Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har"

Transkript

1

2 Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har tryckts upp genom ett samarbete mellan tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Dyrare mat, nu! har sedan 2010 väckt diskussion om hur konsumenter, producenter, handlare och politiker kan ta ansvar för att bidra till en hållbar konsumtion och produktion av mat. Tankesmedjan har vuxit fram ur bloggen Dyraremat.nu och Facebook-sidan med samma namn, där tusentals personer manifesterat budskapet att de inte accepterar den billiga matens negativa konsekvenser. HÅLLBART ABF Hållbart ABF är samlingsnamnet på studieförbundet ABF:s hållbarhetsverksamhet. Hos oss kan du t.ex. gå i en cirkel och lära dig producera din egen el eller gå en utbildning och bli ambassadör för Fairtrade. Vi försöker leva som vi lär. Nu erbjuder vi dig kunskapen att göra samma sak. Studieförbundet Vuxenskolans vision är en värld som präglas av hållbar utveckling, vilket innebär att vårt miljö- och klimatengagemang måste ta många olika former. Folkbildningen behövs för att ge människor möjlighet att utveckla samhället i enlighet med demokratiska, humanistiska och ekologiska ideal. SV är en lokal mötesplats där människor kan komma och bryta sina åsikter och därmed få ökad insikt. Avfyra Reklambyrå bistod med grafisk form och produktion av de miljösmarta kostråden.

3 Frihandel får inte gå före miljömål Är det rimligt att en tomat producerad i ett uppvärmt växthus i Holland i december är billigare än en svensk tomat som mognat i ett soluppvärmt växthus i augusti? Kostnaden för miljön är betydligt högre för den holländska tomaten, men på grund av tillgång till billig energi genom olja och som konsekvens av hur EUs jordbruksstöd fungerar blir den ändå billigare när du köper den i butik. Är det rimligt att mat som belastar miljön mer kostar mindre? Sommaren 2008 lanserade landsbygdsminister Eskil Erlandsson (c) sin vision om Sverige Det nya matlandet. I visionen är Sverige berömt i Europa för högkvalitativ mat producerad i en levande landsbygd, där maten odlas på ett sätt som inte tär på jordens resurser och djuren föds upp med hög välfärd. Men hur genuin är egentligen ministerns vision? Att stoppa Livsmedelsverkets arbete med att ta fram miljösmarta kostråd visar snarast att frihandel går miljöhänsyn i Matlandet Sverige. Vi behöver politiker som adresserar de miljöproblem som vi står inför och på allvar och låter den visionen gå före frihandelns dogmatik. Om ministern menar allvar med sin vision måste han våga gå före och slåss för den svenska maten, även bland sina europeiska kollegor. Vi tror att Sverige kan och bör visa vägen och publicerar därför Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd. Linus Källander Talesperson Dyrare mat, nu! 3#

4 Förslagen som regeringen stoppade I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik 1 som regeringen presenterade 2008 konstateras att matproduktion står för uppskattningsvis 20 till 25 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och 20 procent av all energiförbrukning. Som en åtgärd gavs Livsmedelsverket tre miljoner kronor för attta fram och informera konsumenter och storhushåll hur de kan göra miljösmarta livsmedelsval. Kostråden skulle bidra till flera av regeringens miljömål 2, bland annat målen om en giftfri miljö och att motverka övergödning. Med hjälp av bland annat forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet tog Livsmedelsverket fram faktaunderlag 3 för att kartlägga våra vanligaste livsmedels miljöpåverkan. Innan kostråden antogs skulle de anmälas till EU-kommissionen för att kontrollera att de inte stred mot EU-lagstiftning. Här blev det stopp. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagen uppmuntrade till köp av svenska varor på bekostnad av varor från andra länder, vilket motverkar principen om fri rörlighet på den gemensamma marknaden. Problemet var begreppet»närproducerat«. För att gå EU-lagstiftningen till mötes omarbetade Livsmedelsverket formuleringarna i förslaget i samarbete med Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bland annat togs uttrycket»närproducerat«bort och underliggande miljöfaktorer lyftes fram istället. Exempel tydliggjordes effekterna av användningen av växtskyddsmedel, negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och transporternas betydelse. Men inte heller dessa kostråd kunde godkännas. I november 2010 mottog Livsmedelsverket ett besked från Kommerskollegium, som ansvarar för notifieringsprocessen i EU att»i [en] skrivelse från Jordbruksdepartementet [ ] uppmanades kollegiet att meddela kommissionen att Sverige inte kommer att anta det anmälda förslaget och därför återkallar anmälan. 4 Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson kommenterade beslutet i ett pressmeddelande 5 : Miljöhänsyn får stå tillbaka för frihandeln. [ ] I EU:s lagstiftning finns utrymme för att miljöhänsyn får påverka frihandeln om miljönyttan står i proportion till effekterna på handeln. Det är synd att vi inte får någon prövning av om nyttan av råden överväger de eventuellt handelshindrande effekterna. Det finns stor efterfrågan på information som kan hjälpa konsumenterna att välja mat som är bra både för hälsan och miljön. Här publicerar vi den version av kostråden som omarbetades av Livsmedelsverket efter kommentarer från Kommissionen och Rumänien. #4

