Att tänka och bygga nytt för framtidens patient

Transkript

1 Att tänka och bygga nytt för framtidens patient En sammanfattning av konferensen den april 2014 Ett samarbete mellan Stockholms Läns Landsting, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet, Skanska, Coor Service Management, Tengbom, White, Ramböll, Sweco och ÅF. Nya Karolinska Solna (NKS) ur både ett bygg- och ett vårdperspektiv Konferensen i Aula Medica på Karolinska Institutet i Solna samlade drygt 400 personer från många olika organisationer och branscher, från hela landet. I dagarna två var allt fokus på framtidens vård, forskning och utbildning, och Nya Karolinska Solna diskuterades ur både ett bygg-/ infrastruktursperspektiv och ett innehållsperspektiv. Moderator Sylvia Schwaag Serger. På scen stod många av de människor som på ett eller annat sätt bidrar till att förverkliga visionen om ett toppmodernt universitetssjukhus som är världsledande inom högspecialiserad vård med patientsäkerheten i fokus. Moderator var Sylvia Schwaag Serger, direktör för internationell strategi på Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA, tillika adjungerad professor i forskningspolitik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Här är en sammanfattning av talarnas budskap.

2 Torbjörn Rosdahl, finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting. STOCKHOLM VÄXER VÅRDBEHOVET ÖKAR Flera talare poängterade samma sak: Stockholm växer, i snitt med invånare per år. Den stora inflyttningen, i kombination med att befolkningen blir allt äldre, ställer stora krav på framtidens vård, forskning och utbildning. om byggnationen av NKS, var alla politiska partier eniga om att sjukhuset skulle byggas. Efter många utredningar kom vi fram till att det var för dyrt att renovera det gamla sjukhuset. Det byggdes trots allt för 80 år sedan, med smala hus och långa kulvertar. En av kulvertarna är hela meter! Inte särskilt bra med tanke på hur farliga transporter är för patienten, berättade Torbjörn Rosdahl. Det är tydligt hur stolt Torbjörn Rosdahl är över NKS. Stora satsningar kräver mod. Det är bara att blicka >> Som stockholmare ska man kunna känna sig trygg om man drabbas av ohälsa. NKS blir en viktig del av framtidens hälso- och sjukvård, men vi gör även stora satsningar på de övriga sex akutsjukhusen i länet. Faktum är att vi satsar dubbelt så mycket pengar på den övriga vården som vi gör på NKS, sa Torbjörn Rosdahl, finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting. Enligt Torbjörn Rosdahl, som var med och beslutade 2 tillbaka i tiden. Stadshuset ansågs vara för dyrt och fult, tunnelbanan ansågs inte vara lönsamma. Tänk vad glada vi är i dag att man ändå vågade satsa. Jag tycker att vi alla här inne ska räta på ryggen när vi träffar våra barn och barnbarn. Det är för deras skull vi gör det här arbetet, sa Torbjörn Rosdahl. Men är inte sjukhuset lite väl dyrt? Den som säger att sjukhuset är för dyrt har inte förstått att vi måste satsa på framtiden. I det här projektet är varje satsad krona rätt satsad, konstaterade Torbjörn Rosdahl.

3 EN PLAN FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Framtidsplanen är en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvården i Stockholms län. 16% 16 procent med så mycket ökar det totala vårdutbudet i Stockholms län till 2018 >> Vi behöver mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt. Framtidsplanen är tänkt att lösa dessa utmaningar, sa Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning. Hon gav exempel på utmaningar och hur de är tänkta att lösas. Hälften av alla nyfödda kommer att nå 100-årsstrecket. Det behöver vi planera för. Vi satsar också mycket på e-hälsa, det vill säga digitala tjänster som förenklar kontakten med vården. Catarina Andersson Forsman berättade även att vården utanför akutsjukhusen byggs ut. Cirka 15 procent av akutsjukhusens patienter kan tas bättre omhand av andra vårdgivare. Vi vill bland annat satsa på hemvård och stärka husläkarens roll, berättade Catarina Andersson Forsman. LÄS MER om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården på VILL DU VETA MER OM NYA KAROLINSKA SOLNA? GÅ TILL 3

