SMART MAT. En stor fråga. Av: Malin Roux och Åsa Helg

Transkript

1 et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever SMART MAT En stor fråga Av: Malin Roux och Åsa Helg 1

2 SMART MAT en stor fråga Vad ska vi ha till middag? En vanlig fråga med många svar. Vi har alla olika relationer till mat och tankar om vad vi bör äta.»du blir vad du äter«har du säkert hört någon gång. Mat påverkar hur vi mår. Oavsett om vi gillar att stå i köket eller inte är maten en viktig del av våra liv. Vad vi äter påverkar vår miljö och vår hälsa. Våra livsmedel har jämförelsevis blivit billigare under de senaste årtiondena. Utvecklingen har gått mot större matindustrier och mindre initiativ slås ut. Vad har storskaligheten fått för konsekvenser för hälsa och miljö? Är det rimligt att frukt och växthusodlade tomater som forslats långa sträckor är billigare än svenskodlade frukter och grönsaker? Hur kan vi äta klimatsmart? Materialet du håller i din hand består av två delar. Första delen är tänkt att skapa diskussion om matval och olika livsmedels påverkan på hälsa och miljö. Här finns förslag på övningar och diskussionsfrågor som ska göras före, under och efter besök på en livsmedelsbutik. Några av frågeställningarna besvaras i andra delen av materialet. Den andra delen består av»livsmedelsverkets miljösmarta matval«som vi i projekt Gränslöst skolmaterial valt att lyfta fram. Livsmedelsverket gjorde ett gediget arbete under tre år för att ta fram miljösmarta kostråd. Bakgrunden var en proposition som visar att den svenska matproduktionen står för cirka 20 till 25 procent av Sveriges växthusgaser. Livsmedelsverket fick därför i uppdrag att ta fram underlag och informera konsumenter om hur de kan bidra till olika miljömål.»livsmedelsverkets miljösmarta matval«bygger på faktaunderlag från bland annat forskare vid Centrum för uthålligt lantburk vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Fokus i materialet är våra vanligaste livsmedels miljöpåverkan. Innan kostråden antogs skulle EU-kommissionen kontrollera att råden inte stred mot EU-lagstiftning. EU-kommissionen och Rumänien ansåg att förslagen uppmuntrade svensk mat framför matvaror från andra länder och livsmedelsverket fick därför backa och råden finns inte med bland informationen som idag finns på Livsmedelsverkets hemsida om mat, miljö och hälsa. Det är många kloka råd och vi tycker att det är synd att inte använda dem. Därför har vi i den andra delen av materialet lagt in den omarbetade versionen av kostråden 2»Miljösmarta matråd från Livsmedelsverket«. Vi tycker råden är värda att spridas. 1 En sammanhållen klimat- och energipolitik. 2 Efter Livsmedelsverkets ombearbetning efter kommentarer från Kommissionen och Rumänien (001) 2

3 1. HÅLLBAR MAT MED ÖVNINGAR HÅLLBAR UTVECKLING Omsorg om människor och miljö är idag en allt större fråga i arbetet för en hållbar utveckling. Våra val av produkter och våra olika beteenden får konsekvenser på det sociala och miljömässiga området. Enligt Bruntlandkommissionen innebär hållbar utveckling»en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov«. För att skapa en hållbar utveckling krävs en helhetssyn. Det behövs ett samspel mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Detta gäller även för matproduktion. MATEN SPELAR ROLL Mat har alltmer hamnat i fokus i diskussioner som rör hållbar utveckling. Exempel på områden som diskuteras är mat och gifter, övergödning i jordbruket, djurhållning, och inte minst mat och klimatpåverkan. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från det vi äter. Med det menas de utsläpp av växthusgaser som livsmedlen ger upphov till på sin väg från produktion tills dess att maten hamnar på våra tallrikar. Sverige har tagit fram 16 miljömål 3. Sex av dessa mål har särskild betydelse för mat och livsmedel då dessa områden påverkar miljön genom exempelvis övergödning, utfiskning och användning av växtskyddsmedel. Förutom att vi kan välja bort mat som ger negativa konsekvenser kan de val vi gör i matbutiken också bidra på ett positivt sätt till exempelvis odlingslandskapet och den biologiska mångfalden. Vad vi äter påverkar inte bara klimatet och vår hälsa utan också förutsättningarna för ett livskraftigt, småskaligt jordbruk i Sverige och i andra delar av världen. Utvecklingen har gått mot en mer globaliserad och marknadsanpassad matindustri. Småskaliga jordbruk och initiativ försvinner på bekostnad av storskalig matproduktion. De val vi gör i butiken spelar alltså roll