5 1 Regeringens proposition 2008/09:162 2 Miljömålen finns på 3 På väg mot miljöanpassade kostråd, Rapport 9, Livsmedelsverket, Kommerskollegium, Dnr Sverige drar tillbaka förslag om miljösmarta matval, Pressmeddelande , Livsmedelsverket

6 Livsmedelsverkets miljösmarta matval Reviderad version efter kommentarer från EU-Kommisionen och Rumänien. Färdigställda 15 mars Dina matval och miljön Vi svenskar äter runt 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från det vi äter det vill säga från de utsläpp av växthusgaser som dessa livsmedel orsakar från jord till bord. Enligt det mål riksdagen satt upp ska vi fram till 2020 ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 40 procent jämfört med Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användningen av kemiska medel. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Därför spelar de val vi gör i butiken roll. Livsmedelsverkets miljösmarta matval utgår från de näringsmässiga kostråden och visar hur man inom sex olika livsmedelsgrupper kan göra val som är bra för både miljön och hälsan. Livsmedelsproduktionens effekter på miljön beskrivs utifrån ett antal miljömål som riksdagen har satt upp. Av sexton miljömål har sex stycken bedömts ha särskild betydelse för livsmedelsområdet. De är, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Komplex verklighet Det är många olika faktorer som avgör hur mycket ett livsmedel påverkar klimatet och miljön. Miljösmarta matval försöker att utifrån denna komplexa verklighet ge konkreta och användbara råd, vilket kräver förenklingar. Råden håller sig på en generell nivå när det beskrivs hur livsmedel påverkar miljön. Det är viktigt att komma ihåg att det finns skillnader i hur produktionen bedrivs mellan länder, inom ett land och även mellan enskilda producenter när det gäller miljöpåverkan. Att mäta och jämföra exakt hur stor effekten på miljön blir av olika val är ofta svårt eller omöjligt att göra. Ibland är det tydligt att produktionen ändras i en mer miljövänlig riktning. Ibland är effekten av en ändrad konsumtion mer osäker. Ett livsmedel kan vara bra för miljön på ett sätt men sämre på ett annat. Ett livsmedel kan påverka flera miljömål i olika grad, ibland finns konflikter mellan negativa och positiva miljöeffekter. Det gäller till exempel nötkött, som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och därför är negativt för klimatet. Samtidigt är betande djur i många länder en förutsättning för att bevara det rika växt- och djurliv som finns i betesmarkerna. Ett annat exempel är att det kan vara positivt att använda växtskyddsmedel och gödsel för att på så sätt öka skördarna och minska markbehovet. Men samtidigt kan det vara bra att använda mycket mark ibland, när det bidrar till biologisk mångfald, bevarande av öppet landskap eller kulturella värden. #6