4 VILL DU VETA MER OM NYA KAROLINSKA SOLNA? GÅ TILL ENKELRUM GER ÖKAD SÄKERHET OCH INTEGRITET På Nya Karolinska Solna får alla patienter ett eget rum à 19 kvadratmeter med egen toalett och dusch. >> Att alla patienter får eget rum är helt i linje med Nya Karolinska Solnas ledord: Patienten alltid först. Tanken är att läkare och annan sjukvårdspersonal kommer till patienten, inte tvärtom. Ur patientens perspektiv finns det många fördelar med att vårdas i ett eget rum. Den främsta fördelen är den ökade patientsäkerheten. Med enkelrum minskar risken för läkemedelsförväx- lingar. Även fallolyckorna minskar, i och med att patienten vågar tända lampan vid toalettbesök på natten, det är ingen som blir störd. Framför allt minskar risken för vårdrelaterade infektioner, berättade Gunda Höckenström, projektledare på NKS Bygg, som är Stockholms läns landstings beställarorganisation för byggnationen av NKS. Enkelrum borgar även för ökad integritet. I ett enkelrum kan patienten behålla en del av sin integritet, som går rätt mycket förlorad när man är sjuk. Patienten kan ta emot anhöriga i rummet och ha svåra samtal med läkare och annan sjukhuspersonal utan att störa eller bli störd, klargjorde Gunda Höckenström. Största utmaningen: Rekrytera personal En stor utmaning inte bara med NKS utan för hälso- och sjukvården generellt är att rekrytera och behålla personal. >> medarbetare kommer att arbeta på NKS och hela tiden måste kompetensen förstärkas med nyrekry teringar, sa Charlotte Broberg, biträdande finanslandstingsråd. 4

5 VILL DU TA DEL AV GESTALNINGSSTRATEGIN? GÅ IN PÅ Charlotte Ruben, White och Christine Hammarling, Tengbom. HUR SKA SJUKHUSET SE UT? Charlotte Ruben och Christine Hammarling från WhiteTengbom- Team, ett samarbete mellan White och Tengbom, berättade om de arkitektoniska idéerna. >> Byggnadskonceptet är enkelt: Fem kärnor (parallella huvudbyggnader) med så kallade mantelbyggnader som sveper runt kärnorna. Kärnorna och mantelbyggnaderna länkas samman med ljusa hisshallar och väntlounger. Vid ritbordet har arkitekterna tagit stöd i evidensbaserad design, som innebär att man designar utifrån vetenskapliga rön. Ett resultat av den evidensbaserade designen är att det nya sjukhuset enbart har enkelrum, eftersom forskningen har lärt oss att enkelrum bland annat minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Utöver lidande kostar sjukhusinfektioner fyra miljarder kronor om året i Sverige. Vi har mycket att vinna på att rita rätt från början, sa Christine Hammarling, ansvarig arkitekt och samordnare för de övergripande vårdfunktionerna. Nya Karolinska Solna blir en stor byggnad med tusentals rum. För att göra det lättare att orientera sig inne i sjukhuset, har var och en av de fem kärnorna fått en egen färg interiört: havre, lavendel, lingon, lindblom och hav, berättade Charlotte Ruben, ansvarig arkitekt och samordningsansvarig för Gestaltningsstrategin. Interiört har man använt tidlösa och hållbara skandinaviska material som åldras med värdighet: trä, glas, granit, koppar och rostfritt stål. Exteriört utmärks designen av transparens och öppenhet med vitglaserad keramik i kärnorna och glas i mantelbyggnaderna. 5

6 KULTUR I VÅRDEN LIVSVIKTIGT Anna Starbrink, kulturlandstingsråd, Stockholms läns landsting och Gunnar Bjursell, genetiker och professor emeritus på Karolinska Institutet. Det finns vetenskapliga belägg för att musikalisk träning kan förbättra minnet, dans kan bromsa utvecklingen av Parkinsons sjukdom, och musik och litteratur kan förbättra återhämtningen efter en stroke. >> Kultur skapar förutsättningar för värdighet i livet. Människor måste få vara människor och inte bara patienter. De måste få tillgång till läkande och stärkande miljöer i stället för nedbrytande och trista, slog Anna Starbrink, kulturlandstingsråd, Stockholms läns landsting, fast. Anna Starbrink lyfte också fram att kultur i vården länge har setts som en kulturpolitisk fråga, men att det måste bli en hälso- och vårdpolitisk fråga också. Vi vet att patienter som stirrar in i en tom vägg eller ett tomt tak upplever intensivare smärta. Stimulerande miljöer är därför oerhört viktigt för patientens tillfrisknande, sa Anna Starbrink. Hon fick medhåll av Gunnar Bjursell, genetiker och professor emeritus på Karolinska Institutet, med stor kunskap om hjärnan. Folkhälsan har stort fokus på mat och motion. Men jag anser att vi även måste fokusera på hjärnan. För om vi inte använder hjärnan så förlorar den sin förmåga, sa Gunnar Bjursell. Han menade också att vi måste ta frågan om kultur i vården på fullaste allvar. Konst och kultur är en viktig nyckel till kortare vårdtider, deklarerade Gunnar Bjursell. På Nya Karolinska Solna blir kulturen en viktig resurs i vårdarbetet, Stockholms läns landsting investerar i konst för 118 miljoner kronor. Det blir därmed den största konst investering som någonsin har gjorts i Sverige kopplat till ett och samma byggprojekt. En annan av talarna på konferensen, Mark Warner från välrenommerade Mayo Clinic i USA, berättade att deras patienter inte bara förväntar sig högkvalitativ vård, utan även en högkvalitativ vistelse. I alla lobbies har vi underhållning, exempelvis pianospel. Vi har även ett samarbete med konstmuseet Guggenheim, som skickar ny konst var tredje månad, berättade Mark Warner. TIPS! På kan du lära dig mer om hur kultur påverkar vår hjärna och därmed vår hälsa. Titta gärna på den inspirerande filmen Möt Henry, om hur musik kan stärka minnet och öka välbefinnandet. 6

7 Jonas Nordquist, föreståndare på Medical Case Centre, Karolinska Institutet. NY PEDAGOGIK KRÄVER NYA BYGGNADER Dialog och problembaserat lärande bidrar till att studenterna lär sig fortare, men ställer också nya krav på undervisningslokalernas utformning. Att förändra pedagogiken utan att förändra byggnaden, det är som att köra en app på en IBM-maskin från 1980, förklarade Jonas Nordquist, föreståndare på Medical Case Centre på Karolinska Institutet. >> När Karolinska Institutet byggdes på 40-talet var pedagogiken monologorienterad: läraren pratade och eleverna lyssnade. I dag vet vi att eleverna lär sig snabbare och bättre genom dialog. Trots det byggs det fortfarande monologorienterade miljöer. Denna hörsal är en typisk monologorienterad miljö; en person pratar och de övriga hör på. Den typen av miljöer konserverar gamla arbetssätt, berättade Jonas Nordquist, föreståndare på Medical Case Centre på Karolinska Institutet och expert på byggnadens betydelse för pedagogiken. Jonas Nordquist har varit involverad i bygget av NKS redan från start. Han har bland annat varit med och utvecklat undervisningssalar som stöder dialog och problembaserat lärande. Vi har jobbat mycket med aktiva väggar, som gör det möjligt att skriva på tavlan över hela rummet, inte bara längst fram, exemplifierade Jonas Nord quist. Jonas Nordquist lyfte även fram enkelrummen som en pedagogisk vinst. Enkelrum är bra för det kliniska lärandet. Studenter kan, med patientens medgivande, vara med sjukvårdspersonalen i rummet, sa Jonas Nordquist. En annan pedagogisk tanke som genomsyrar NKS är vikten av informella mötesplatser. Ofta satsar man mycket på front stage, det vill säga formella mötesplatser som exempelvis undervisningsrum. Men det är lika viktigt att satsa på back stage, informella mötesplatser där man kan lära sig viktiga koder och där människor från vård, forskning och utbildning kan mötas, berättade Jonas Nordquist. 7

8 VILL DU VETA MER OM NYA KAROLINSKA SOLNA? GÅ TILL Henny van Laarhoven, ansvarig för service- och fastighetsfrågor, Orbis Medisch Center. HOLLÄNDSKT SJUKHUS INSPIRERAT AV FLYGPLATSER OCH SHOPPINGCENTER Orbis Group är en framgångsrik vårdkoncern i Nederländerna som 2009 öppnade dörrarna till ett helt nytt sjukhus, Orbis Medisch Center. Henny van Laarhoven, som har lett utvecklingen kring processer och logistik med stöd av nya tekniker, delade med sig av sina erfarenheter. >> Vården är en ganska sluten miljö. För att vara bättre rustade för framtidens vård, ville vi öppna upp för externa influenser, berättade Henny van Laarhoven, ansvarig för service- och fastighetsfrågor på Orbis Medisch Center. Henny van Laarhoven tillbringade två dagar hos en biltillverkare, för att få en känsla för deras flöden och arbetssätt. Hon hämtade även mycket inspiration från flygplatser och shoppingcenter. Precis som i de miljöerna har det nya sjukhuset enorm luft och rymd; i stora delar av de publika ytorna är det tre våningar upp till tak. Tanken var att ta best practise från utsidan och översätta den till sjukhusmiljö, berättade Henny van Laarhoven. Precis som Nya Karolinska Solna, är Orbis Groups nya sjukhus byggt för att kunna möta framtiden hur den än ter sig. Flexibilitet har varit ett ledord. När vi byggde sjukhuset ställde vi in oss på att förändringar kommer snabbt och att vi måste vara beredda på dem. Det vi har lärt oss är att förändringar kommer mycket snabbare än vi trodde, sa Henny van Laarhoven. Flexibiliteten syns även i organisationen. Sjukvårdspersonalen har flexibla mötesrum och flexibla arbetsplatser. Det nya sjukhuset har även avancerade IT-system som är tänkta att underlätta och effektivisera personalens arbete. Men många är stressade, speciellt sjuksköterskorna, och det har varit en utmaning att få alla att använda IT-systemen. Mitt råd är därför: Underskatta inte behovet av utbildning när det gäller kommunikationsteknologin, sa Henny van Laarhoven. 8

9 ETT HÖGSPECIALISERAT SJUKHUS FÖR DE SVÅRAST SJUKA OCH SKADADE Alla som kommer till akut sjukhusen är inte akut sjuka. Det vill landstinget ändra på genom att bli bättre på att slussa patienterna rätt. >> För att nyttja landstingets resurser på bästa sätt, arbetar landstinget för att patienten ska vända sig till den instans (akutsjukhus, närakut, husläkare, 1177 Vårdguiden, e-hälsotjänster) som svarar mot patientens behov. Antalet besök på akutmottagningarna har ökat mer än befolkningsökningen. Vi bedömer att cirka 15 procent av patienterna kan få hjälp på annat håll. Vi jobbar därför med att vägleda patienter till hjälp som är snabbare och närmare. Vi måste också hitta arbetssätt för att få alla medarbetare inom Stockholms läns landsting att bilda ett nätverk runt patienten, berättade Anna Nergårdh, chefläkare, Stockholms läns landstings hälsooch sjukvårdsförvaltning. Nya Karolinska Solna blir ett akutsjukhus för särskilt avancerad och kompetenskrävande vård. Annika Tibell, medicinsk chef på Programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset, berättade hur organisationen nu förbere der för Nya Karolinska Solna. Stockholms första sjukhus öppnade 1752 och hade 22 sängar. Enligt stadgarna tilläts max tre patienter per säng. Annika Tibell, medicinsk chef på Karolinska Universitetssjukhusets programkontor Vi har skapat en övergripande projektplan där vi tittar på vilken vård, forskning och utbildning vi ska bedriva, vilken bemanning och kompetens vi behöver, hur vi ska arbeta tillsammans, vilka lokaler vi ska arbeta i, vilken utrustning vi ska använda och hur vi ska arbeta tillsammans med andra aktörer i nätverkssjukvården, berättade Annika Tibell. NKS en flexibel byggnad Hur ser nästa generations behov av vård ut? Ingen vet. Därför byggs Nya Karolinska Solna med största möjliga generalitet och flexibilitet. >> Sjukhuset är konstruerat för att vara lätt att bygga om. Alla lokaler är generellt utformande, för att det ska vara enkelt att förändra verksamhetsinnehållet, berättade Kristina Stenberg Hjulström, projektledare på Programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset. Pär Hammarström, upp dragsansvarig på Ramböll Byggteknik, gav en teknisk fördjupning: Vi har nästan en och en halv meter installationsutrymme i taket. Vi har också dragit fram installationer för kommande behov. Vid en framtida ombyggnad innebär det att våningen ovan och under inte påverkas alls, den verksamheten kan fortsätta som vanligt, förklarade Pär Hammarström. Lars Tapper, uppdragsansvarig på Sweco/ÅF Installation, berättade att man har strävat efter att ha likadana Gunda Höckenström, Leg sjuksköterska och Kristina Stenberg Hjulström, projektledare på Programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset. produkter och installationer överallt, för att verksamheter inom NKS enkelt ska kunna byta plats. 9