4 De val vi gör i butiken spelar roll att ta reda på innan ni går till butiken: 1. Det finns många märkningar. Läs på om några av dem. Ta reda på vad Svanen, KRAV, Fairtrade, Svenskt sigill eller Rainforest Alliance betyder. 2. Vad betyder GMO? Vilka olika sorters produkter kan genmodifieras? 3. Vad betyder egentligen»ekologiskt«? Betyder alla»ekologiska«märkningar samma sak? Extrauppgift Vilken märkning är»starkast«? Jämför några märkningar inom samma område, t.ex. Fisk Kaffe 4

5 De val vi gör i butiken spelar roll att ta reda på i butiken: 1. Märkesbingo. Kopiera och klipp ut bingobrickan från s. 6 så att ni har varsin. Din uppgift är att vara den första i gruppen som hittar en produkt med varje märkning. Para ihop produkten med märkningen på brickan. Vem hittar alla nio märkningarna först? 2. Ta reda på vad de olika märkningarna betyder. Finns det lappar uppsatta med information om märkningen? Står det på produkten vad märkningen innebär? Vet personalen vad de olika märkningarna betyder? 3. Jämför priserna på varor inom minst fem olika kategorier (t.ex. olika sorters kaffe, frukostflingor eller mjölk). Vilka prisskillnader finns mellan de märkta produkterna och de som inte har någon märkning? 4. Leta»fuskare«. Vilka smygmärkningar kan ni hitta? Alltså produkter som heter saker som»naturlig«eller»green«utan att det finns några tydliga märkningar eller förklaringar till hur de är mer miljövänliga. Hittar ni förpackningar som ser ut att vara ekologiska men inte är det? 5. Hitta GMO-produkter. Kan ni hitta några produkter i butiken där det syns att de är genmodifierade? Hur kan ni se det? Vilka är produkterna? 6. Gå till köttdisken. Varifrån kommer köttet? Hur många ursprungsländer kan ni hitta på märkningen i köttdisken? Är det någon prisskillnad mellan kött från olika länder? Titta också på fryst kött, t.ex. hamburgare eller kebabkött. Extrauppgift Är prisskillnaden lika stor i alla butiker eller är skillnaden mellan ekologiskt och oekologiskt mindre i vissa butiker än i andra? Gå runt i några olika butiker och räkna på en eller ett par varor. Fråga i butikerna om varför det är så. Märkningar, märkningar, märkningar Gå runt i butiken och leta efter andra märkningar än de som finns på bingobrickan. Skriv upp vad de heter och om du kan få reda på något om vad de betyder. 5

6 De val vi gör i butiken spelar roll att ta reda på när ni varit i butiken: 1. Sök information om de märkningar ni hittat i butiken som inte finns med på bingobrickan. Finns det information om dem? Kan ni hitta något om hur de kontrolleras, alltså är det företaget själva som kollar att man följer reglerna eller finns det någon extern som gör det? 2. Hittade ni kött från olika länder? Var det någon prisskillnad och vad tror ni i så fall kan vara orsaken till denna skillnad? Varför det tror ni? Vilket är det mest miljövänliga köttet? 3. Var det svårt att ta reda på om köttet är svenskt eller bara packat i Sverige? Hur lätt är det att i butiken ta reda på i vilket land kossorna har fötts upp? BRICKA TILL MÄRKESBINGO: 6