7 Några av de matval som kan få stor effekt är: Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk. Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong. Det finns inget produktval som löser alla problem, men miljösmarta matval ger dig möjlighet att påverka de miljöaspekter du tycker är viktigast. I de vetenskapliga underlagen, På väg mot miljöanpassade kostråd (Livsmedelsverkets rapportserie, rapporterna 9 och ), som ligger till grund för miljösmarta matval finns fördjupad information om matens miljöpåverkan. Mer information om olika klimat- och miljöeffekter av ändrade konsumtionsmönster finns i Jordbruksverkets rapport Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Avgränsningar Sex miljömål har legat till grund för de vetenskapliga underlag som Miljösmarta matval baseras på. I Miljösmarta matval finns specifika råd kopplade till miljömålen. Miljömålet Ingen övergödning tas endast upp i avsnittet om kött, vilket beror på avgränsningar i underlaget. Råden omfattar i dag sex livsmedelsgrupper. I takt med att nytt vetenskapligt underlag tas fram kommer vi att komplettera med information om andra miljömål och livsmedelsgrupper. I nästa steg planeras information om mjölk och mejeriprodukter samt om godis / snacks / bakverk / glass. Det är också viktigt att tänka på följande: Försök att minska svinnet planera dina inköp så att du kan äta upp den mat du köper hem. Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan. Konsumera mindre, framför allt av mat du inte behöver för näringens skull. Börja med det som känns enklast och ta sedan fler steg vartefter. 7#

8 Kött nöt, lamm, gris och kyckling Kött nöt, lamm, gris och kyckling är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött 6 per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag. Hälsa och kött Kött nöt, lamm, gris och kyckling - är vår viktigaste järnkälla och en bra källa till protein. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder behöver mest järn. I dag äter vi i snitt 180 gram kött och charkprodukter per dag, men för att täcka järnbehovet räcker det med 140 gram per dag. För män och äldre kvinnor räcker det med ännu mindre. Vi behöver inte heller så mycket protein som vi äter i dag. Ur hälsosynpunkt är det bra att dra ner på kött och charkprodukter. Det minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Miljö och kött Kött - nöt, lamm, gris och kyckling - påverkar miljön mer än de flesta andra livsmedel. De miljömål som påverkas är främst, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Ingen övergödning. Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer främst från djurens fodersmältning, från gödseln, från förändrad markanvändning och transporter. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15 25 kilo växthusgaser/kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Ekologisk kyckling kan dock orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt och gris är det däremot inte någon större skillnad. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Visste du att 1 kilo nötkött orsakar kilo växthusgaser 7, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet. att själva djurhållningen orsakar de största utsläppen av växthusgaser? Transporterna står för en mindre del av utsläppen. #8

9 Var djuren betar påverkar utsläppen av växthusgaser. Betesmarker och andra välskötta gräsmarker som sällan plöjs binder kol under lång tid och kan därför utgöra så kallade kolsänkor. De kan därmed minska utsläppen av växthusgaser. Vid förändrad markanvändning, till exempel när savanner omvandlas till betesmark eller regnskog huggs ner för att bereda plats för djurproduktion, kan däremot stora mängder växthusgaser frigöras. Den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen och energin som krävs för odling av foder bidrar också till utsläpp av växthusgaser. Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur transportsnålt kött och foder har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel i odlingen. Gris och kyckling föds upp på en högre andel spannmål än nötkreatur och får. I spannmålsodlingen används betydligt mer växtskydd än i odling av grovfoder, som kor och får huvudsakligen äter. Gris och kyckling men även nötkreatur får ofta sojafoder, vilket kräver stora mängder växtskyddsmedel vid odlingen. I ekologisk produktion används inte kemiska växtskyddsmedel. Hur stor skillnaden är mellan ekologisk och konventionell produktion kan dock variera. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i varmare länder. Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv I en del länder behöver betesmarkerna hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och den biologiska mångfalden. Kött från nötkreatur och får som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap öppna landskap vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. I Sverige kräver lagen att alla nötkreatur, med några undantag, betar utomhus en viss tid av året. I vissa länder kan köttproduktion vara negativt för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden regnskog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling. Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett rikt odlingslandskap eller ett rikt växt- och djurliv. Ingen övergödning Miljömålet Ingen övergödning påverkas av bland annat läckage av kväve och fosfor från jordbruksmarken. Utsläppen av gödande ämnen från uppfödning av djur beror på vilket foder och hur mycket djuren äter, det vill säga hur stor markåtgången är för foderproduktion och bete. Markåtgången och produktionen av stallgödsel är större vid nötköttsproduktion än vid produktion av gris- och fågelkött och kan därför orsaka större övergödande utsläpp per kilo kött. Hur stor den övergödande effekten blir av utsläppen beror även på vilken typ av jord odlingen sker på, om odlingsmarken ligger nära ett vattendrag och hur känsligt detta vattendrag är. Utsläppen av gödande ämnen påverkas av antalet djur som föds upp. Att minska sin köttkonsumtion kan därför bidra till miljömålet Ingen övergödning. 6 Jordbruksverkets statistik från 2005 över direktkonsumtion av kött och charkprodukter, exklusive färdigrätter. 7 Koldioxidekvivalenter. 9#

