Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar"

Transkript

1 Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow

2 Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2

3 kort historik När en källa till synligt ljus rör sig in i skuggzonen kan man observera en hel del intressanta fenomen Solen ändrar position och form när den går ned bakom horisonten Detta har att göra med hur ljuset bryts i den tjocka atmosfären nära marken 3

4 kort historik Genom detaljerade mätningar av brytningsmönstret kan man utröna egenskaperna hos atmosfären vid tillfället i fråga. Främst tryck, temperatur och vattenhalt i atmosfären går att studera Denna effekt är inte begränsad till jorden, hade månen haft en tjock atmosfär skulle den kunnat mätas mha av planeter och stjärnor när de går ned bakom den (till höger Jupiter med två månar) Samma teknik kan appliceras på de andra planeterna i solsystemet 4

5 kort historik Synligt ljus ligger i frekvensbandet THz Tekniken fungerar lika bra för mikrovågor mellan GHz Genom att använda artificellt genererade mikrovågor kan vi skapa mkt användbara ockultationssituationer En stark mikrovågssignal skickas ut från jorden, och en rymdsond som går in i skuggzonen kan mäta hur denna signal förändras Användes först 1964 på Mars, men har sedan dess använts på de flesta planeter och deras ringar 5

6 kort historik Utforskningen av de andra planeternas atmosfärer mha ockultation var av tämligen låg kvalité. Men i brist på andra bra mätningar var de en mkt värdefull källa till information. Liknande mätningar för jordens atmosfär var helt onödiga, då mkt bättre metoder fanns tillgängliga. Men 1994 togs GPS-systemet i bruk. Detta system har så hög precision att det blev meningsfullt att använda det för atmosfärsmätningar 1995 gjordes de första försöken med radio-ockultation mha GPS-satelliter 6

7 med GNSS För närvarande finns det 27 GPS-satelliter som ligger i bana ca km ovanför jorden. En satellit i lägre bana med rätt mottagare kan göra hundratals ockultationsmätningar varje dag Utöver GPS finns även det ryska GLONASS, och det kinesiska BeiDou-1 I framtiden kommer även det europeiska GALILEO, samt det kinesiska BeiDou-2 finnas att tillgå Vi kallar dessa system för GNSS (Global Navigational Satellite Systems) 7

8 med GNSS Vad vi faktiskt mäter är böjningsvinkeln, α, på GNSS-signalen som en funktion av inslagshöjden, a. Vi kan rita diagram över hur böjningsvinkeln beror av inslagshöjden Från dessa diagram kan vi härleda tryck, temperatur, luftfuktighet och elektrontäthet som en funktion av höjd över marken Vilken faktor som påverkar böjningsvinkeln mest beror på tangenthöjden 8

9 med GNSS Atmosfärens egenskaper varierar kraftigt med höjden. Mellan 0-6 km (~troposfären) inverkar vattenånga starkt på böjningsvinkeln Mellan 6-70 km (~stratosfären) bestäms böjningen av tryck och temperatur Ovanför ~70 km bestäms böjningen främst av elektrontätheten i jonosfären Detta ger oss möjlighet att utforska många olika fenomen med radio-ockultation 9

10 dagens satelliter Det finns och har funnits ett flertal satelliter utrustade med rätt mottagare: COSMIC: USA, Taiwan, ursprungligen 6 satelliter, nu 4 (2006-?). CHAMP: Tyskland, 1 satellit ( ) GRACE: USA, Tyskland, 2 satelliter (2002-?) MetOp: EUMETSAT (30 europeiska länder inkl. Sverige), 3 satelliter (2007-?) Flera nya satelliter är i planeringsstadiet, bla MetOp Second Generation (SG). På MetOp används GRAS-mottagare, som utvecklats och tillverkats av RUAG Space AB. Jag samarbetar med RUAG för att göra detaljerade simuleringar av radio-ockultationer. 10

11 dagens satelliter GNSS radio-ockultation är en ypperlig teknik för att sondera atmosfären Den är billig (relativt), global, och har hög precision och stabilitet. Ockultationer från MetOp Ockultationer på ett dygn! 11