7 HUR KAN MAN ENGAGERA SIG FÖR SMART MAT? ODLINGSKOOPERATIVET TILLSAMMANS I MÖLNDAL»Vi tror att lokal ekologisk matförsörjning är en del av lösningen«initiativet»tillsammansodlingen«i Mölndal föddes ur»omställning Göteborg«, ett nätverk som jobbar för att öka självförsörjningen, minska oljeberoendet och hitta hållbara sätt att leva. Med målet om ett mer hållbart och rättvist samhälle har ett antal personer gått samman och odlar tillsammans på en yta som arrenderas av Mölndals kommun (en cirka två hektar KRAV-godkänd åkermark vilket innebär nästan tre fotbollsplaner). Här odlas bland annat sallad, rädisor, broccoli, potatis, lök, bärbuskar, bönor och rovor. Här finns också kryddträdgård och tomatväxthus. Läs mer på Se filmen om projekt Gränslöst med Robert Kalmar och Marcus Nordgren, Omställning Göteborg. DYRARE MAT, NU!»Vi har tröttnat på eftersmaken på lågprismaten, men vi har inte alla svaren. Tillsammans med er ställer vi de stora frågorna och formulerar lösningar.«tankesmedjan»dyrare mat, NU!«är ett initiativ och nätverk som precis som namnet antyder ifrågasätter dagens lågprismat och de negativa konsekvenser storskaligheten för med sig. Nätverket föreläser, samlar kunskap och skapar mötesplatser där olika aktörer (konsumenter, producenter, handlare och politiker) gemensamt kan söka lösningar för hur man kan åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion av mat. Tankesmedjan har vuxit fram ur bloggen och Facebook-sidan med samma namn, (Dyrare Mat, NU) som samlar tusentals personer där diskussioner förs. Nätverket vill påverka samhället genom att bland annat utöva konsumentmakt, skapa transparens i leverantörskedjorna och delta i den politiska debatten. Läs mer på Se Filmen om projekt Gränslöst med Mattias Flising, Dyrare mat. 7

8 KNÄCKFRÅGOR SMARTA MATVAL Vilka är knäckfrågorna för ett antal matvaror som finns i våra livsmedelsbutiker? I denna del finner ni dels ett antal fakta- och diskussionsfrågor som ska få er att fundera kring vilka konsekvenser era matval får och dels Livmedelsverkets kostråd,»miljösmarta matråd från Livsmedelsverket«. Vilka livsmedel ger så små negativa effekter på miljö och människor som möjligt? Det kanske till och med är så att vissa produkter eller livsmedel kan bidra till en positiv till miljö. Vilka livsmedel är bra för hälsan? För att få svar på dessa frågor ska ni göra en övning vars syfte är att få er att diskutera och reflektera kring de matval ni gör. Frågorna omfattar följande livsmedelsgrupper: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett Vatten INSTRUKTIONER Lägg upp övningen på det sätt som passar er bäst. Ni kan sitta kvar i klassrummet eller speja i butik. Andra får ni söka svar på på egen hand. Ni tar hjälp av korten nedan för att diskutera och reflektera. Dela upp er i grupper. Ni kan välja att klippa ut de 6 korten eller läsa i häftet. Gå igenom varje kort, fundera och diskutera. Vissa av svaren hittar ni i»livsmedelsverkets miljösmarta matval«. Vissa frågor är mer av diskussionskaraktär och dessa finns inga rätt eller fel svar på. 8

9 KÖTT NÖT, LAMM, GRIS OCH KYCKLING 1. Hur mycket kött äter vi i snitt per person och år i Sverige? Reflektera: Äter vi för mycket kött för att det ska vara hållbart ur miljösynpunkt? 2. På vilket sätt är det bra för hälsan att dra ner på konsumtion av kött och charkprodukter? 3. Hur mycket växthusgaser orsakar 1 kg nötkött? 1 kg fläskkött? 1 kg kyckling? 1 kg lamm? 4. Reflektera: Har man rätt att äta vad man vill även om det är skadligt för miljön eller din hälsa eller ska vi begränsa valen på något sätt? Genom importförbud? Genom skatter och tullar? Genom information och upplysning? Vilket ansvar har butikerna? Vilket ansvar har konsumenterna? FISK OCH SKALDJUR 1. Vad utmärker fisk och skaldjur som kommer från hållbara bestånd? 2. Vilka två miljömärkningar finns för fisk? 3. På vilket sätt är fet fisk (som lax, sill och makrill) bra för hälsan? 4. Vilka miljöproblem finns med fisket och hanteringen av fisken innan den kommer till butiken? 5. Reflektera: Varför tror du att fiskeindustrin blivit så storskalig, med trålar som tömmer haven på allt levande? Är det alltid positivt att göra produktionen mer effektiv? Är det för»billigt«för oss konsumenter att få tag i råvarorna så att vi inte ser att allt vi gör påverkar miljön? 9