10 Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta fisk även i framtiden måste vi vara rädda om den fisk vi har. Därför är det viktigt att välja»rätt«fisk fisk som är fångad eller odlad på ett hållbart sätt. För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2 3 gånger i veckan. Hälsa och fisk Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också omega-3-fett som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det bra att äta 2 3 portioner fisk eller skaldjur i veckan och att välja olika sorter, både magra och feta. En portion motsvarar gram fisk. En del fisk kan innehålla miljögifter och är därför inte bra att äta för ofta ur hälsosynpunkt, se fisklistan. 8 Miljö och fisk Livsmedelsverkets rekommendation att äta cirka 300 gram fisk och skaldjur i veckan innebär en ökning jämfört med dagens konsumtion. Ur miljösynpunkt måste vi redan i dag ändra vårt sätt att konsumera fisk. Det blir ännu viktigare om konsumtionen ska kunna öka. De miljömål som främst berörs av fisket är Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Hav i balans samt levande kust och skärgård Bestånd En del arter hotas av utfiskning och det är därför viktigt att välja fisk som kommer från stabila bestånd, se fisklistan. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat. Det gäller till exempel torsk, där vissa bestånd är hotade. Numera står det ofta på förpackningen från vilket område torsken kommer och det går därmed att välja torsk från stabila bestånd. Fiskemetoder Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är exempel på selektiva redskap som inte heller 8 Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket. #10

11 Visste du att en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal över-gödning. Därför är det bra om vi varierar fiskvalet mer. att musslor är ett riktigt smart miljöval? Eftersom musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet kan musselodlingar till och med minska övergödningen av havet. att transporter från hamn till förädling och vidare till butik bara står för en liten del av utsläppen av växthusgaser när det gäller fisk? Den största delen kommer från bränslet till fiskebåtarna. skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad med metoder som tar hänsyn till havsmiljön. En del producenter informerar också om fiskemetoder, läs på förpackningen. Fråga gärna i affären om du är osäker. Odlad fisk och skaldjur Fisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/tropiska räkor. Odling av rovfisk, som lax och torsk, kräver dessutom att det fiskas stora mängder fisk till foder. Musslor däremot tar sin näring direkt från havet. Det gör att musselodlingar faktiskt kan minska övergödningen av haven. Miljömärkta fiskar och skaldjur I dag finns det två miljömärkningar i Sverige MSC (Marine Stewardship Council) och Krav. Läs mer om dem i faktarutan nedan. Miljömärkningen garanterar att fisken kommer från bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. I dag finns det inte så stort utbud av miljömärkt fisk, men utbudet ökar. Det finns också sorter som är bra även om de inte är miljömärkta, se fisklistan. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, energin som används i produktionen och från transporter. Generellt är utsläppen från fiskebåtarna störst medan transporterna från hamn till förädling och vidare till butik står för en mindre del. Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaser per kilo fisk än fisk från starka bestånd, eftersom det tar längre tid att fånga samma mängd fisk. Bränsleåtgången blir därmed större. Fiskemetoder där man aktivt drar redskapet, som bottentrålar, kräver mer bränsle och ger därför generellt större utsläpp av växthusgaser än redskap som långrev och nät. Fakta om miljömärkning MSC (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön. Krav: svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan. 11#