12 Användningsområden Det främsta användningsområdet är för att leverera data till numerisk väderprediktering (NWP) I detta sammanhang är radio-ockultation bara en av många data-källor (markmätningar, ballonger, radar, andra satellitinstrument ) Man kan även använda tekniken för: Mätningar av elektrontäthet i jonosfären (ionospheric bubbles etc.) Vågor och turbulens i atmosfären (gravity waves, lee waves etc.) Kan användas för att övervaka klimatförändringar (ypperligt över Arktis) samt testa klimatmodeller 12

13 Slutord Tack för uppmärksamheten! Nästa generation av MetOp (MetOp SG) 13

Global Positionering System (GPS)

Global Positionering System (GPS) Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali Baserat på material från: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder

Läs mer

Global Positionering System (GPS)

Global Positionering System (GPS) Global Positionering System (GPS) Sadegh Jamali kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH) 1 Traditionella metoder i lantmäteri

Läs mer

GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009

GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009 GPS Robin Rikberg 30029 16 februari 2009 Innehåll 1 Inledning 1 2 Satellitnavigeringens historia och framtid 1 2.1 Transit.............................. 1 2.2 GPS............................... 1 2.3 GLONASS...........................

Läs mer

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista SATELLITSYSTEM GPS Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat navigationssystem uppbyggt av USA:s försvarsmakt. Systemet är globalt täckande och används

Läs mer

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar Satellit-navigering Magnus Bonnedal bidrag från Christer Berner Rymdstyrelsen RUAG Space 1 GPS-tillämpningar Navigering: Bil, båt, flyg, handburen Prospektering: vägar, stadsplanering, byggen Kartering

Läs mer

Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017

Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017 PM 2017-01-24 Lantmäteriets test med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017 STEFAN ÖBERG, DAN NORIN, FREDRIK STEDT Sammanfattning SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst har under många år använt kombinationen

Läs mer

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 ) A Radiovågor 1:A 1 Vilken hastighet har radiovågor i rymden? 2:A 2 Vilket samband finns mellan radiovågors hastighet, frekvens och våglängd?

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Introduktion till GNSS

Introduktion till GNSS Introduktion till GNSS Christina Lilje SWEPOS-seminariet 16 oktober 2007 Gävle Satellitsystem GNSS - Global Navigation Satellite Systems Samlingsnamn för satellitsystem för navigering och positionsbestämning

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

Global Positioning System GPS i funktion

Global Positioning System GPS i funktion Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen

Läs mer

Astronomiövningar som kräver observationer

Astronomiövningar som kräver observationer Astronomiövningar som kräver observationer Här följer några övningar som jag vill att Du skall göra. Vi börjar med lite uppvärmning! 1 Fyra fel på fyra bilder: Här är de första fyra bilderna. Ta en kritisk

Läs mer

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar G P S Jan Johansson Rymd och geovetenskap med Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola & SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

Läs mer

Institutet för rymdfysik Kiruna

Institutet för rymdfysik Kiruna Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Totalstation jämförd med mmgps David Olsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Totalstation jämförd med mmgps

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...8 Gör en miniatyr i verklig skala...8 Ta reda

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING

MATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING MATTIAS MARKLUND Matematik, naturvetenskap och teknik i ett samhälls- och forskningsperspektiv. 170411 ÖVERSIKT Några olika forskningsfält. Koppling till

Läs mer

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur SWEPOS Studiebesök från SAMGIS Västernorrland 2016-02-24 Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur peter.wiklund@lm.se Geodetisk infrastruktur Vår vision är att tillgodose samhällets behov av

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Förslag den 25 september Fysik

Förslag den 25 september Fysik Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på? TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

GMES vår vaktpost i rymden

GMES vår vaktpost i rymden GMES vår vaktpost i rymden Flygteknik 2010, Markus Borsand Director, Marketing & Sales Earth Observation and Navigation Översikt Varför miljöövervakning via satellit? GMES: Global Monitoring for Environmental

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden.

