, cosinus,

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg

Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg EGOA Enhanced General Aviation Operation by ADS-B Disposition Tjänster ADS-B FIS-B Datalänk VDL Mode 4 Utrustning Transponder/Com-radio Cockpitdisplay

Läs mer

Lärarhandledning Rymdresan

Lärarhandledning Rymdresan Lärarhandledning Rymdresan Utställningen är producerad av Visualiseringscenter C i Norrköping. Syfte För att eleverna ska ta del av rymdutställningen på ett aktivt sätt och få större förståelse för rymdforskningen

Läs mer

SPINNIES AND THINGIES

SPINNIES AND THINGIES Andreas Sjögren asjogre@kth.se Arvid Olovsson arvidol@kth.se Axel Vidmark vidmarik@kth.se Daniel Henell dhenell@kth.se Matts Göhran gohran@kth.se Mikroelektronikprogrammet - Kungliga Tekniska Högskolan

Läs mer

Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul LD-3W 9246490/1

Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul LD-3W 9246490/1 Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul LD-3W 9246490/1 KONFORMITETSDEKLARATION Vi, NOKIA CORPORATION, tillkännager under vårt ensamma ansvar att produkten LD-3W uppfyller villkoren i följande EUdirektiv:

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Matematiktävling för högstadieelever. Kvalificeringstest. Tid : 60 minuter Antal uppgifter: 15 Max poäng: 15 poäng. C: 1,101 D:!!!

Matematiktävling för högstadieelever. Kvalificeringstest. Tid : 60 minuter Antal uppgifter: 15 Max poäng: 15 poäng. C: 1,101 D:!!! PYTHAGORAS QUEST Matematiktävling för högstadieelever Kvalificeringstest Tid : 60 minuter Antal uppgifter: 15 Max poäng: 15 poäng. 1 Vilket av talen nedan är närmast talet 1? A: " B: "" C: 1,101 D: """

Läs mer

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010

Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Signalspaningssamarbetet mellan Sverige och USA i början av kalla kriget SM5CKI - Göran Jansson 2010 Det skeende under början av det kalla kriget som jag här kortfattat beskriver är bara "toppen på ett

Läs mer

KOMPONENTER. Klocka. Klockan. Öppning av armband. Kontakt för batteriladdning. ON/OFF Magnet. Elektronikenhet. Laddnings- indikator

KOMPONENTER. Klocka. Klockan. Öppning av armband. Kontakt för batteriladdning. ON/OFF Magnet. Elektronikenhet. Laddnings- indikator Manual KOMPONENTER Klocka Klockan Öppning av armband Kontakt för batteriladdning Laddnings- indikator ON/OFF Magnet Elektronikenhet Statusindikatorindikator GPS antenn Anhörigenhet USB-kontakt ON/OFF Batteriladdare

Läs mer

Omvärldsanalys RYMD 2014

Omvärldsanalys RYMD 2014 Omvärldsanalys RYMD 2014 Trender, möjligheter och hot för militär förmågeutveckling Sandra Lindström (red.) FOI-R--3985--SE December 2014 Sandra Lindström (red.) Omvärldsanalys RYMD 2014 Trender, möjligheter

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Precisionsanalys Januari 2009 Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Institution för transporter och samhällsekonomi Avdelningen för Geodesi Teknikringen 72, SE 100 44 Stockholm e-post: horemuz@kth.se

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi Tellus position och rörelser inom solsystemet

ANDREAS REJBRAND NV1A Geografi  Tellus position och rörelser inom solsystemet ADREA REJBRAD V1A 2003-11-28 Geografi http://www.rejbrand.se Tellus position och rörelser inom solsystemet Innehållsförteckning TELLU POITIO OCH RÖRELER IOM OLYTEMET... 1 IEHÅLLFÖRTECKIG... 2 ILEDIG...