10 100 PROCENT BELÄGGNING ÄR DYRT GÖRAN HELLERS OM GENERELLA VÅRDTRENDER >> Den enkla vården blir ännu enklare, ökar i volym och decentraliseras. >> Den svåra vården blir ännu svårare, minskar i volym och centraliseras. Göran Hellers. Göran Hellers, tidigare chef för kirurgen på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och numera konsult med uppdrag för främst Världsbanken, är kritisk till gamla sjukhusbyggnader, 100 procent beläggning och systemet med 20 olika huvudmän (landsting). >> Trånga korridorer, för små operationssalar, för få hissar, otillräcklig ventilation och dålig hygienplanering är några av de fel Göran Hellers förknippar med sjukhusbyggnader från mitten av 1900-talet. Den årliga kapitalkostnaden för ett helt nytt sjukhus är lägre än kostnaden att driva ett gammalt sjukhus. Man sparar pengar genom att bygga nytt, menade Göran Hellers. Göran Hellers är positiv till enbäddsrummen, som drastiskt kommer att sänka infektionsfrekvensen. I dag drabbas 6 10 procent av sjukhusinfektioner. Med enbäddsrum minskar den siffran till 1 2 procent, sa Göran Hellers. Göran Hellers poängterade även hur dyrt det är med 100 procent beläggning. För ett fullbelagt sjukhus medför att patienterna inte kan få omedelbar vård. Och när patienterna inte får omedelbar vård hinner de bli ännu sjukare, och därmed blir vården dyrare. Man bör dimensionera så att man normalt har 85 procents beläggning, klargjorde Göran Hellers. Göran Hellers skakade även på huvudet åt systemet med våra 20 landsting. Det svenska systemet med landsting är dödsdömt. Det går inte att hantera ett land som Sverige med 20 olika huvudmän. För att få säkrare vård och lägre kostnader måste vi tänka om. På frågan om brittiska NHS (National Health Service) är en förebild eller ej, svarare Göran Hellers så här: NHS är mer åt mardrömshållet. NHS är underfinansierat, har ingen ordning på många delar och har dålig hygienlogistik. Många doktorer går omkring på vårdavdelningen i kavaj, de doppar nästan slipsen i såret, sa Göran Hellers. Om Göran Hellers fick fria händer att skapa en plan för Sverige så skulle den bestå av 6 7 NKS-sjukhus, ett 20-tal S:t Görans sjukhus kompletterat med många små öppenvårdsanläggningar. Han skulle gärna ge huvudmannaskapet till en stiftelse som driver vården utan vinstintresse. 10

11 MED OPS HAR ALLA INBLANDADE SAMMA MÅLBILD När det var bestämt att Stockholms läns landsting skulle bygga Nya Karolinska Solna, började de snegla mot sjukhusbyggandet i England. Där fick de upp ögonen för upphandlingsformen OPS (Offentlig Privat Samverkan) som är vanlig där. >> Genom OPS beställde landstinget inte en byggnad, utan ett tillgängligt sjukhus fram till år Upphandlingen vanns av Swedish Hospital Partners (SHP), ett projektbolag ägt av Skanska och Innisfree. Det här är den största upphandling landstinget någonsin har gjort. Det är ett unikt avtal som innefattar projektering, byggnation, drift, finansiering, underhåll och tjänster som exempelvis lokalvård, tvätthantering, avfallshantering och logistik, berättade Marit Brusdal- Penna, direktör för Strategiska fastighetsfrågor och investeringar, Stockholms läns landsting. Projektets komplexitet och långsiktighet ställde höga krav på beställaren. Vi har lagt ner mycket tid och engagemang på att ställa bra funktionskrav. Trots allt ska vi leva med kraven i 25 år, sa Mats Abrahamsson, avdelningschef på NKS Bygg, landstingets beställarorganisation för byggnationen av NKS. Vilka är då de främsta fördelarna med OPS ur landstingets perspektiv? I och med det här långa avtalet har alla inblandade samma målbild. Andra fördelar är att vi har en känd fast kostnad fram till 2040 och att risker och arbetsuppgifter förs över till SHP, sa Marit Brusdal-Penna. Coor Service Management ansvarar för att driva och underhålla sjukhuset. Som serviceleverantör är det ovanligt att vara med från början. Ofta kommer vi in i en färdig byggnad, utan möjlighet att påverka, men det har vi kunnat göra i det här projektet, sa Fredrik Sandberg, kontraktschef på Coor. När sjukhuset står färdigt kommer Coor att bidra med ett 30-tal tjänster inom logistik, fastighetsservice och arbetsplatsservice. Landstinget betalar för ett fullt fungerande sjukhus. Om vi inte lyckas leverera får vi inte betalt, konstaterade Fredrik Sandberg. Nya Karolinska Solna är Sveriges första OPS-sjukhus. Pär Olsson, vd på Skanska Healthcare som ansvarar för byggnationen, berättade hur utmaningarna förändras i och med att projektet går från tvådimensionellt till tredimensionellt. Vi vet att vi kommer att leverera ett fantastiskt sjukhus i världsklass. Utmaningen nu är att fullfölja projektet, sa Pär Olsson. Gunda Höckenström och Kristina Stenberg Hjulström, Programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset.och Marit Brusdal- Penna, Stockholms läns landsting och Mats Abrahamsson, NKS Bygg. 11

12 NÅ, HUR SER FRAMTIDEN UT? I framtiden har vi kanske inga sjuka människor. Stefan Hyttfors, futurist och utsedd till Sveriges talare 2012, konstaterade att utvecklingen vi har framför oss är mer omtumlande än utvecklingen vi har bakom oss. Stefan Hyttfors. >> Stefan Hyttfors visade ett diagram över en julgris liv. Från juli till november gick kurvan, grisens välmående, stadigt uppåt. För att i december falla brant. När publikens skratt hade klingat av, blev vi påminda om att det är så här utvecklingen, världen, ser ut. Du kan ta vilket imperium som helst. Först en stabil uppgång, sedan ett snabbt fall. Som exempel nämnde han Kodak, en blomstrande koncern tills den dagen digitalkameran slog igenom. Vi går inte till jobbet på dagarna för att hitta nya lösningar, vi går till jobbet för att bevara problemen till vilken vi äger lösningen. Banbrytande innovationer skapas inte av de som är framgångsrika, de kommer nästan alltid underifrån, sa Stefan Hyttfors. De banbrytande innovationerna, som omkullkastar allt, kommer dessutom i allt snabbare takt. I framtiden har vi kanske inga sjuka människor. Blir man dålig är det bara att byta reservdelar. Då kan vi prata om friskvård på riktigt, siade Stefan Hyttfors. 12

13 Under konferensen deltog hela publiken aktivt i Stretch and flex, ett uppskattat inslag under dagen. Stretch and flex är en del av Skanskas strävan för en skadefri kultur och arbetsmiljö. VILKEN HAR VARIT DIN STÖRSTA BEHÅLLNING AV NKS-KONFERENSEN? Claes Åström, fastighetsområdeschef för Norrlands Universitetssjukhus Att höra alla intryck och få nya infallsvinklar. Själv håller jag på att se över hur allt fungerar på vårt sjukhus och man kan ju alltid sno någon idé härifrån. Louise Lamberthz, anestesisjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Jag har fått en inblick i och förståelse för hela projektet. Det har konstaterats att bemanningen är en utmaning, men det jag saknar är en diskussion om hur bemanningsfrågan ska lösas. Som sjuksköterska är det den frågan som ligger mig varmast om hjärtat. Ingela Andersson Lyberg, projektledare för Malmö och Lunds investeringar, Region Skåne Man har lyckats sammanfatta det arbete som många tvärprofessionella har gjort i det här projektet. Jag skulle gärna vilja veta mer om hur man förbereder inflyttningen i sjukhuset, men det blir väl på nästa konferens. Peter Fröst, professor i vårdarkitektur, Chalmers tekniska högskola Hur vården och byggnaden samverkar, hur viktig byggnaden är för att utveckla nya vårdformer. De här två dagarna har visat att man inte först kan utveckla vård och sedan en byggnad, att man i stället behöver utveckla vården till en byggnad. Lennart Ring, före detta planeringschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, numera pensionär och konsult Programpunkten om värdebaserad vård var mycket intressant, den gav mig ett antal nya tankar. Det var också intressant att höra hur programkontoret på Karolinska arbetar med verksamheten som ska flytta in i sjukhuset. Lotta Thorstensson, ingenjör, Ramböll Det har varit intressant att få en bakgrundsbild. Vi på Ramböll jobbar ju bara med själva huset. Jag har också lärt mig hur viktigt det är med konst i vården, jag var inte insatt i det tidigare. 13

14 Jan-Inge Henter, FoU-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset. VAD INNEBÄR VÄRDEBASERAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRD? När utgångspunkten är att skapa värde för patienten, och inte för de enskilda avdelningarna, kan kvaliteten på vården höjas och den totala vårdkostnaden sänkas. >> Dagens sjukvård är organiserad i stuprör med olika avdelningar, med patienter som åker igenom systemet på tvärsen. I stället för att fokusera på förbättringar i varje enskilt stuprör, måste vi fokusera på patientens resa genom systemet, sa Jan-Inge Henter, FoU-direktör på Karolinska Universitetssjukhuset. Han förtydligade med ett exempel: Låt oss säga att akuten gör något smart som gör att patienten kan hoppa över röntgen. Akuten får lite längre väntetid, inte bra, och röntgen får färre pinnar, inte bra. Men det var en bra insats för patienten, men det arbetet syns ingenstans. När vi bedömer vården måste vi därför ha patientrelevanta utfallsmått, sa Jan-Inge Henter. Patientvärde brukar definieras som hälsoutfall per krona. För att kunna skapa ett riktigt patientvärde måste man förstå vad som är ett värde för patienten, menade Martin Ingvar, vicerektor för samordning av frågor avseende framtiden hälso- och sjukvård på Karolinska Institutet. Ta prostatakirurgi som exempel. Ett patientvärde är givetvis överlevnad. Men det finns även andra patientvärden, som att inte läcka och att ha kvar sin sexuella funktion. I allt arbete med värdebaserad sjukvård måste man därför se till patientens intresse, sa Martin Ingvar. Det intressanta är att goda patientutfall går hand i hand med låga kostnader. Genom att tänka rätt från början kan vi minska kostnaderna, sa Jan-Inge Henter. 14

15 PROJEKT 4D KORSBEFRUKTAR VÅRD OCH FORSKNING Genom att integrera forskningen och vården, skapas förutsättningar till snabbare diagnos och behandling. >> En grundtanke med Nya Karolinska Solna är att vård, forskning och utbildning ska vara integrerade. Att vårdpersonal, forskare och studenter ska stödja och lära av varandra, för att tillsammans utveckla framtidens vård. Kerstin Tham, prorektor på Karolinska Institutet, och Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör, Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning, berättade om 4D, ett samverksansprojekt mellan forskningen och vården. 4D står för 4 Diagnoser och hänvisar till artrit (ledinflammation), bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Det här är några av våra vanligaste folksjukdomar. Och vi har goda förutsättningar att göra stora framsteg inom alla fyra, sa Catarina Andersson Forsman. Tanken med projektet, som i dagsläget består av ett 20-tal delprojekt, är att vården ska ge underlag till forskningen och att forskningsresultaten ska omsättas till nya behandlingar. För att stärka forskningen kan patienter som deltar i 4D välja att bidra till en biobank, berättade Kerstin Tham. Olika team är inriktade på de olika diagnoserna. Ytterligare ett arbetsområde, som täcker in alla fyra diagno ser, är informatiken: Hur kan informationsöverföringen förbättras samtidigt som integriteten för patienten skyddas? Kerstin Tham, prorektor på Karolinska Institutet. VILL DU VETA MER OM 4D? GÅ IN PÅ ELLER 15

16 VILKA ÄR UTMANINGARNA MED NYA KAROLINSKA SOLNA? Det var en av de frågor som ställdes till den panel som bestod av Johan Karlström, vd Skanska, Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset, Mikael Stöhr, vd Coor Service Management, Anders Hamsten, rektor Karolinska Institutet och Toivo Heinsoo, landstingsdirektör och förvaltningschef i Stockholms läns landsting. >> Vi ska inte bara flytta ett sjukhus till ett annat. Vi ska etablera en helt ny verksamhet, med andra mål och en annan vision än tidigare. Den stora utmaningen blir att engagera patienten i vården, i syfte att skapa effektivare vård och bättre vårdresultat, sa landstingsdirektören Toivo Heinsoo. Birgir Jakobsson och Anders Hamsten var inne på samma spår. I dagsläget är vi inte tillräckligt duktiga på att ta tillvara patientens perspektiv och kompetens, vi vet att patienten upplever bristande delaktighet i sin vård, sa sjukhusdirektören Birgir Jakobsson. Den patientupplevda nyttan är central, och en utmaning är att hitta en svensk modell för det. Inte bara i det korta utan även i det längre perspektivet, sa rektorn Anders Hamsten. Toivo Heinsoo, Birgir Jakobsson och Anders Hamsten diskuterade även vikten av ökad integrering mellan vården, forskningen och utbildningen. Vi behöver driva innovationer och påskynda implementeringen av ny kunskap, konstaterade Anders Hamsten. Skanska och Coor Service Management upplever andra typer av utmaningar. Vi ska lämna över ett nytt, funktionsdugligt sjukhus som vi ansvarar för fram till år Utmaningen är att göra rätt investeringar initialt, så att totalkostnaden blir så låg som möjligt, sa Skanskas vd Johan Karlström. Utmaningen från Coors sida är den långa avtalstiden. Vi levererar en funktion i 25 år, och om vi inte lyckas får vi inte betalt. Vi tar på oss en helt annan risk än i andra projekt, sa bolagets vd Mikael Stöhr. 16

17 DET HÖGTEKNOLOGISKA SJUKHUSET VAD GER DET PATIENTEN? Annelie Liljegren och Anita Konrad Barvelid, från Programkontoret vid Karolinska Universitetssjukhuset, visade med rollspel hur en patient kan bemötas på Nya Karolinska Solna. >> När jag kände en knöl i bröstet blev jag väldigt rädd och orolig, och jag ville bli undersökt med en gång. Jag gick in på 1177 Vårdguiden, loggade in och bokade en tid på Karolinska. Jag fick tid redan följande dag, dramatiserade Anita Konrad Barvelid, projektledare, i rollen som patient. När jag kommer till jobbet på morgonen är jag bröstsjuksköterska nummer 3 på bröstcentrum. Jag får besked om vilka patienter som ska komma till mottagningen. Första patienten är Anita, jag skickar ett sms och önskar henne välkommen upp, dramatiserade Annelie Liljegren, överläkare och medicinsk rådgivare, i rollen som vårdpersonal. Rollspelet, som spände från första besöket till diagnos, operation, utskrivning och den första tiden hemma för patienten, hade patientfokus och smarta IT-lösningar i fokus. Anita Konrad Barvelid och Annelie Liljegren poängterade att rollspelet speglade en vision, och att det fortfarande finns många frågetecken kring det exakta arbetssättet på Nya Karolinska Solna. Patientens behov kommer först På Mayo Clinic, som anses vara en av världens bästa kliniker, ses patienterna som aktiva konsumenter. NKS-konferensen fick besök av Mark Warner, Professor i anestesiologi och Dekanus för utbildning vid Mayo Clinic. >> Mayo Clinic är en kedja av kliniker i USA med medarbetare. Det unika med Mayo Clinic är att det är en icke-vinstdrivande organisation där vård, forskning och utbildning är starkt integrerade. Tänk dig att man slår ihop Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Då får man den verksamhet vi bedriver på Mayo Clinic, sa Mark Warner. Man kan säga att visio nen om Nya Karolinska Solna förverkligas i Mayo Clinic, där vården alltid utgår från patientens behov. Mayo Clinic har gått så långt att de kallar sina patienter för konsumenter. Först var vi motvilliga till det sättet att uttrycka oss, konsumenter låter så affärsmässigt, inte professionellt. Men faktum är att patienter är konsumenter. De bestämmer var de ska få sjukvård, och vi ger dem inte bara vård, de konsumerar även vår kunskap. I vår värld är patienter passiva mottagare av vård medan konsumenter är aktiva och involverade, sa Mark Warner. Patienten kan få information och följa sin vård i en app i mobilen. Patienter som inte har någon smartphone eller är inresta från ett annat land, får låna en telefon. Mayo Clinic har listats som ett av de bästa sjukhusen i USA under mer än 20 år. Mayo Clinic har även lyckats skapa nöjda och lojala medarbetare. Faktum är att Mayo Clinic de senaste elva åren har rankats som ett av Amerikas 100 bästa företag att arbeta för. Vi erbjuder bra löner, bättre än på andra ställen, vi har bra förmåner och ett bra och lärande arbetsklimat, var Mark Warners förklaring till populariteten. Text: Catharina Malmfors Bild: Holger Staffansson 17