Använd en lampa som sol och låt jordgloben snurra så att det blir dag och natt i Finland. En flirtkula på en grillpinne kan också föreställa jorden. Rymden 1 Rymden...2 Dygnet...2 Månaden...2 Året...3 Stjärnhimlen...5 Öva att hitta några stjärnbilder på vinterhimlen...6 Starka stjärnor...7 Solsystemet...9 Gör en miniatyr i verklig skala...9 Ta reda

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Astronomin och sökandet efter liv där ute Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet Sofia Feltzings vanliga forskning 250 miljoner år Drakes ekvation!"#"$" "%"!"#$%& "&"'()*" "%""+," "%"+$&%""+-%$&."+,"

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Trimtec.se - Auktoriserad Trimble dealer för hela Sverige

Trimtec.se - Auktoriserad Trimble dealer för hela Sverige Trimtec.se - Auktoriserad Trimble dealer för hela Sverige Auktoriserad Trimble återförsäljare Service Support Utbildning Uthyrning Försäljning Gatewing Vad vi kan erbjuda! Skanning Tillbehör Service Survey

Läs mer

GNSS-status och Galileoanvändning

GNSS-status och Galileoanvändning GNSS-status och Galileoanvändning vid nätverks-rtk Geodesidagarna 2019 Göteborg, 5 7 februari 2019 Stefan Öberg Lantmäteriet, stefan.oberg@lm.se Lantmäteriet Geodetisk infrastruktur Del av Geodatadivisionen

Läs mer

1. Situationer när korrigering är nödvändig

1. Situationer när korrigering är nödvändig 1. Situationer när korrigering är nödvändig Aktuell position ska korrigeras när: Du byter däck (utför automatisk korrigering). (Avståndskorrigering). Aktuell position bör korrigeras när: Fordonets positionsmärke

Läs mer

Sol och månförmörkelser

Sol och månförmörkelser Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP Vilka konsekvenser kan solstormar ha för GNSS-användningen? Seminariedag Solstormar I samhället Lund 21 maj 2012 Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst I denna checklista redovisas en del allmänna råd angående hur nätverks-rtk-tekniken bör användas för att uppnå ett tillfredställande

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det

Läs mer

GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4

GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4 Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås 2007-10-16 Magnus Andersson, CIDEV4 man04011@student.mdh.se GPS-SYSTEMET Figur 1: GPS-satellit SAMMANFATTNING Att kunna överblicka har genom historien

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

INSTÄLLT PÅ GRUND AV SJUKDOM

INSTÄLLT PÅ GRUND AV SJUKDOM 2014-12-09 - Göteborg - Rymden till nytta för oss alla! INSTÄLLT PÅ GRUND AV SJUKDOM Publicerad 27 oktober 2014 Tid: Tisdagen den 9 december kl 16:30 INSTÄLLT PÅ GRUND AV SJUKDOM Hur vet vi att isarna

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Laboration 1 Fysik

Laboration 1 Fysik Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Effekterna av en solär EMP ur ett civilt perspektiv

Effekterna av en solär EMP ur ett civilt perspektiv Effekterna av en solär EMP ur ett civilt perspektiv 2018-01-30 Kristoffer Hultgren Behöver vi bry oss om rymden? Källa: Met Office 8:00 Satellit-TV försvann Utrikeskorrespondensen försvann Realtidsinfo

Läs mer

Nästa skottsekund (leap second) kommer att läggas till vid midnatt mellan den. 31 december 2016 och 1 januari :59:59 23:59:60 00:00:00

Nästa skottsekund (leap second) kommer att läggas till vid midnatt mellan den. 31 december 2016 och 1 januari :59:59 23:59:60 00:00:00 Nästa skottsekund (leap second) kommer att läggas till vid midnatt mellan den 31 december 2016 och 1 januari 2017. 23:59:59 23:59:60 00:00:00 Här följer instruktioner för att hantera denna händelse. Vad

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion VÄRLDSKLASS ÄR INTE NOG - SKA MAN NÅ RYMDEN MÅSTE ALLT FUNGERA I Västsverige utvecklas och levereras tjänster och produkter som

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen

1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden

Läs mer

VENTUS GPS G730 DATA LOGGER. Bruksanvisning

VENTUS GPS G730 DATA LOGGER. Bruksanvisning VENTUS GPS G730 DATA LOGGER Bruksanvisning Observera Läs detta före användning: Global position system (GPS) tillhandahålls av American Ministry of National Defense, amerikanska försvarsministeriet, som