10 FRUKT OCH BÄR, GRÖNSAKER OCH BALJVÄXTER 1. Hur stor mängd frukt och grönt bör vi att äta varje dag för att det ska vara bra för vår hälsa? 2. Olika grönsaker (baljväxter, grova grönsaker, salladsgrönsaker) påverkar klimatet i olika hög grad. Vilka grönsaker påverkar klimatet minst och vilka mest? 3. Vilka frukter besprutas mest? 4. Går det att få i sig proteiner från annat än kött? Hur? Finns det någon skillnad i miljöpåverkan mellan dessa? Finns det skillnad mellan olika alternativ till kött? 5. Reflektera: Behöver alla grönsaker finnas i butikerna hela året eller skulle vi kunna avstå från det som det inte är säsong för? 6. Är fläckar och märken på grönsakerna farligt? Behöver man slänga en banan med bruna prickar på? Hur ska butikerna få sålt varorna som fortfarande är bra, men som inte ser så fina ut? 7. Även odlingen av grönsaker blir mer och mer effektiv. Finns det risker med att t.ex. alla sockerärtor i hela Europa odlats på samma ställe? 10

11 POTATIS, SPANNMÅLSPRODUKTER OCH RIS 1. På vilket sätt är potatis, spannmålsprodukter och ris bra för hälsan? 2. Växtskyddsmedel används vid konventionell odling av potatis, spannmål och ris. För vilka av dessa livsmedel används mest växtskyddsmedel? 3. Potatis, spannmålsprodukter och ris har låg påverkan på miljön jämfört med flera andra livsmedelsgrupper. Vad är anledningen till den låga påverkan? 4. Reflektera: Att äta ris varje dag är självklart för väldigt många som bor i Sverige men som har rötter någon annanstans. Men ris och många andra saker går inte att odla i Sverige och har därför större miljöpåverkan än svenskodlad mat. Borde vi vänja oss vid och lära oss att tycka om det som går att odla i Sverige eller ska vi importera det vi inte kan odla själva? 5. Reflektera: Ofta ser vi inte alla steg i produktionen. Det som egentligen är bra för miljön blir dåligt eftersom det hanteras på fabriker i olika delar av världen och måste konserveras och behandlas med kemikalier för att klara transporterna. Varför tror du att så många väljer färdiga halvfabrikat istället för att själva laga mat av råvarorna? MATFETT 1. Vilket matfett är bäst ur miljösynpunkt? 2. Vilka miljöproblem finns det med matfetter? 3. Varför är oljepalmer negativa ur miljösynpunkt? 4. När man gör lightprodukter eller lättare alternativ måste man ersätta fettet med något annat. Ofta blir det kemikalier som förstärker smak eller behåller konsistensen i t.ex. fettfri matlagningsgrädde. Reflektera: Finns det bättre sätt att minska på fettet än genom att ersätta det med kemikalier? Luras vi att tro att vi äter hälsosamt när vi väljer de mindre naturliga alternativen? 11

12 VATTEN 1. Hur mycket vatten behöver vi dricka per dag, utöver den vätska vi får i oss via maten? 2. Hur mycket flaskvatten tror du att vi svenskar dricker per person och år? 3. Vad bör du tänka på om du köper flaskvatten? 4. Vattnet som används under produktionen av olika livsmedel är ofta ett större problem än det som vi dricker och använder direkt. Ofta betyder det också att vattnet som släpps ut är förorenat på olika sätt. Reflektera: Hur ska vi som konsumenter få reda på hur produktionsförhållandena ser ut för alla olika produkter vi köper? Orkar man ta reda på allt? Diskutera hur vi kan få information utan att behöva bli experter på allt. 12

13 FÖRDJUPNINGSFRÅGOR VEM TJÄNAR PENGAR PÅ KYCKLING? En grillad kyckling i butik kostar ungefär 45 kr. Ta fram information eller gissa er fram till hur stor del av det priset som går till de olika produktionsleden (bonden, slakteriet, transporten och butiken). ÄR VALFRIHET KLIMATSMART? De som inte vill ha förbud eller skatter menar ofta att man lyckas bättre med hjälp av informationskampanjer. Leta i tidningar och på nätet efter kampanjer som kan få er att förändra era matval. Vad behöver man säga för att just du ska förändra ditt sätt att handla och äta? MÅSTE MAN GÖRA ALLT? När man börjar tänka miljömedvetet är det lätt att andra kritiserar allt man inte hunnit förändra än,t.ex. att man har läderskor eller kläder som kan vara gjorda av barn. Det finns en risk att man inte gör något eftersom man kan få mer kritik om man försöker än om man struntar i det. Hur löser man det? 13

14 MILJÖSMARTA MATVAL DINA MATVAL OCH MILJÖN Vi svenskar äter runt 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från det vi äter det vill säga från de utsläpp av växthusgaser som dessa livsmedel orsakar från jord till bord. Enligt det mål riksdagen satt upp ska vi fram till 2020 ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 40 procent jämfört med Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användningen av kemiska medel. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Därför spelar de val vi gör i butiken roll. Livsmedelsverkets miljösmarta matval utgår från de näringsmässiga kostråden och visar hur man inom sex olika livsmedelsgrupper kan göra val som är bra för både miljön och hälsan. Livsmedelsproduktionens effekter på miljön beskrivs utifrån ett antal miljömål som riksdagen har satt upp. Av sexton miljömål har sex stycken bedömts ha särskild betydelse för livsmedelsområdet. Dessa är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Rikt odlingslandskap Rikt växt- och djurliv Ingen övergödning Hav i balans Levande kust och skärgård KOMPLEX VERKLIGHET Det är många olika faktorer som avgör hur mycket ett livsmedel påverkar klimatet och miljön. Miljösmarta matval försöker att utifrån denna komplexa verklighet ge konkreta och användbara råd, vilket kräver förenklingar. Råden håller sig på en generell nivå när det beskrivs hur livsmedel påverkar miljön. Det är viktigt att komma ihåg att det finns skillnader i hur produktionen bedrivs mellan länder, inom ett land och även mellan enskilda producenter när det gäller miljöpåverkan. Att mäta och jämföra exakt hur stor effekten på miljön blir av olika val är ofta svårt eller omöjligt att göra. Ibland är det tydligt att produktionen ändras i en mer miljövänlig riktning. Ibland är effekten av en ändrad konsumtion mer osäker. Ett livsmedel kan vara bra för miljön på ett sätt men sämre på ett annat. Ett livsmedel kan påverka flera miljömål i olika grad, ibland finns konflikter mellan negativa och positiva 14

15 miljöeffekter. Det gäller till exempel nötkött, som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och därför är negativt för klimatet. Samtidigt är betande djur i många länder en förutsättning för att bevara det rika växt- och djurliv som finns i betesmarkerna. Ett annat exempel är att det kan vara positivt att använda växtskyddsmedel och gödsel för att på så sätt öka skördarna och minska markbehovet. Men samtidigt kan det vara bra att använda mycket mark ibland, när det bidrar till biologisk mångfald, bevarande av öppet landskap eller kulturella värden. Det finns inget produktval som löser alla problem, men miljösmarta matval ger dig möjlighet att påverka de miljöaspekter du tycker är viktigast. I de vetenskapliga underlagen, På väg mot miljöanpassade kostråd (Livsmedelsverkets rapportserie, rapporterna 9 och ), som ligger till grund för miljösmarta matval finns fördjupad information om matens miljöpåverkan. Mer information om olika klimat- och miljöeffekter av ändrade konsumtionsmönster finns i Jordbruksverkets rapport Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. AVGRÄNSNINGAR Sex miljömål har legat till grund för de vetenskapliga underlag som Miljösmarta matval baseras på. I Miljösmarta matval finns specifika råd kopplade till miljömålen. Miljömålet Ingen övergödning tas endast upp i avsnittet om kött, vilket beror på avgränsningar i underlaget. Råden omfattar i dag sex livsmedelsgrupper. I takt med att nytt vetenskapligt underlag tas fram kommer vi att komplettera med information om andra miljömål och livsmedelsgrupper. I nästa steg planeras information om mjölk och mejeriprodukter samt om godis/ snacks/bakverk/glass. Reviderad version efter kommentarer från EU-kommissionen och Rumänien NÅGRA AV DE MATVAL SOM KAN FÅ STOR EFFEKT ÄR: Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk. Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong. 15

16 DET ÄR OCKSÅ VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ FÖLJANDE: Försök att minska svinnet planera dina inköp så att du kan äta upp den mat du köper hem. Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan. Konsumera mindre, framför allt av mat du inte behöver för näringens skull. Börja med det som känns enklast och ta sedan fler steg vartefter. 16

17 KÖTT NÖT, LAMM, GRIS OCH KYCKLING Kött nöt, lamm, gris och kyckling är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött 4 per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag. Begränsad miljöpåverkan. HÄLSA OCH KÖTT Kött nöt, lamm, gris och kyckling - är vår viktigaste järnkälla och en bra källa till protein. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder behöver mest järn. I dag äter vi i snitt 180 gram kött och charkprodukter per dag, men för att täcka järnbehovet räcker det med 140 gram per dag. För män och äldre kvinnor räcker det med ännu mindre. Vi behöver inte heller så mycket protein som vi äter i dag. Ur hälsosynpunkt är det bra att dra ner på kött och charkprodukter. Det minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. MILJÖ OCH KÖTT Kött - nöt, lamm, gris och kyckling påverkar miljön mer än de flesta andra livsmedel. De miljömål som påverkas är främst Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Ingen övergödning. VILL DU ÄTA SMART FÖR MILJÖN OCH HÄLSAN? Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. 4 Jordbruksverkets statistik från 2005 över direktkonsumtion av kött och charkprodukter, exklusive färdigrätter. 17

18 VISSTE DU... att 1 kilo nötkött orsakar kilo växthusgaser 5, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet.... att själva djurhållningen orsakar de största utsläppen av växthusgaser? Transporterna står för en mindre del av utsläppen. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer främst från djurens fodersmältning, från gödseln, från förändrad markanvändning och transporter. Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15 25 kilo växthusgaser/kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Ekologisk kyckling kan dock orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt och gris är det däremot inte någon större skillnad. Var djuren betar påverkar utsläppen av växthusgaser. Betesmarker och andra välskötta gräsmarker som sällan plöjs binder kol under lång tid och kan därför utgöra så kallade kolsänkor. De kan därmed minska utsläppen av växthusgaser. Vid förändrad markanvändning, till exempel när savanner omvandlas till betesmark eller regnskog huggs ner för att bereda plats för djurproduktion, kan däremot stora mängder växthusgaser frigöras. Den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen och energin som krävs för odling av foder bidrar också till utsläpp av växthusgaser. Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur transportsnålt kött och foder har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. 5 Koldioxidekvivalenter. 18

19 GIFTFRI MILJÖ Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel i odlingen. Gris och kyckling föds upp på en högre andel spannmål än nötkreatur och får. I spannmålsodlingen används betydligt mer växtskydd än i odling av grovfoder, som kor och får huvudsakligen äter. Gris och kyckling men även nötkreatur får ofta sojafoder, vilket kräver stora mängder växtskyddsmedel vid odlingen. I ekologisk produktion används inte kemiska växtskyddsmedel. Hur stor skillnaden är mellan ekologisk och konventionell produktion kan dock variera. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i varmare länder. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP, ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV I en del länder behöver betesmarkerna hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och den biologiska mångfalden. Kött från nötkreatur och får som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap öppna landskap vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. I Sverige kräver lagen att alla nötkreatur, med några undantag, betar utomhus en viss tid av året. I vissa länder kan köttproduktion vara negativt för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden regnskog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling. Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett rikt odlingslandskap eller ett rikt växt- och djurliv. INGEN ÖVERGÖDNING Miljömålet Ingen övergödning påverkas av bland annat läckage av kväve och fosfor från jordbruksmarken. Utsläppen av gödande ämnen från uppfödning av djur beror på vilket foder och hur mycket djuren äter, det vill säga hur stor markåtgången är för foderproduktion och bete. Markåtgången och produktionen av stallgödsel är större vid nötköttsproduktion än vid produktion av gris- och fågelkött och kan därför orsaka större övergödande utsläpp per kilo kött. Hur stor den övergödande effekten blir av utsläppen beror även på vilken typ av jord odlingen sker på, om odlingsmarken ligger nära ett vattendrag och hur känsligt detta vattendrag är. Utsläppen av gödande ämnen påverkas av antalet djur som föds upp. Att minska sin köttkonsumtion kan därför bidra till miljömålet Ingen övergödning. 19

20 FISK OCH SKALDJUR Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta fisk även i framtiden måste vi vara rädda om den fisk vi har. Därför är det viktigt att välja»rätt«fisk fisk som är fångad eller odlad på ett hållbart sätt. För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2 3 gånger i veckan. HÄLSA OCH FISK Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också omega-3-fett som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det bra att äta 2 3 portioner fisk eller skaldjur i veckan och att välja olika sorter, både magra och feta. En portion motsvarar gram fisk. En del fisk kan innehålla miljögifter och är därför inte bra att äta för ofta ur hälsosynpunkt, se fisklistan. 6 MILJÖ OCH FISK Livsmedelsverkets rekommendation att äta cirka 300 gram fisk och skaldjur i veckan innebär en ökning jämfört med dagens konsumtion. Ur miljösynpunkt måste vi redan i dag ändra vårt sätt att konsumera fisk. Det blir ännu viktigare om konsumtionen ska kunna öka. De miljömål som främst berörs av fisket är Hav i balans samt Levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Bestånd En del arter hotas av utfiskning och det är därför viktigt att välja fisk som kommer från stabila bestånd, se fisklistan. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat. Det gäller till exempel torsk, där vissa bestånd är hotade. Numera står det ofta på förpackningen från vilket område torsken kommer och det går därmed att välja torsk från stabila bestånd. Fiskemetoder Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är exempel på selektiva redskap som inte heller skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad med metoder som tar hänsyn till havsmiljön. En del producenter informerar också om fiskemetoder, läs på förpackningen. Fråga gärna i affären om du är osäker. 6 Listan med fisk från stabila bestånd kommer att tas fram i samarbete med Fiskeriverket. 20