Läs mer

GPS Antenn - Givare - Svensk English

GPS Antenn - Givare - Svensk English GPS Antenn - Givare - Installation Installationsmanual and Operation Manual Svensk English 1 1 Introduktion... 3 2 Montering... 3 2.1 Placering...3 3 Installation... 4 4 Specifikationer... 6 4.1 CE godkännande...6

Läs mer

Vad vi ska prata om idag:

Vad vi ska prata om idag: Vad vi ska prata om idag: Om det omöjliga i att färdas snabbare än ljuset...... och om gravitation enligt Newton och enligt Einstein. Äpplen, hissar, rökelse, krökta rum......och stjärnor som används som

Läs mer

1. Använda denna bruksanvisning

1. Använda denna bruksanvisning 1. Använda denna bruksanvisning Sektionsrubrik Ett nummer och en rubrik finns för varje sektion. Avsnittsrubrik Varje avsnitt har en rubrik. Åtgärdsnamn Varje åtgärd har ett namn. Specifikt åtgärdsnamn

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

M6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25

M6x16 (Bild 6.1.) M8 (Bild 6.2.) M8x25 1. Markera först de horisontella punkterna A och B cirka en meter från golvet. Punkterna måste vara horisontella (använd ett vattenpass eller ett rör med vatten). Mät avståndet till golvet på bägge sidor.

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Din manual NOKIA N81 8GB http://sv.yourpdfguides.com/dref/826668

Din manual NOKIA N81 8GB http://sv.yourpdfguides.com/dref/826668 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för NOKIA N81 8GB. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2013

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2013 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 27/7 2013 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Störningar. Läsanvisningar( Modern elektronisk mätteknik: s. 28-30 (om anpassning), 182-187, 337-343. Lektions- och laborationshandledning

Störningar. Läsanvisningar( Modern elektronisk mätteknik: s. 28-30 (om anpassning), 182-187, 337-343. Lektions- och laborationshandledning Störningar Störningar) Läsanvisningar( Modern elektronisk mätteknik: s. 28-30 (om anpassning), 182-187, 337-343. Lektions- och laborationshandledning Du(skall(känna(till(och(kunna(kortfattat(beskriva:(

Läs mer

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET 2003-05-31 PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET av Gabriel Jonsson Figur 1 Möjlig framtida marsraket enligt NASA Uppsats inom kursen Astronomi B, 5p Institutionen för fysik, Umeå Universitet Lärare:

Läs mer

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 2014 Student sida 1 / 8 NAMN GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala poängantal.

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

TMT-918 Fjärrkontroll med timer. Säkerhet. Tekniska data

TMT-918 Fjärrkontroll med timer. Säkerhet. Tekniska data TMT-918 Fjärrkontroll med timer KOMPATIBILITET Den här sändaren är kompatibel med alla självlärande mottagare från System Nexa. Timerfunktionerna bör dock inte användas på mottagare med dimmer. FUNKTIONALITET

Läs mer

Modern Astronomi. Lektion 2.

Modern Astronomi. Lektion 2. Modern Astronomi Lektion 2 www.astro.su.se/utbildning/kurser/modern_astronomi Stjärnors (och andra himlakroppars) positioner har haft en stor betydelse i de flesta civilisationer Sträcker sig långt bak

Läs mer

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ

Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se

Läs mer

ZA5790. Flash Eurobarometer 355 (Space Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5790. Flash Eurobarometer 355 (Space Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA790 Flash Eurobarometer (Space Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) EB FLASH - Space Activities - FIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna FRÅGA ALLA Q

Läs mer

86 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 17 Vertragstext schwedisch - SV (Normativer Teil) 1 von 21

86 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 17 Vertragstext schwedisch - SV (Normativer Teil) 1 von 21 86 der Beilagen XXIII. GP - Beschluss NR - 17 Vertragstext schwedisch - SV (Normativer Teil) 1 von 21 SAMARBETSAVTAL OM ETT CIVILT GLOBALT SYSTEM FÖR SATELLITNAVIGERING (GLOBAL NAVIGATION SATELLITE SYSTEM