12 Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de är odlade och hur ömtåliga de är. Därför spelar det stor roll vad du väljer. En bra grundregel är att välja efter säsong, att tänka på transporterna och att gärna välja obesprutat. För hälsan är det bra att äta ungefär 500 gram frukt och grönt om dagen, gärna grova grönsaker och baljväxter eftersom de är extra rika på näring. Hälsa och frukt, bär, grönsaker och baljväxter Frukt och bär, grönsaker och baljväxter innehåller fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter och kan skydda mot vissa cancerformer och hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter är också en bra proteinkälla. En bra mängd är 500 gram frukt, bär, grönsaker och baljväxter per dag. Det är också bra att variera sorterna. Miljö och frukt, bär, grönsaker och baljväxter Bland frukt, bär, grönsaker och baljväxter finns en mycket stor variation mellan de bättre miljöalternativen och de sämre. Främst är det miljömålen och Giftfri miljö som påverkas. Utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser kommer främst från transporter, odlingen och användningen av gödsel. Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaser för frukt och grönt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka. Miljömål: Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter. Miljömål: Giftfri miljö Tänk på att långa transporter ofta orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja frukter, bär och grönsaker som har fraktats»transportsnålt«. Miljömål: Ät mer bönor, linser och ärter det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. Miljömål: Frukt, bär och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet! Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

13 Visste du att morötter orsakar betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än tomater? Därför kan det vara bra att byta ut tomaterna i salladen mot morötter ibland. att det finns växthus som värms upp med fossilfria bränslen? Sådana växthus släpper ut betydligt mindre växthusgaser än fossilt uppvärmda växthus. att Sverige är ett av de länder där det äts mest bananer i världen? I snitt äter vi 17 kilo bananer per person och år. Grova, tåliga grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker, som tomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland, vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kan också lagras under lång tid vilket gör att svinnet minskar, både i butiken och hemma. I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker, som gurka, tomater och sallad, ofta i växthus, vilket kräver mer energi än odling på friland. Hur mycket växthusodling påverkar klimatet beror dock på hur växthusen värms upp. De flesta växthus värms upp med fossilt bränsle, vilket ger betydligt större klimatpåverkan än växthus uppvärmda fossilfritt med till exempel spillvärme eller biogas. Cirka 80 procent av de svenska tomaterna odlas numera i växthus som värms upp fossilfritt, men för andra salladsgrönsaker är detta ännu inte så vanligt. Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. Baljväxter är rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser. Frukt och bär odlas främst på friland och utsläppen av växthusgaser kommer till största delen från transporter, kylförvaring och gödselanvändning. Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som ofta besprutas mest är bananer, citrusfrukt och vindruvor. Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktighet och insekter kan kontrolleras på ett annat sätt. 13#

14 Potatis, spannmålsprodukter och ris Potatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön, och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete eller liknande. Hälsa och potatis, spannmål och ris Potatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - och ris innehåller viktiga vitaminer och mineraler. Fullkornsvarianterna har också lågt glykemiskt index (GI), är rika på fibrer, järn och folat (folsyra) och kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer. Miljö och potatis, spannmål och ris Potatis och spannmålsprodukter pasta, bröd och gryn har låg påverkan på miljön jämfört med flera andra livsmedelsgrupper. Främst är det miljömålen och Giftfri miljö som påverkas. Ur miljösynpunkt är det därför bra att fortsätta att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete etcetera. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från odling och transporter. Vid odlingen är det användandet av gödsel, framför allt mineralgödsel, och plöjningen av marken som orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av att metangas frigörs från marken. Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan på klimatet än en portion potatis eller pasta. Eftersom odlingen av spannmål och potatis orsakar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser får utsläppen från transporter relativt stor effekt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj gärna potatis som har fraktats»transportsnålt«. Långa transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse. Miljömål:, Giftfri miljö Välj gärna potatis, spannmålsprodukter och ris som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis. Pröva att variera riset med pasta, matvete, mathavre eller liknande. Miljömål:, Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. #14

15 Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Generellt används det mer växtskyddsmedel vid odling av ris än vid potatis odling. Minst växtskyddsmedel används i spannmålsodling. Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur bland annat beror på odlingsteknik och klimatfaktorer. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. När det gäller potatis är det i använder man i Sverige inte kemiska medel för att förhindra groning vid lagring av potatis. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel, vilket är positivt för miljömålet Giftfri miljö. Det kan dock vara ett problem framför allt vid potatisodling eftersom en del av skörden riskerar att bli förstörd på grund av angrepp. Det gör att svinnet vissa år kan bli betydligt större än vid konventionell potatisodling.

16 Matfett De fetter som ingår i oljor, margariner, matfettsblandningar och smör påverkar miljön olika mycket. Rapsolja och olivolja är fetter som är bra ur både miljö- och hälsosynpunkt. Hälsa och matfett Matfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, till exempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytande margariner och lättmargariner gjorda på rapsolja innehåller mycket omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra ur hälsosynpunkt. Även olivolja innehåller mycket omättat fett. Margariner är också några av våra viktigaste D- vitaminkällor. Smör och palmolja innehåller mycket mättat fett och lite omättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Visste du att mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog? Det påverkar både klimat och växt- och djurliv negativt. att smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja? Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas. Miljö och matfett Matfetter påverkar främst miljömålen Begränsad klimat- påverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till viss del Ett rikt odlingslandskap. Utsläppen av växthusgaser kommer främst från förändrad markanvändning, användningen av gödsel i odlingen, energin som används i produktionen och transporter. Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit regnskog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser. När så sker har palmolja betydligt större påverkan på klimatet än raps- och olivolja. Det finns nu en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt, men de är fortfarande få. Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas. Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. #16

17 Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan Minska användandet av palmolja, som finns i en del matfetter, eftersom det är sämre för hälsan och även för miljön. Läs på innehållsförteckningen och välj hellre sorter med rapsolja. Miljömål:, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. Giftfri miljö Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Hur miljön påverkas beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I rapsodling används generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i oliv- och oljepalmsodling, och de medel som används är också ofta mindre giftiga. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. Det kan dock leda till att avkastningen blir lägre. Ett rikt växt- och djurliv och ett rikt odlingslandskap Rapsodling är en bra så kallad omväxlingsgröda till spannmål, vilket ger variation i odlingen och på så sätt kan bidra till ett rikt odlingslandskap. Genom att växla mellan olika grödor minskar också sjukdoms- och skadeangreppen, vilket gör att användningen av växtskyddsmedel kan begränsas. Pollinerande insekter som bin och humlor kan också gynnas av rapsodling, förutsatt att den inte besprutas med insektsmedel under blomningstiden, vilket är förbjudet i Sverige. Rapsodling kan därför bidra till ett rikt växt- och djurliv. Olivträd och oljepalmer odlas ofta i stora ensidiga intensivodlingar. Odlingssättet och användningen av växtskyddsmedel gör att jorderosionen blir stor, vilket är negativt för växt- och djurlivet. I en del länder, där betesmarkerna behöver hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och därmed den biologiska mångfalden, bidrar nötkreatur som betar ute till miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Indirekt kan därför smör bidra till båda dessa miljömål. 17#

18 Vatten Till skillnad från i många andra länder har vi i Sverige tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen. Att välja förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning, även om belastningen är relativt liten. Hälsa och vatten Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka minst 1,5 liter per dag, utöver den vätska vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt, ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten. Miljö och förpackat vatten Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Främst är det miljömålet Begränsad klimatpåverkan som påverkas. Samtidigt har vi utmärkt kranvatten och valet av förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning. Produktion och transporter står för de största utsläppen av växthusgaser när det gäller förpackat vatten. En stor del av utsläppen av växthusgaser kommer från transporter. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen. Utsläppen kommer från tillverkningen av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering. Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Även förpackningens storlek påverkar utsläppen. Därför ger en 1,5 liters PET-flaska som återvinns lägre utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per liter dryck. Det förutsätter dock att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större flaskstorlek leder till ökad konsumtion. Visste du... att vi svenskar dricker ungefär 27 liter förpackat vatten per person och år? Det är mer än dubbelt så mycket som för tio år sedan. Men vi dricker ännu mer läsk cirka 75 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten ett bättre val för både hälsan och miljön. Vill du välja smart för miljön och hälsan? Välj i första hand kranvatten det har hög kvalitet och är dessutom billigt. Miljömål: Om du köper förpackat vatten, tänk på att långa transporter kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än korta. Även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja vatten som har fraktats»transportsnålt«. Miljömål: Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. #18

19

20 Miljösmarta kostråd i korthet Kött nöt, lamm, gris och kyckling Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker. Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Fisk och skaldjur Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista 9. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav. Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter. Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka. Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter. Några av de matval som kan få stor effekt är: Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk. Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong. Det är också viktigt att tänka på följande: Försök att minska svinnet planera dina inköp så att du kan äta upp den mat du köper hem. Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan. Konsumera mindre, framför allt av mat du inte behöver för näringens skull. Börja med det som känns enklast - och ta sedan fler steg vartefter. 9 Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Förslag anmält till EU 1 Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter

Läs mer

Frihandel får inte gå före miljömål

Frihandel får inte gå före miljömål Frihandel får inte gå före miljömål Är det rimligt att en tomat producerad i ett uppvärmt växthus i Holland i december är billigare än en svensk tomat som mognat i ett soluppvärmt växthus i augusti? Kostnaden

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

SMART MAT. En stor fråga. Av: Malin Roux och Åsa Helg

SMART MAT. En stor fråga. Av: Malin Roux och Åsa Helg et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever SMART MAT En stor fråga Av: Malin Roux och Åsa Helg 1 SMART MAT en stor fråga Vad ska vi ha till middag? En vanlig fråga med många svar. Vi har alla olika relationer

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Barnens bästa bord Riksdagen har gett uppdrag till:

Barnens bästa bord Riksdagen har gett uppdrag till: Barnens bästa bord Riksdagen har gett uppdrag till: Hanna Sepp Karina Birch Hållbara och näringsriktiga pedagogiska måltider Naturvårdsverket Folkhälsoinstitutet Skolverket Kommuner Miljökvalitetsmål Folkhälsomålen

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Klimatpåverkan från skolmåltider

Klimatpåverkan från skolmåltider Klimatsmarta måltider Klimatpåverkan från skolmåltider Livsmedelskedjans klimatgasutsläpp har beräknats stå för ca 5 % av de totala klimatgasutsläppen i Sverige, vilket gör vår livsmedelsförsörjning till

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen

Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen Hensyn till miljö och bärkraft i kostanbefalninger til befolkningen Monika Pearson, Nutritionist, Dr Med Vet mope@slv.se, www.livsmedelsverket.se Norsk Forening for Ernaeringsfysiologer, NIH Oslo, 30 nov

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Klimatsmart & ekologisk mat

Klimatsmart & ekologisk mat Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL.

VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. VI ARBETAR FÖR ATT FLER SKA SERVERA EKOLOGISK OCH KLIMATSMART MAT I RESTAURANG & STORHUSHÅLL. Informationscentrum för Ekologiska Produkter Informationsmaterial Kursverksamhet Studiebesök Rådgivning Marknadsutveckling

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror Hållbar konsumtion av jordbruksvaror hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor? Dagens svenska konsumtion av kött orsakar cirka tio procent av den svenska befolkningens klimatpåverkan. Om Sveriges

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman

DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket. EkoMatCentrum Eva Fröman DEN HÅLLBARA MÅLTIDEN Mat, klimat och ekologi ger ekonomi i köket EkoMatCentrum Eva Fröman EkoMatCentrum Mimi Dekker Eva Fröman Ekomatsligan & Lilla Ekomatsligan Föreläsningar och kurser om mat, klimat

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Fiskkonserver. Willys rekommenderar: 1. Konserverade nordiska odlade blåmusslor. 2. Svenska sardiner.

Fiskkonserver. Willys rekommenderar: 1. Konserverade nordiska odlade blåmusslor. 2. Svenska sardiner. Fiskkonserver Musslor är bra mat eftersom de lever på plankton i havsvattnet. Detta gör att de faktiskt hejdar övergödningen haven. Svenska sardiner är egentligen inga sardiner utan skarpsill i tomatsås.

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Livsmedelsverkets remiss om svenska kostråd

Livsmedelsverkets remiss om svenska kostråd 1(7) YTTRANDE 2015-01-30 Dnr 4.5.17-13346/2014 Enheten för handel och marknad Katarina Johansson Tfn: 036-15 50 16 Mobilnr: 070 340 13 66 E-post: tina.johansson@jordbruksverket.se Livsmedelsverket Rådgivningsenheten

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 V. 34 18-22/8 *Köttbullar m pasta *Korv stroganoff m bulgur. Orientalisk fisk m kokt potatis. *Gulaschsoppa m gräddfil, mjukt bröd. Solskenslasagne.

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig Hitta ditt sätt Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig Livsmedelsverket april 2015 www.livsmedelsverket.se Grafisk form: Kärnhuset Foto: Karlberg media AB, Johnér, Scandinav, Folio. Tryck: Lenanders

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer