Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen

Transkript

1 Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen Monika Pearson, Nutritionist, Dr Med Vet mope@slv.se, Norsk Forening for Ernaeringsfysiologer, NIH Oslo, 30 nov 2012

2 Livsmedelsverkets vision Alla känner matglädje och mår bra av maten

3 Vi arbetar för säker mat redlig livsmedelshantering bra matvanor

4 Bra matvanor Livsmedelsdatabasen Matvaneundersökningar Näringsrekommendationer

5 Dette ska jag snakke om Kostråd Miljökvalitetsmålen Livsmedelsgruppers miljöpåverkan Nationella scenarier Några studier vi gjort (lagring, förpackningar, fredagsmys)

6 De fem kostråden

7 Varför skall Livsmedelsverket bry sig om miljön? Myndigheternas allmänna miljöansvar Miljöledningssystem Särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet - 06 Klimatpropositionen (mars -09)

8 Miljösmarta matval utifrån kostråd Näringsaspekterna är grunden Miljöaspekter läggs på

9 Selen Folat Folat Järn Järn Selen mättat fett mättat fett fiber fiber vit D vit D Protein Protein C-vitamin C-vitamin Kolhydrat Kolhydrat Omega 3 Omega 3

10 Nordiska näringsrekommendationer

11 Matcirkeln

12 Alla 16 miljömålen

13 Miljömålsbetyg

14 Begränsad klimatpåverkan Koldioxidekvivalenter CO2 CH4 N2O

15 Utsläpp av växthusgaser från privat konsumtion från Konsumtionens klimatpåverkan NV rapport 5903/08 hela tårtan ung. 10 ton CO2e/person och år, 2003

16 10 ton CO 2 e per person och år och ned 80% till 2050

17 Utsläpp av växthusgaser från privat konsumtion NV 5903/08, totalt drygt 2 ton CO2e/person och år, 2003

18 Giftfri miljö Diffus spridning av farliga ämnen REACH Dioxin, Cd eko

19 Ett rikt odlingslandskap Hot: specialisering och nedläggning Syfte: bevara biologiska mångfalden i Sverige Betande djur är en förutsättning för bevarande av våra betesmarker

20 Ett rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald Ekosystemtjänster

21 Ingen övergödning N och P i mark och vattendrag Från djurhållning och odling

22 Hav i balans och en levande kust och skärgård Övergödning Långsiktigt hållbar produktionsförmåga Bevara den biologiska mångfalden

23 Livsmedelsgrupper

24 Frukt och grönt Miljöpåverkan växthusodlade F&G varierar i CO2e lagringsdugligheten varierar mycket spill i denna grupp (upp till 30%) transporter Satsa på säsongsanpassat mer frilandsodlat mindre av flygimporterat

25 Transport av äpplen

26

27

28

29

30 Baljväxter Miljöpåverkan Låg klimatbelastning Bra i växtföljden Utmärkt lagringsduglighet Utmärkt näringsinnehåll Satsa på Öka intaget av ärtor, bönor och linser kraftigt Men sojabönor är en annan sak

31 Spannmål, potatis, ris Miljöpåverkan Kg CO2 / kg Potatis 0,1 växtskydd Spannmål 0,3-0,5 Ris 0,9-2,9 växtskydd, transport Alltså Potatis och spannmål miljömässigt bättre än ris

32 Kött & mejeri Lägre miljöpåverkan om vi Minskar köttkonsumtionen Minskar på nötköttet Väljer närproducerade produkter, nötkött gärna grovfoderbaserat Baljväxter kan vara en alternativ proteinkälla

33 Köttkonsumtion i Sverige , tillgängligt per capita (kg)

34 Fisk Miljöpåverkan Hotade bestånd, selektiva fångst- metoder, energikrävande, odling Konklusion Ät fisk 2-3 gånger per vecka men välj fisk från hållbara bestånd och fiskade med selektiva redskap. Kolla miljömärkning (MSC, KRAV)

35 Matfetter Miljöpåverkan Palmolja sämre FA, avskogning Olivolja erosion, monokultur Rapsolja bäst FA, växtföljd Smör gratis, sämre FA Alltså Rapsolja är fördelaktigast för miljö & hälsa

36 Svinn och spill Miljöpåverkan Upp till 1/3 kastas i hushållen, mest F&G Ca. 100 kg onödigt svinn/person och år Satsa på Ät upp det som köpts hem Lagra matvarorna rätt Bäst-före-datum smaka och lukta

37 Miljösmarta matval Komplicerad verklighet - användbara råd för konsumenten Förenklingar och generaliseringar Utkast till råd testas i fokusgrupper med konsumenter november-december

38 Miljösmarta matval Frukt, grönsaker och baljväxter Frukt, grönsaker och baljväxter skiljer sig mycket åt när det gäller miljöpåverkan, bland annat beroende på hur och var de är odlade. Därför spelar det roll vilka sorter man väljer. En bra grundregel är att välja frukt och grönsaker efter säsong och att välja närodlat. Vill du äta miljösmart? Välj i första hand frukt och bär från närområdet eller Nordeuropa. Ät exotiska sorter mer sällan eftersom de besprutas mer och transporteras längre. När det gäller banan, citrusfrukter och vindruvor välj obesprutade alternativ, till exempel ekologiska, eftersom det är de frukter som besprutas mest. Frukt och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt så minskar du svinnet! Visste du a= Sverige är e= av de länder där det äts mest bananer i världen? Därför är det bra a= ibland byta ut bananen mot frukt som påverkar miljön mindre.

