Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik"

Transkript

1 Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

2 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

3 SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike och Belgien som inleddes 1977 SPOT-satelliterna förser forskare och fjärranalysanv rranalysanvändarendare med uppgifter om bl a hav,, land, jordbruk,, vegetation och geologi En av de största användarna ndarna av SPOT-data är svenska Skogsvårdsorganisationen Nu pågår ett nytt samarbetsprojekt, Plejaderna

4 SPOT

5 SPOT

6 Vädersatelliter EUMETSAT driver satelliter som övervakar väder och klimat De mest kända satelliterna från EUMETSAT heter Meteosat Geostationära satelliter Leverar bilder över samma område varje kvart dygnet runt

7 -ljusgrått är kalla, höga moln (slöjmoln/cirrus, ofta tunna som knappt skymmer solen) - mellangrått är medelhöga moln (ofta tjockare moln som skymmer solen, kanske ger nederbörd) - mörkgrått är låga moln (tex dimmoln, duggregnsmoln etc)

8 Blåvitt = höga och kalla, ofta tunna moln Vitt = medelhöga moln, eller nysnö/glaciär eller tjocka höga moln (som skymmer solen) Gult = låga moln, is eller "gammal snö" Grönt/brungrönt = land Blått/svart = hav, sjö

9 Grön snö!

10 Den första f satelliten Спутник (Sputnik) 4 oktober kg, 58 cm i diameter omloppstid 96 minuter brändes upp i atmosfären 4 januari 1958 (fungerade i 22 dagar) radiosändare som visades satellitens temperatur och tryck

11 Svenska satelliter Viking Freja Astrid-1 Astrid-2 Odin Munin

12 Svenska satelliter Viking 22 februari kg omloppstid 262 minuter studerade plasma och norrsken var i bruk till 12 maj 1987 har resulterat i mer än 250 forskningsartiklar

13 Svenska satelliter Freja 6 oktober oktober kg undersökte magnetosfären och den övre jonosfären studerade även polarsken Svart norrsken: Nedåtriktade strömmar där elektronerna flödar uppåt. Områden helt tomma på norrsken.

14 Svenska satelliter Astrid 24 januari kg inklination 83 omloppstid 105 minuter uppdraget avslutades 27 september 1995 skapa en global översikt över rymdvädret genom mätningar av neutrala partiklar

15 Svenska satelliter Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) Astrid

16 Svenska satelliter Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) EMIL (Electron Measurements In-situ and Lightweight) Astrid

17 Svenska satelliter Astrid Instrument PIPPI (Prelude in Planetary Particle Imaging) EMIL (Electron Measurements In-situ and Lightweight) MIO (Miniature Imaging Optics)

18 Svenska satelliter Astrid-2 10 december kg inklination 83 omloppstid 105 minuter uppdraget avslutades 24 juli 1999 mäta elektriska och magnetiska fält i norrskensregionen

19 Svenska mikrosatelliter Instrument EMMA (Electrical and Magnetic field Monitoring of the Aurora) LINDA (Langmuir INterferometer and Density experiment for Astrid-2) MEDUSA (Miniaturized Electrostatic DUal-tophat Spherical Analyzer) PIA (Photometers for Imaging the Aurora) ASC (Advanced Stellar Compass) Astrid-2

20 Svenska satelliter Odin 20 februari 2001 studerar atmosfären och undersöker rymden ozonuttunning och växthuseffekt astronomiska mätningar av det interstellära mediet fortfarande i bruk

21 Svenska satelliter Munin 21 november kg apogeum 1800 km perigeum 698 km inklination 95 omloppstid 110 minuter mäta elektron- och jonflödet i norrskensregionen uppdraget avslutades 12 februari 2001

22 Svenska mikrosatelliter Munin

23 Mikrosatelliter Fördelar med mikrosatelliter funktion och pålitlighet ej begränsat av storlek tidsbesparande låga kostnader

24 Cassini/Huygens to Saturn

25 Cassini RPWS LP Plasmamätningar Langmuir probe (LP) Väderstation för f r plasma densitet temperatur hastighet satellitens uppladdning medeljonmassa

26 Saturnus magnetosfär [Morooka et al., Ann. Geophys., 2008]

27 Plasma-dust dust-koppling Wahlund et al., Nature, in preparation

28 Enceladus

29 Titan Saturnus största måne r = 2575 km (större än Merkurius) Tät atmosfär Huvudsakligen N 2 Likheter med hur jorden såg ut innan liv bildades här?