Läs mer

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning 1 (6) Handläggare direkttelefon Planering och Normering Ert datum Er beteckning Göran Nordström, 011-19 11 22 2002-03-22 M2001/4139/Hs Miljödepartementet Ivar Frostenson Enheten för hållbart samhällsbyggande

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg

ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett

Läs mer

Frekvenstabell 27, MHz. Frekvensband Duplexband Användning Anmärkning Allokering enligt ITU-RR

Frekvenstabell 27, MHz. Frekvensband Duplexband Användning Anmärkning Allokering enligt ITU-RR 27,5 28 Militär användning 27,5 28 METEOROLOGISKA HJÄLPMEDEL 28 29,7 Amatörradio 28 29,7 AMATÖRRADIO AMATÖRRADIO VIA SATELLIT 29,7 30,005 30 37,5 Membranimplantat ERC/REC 70-03 Annex 12 d) 29,7 30,005

Läs mer

Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul (LD-1W) 9236273 Utgåva 1

Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul (LD-1W) 9236273 Utgåva 1 Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul (LD-1W) 9236273 Utgåva 1 KONFORMITETSDEKLARATION Vi, NOKIA CORPORATION, tillkännager under vårt ensamma ansvar att produkten LD-1W uppfyller villkoren i följande

Läs mer

Dopplereffekt och lite historia

Dopplereffekt och lite historia Dopplereffekt och lite historia Outline 1 Lite om relativitetsteorins historia 2 Dopplereffekt och satelliter 3 Dopplereffekt och tidsdilatation L. H. Kristinsdóttir (LU/LTH) Dopplereffekt och lite historia

Läs mer

LBST-609. NEXA LBST-609 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data

LBST-609. NEXA LBST-609 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data LBST-609 NEXA LBST-609 Skymningsrelä KOMPATIBILITET Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-mottagare. FUNKTIONALITET Skymningsrelä med timer för automatisk avstängning. För utomhusbruk

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP Vilka konsekvenser kan solstormar ha för GNSS-användningen? Seminariedag Solstormar I samhället Lund 21 maj 2012 Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark

Läs mer

Telenor Navigation. Användarhandbok. Telenor Navigation version 2.0

Telenor Navigation. Användarhandbok. Telenor Navigation version 2.0 Telenor Navigation Användarhandbok Telenor Navigation version 2.0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION 3 2. GRUNDLÄGGANDE STRUKTUR OCH FUNKTIONALITET 4 2.1 GRUNDLÄGGANDE STRUKTUR 4 2.2 GRUNDLÄGGANDE FUNKTIONALITET

Läs mer

Solen och månen är sfärer, men dessa

Solen och månen är sfärer, men dessa I samverkan mellan Nämnaren och Tangenten Ulf Persson Sfären I förra numret inleddes denna artikelduo med Cirkeln. Nu går författaren upp en dimension och visar på sfärens egenskaper och landskap. Denna

Läs mer

Planetrörelser. Lektion 4

Planetrörelser. Lektion 4 Planetrörelser Lektion 4 Äldre tiders astronomer utvecklade geocentriska (jorden i centrum) modeller för att förklara planeternas rörelser retrograd rörelse direkt rörelse Liksom solen och månen så rör

Läs mer

18.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 339/45

18.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 339/45 18.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 339/45 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

LBST-604. NEXA LBST-604 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data. Uppdaterad: 23 feb 2015 1 av 7

LBST-604. NEXA LBST-604 Skymningsrelä. Säkerhet. Tekniska data. Uppdaterad: 23 feb 2015 1 av 7 LBST-604 NEXA LBST-604 Skymningsrelä KOMPATIBILITET Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-mottagare. FUNKTIONALITET Skymningsrelä med timer för automatisk avstängning. För utomhusbruk

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2008R1275 SV 12.08.2009 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1275/2008 av den 17 december

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer