Klimatsmart & ekologisk mat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatsmart & ekologisk mat"

Transkript

1 Klimatsmart & ekologisk mat Frågor och kommentarer att använda i undervisningen 1

2 Ät dig till en bättre värld! Det finns ett samband mellan det som händer i världen och det vi lägger på vår tallrik. Medvetenheten om matens betydelse för miljön och klimatet har ökat. Mat har givetvis stor betydelse för vår hälsa. Mat är också samvaro, upplevelse, kultur, tradition, ekonomi, solidaritet och rättvisa. Ett ämnesöverskridande område där var och en av oss kan vara med och påverka för oss själva och för vår omvärld. Klimatsmart och ekologisk mat i kommunens kök I Sundsvalls kommun har frågan fått ett allt större utrymme och andelen ekologiskt har ökat i kommunen det senaste året. Det finns en önskan från köken i skolorna att matens betydelse för vår miljö uppmärksammas även pedagogiskt. Den här foldern med tillhörande bordspratare och tallriksunderlägg är ett kortfattat material som kan användas för att ta upp frågan om maten och miljön i klassrummet och i matsalen. Klimatsmart och ekologiskt i klassrum och matsal I den här foldern hittar du förslag på frågeställningar att jobba med för att öka kunskaperna och förståelsen för matens miljöpåverkan. Till foldern finns material som bordspratare och tallriksunderlägg som kan användas i matsalen och i undervisning för att starta diskussioner kring matens miljöpåverkan. Förhoppningsvis väcker det även tankar och idéer för hur vi tillsammans kan fortsätta minska miljöpåverkan från maten. Frågeställningarna börjar med Visste du att och handlar om att: Släng så lite mat som möjligt Prova vegetariskt Välj ekologiskt Välj grönsaker efter säsong Efter varje Visste du att. finns frågor att fundera på. Förhoppningsvis leder de vidare till ökad nyfikenhet på mat och hur maten påverkar oss och världen. Till frågorna finns korta kommentarer som ni pedagoger eller måltidspersonal kan ta hjälp av om ni känner att det behövs. 2

3 Släng så lite mat som möjligt! Här finns några frågeställningar kring det stora svinnet av mat. Visste du att. I Sverige lägger en barnfamilj mat för ca 600 kr per månad i soptunnan. Hur mycket pengar blir det på ett år? Vad skulle du använda de pengarna till? Kommentar: Ungefär var fjärde matkasse som köps hem slängs i soporna. Det blir ca kr på ett år. Det är en onödig miljöbelastning och slöseri med pengar. Blast och annat som vi inte kan äta går bra att slänga (kompostera eller röta), men mycket mat slängs som vi skulle kunna äta om vi hanterat den annorlunda. Det kan vara bra att storhandla och köpa storpack men det kan även leda till att vi köper hem mer än vi kan äta upp. Planera inköp och matlagning, ta lagom stor portion, gör i ordning matlådor som enkelt kan värmas upp senare, frys in och laga nya maträtter på rester och det som finns i skafferiet är några sätt att minska matsvinnet. För de 7200 kronorna som blir över hittar en barnfamilj säkert många hål som behöver fyllas. I Sverige slänger storkök i genomsnitt 20 % av maten Hur mycket mat slängs på din skola? Vad kan du göra för att minska svinnet av mat? Kommentar: Det slängs mycket mat i våra skolor. Det är en onödig miljöbelastning och slöseri med pengar som skulle kunna användas bättre. Flera skolor i kommunen jobbar redan aktivt för att minska matsvinnet. Bosvedjeskolan är ett exempel på skola som jobbat aktivt med frågan och lyckats minska mängden mat som slängs. Kökspersonalen är viktig i arbetet. Det är de som mäter hur mycket som slängs och visar det för eleverna. Tillsammans kan skolan göra en hel del. I Fränsta mätte några elever matsvinnet och märkte att det slängdes mer mat när det var populära maträtter. Eleverna tog alltså för sig mer än de orkade äta upp. Det kan vara många olika aspekter som spelar in på hur mycket mat som slängs; matmiljön, lämna mat för att hinna ut på rasten, tar för stora portioner etc. Hur ser det ut på er skola? 3

4 Mat som är märkt med ett bästföredatum går oftast att äta även en tid efter datumet passerat Hur vet du om maten går att äta eller inte? Vad kan du göra för att inte slänga mat i onödan? Kommentar: Med bra planering äts maten upp innan den blir dålig. Många tittar slaviskt på datumstämpeln och slänger allt med utgånget datum. Det behövs kunskap om hur man använder sina sinnen för att avgöra om maten är dålig eller inte. Men det behövs också kunskap om vilka faror gammal mat kan medföra t.ex. är det svårt att känna på lukten om en ärtsoppa eller ris-a-la-malta är dålig. Mjölk och kött kan man däremot bedöma på lukten. Det finns flera sätt att förlänga matens hållbarhet Hur många olika sätt kommer du på som förlänger matens hållbarhet? Vilka av dem kan ni använda hemma? Kommentar: Rätt förvaring och hantering förlänger matens hållbarhet. Här kan det vara bra att fundera på hur länge olika typer av livsmedel håller i rumstemperatur, i kylen eller frysen. Fundera på vilka olika metoder som används för att förlänga matens livslängd t.ex. frysa in, torka, lägga in, syra, sylta, konservera, tillsätta konserveringsmedel etc. 4

5 Mat och klimat Här finns några frågeställningar kring i huvudsak matens klimatpåverkan. Visste du att. Vad du väljer att äta har mycket större påverkan på klimatet än hur långt maten har transporterats eller hur det förpackats. Vilken grönsak påverkar klimatet mest, tomat eller morot? Vad är det som gör skillnaden? Kommentar: Den största klimatpåverkan sker vid produktionen av livsmedel. Kött, fisk och växthusodlade grönsaker kräver mycket energi och släpper därför ut mycket växthusgaser. Spannmål, potatis, baljväxter och frilandsodlade grönsaker kräver inte så mycket energi vid odling, därför blir klimatpåverkan mindre. Alltså påverkar tomater klimatet mer än morötter. Morötter odlas på friland som inte kräver inte så mycket energi. All växthusodling däremot kräver mycket energi. I Sverige och norra Europa odlas tomater i växthus. Ett kilo tomat, gurka eller sallad kan ha större klimatpåverkan än ett kilo griskött. Hur stor klimatpåverkan från växthusodlade grönsaker är beror på hur växthuset är uppvärmt, t.ex. om det är olja eller biobränsle. 25 Koldioxidutsläpp från olika matprodukter jämfört med att åka bensinbil 1 mil Kg Co 2 -ekv/kg produkt Nötkött Ost Griskött Kyckling Balljväxter Tomat Morot Ris Matvete Potatis Mineralvatten Kranvatten Bensinbil 1 mil Tabellen visar ett medeltal av flera undersökningar på koldioxidutsläpp från varje produktgrupp. Variationen kan vara stor, t.ex. kan utsläppen för ett kilo tomat variera mycket, det beror främst på hur växthuset är uppvärmt.. 5

6 En vegetarisk rätt påverkar klimatet hälften så mycket som en kötträtt gör Vad är det som gör att en kötträtt påverkar klimatet så mycket mer än en vegetarisk rätt? Utifrån dagens meny och salladsbord, hur väljer du för en klimatsmart och hälsosam måltid? Kommentar: Att producera kött är mycket resurskrävande. Ca 70 % av den odlade marken används till att producera djurfoder. Det går åt ca 10 kg vegetabiliskt foder för att få fram ett kilo kött. Allt det fodret ger en klimatpåverkan som räknas in i köttproduktionens klimatbelastning. Djuren påverkar även klimatet när de föds upp, det går åt mycket vatten och energi för djuren skötsel mm. Betande/idisslande djur som får och kor fiser och rapar metangas, som är en tio gånger starkare växthusgas än koldioxid. Mycket av det som blir foder till grisar, höns och kor skulle kunna bli mat direkt till oss människor. Kor och får som föds upp på gräs påverkar klimatet mindre än de som föds upp på kraftfoder med spannmål och sojamjöl. Människor kan inte äta gräs, men spannmål, majs och sojabönor kan vi äta. Den största skillnaden man kan göra för klimatet är att ibland välja vegetariskt eftersom kött har så mycket större klimatpåverkan. Att välja klimatsmart och hälsosamt handlar i första hand om att välja mindre kött och mera grönt. Välj mer grövre grönsaker och baljväxter än växthusodlade grönsaker. Idag äter vi mer än 50 procent mer kött per person jämfört med 1990 Hur påverkas regnskogen av vår ökade köttkonsumtion? Det finns proteinrik mat från växter som kan ersätta en del av köttet. Vilka hittar du på lunchmenyn och salladsbordet? Kommentar: Konventionellt uppfödda köttdjur äter en hel del kraftfoder gjort på sojaprotein. En stor del av sojabönorna odlas på mark där regnskog skövlas. Ju mer vi ökar vår köttproduktion desto mer regnskog skövlas. Sojaodling kräver även mycket bekämpningsmedel. Svenska kor kan alltså påverka regnskogen vid ekvatorn. De köttdjur som får beta och föds upp på i huvudsak gräs bidrar till att landskapet hålls öppet och det ger en ökad biologisk mångfald. Vilket kött man väljer spelar alltså stor roll för miljön och klimatet. Baljväxter som bönor, linser och ärtor är mycket proteinrika och om man kombinerar baljväxter med olika sädesslag blir behovet av fullvärdigt protein 6

7 tillgodosett. Baljväxter innehåller även mineraler, spårämnen, B-vitaminer och en massa fibrer. Jämför gärna förpackningar av olika livsmedel för att se hur mycket av olika ämnen de innehåller. En portion potatis ger hälften så stora klimatutsläpp som en portion ris Vad är det som gör att ris påverkar klimatet mer än potatis? Kommentar: Det finns olika sorters ris. De mesta riset som odlas är olika sorter av sumpris som odlas i vattendränkta fält. Dessa fält släpper ut metangas, vilket är en starkare växthusgas än koldioxid. Visste du att. Här finns några frågeställningar kring ekologisk mat. Vi får i oss mindre bekämpningsmedel när vi äter ekologisk mat Vad menas med ekologiskt producerad mat? Vilka märken visar att maten är ekologisk? Kommentar: I den ekologiska odlingen använder man inte konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Fodret till djuren produceras i huvudsak på den egna gården. Det är också viktigt att djuren får vistas utomhus och att de får utlopp för sina naturliga beteenden. Ett ekologiskt lantbruk är beroende av ekologiska processer, biologisk mångfald och kretslopp som är anpassade till lokala förhållanden, snarare än användningen av insatsämnen som har oönskade effekter. Här presenteras tre vanliga miljömärkningar för mat: svenska KRAV-märket, europeiska märket för ekologisk produktion, och MSC (Marine Stewardship Council) som står för hållbart fiske. Fler märkningar finns på miljosmartmat.se/miljoemaerken-foer-livsmedel 7

8 Det sprids mindre gifter i naturen när maten odlas ekologiskt Vad menas med biologisk mångfald? Hur påverkar ekologiskt lantbruk naturens mångfald? Kommentar: Med biologisk mångfald menas att naturen har många olika arter. En hög biologisk mångfald gör ett ekosystem mer stabilt så det tål mer påfrestningar utan att balansen rubbas. Både bekämpningsmedel och konstgödsel påverkar mångfalden. Bekämpningsmedlen tar död på vissa arter och påverkar reproduktionen hos andra. Gödsling stör balansen genom att det gynnar några få arter. En näringsfattig äng innehåller många arter medan på en gödslad äng tar några få arter över. Naturbeteskött bidrar till ökad biologisk mångfald. Tramp från betande djur gör att det bildas flera olika mikromiljöer som gör det möjligt för fler arter att växa där. Bete hindrar snabbväxande arter att ta över ett område. En hage där betet upphör växer snabbt igen av sly och mikromiljöerna för örter och insekter försvinner. En artrik hage förvandlas till ett artfattigt buskage. Klimatförändringarna är ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Många arter försvinner när klimatet förändras. Förändringarna går så fort att många arter inte hinner anpassa sig eller hitta nya miljöer att leva i. Vid ekologisk odling används ingen konstgödsel Vad menas med konstgödsel? Hur påverkar tillverkningen av konstgödsel klimatet? Kommentar: Konstgödning, mineralgödsel, handelsgödsel, är gödsel framställd av industriellt behandlade mineral. NPK är en typ av handelsgödsel som består av en blandning salter, med framförallt kväve, fosfor och kalium. Kvävet fixeras från luften och det är en väldigt energikrävande process. Ofta kommer energin från förbränning av fossila bränslen, vilket vi vet bidrar till ökad växthuseffekt. (Fosfor är en ändlig naturresurs som behövs i alla levande organismer. Därför är det viktigt med fungerande kretslopp av fosfor. ) 8

9 Som konsument har du makt att påverka klimatet På vilket sätt har du makt att göra något åt klimatet? På vilket sätt får dina val effekt på klimatet? Kommentar: När du väljer att handla mer ekologisk mat, mer vegetabilier och mindre kött, påverkar det affären. Den som handlar in varorna blir medveten om att kunderna vill ha annorlunda varor och kommer då att påverka grossisten att skaffa sådana. Detta sprids till producenterna och därmed ökar det ekologiska jordbruket eftersom det går att sälja produkterna. Större ekologisk produktion gör att priset per vara sjunker. Visste du att. Här finns några frågeställningar kring att äta efter säsongens utbud. Grönsaker har bättre kvalitet och ett lägre pris när det är säsong för just de grönsakerna Vad är det som gör att säsongens grönsaker har bättre kvalitet och är billigare? Kommentar: Kvaliteten är som bäst på nyskördade grönsaker som fått utvecklas klart på sin odlingsplats. Tillgången är störst för säsongens grönsaker och det gör priset lägre. Svenska morötter har säsong året runt? Hur kommer det sig? Morötter växer ju inte på vintern. Känner du till några andra svenska grönsaker eller frukter som har säsong året runt? Kommentar: Rätt förvarade håller sig morötter fräscha fram tills det är dags att skörda nya morötter. Det finns även olika sorters morötter där vissa är bäst att äta upp snabbt medan andra klarar att lagras under längre tid. Vitkål, rödbetor och palsternacka är exempel på några andra grönsaker som håller sig färska länge om de förvaras rätt 9

10 Frilandsodlade grönsaker påverkar klimatet mindre än växthusodlade grönsaker Vad menas med frilandsodlade grönsaker? Vilka hälsovinster ger frilandsodlade grönsaker? Kommentar: Grönsaker som odlas på friland odlas öppet utan växthus och utan tillförd energi. Det gör att klimatpåverkan inte blir så stor jämfört med växthusodlade grönsaker. Här på våra breddgrader är det bara grövre grönsaker som t.ex. morötter, vitkål, grönkål, kålrot och broccoli som kan odlas på friland. Dessa grönsaker innehåller mer fibrer, vitaminer och andra näringsämnen än tomat, sallad och gurka. Det är på hösten som tillgången är störst för svenskt frukt och grönt Vilken tid på året är det svårast att få tag på svenskodlat? Varifrån är det bäst att ta färska råvaror under den tiden? Kommentar: I mars - april, när det gått ett tag sen förra odlingssäsongen och den nya inte kommit igång finns det bara ett fåtal svenska råvaror att få tag på. För att minska utsläppen från transporter är det bäst att ta färsk frukt och grönt från Europa. Tänk närmast odlat. Av transporterna är det tåg och fullastade båtar som ger minst utsläpp. Med dessa transportalternativ kan råvarorna färdas ganska långt utan större klimatpåverkan. Flygtransporter däremot släpper ut mycket växthusgaser. Tyvärr syns det inte på varorna hur de är transporterade. Krav och Svenskt sigill jobbar för att ta fram en klimatmärkning av mat. Tills den är klar får man använda sunt förnuft. Är det en väldigt känslig färsk vara (kort hållbarhet i kylskåp) och den kommer väldigt långt bort ifrån, ja, då är den antagligen flygfraktad, till exempel sockerärtor från Sydafrika. 10

11 Fördjupning och utbildningsmaterial Folkhälsoguiden S.M.A.R.T-mat För er som vill fördjupa er i matens miljöpåverkan finns S.M.A.R.T, ett färdigt koncept med utbildningsmaterial. S.M.A.R.T-konceptet är framtaget av Centrum för folkhälsa och tillämpad näringslära. Konceptet bygger på hur genomsnittssvensken äter i dag och ger förslag på justeringar för bättre miljö och hälsa. Kostrekommendationerna bygger på tallriksmodellen och är tänkt att kunna passa den breda allmänheten. Det är alltså inte ett koncept endast för några få aktivister. Utbildningsmaterialet finns på: Livsmedelsverket miljöanpassade kostråd Livsmedelsverkat jobbar för att ta fram miljöanpassade kostråd. Deras förslag ligger väldigt nära S.M.A.R.T - konceptet. På Livsmedelsverkets hemsida finns bra och faktaspäckade rapporter, bland annat rapporten På väg mot miljöanpassade kostråd. Det finns också mer kortfattat informationsmaterial i Miljösmarta matval, se länkarna nedan. livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf milj%c3%b6smarta_matval_nov2009.pdf Fakta om fisk och miljö finns här: Världsnaturfonden - mat på hållbar väg Världsnaturfonden har utbildningsmaterialet Mat på hållbar väg om matens miljöpåverkan. Det finns olika delar riktat till olika åldersgrupper. Det materialet hittar ni om ni följer den här länken: 11

12 12 Kontakt: Anna Hassani Nordqvist, Miljökontoret Telefon: E-post: Du som har använt det här materialet i undervisningen hör gärna av er och berätta hur det fungerat. Produkton: Miljökontoret, layout/tryck: Kontorsservice. 2010

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Förslag anmält till EU 1 Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket Presentationen fokuserar på följande: Vad är matsvinn? Varför är det ett problem?

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET En enkel guide för dig som vill göra och äta gott Var klimatsmart! Släng inte mer än du behöver. Laga god mat på rester! 1 Vad är matsvinn? Matsvinn är livsmedel som framställs

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg

Tema mat FAMILJER. 2012 08 21 Anna Wahlberg Tema mat FAMILJER 2012 08 21 Anna Wahlberg Dagordning 18.00 19.00 Föreläsning 19.00 19.20 Uppföljning Hemester & Livsstilsprofilen 19.20 19.50 Förbättra recepten 25% med Anna R 19.50 20.00 Paus 20.00 20.20

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har

Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har Foldern med Livsmedelsverkets förslag till miljösmarta matval har tryckts upp genom ett samarbete mellan tankesmedjan Dyrare mat, nu!, Hållbart ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Dyrare mat, nu! har

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Mat, mat, mat? En fråga för WFD! SAMMANFATTNING AV FÖRELÄSNING I GÖTEBORG UTBILDNINGSDAGAR FÖR SKOLMÅLTIDSPERSONAL OCH PEDAGOGER Arrangör: Skolmatsakademin Endast text, bildmaterialet är borttaget. Helene.Wahlander@ped.gu.se Tel 031-786

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun? Anna Sperl Jönköpings kommun, Miljökontoret 28 november 2013 Innehållsförteckning 1.0 Introduktion... 3 2.0 Bakgrund... 3 3.0 Mål och syfte... 4 3.1

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Datum 2011-05-19 Brevnr/Diarienr Sida 1 Handläggare: Eva Södergård Bildningsförvaltningen Kostenheten Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Avser de kommunala köken,

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun

Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Mat- och måltidspolicy med övergripande mål och riktlinjer för Avesta kommun Avser de kommunala köken, om inte annat anges. Policy Matgästerna serveras hälsosam och säker mat av hög kvalitet och med stor

Läs mer

www.klimatsmartmat.net Ett kök med hjärna och hjärta.

www.klimatsmartmat.net Ett kök med hjärna och hjärta. www.klimatsmartmat.net Ett kök med hjärna och hjärta. Små förändringar som gör skillnad Klimatsmarta tips att tänka på I restaurangköket lagas mat till många personer varje dag och det finns all anledning

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries

Minskat matsvinn. Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Minskat matsvinn Hållbara måltider i Örebro län 2015.03.30 Elsa Fries Min resa Hemma i köket HR 2005 Ekocafét Kock, fiskeboda Kostvetarprogrammet, Uppsala Universitet Uppsala Nya Tidning Elsas hälsa Dyraremat,nu!

Läs mer

Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se

Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se Miljöresurs Linné Ideell förening, bildades 1991 Fokus på miljövänlig mat! Har idag ca 90 medlemmar:

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017

Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel. Januari 2017 Undersökning om matsvinn i ICAs kundpanel Januari 2017 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel har funnits sedan 2011, under 2015 gjordes en uppdatering för att rekrytera in nya kunder och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-06-22 ( 114) F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN LÄRARHANDLEDNING Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får undersöka samband mellan vad vi äter och påverkan på klimatet. Eleverna

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat

Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Höstmatsedel äldreomsorgen Kyld mat Vecka 43 har vi en temavecka som vi kallar: EKOLOGISKA VECKAN Vecka 42-49, 2012 Under vecka 43 kommer måltiderna att innehålla så många ekologiska livsmedel som vi har

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många Klimatpåverkan från 8 skolmåltider inklusive alternativ rätt där vissa råvaror bytts ut Lathund för aktiva råvaruval ur klimatsynpunkt

Läs mer

BLEKINGES MILJÖMÅLTID Ekologisk mat

BLEKINGES MILJÖMÅLTID Ekologisk mat BLEKINGES MILJÖMÅLTID logisk mat Konsumtion Allt vi människor gör påverkar miljön på något sätt. Maten du äter och kläderna du har på dig får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft,

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt

Läs mer

En finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el

En finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el I Prova att byta ut riset mot svenskt ris, dvs matvete, matkorn, matdinkel, mathavre och korngryn. En finansiering från Naturskyddsföreningen är möjligtack vare försäljning av Bra miljöval el Författarna

Läs mer

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.

Läs mer