30 Titan

31 100 New study All 28 flybys LAT LAT A Titan Local Time Saturn Local Time

32 New study Focus on flybys SZA SZA LAT A Titan Local Time Saturn Local Time

33 2400 Density New study T17 in T17 out T18 in 2400 Temperature Ion speed T17 in T17 out T18 in 2400 T17 in T17 out T18 in 2200 T18 out 2200 T18 out 2200 T18 out T19 in T19 in T19 in T19 out T19 out T19 out T21 in T21 in T21 in 2000 Trean T21 out T23 in T23 out 2000 T21 out T23 in T23 out 2000 T21 out T23 in T23 out T26 in T26 in T26 in Altitude Altitude [km] T26 out T26 out T26 out Density [cm 3 ] Temperature [ev] Ion speed [km/s]

34 3000 T16 in T Ettan utan 2400 T16 out T17 in T17 out T18 in T18 out T19 in T19 out T21 in T17 T18 Altitude Altitude [km] T21 out T23 in T23 out T26 in T26 out T19 T T T Density [cm 3 ] Density

35 T16 T17 T23 T26 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T T18 T40 Altitude Altitude [km] T19 T21 T41 T Density [cm 3 ] Density

36 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 SLT 2 SLT 14 SLT 11 Electron density [cm -3 ] Electron density [cm 3] Blue dots: radio occultation results T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T SZA SZA

37 T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42 SLT 2 SLT 14 SLT 11 Altitude [km] Altitude [km] Blue dots: radio occultation results SZA SZA T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T42

38 2400 T17 in T17 out T18 in T18 out T19 in Electron temperature [ev] Electron temperature [ev] T16 T17 T18 T19 T21 T23 T26 T40 T41 T T19 out T21 in T21 out T23 in T23 out T26 in T26 out SZA SZA Temperature [ev]

39 Jonutflöde från n Titan Utflöde Lätta joner Tunga joner Ökat utflöde av tunga joner vid inflygningen Plasmaerosion: Tunga jonger: : ~ ions/s Lätta joner: : ~ ions/s [Modolo et al., GRL, 2007a & b]

40

41

42

43 Cluster Sköts upp 16 juli och 9 augusti 2000 Fyra identiska satelliter med 11 instrument vardera Uppsala ansvarar för f r ett instrument som mäter m elektriska fält f och vågorv Studerar magnetosfärens samverkan med solvinden

44 Rosetta Sändes upp 2004 och kommer fram 2014 På väg g till en komet, Churyomov- Gerasimenko Langmuirprob från Uppsala Kometer är r i princip oförändrade sedan solsystemet bildades och har funnits längre l än n våra v planeter

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Innehåll Användningsomr ndningsområden den för f r satelliter Tidiga satelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

Läs mer

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.

ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf. ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer

Läs mer

Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015

Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015 ? Rymdforum, Göteborg, 9-10 Mars, 2015 Finns Aliens!? Naturligtvis! Men det är inte det vi studerar Rymdmiljön Joniserande strålning (EUV/X, energirika partiklar) Startar kemiska processer i atmosfärer

Läs mer

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.

Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Rymdfarkosters fysiska omgivning

Rymdfarkosters fysiska omgivning Rymdfarkosters fysiska omgivning Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080612 Miljöer Neutralmiljön Plasmamiljön Strålningsmilj lningsmiljön Partikelmiljön Banor LEO Polar orbit MEO Geostationär r bana

Läs mer

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11. Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF

FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF FORSKNINGSSTRATEGIER 2009-2012 Institutet för rymdfysik, IRF Sammanfattning Institutet för rymdfysik, IRF, bedriver forskning inom rymd- och atmosfärfysik samt utveckling inom rymdteknik. Kunskaper inom

Läs mer

Svensk Rymdfysik är Världsledande!

Svensk Rymdfysik är Världsledande! Rymdverksamhet ur ett forskningsperspektiv Uppsala, 21 Oktober, 2014 Svensk Rymdfysik är Världsledande! Viking (1986) Det beror på att Sverige har: Strategiskt satsat resurser på både forskning och industri

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

IV Fusions-, rymd- och plasmafysik

IV Fusions-, rymd- och plasmafysik IV Fusions-, rymd- och plasmafysik IV.1. Sammanfattande bedömning Plasmafysik är ett område där materiens fjärde tillstånd, plasmatillståndet, utgör grunden. I ett klassiskt plasma är elektronerna dissocierade

Läs mer

Illustration Saga Fortier och Norah Bates

Illustration Saga Fortier och Norah Bates Illustration Saga Fortier och Norah Bates The big bang The big bang I rymden fanns en liten liten prick inte större en en ärta. Men plötsligt hände det något, den lilla pricken exploderade. Och bakom all

Läs mer

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas Allt börjar... 200 miljoner år Big Bang Population III-stjärnor Universum består av H, He och Li, och är fortfarande helt mörkt pga absorption av ljus. I rekombinationsfasen bildas de första molekylerna,

Läs mer

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik Sensorteknik FOTON: DAGMAR ZITKOVA Norrskensforskaren Urban Brändström visar hur solaktiviteten orsakar norrsken och olika typer av störningar i magnetosfären, jonosfären och på jorden vilket i sin tur

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash aktuell forskning Därför ska vi tillbaka till Jupiter av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash Äntligen är det dags att inte bara beundra Jupiter på avstånd. Nu ligger vi i startgroparna

Läs mer

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500

Läs mer

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2

Läs mer

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar Satellit-navigering Magnus Bonnedal bidrag från Christer Berner Rymdstyrelsen RUAG Space 1 GPS-tillämpningar Navigering: Bil, båt, flyg, handburen Prospektering: vägar, stadsplanering, byggen Kartering

Läs mer

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund Solär-terrest fysik, AST 213 Problemsamling Peter Wintoft (peter@irfl.lu.se) Institutet för rymdfysik Scheelevägen 17 223 70 Lund 2001-09-19 AST 213 2001-09-19 1 1. Allmänna gaslagen p = nkt (1) relaterar

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies Norrsken över Mars Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies R. Lundin 1, D. Winningham 2, S. Barabash 1, R. Frahm 2, M. Holmström 1, J.-A. Sauvaud 3, A. Fedorov 3, K. Asamura 4, A. J. Coates

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider?

4 Solsystemet. OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4 Solsystemet 4.1 1 Varför har vi dag och natt OH1 Tidszonerna 2 Tidszonerna 3 En jordglobs skala OH2 Årstiderna 4 Varför har vi årstider? 4.2 5 Månen vår största satellit 6 Ordfläta OH3 Solen, jorden

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2004

Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2004 IRF Dnr: 213-25/05 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2004 Förord... 2 Resultatredovisning 1. Samlad översikt... 5 2. Forskning och utveckling... 8 2.1 Atmosfärfysik... 9 2.2 Solär-terrester

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna Mer om rymden s. 3 s.

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20

Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning

Läs mer

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca

Läs mer

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari. GISLAVEDS ASTRONOMISKA SÄLLSKAP ORION NYHETSBREV Observationer, nyheter från rymden, tips och idéer Nummer 7, december 2015 Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet

Läs mer

OFP metoder. Inspecta Academy

OFP metoder. Inspecta Academy OFP metoder Inspecta Academy 1 Presentation av olika OFP-metoder Inspecta Sweden AB 2 Presentation av olika OFP-metoder 3 Vad är OFP? OFP - OFörstörande Provning Allmänt vedertagen förkortning Olika provningsmetoder

Läs mer

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter Figur 2. Magnetiska kraftlinjer i form av bågar.de sträcker sig från solytan upp i solens korona. Inför solfäcksmaximet 2013-2014: Kortkort om olika sorters solaktiviteter ----- Av Bertil Pettersson, SM5VZW

Läs mer

Min bok om Rymden. Börja läsa

Min bok om Rymden. Börja läsa Min bok om Rymden Börja läsa Innehållsförteckning Tankar från förr Vårt solsystem Planeterna Månen Solen Människan och rymden Rymdraketer och satelliter Stjärnorna Stjärnbilderna s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s.

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Recent Auroral Research

Recent Auroral Research Recent Auroral Research A little something for everyone Björn Gustavsson, Department of Physics, University of Tromsø Recent Auroral Research p. 1/1 Flickering aurora Recent Auroral Research p. 2/1 Under

Läs mer

Värme, kyla och väder. Åk

Värme, kyla och väder. Åk Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara

Läs mer

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar

Läs mer

Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige

Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Fredrik Forsberg Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Handledare: Stephan Buchert Institutet för RymdFysik Box 537 751 21 Uppsala 2004-07-08 Sammanfattning Genom solaktivitet kommer

Läs mer

Rymdfysik med mätteknik. Ny kursplan

Rymdfysik med mätteknik. Ny kursplan UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik Ledningsgruppen 2015 xx xx p.xx 15 Ärende: Ny kursplan Rymdfysik med mätteknik. Ny kursplan Basdata Benämning på kursen Rymdfysik med mätteknik. Engelsk översättning

Läs mer

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi 2014-09-07 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor

Läs mer

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden Asterism En asterism är ett stjärnmönster bestående av stjärnor som lånats från en stjärnbild. Den mest berömda av dessa är Karlavagnen, som består av stjärnor

Läs mer

INNOVATIV RYMD- och ATMOSFÄRFYSIKFORSKNING

INNOVATIV RYMD- och ATMOSFÄRFYSIKFORSKNING Utbildningsdepartementet 2011-11-28 103 33 STOCKHOLM Dnr 136-232/11 INNOVATIV RYMD- och ATMOSFÄRFYSIKFORSKNING för tidsperioden 2013-2016 Inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition

Läs mer

LFY220, Från Big Bang till nutid 2, Fysik för lärare 2, 30 högskolepoäng

LFY220, Från Big Bang till nutid 2, Fysik för lärare 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. ht 07 LFY220, Från Big Bang till nutid 2, Fysik för lärare 2, 30 högskolepoäng From Big Bang to Present Time 2 for Teachers in Secondary Schools, 30 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Planet Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Vårt solsystem

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft

Läs mer

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 110326 Sal TER1 Tid 8-12 Kurskod Provkod BFL122 TEN1 Kursnamn/benämning Fysik B för tekniskt basår,

Läs mer

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse

Två typer av strålning. Vad är strålning. Två typer av strålning. James Clerk Maxwell. Två typer av vågrörelse Vad är strålning Två typer av strålning Partikelstrålning Elektromagnetisk strålning Föreläsning, 27/1 Marica Ericson Två typer av strålning James Clerk Maxwell Partikelstrålning Radioaktiva kärnpartiklar

Läs mer

Jordens Magnetiska Fält

Jordens Magnetiska Fält Jordens Magnetiska Fält En essä för kursen Ämneskommunikation för Fysiker Sammanställd av Anne Ylinen 14 mars 2009 i Innehåll 1 Inledning 1 2 Beskrivning av Jordens magnetfält 1 2.1 Vektorbeskrivning av

Läs mer

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN TEST I FYSIK FÖR FYSIKPROGRAMMET Namn: Skola: Kommun: Markera rätt alternativ på svarsblanketten (1p/uppgift) 1. Vilka två storheter måste man bestämma för att beräkna medelhastigheten?

Läs mer

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. 3 Solsystemet Solsystemet omfattar: solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm. Planeternas radie, medelavstånd från solen, densitet,

Läs mer

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;)

Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) Fysik Vårt solsystem, universum (livet universum och allting=42;) (Bild: Patrik Cavallini; Soluppgång vintersolståndet.) I detta avsnitt ska vi börja med att titta på hur vårt solsytem är uppbyggt. Mycket

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom : Grupprespons Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom : Men sen kom USA med Baker och Able och de var dom första amerikanska djuren som var I rymden och överlevt men lite innan det hände

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2009

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2009 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2009 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET Kvalificerings- och lagtävling Tävlingsuppgifter Detta försättsblad skall du lämna in tillsammans med de lösta tävlingsuppgifterna. Riv loss det från

Läs mer

Rymden. Var börjar rymden?

Rymden. Var börjar rymden? 1 Rymden Rymden (eller ibland yttre rymden) är en benämning på de relativt tomma områdena i universum som finns utanför himlakropparnas atmosfärer. Det finns ingen klar gräns mellan jordens atmosfär och

Läs mer

Norrskensforskning. Innehåll- tisdag 3/2-2. Förutsättningarttningar. Forskningsmetoder. Vad finns det att mäta? m

Norrskensforskning. Innehåll- tisdag 3/2-2. Förutsättningarttningar. Forskningsmetoder. Vad finns det att mäta? m Norrskensforskning Innehåll- tisdag 3/2-2 Norrskensforskning Lite om elektron- och joninstrument Rymdväder Tips för norrskensskådare 2009-02-03 Introduktion till rymdteknik IIngrid Sandahl, Institutet

Läs mer

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk

Magnetfält och magnetiska krafter. Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Emma Björk Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk kraft på laddning

Läs mer

Norrskensforskning från Fuglesang till Celsius Rick McGregor

Norrskensforskning från Fuglesang till Celsius Rick McGregor Norrskensforskning från Fuglesang till Celsius Rick McGregor de flesta vet nog att den första svenska astronauten, Christer Fuglesang, i december 2006 utförde tre rymdpromenader under sin vistelse på den

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Föreläsning 5, clickers

Föreläsning 5, clickers Föreläsning 5, clickers Gungbrädan 1 kg 2 kg A. Kommer att tippa åt höger B. Kommer att tippa åt vänster ⱱ C. Väger jämnt I en kastparabel A. är accelerationen störst alldeles efter uppkastet B. är accelerationen

Läs mer

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Konsten att se det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter ASTA02 - Lennart Lindegren - 19 okt 2011 Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter De allra flesta hittills funna exoplaneter har upptäckts med indirekta metoder. Vad

Läs mer

Ska vi vara rädda för solen?

Ska vi vara rädda för solen? Ska vi vara rädda för solen? Dan Kiselman Institutionen för astronomi Institutet för solfysik Lärardag i fysik 29 oktober 2014 UV-strålning från solen skadar huden. Slottsskogsobservatoriet, Göteborg

Läs mer

De kylande stjärnorna

De kylande stjärnorna Jag har läst De kylande stjärnorna En kosmisk syn på klimatförändringarna Av Henrik Svensmark & Nigel Calder Översättning av Peter Pettersson Anarchos förlag (2008) Henrik Svensmark Innan du bestämmer

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik

ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik ÅRSREDOVISNING 2015 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 1.3-5/16 Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2015 Innehåll Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7

Läs mer

Suomen Automaatioseura ry RYM 1/1 Finlands Automationssällskap rf Finnish Society of Automation

Suomen Automaatioseura ry RYM 1/1 Finlands Automationssällskap rf Finnish Society of Automation Suomen Automaatioseura ry RYM 1/1 Väinö Kelhä VTT RYMDFORSKNING OCH TEKNIK Kapplöpningen ut i rymden Rymdåldern inleddes den 4.10 1957 med Sovjetunionens Sputnik 1 -satellit, och ganska snart därefter,

Läs mer

Solsystemet, vårt hem i Universum

Solsystemet, vårt hem i Universum ASTA02 - Lennart Lindegren - 14 sept 2011 Solsystemet, vårt hem i Universum Upptäckten av vårt eget planetsystem [M&F kap. 3]: Sex planeter Uranus 1781 Neptunus 1846 Pluto 1930 Asteroider, kometer, transneptunska

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion VÄRLDSKLASS ÄR INTE NOG - SKA MAN NÅ RYMDEN MÅSTE ALLT FUNGERA I Västsverige utvecklas och levereras tjänster och produkter som

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik

ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik ÅRSREDOVISNING 2016 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 1.3-48/17 Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2016 Innehåll Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7

Läs mer

2010 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik

2010 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik 2010 ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik Omslagsbilden: En minimagnetosfär på månen avbildad med IRF:s instrument SARA på den indiska satelliten Chandrayaan-1. Ljus färg visar flödet av väteatomer

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Saturnus snurrar fort, ett varv tar bara 11 timmar. Det tar 30 år för den att färdas ett varv runt solen.

Saturnus snurrar fort, ett varv tar bara 11 timmar. Det tar 30 år för den att färdas ett varv runt solen. Förord Rymden är ett ämne som fascinerar många. I våra kursplaner finns det med inom de naturvetenskapliga ämnena redan från första klass. De arton övningarna i Lycko - Rymden behandlar de delar i Lgr11

Läs mer