39 Fyra övergripande råd Dra ned på köttkonsumtionen Ät fisk från hållbara bestånd Ät upp maten du bär hem Välj efter säsong (närproducerat)

40 Vad har hänt med råden? Notifierade 1 i maj 2009 SLV bemötte kommentarer Notifierade 2 i nov 2009 Men åtskilliga bearbetningar med andra, urvattning Val i SE Departementet lade ned NL, UK, DK, Barilla, ES, LiveWellPlate med

41 Total maximum realistic potential of diet shifts, with division into EU and non-eu emissions, 2020 Referens: Faber et al, 2012

42 Drop in GHG emissions due to diet shift to healthy diet (reduced calories and 500 g of fruit and vegetables a day, 2020) Referens: Faber et al, 2012

43 Total intag studie GHG och näringsintag VALMA studie 177 personer, 38 män, 139 kvinnor år (60 % < 30 år) 80 % skola > 12 år

44 Total intag studie GHG och näringsintag Nutrient Q1 2,1-3,5 kg CO2e/10MJ Q5 5,7-12,8 kg CO2e/10 MJ Rek NNR P- värde Energi 9,3 7,9 Protein, E% *** Kolhydrat, E% *** Fe=, E% * Fiber, g *** Folat, µg /400 * Järn, mg /15 ns

45 Conclusion, Valma The study shows that food choices can make a significant difference on total emitted GHG. To reduce climate impact, the consumption of meat, in particular beef, needs to be reduced and the consumption of plant based foods, such as cereals, pulses, fruit and vegetables should be increased. These changes will result in better nutrient intake for the individual and have a positive impact on public health overall.

46 Barillas dubbelpyramid

47 Planetary bounderies Referens: Rockström et al

48 Livsmedelsförpackningar

49 Klimatpåverkan - från förpackning och produkt vid fabriksgrind Totalt kg CO2e Förpackningens andel Rapsolja, 750 ml, glasflaska 1,0 35 % Ketchup, 1 kg, plastflaska (PP) 1,1 18 % Pasta, 500g, plast (PP) 0,5 4 % Fryst lax, 1 kg, plast (LDPE) 3,5 3 % Kaffepulver, 500 g, plast (LDPE) 1,4 3 % Mjölk, 1 l, vätskekartong, brick 1,1 2 % Blandfärs (50/50), 800 g, EPS-tråg 9,2 1 %

50 Lagring - kylkedjan Torsk, 2 mån Block 3,9 kg CO2e 0,6 % Filé 4,1 kg CO2e 1,2 % Mjölk 1,2 kg CO2e 0,1 % Ärtor 0,53 kg CO2e

51 Lagring En del ärtor lagras ett år innan nästa skörd. Hur stor klimatpåverkan blir det?

52 Ärtor produktion, lagring, transport 1 månad g CO2e/kg Infrysning lagring BL lagring DL lagring bu^k lagring hemma trsp ^ll BL trsp ^ll DL trsp ^ll bu^k hemtrsp förpackning Ärtor

53 Ärtor produktion, lagring, transport 6 månader g CO2e/kg Infrysning lagring BL lagring DL lagring bu^k lagring hemma trsp ^ll BL trsp ^ll DL trsp ^ll bu^k hemtrsp förpackning Ärtor 1 år - 27 % av totala klimatpåverkan

54 Godis, snacks och läsk

55 Klimatpåverkan av godis mm Kg CO2e per kg produkt

56 Godis, snacks och läsk Klimatpåverkan Konsumtion per person, 2007 (SJV) 1,6 kg potatischips 15,2 kg choklad och konfektyr 87,7 l läsk Detta ger ton CO2e totalt, eller 2,6 % av den totala livsmedelskonsumtionens klimatbidrag i Sverige

57 Slutsatser Förpackningarna är inte så belastande, men det finns grader Lagringen är inte så belastande Godis, snacks och läsk: klimatpåverkan uppgår till ca 3 % av totala livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan.

58 Titta här!

59 Detta har jag snakket om Kostråd Miljökvalitetsmålen + planetary bounderies Livsmedelsgruppers miljöpåverkan Nationella scenarier Några studier vi gjort (lagring, förpackningar, fredagsmys) Det finns möjligheter.

60 TAKK!

61 Lenker _livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf miljoanpassade_kostrad_delrapport_fisk_2008.pdf _livsmedelsverket_19_klimatpaverkan_kylkedjan.pdf _livsmedelsverket_18_klimatpaverkan_energianvandning_livsmed elsforpackningar.pdf _livsmedelsverket_4_livsmedelssvinn_i_hushall_och_skolor.pdf pdf