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Min bok om. planeterna. Namn:

Min bok om. planeterna. Namn: Min bok om planeterna Namn: JORDEN Avstånd från solen: Diameter: Jorden bildades: Ett annat namn är: Temperatur: Ytan består av: Egen fakta: Jordens avstånd från solen är 150 miljoner km. Ytan är stenig

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

RADIONAVIGERINGSSYSTEM

RADIONAVIGERINGSSYSTEM RADIONAVIGERINGSSYSTEM Innehåll Radiovågor GPS - Global Positioning System Differentiell GPS GLONASS LORAN-C EURO-FIX GALILEO Sammanställt av Kjell Börjesson CHALMERS LINDHOLMEN GÖTEBORG 2 RADIONAVIGERINGSSYSTEM

Läs mer

SWEPOS status och utveckling

SWEPOS status och utveckling SWEPOS status och utveckling MBK temadag Rankhyttan 2015-11-04 Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur peter.wiklund@lm.se SWEPOS Nationellt nät av fasta referensstationer för GNSS som är en

Läs mer

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet Tema: Exoplaneter (Del III, banhastighet och massa) Det vi hittills tittat på är hur man beräknar radien och avståndet till stjärnan för en exoplanet. Omloppstiden kunde vi exempelvis få fram genom att

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 Lärarhandledning: INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion BAKGRUND Rymden är en internationell verksamhet och marknad Rymdens betydelse ökar, idag tagen för given Genom uthålliga

Läs mer

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur Håkan Sand, Per Ahlqvist och Olof Liberg I slutet av 196-talet revolutionerades viltforskningen genom att det blev möjligt att studera

Läs mer

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6

Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Varför har vi årstider? Lärarledd demonstration i helklass för åk 4-6 Syftet med övningen är att eleverna lära sig att årstiderna orsakas av jordaxelns lutning och av att jorden kretsar runt solen. Bakgrund:

Läs mer

Digital Runway Incursion Warning System DRIWS

Digital Runway Incursion Warning System DRIWS Digital Runway Incursion Warning System DRIWS DRIWS (Digital Runway Incursion Warning System) Krav på stoppljus vid tillfartsvägar till RWY Grund för digital utveckling Nyttja moderna smart phones och

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF

FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF FORSKNINGSSTRATEGIER 2009-2012 Institutet för rymdfysik, IRF Sammanfattning Institutet för rymdfysik, IRF, bedriver forskning inom rymd- och atmosfärfysik samt utveckling inom rymdteknik. Kunskaper inom

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019 KOD: Tentamen Relativitetsteori 9.00 14.00, 27/7 2019 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal och bifogad formelsamling. Observera: Samtliga svar ska lämnas på dessa frågepapper. Det framgår ur respektive uppgift

Läs mer

APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation)

APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation) APV info APV i relation till PBN (Performance Based Navigation) Internationell påverkan 2 Alt 1 inget vanligt fenomen i Sverige. Alt 2 kan diskuteras från fall till fall kräver ansökan om undantag. Performance

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

2060 Chiron - en ovanlig centaur

2060 Chiron - en ovanlig centaur 2060 Chiron - en ovanlig centaur Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Astronomiska Observatoriet, Uppsala Universitet, Box 515, S-75120, Uppsala 2 Claes-Ingvar Lagerkvist 1 Inledning Under 1970-talet sökte Charles

Läs mer

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Bengt Edlén, atomspektroskopist 83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist

Läs mer

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike

Läs mer

Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul (LD-1W) 9236273 Utgåva 1

Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul (LD-1W) 9236273 Utgåva 1 Användarhandbok för Nokia Trådlös GPS-modul (LD-1W) 9236273 Utgåva 1 KONFORMITETSDEKLARATION Vi, NOKIA CORPORATION, tillkännager under vårt ensamma ansvar att produkten LD-1W uppfyller villkoren i följande

Läs mer

Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda

Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda Undersök MÅNENS FASER Bygg en månlåda Varför kan vi se månen? Hur uppstår månens faser? Med hjälp av en månlåda kan ni enkelt undersöka varför vi kan se månen samt faserna nymåne, halvmåne och fullmåne.

Läs mer