21 Odlad fisk och skaldjur Fisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/ tropiska räkor. Odling av rovfisk, som lax och torsk, kräver dessutom att det fiskas stora mängder fisk till foder. Musslor däremot tar sin näring direkt från havet. Det gör att musselodlingar faktiskt kan minska övergödningen av haven. Miljömärkta fiskar och skaldjur I dag finns det två miljömärkningar i Sverige MSC (Marine Stewardship Council) och Krav. Läs mer om dem i faktarutan nedan. Miljömärkningen garanterar att fisken kommer från bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. I dag finns det inte så stort utbud av miljömärkt fisk, men utbudet ökar. Det finns också sorter som är bra även om de inte är miljömärkta, se fisklistan. VILL DU ÄTA SMART FÖR MILJÖN OCH HÄLSAN? Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista*. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan. Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan. Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan. Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK. 21

22 VISSTE DU... att en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal övergödning. Därför är det bra om vi varierar fiskvalet mer.... att musslor är ett riktigt smart miljöval? Eftersom musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet kan musselodlingar till och med minska övergödningen av havet.... att transporter från hamn till förädling och vidare till butik bara står för en liten del av utsläppen av växthusgaser när det gäller fisk? Den största delen kommer från bränslet till fiskebåtarna. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläppen av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, energin som används i produktionen och från transporter. Generellt är utsläppen från fiskebåtarna störst medan transporterna från hamn till förädling och vidare till butik står för en mindre del. Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaser per kilo fisk än fisk från starka bestånd, eftersom det tar längre tid att fånga samma mängd fisk. Bränsleåtgången blir därmed större. Fiskemetoder där man aktivt drar redskapet, som bottentrålar, kräver mer bränsle och ger därför generellt större utsläpp av växthusgaser än redskap som långrev och nät. FAKTA OM MILJÖMÄRKNING MSC (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön. Krav: svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan. 22

23 FRUKT OCH BÄR, GRÖNSAKER OCH BALJVÄXTER Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de är odlade och hur ömtåliga de är. Därför spelar det stor roll vad du väljer. En bra grundregel är att välja efter säsong, att tänka på transporterna och att gärna välja obesprutat. För hälsan är det bra att äta ungefär 500 gram frukt och grönt om dagen, gärna grova grönsaker och baljväxter eftersom de är extra rika på näring. HÄLSA OCH FRUKT, BÄR, GRÖNSAKER OCH BALJVÄXTER Frukt och bär, grönsaker och baljväxter innehåller fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter och kan skydda mot vissa cancerformer och hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter är också en bra proteinkälla. En bra mängd är 500 gram frukt, bär, grönsaker och baljväxter per dag. Det är också bra att variera sorterna. MILJÖ OCH FRUKT, BÄR, GRÖNSAKER OCH BALJVÄXTER Bland frukt, bär, grönsaker och baljväxter finns en mycket stor variation mellan de bättre miljöalternativen och de sämre. Främst är det miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö som påverkas. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser kommer främst från transporter, odlingen och användningen av gödsel. Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaser för frukt och grönt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser. Grova, tåliga grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker, som tomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland, vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kan också lagras under lång tid vilket gör att svinnet minskar, både i butiken och hemma. I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker, som gurka, tomater och sallad, ofta i växthus, vilket kräver mer energi än odling på friland. Hur mycket växthusodling påverkar klimatet beror dock på hur växthusen värms upp. De flesta växthus värms upp med fossilt bränsle, vilket ger betydligt större klimatpåverkan än växthus uppvärmda fossilfritt med till exempel spillvärme eller biogas. Cirka 80 procent av de svenska tomaterna odlas numera i växthus som värms upp fossilfritt, men för andra salladsgrönsaker är detta ännu inte så vanligt. 23

24 Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. Baljväxter är rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser. Frukt och bär odlas främst på friland och utsläppen av växthusgaser kommer till största delen från transporter, kylförvaring och gödselanvändning. GIFTFRI MILJÖ Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Vid frukt-, bäroch grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som ofta besprutas mest är bananer, citrusfrukt och vindruvor. Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktighet och insekter kan kontrolleras på ett annat sätt. VISSTE DU... att morötter orsakar betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än tomater? Därför kan det vara bra att byta ut tomaterna i salladen mot morötter ibland.... att det finns växthus som värms upp med fossilfria bränslen? Sådana växthus släpper ut betydligt mindre växthusgaser än fossilt uppvärmda växthus.... att Sverige är ett av de länder där det äts mest bananer i världen? I snitt äter vi 17 kilo bananer per person och år. 24

25 VILL DU ÄTA SMART FÖR MILJÖN OCH HÄLSAN? Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter. Miljömål: Giftfri miljö Tänk på att långa transporter ofta orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja frukter, bär och grönsaker som har fraktats»transportsnålt«. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Ät mer bönor, linser och ärter det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Frukt, bär och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet! Miljömål: Begränsad klimatpåverkan Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. 25

26 POTATIS, SPANNMÅLSPRODUKTER OCH RIS Potatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön, och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete eller liknande. HÄLSA OCH POTATIS, SPANNMÅL OCH RIS Potatis, spannmålsprodukter - pasta, bröd och gryn - och ris innehåller viktiga vitaminer och mineraler. Fullkornsvarianterna har också lågt glykemiskt index (GI), är rika på fibrer, järn och folat (folsyra) och kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer. MILJÖ OCH POTATIS, SPANNMÅL OCH RIS Bland frukt, bär, grönsaker och baljväxter finns en mycket stor variation mellan de bättre miljöalternativen och de sämre. Främst är det miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö som påverkas. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläppen av växthusgaser kommer främst från odling och transporter. Vid odlingen är det användandet av gödsel, framför allt mineralgödsel, och plöjningen av marken som orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av att metangas frigörs från marken. Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan på klimatet än en portion potatis eller pasta. Eftersom odlingen av spannmål och potatis orsakar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser får utsläppen från transporter relativt stor effekt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. 26

27 GIFTFRI MILJÖ Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Generellt används det mer växtskyddsmedel vid odling av ris än vid potatisodling. Minst växtskyddsmedel används i spannmålsodling. Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur bland annat beror på odlingsteknik och klimatfaktorer. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. När det gäller potatis är det i använder man i Sverige inte kemiska medel för att förhindra groning vid lagring av potatis. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel, vilket är positivt för miljömålet Giftfri miljö. Det kan dock vara ett problem framför allt vid potatisodling eftersom en del av skörden riskerar att bli förstörd på grund av angrepp. Det gör att svinnet vissa år kan bli betydligt större än vid konventionell potatisodling. VILL DU ÄTA SMART FÖR MILJÖN OCH HÄLSAN? Välj gärna potatis som har fraktats»transportsnålt«. Långa transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö Välj gärna potatis, spannmålsprodukter och ris som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis. Pröva att variera riset med pasta, matvete, mathavre eller liknande. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet. VISSTE DU... att riskonsumtionen i Sverige har ökat med 40 procent sedan 1990? I genomsnitt äter vi 5 6 kilo ris per person och år. Eftersom risodling orsakar stora utsläpp av växthusgas jämfört med odling av spannmål och potatis är det bra om konsumtionen av ris inte fortsätter att öka. 27

28 MATFETT De fetter som ingår i oljor, margariner, matfettsblandningar och smör påverkar miljön olika mycket. Rapsolja och olivolja är fetter som är bra ur både miljö- och hälsosynpunkt. HÄLSA OCH MATFETT Matfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, till exempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytande margariner och lättmargariner gjorda på rapsolja innehåller mycket omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra ur hälsosynpunkt. Även olivolja innehåller mycket omättat fett. Margariner är också några av våra viktigaste D- vitaminkällor. Smör och palmolja innehåller mycket mättat fett och lite omättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. MILJÖ OCH MATFETT Matfetter påverkar främst miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till viss del Ett rikt odlingslandskap. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Utsläppen av växthusgaser kommer främst från förändrad markanvändning, användningen av gödsel i odlingen, energin som används i produktionen och transporter. Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit regnskog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser. När så sker har palmolja betydligt större påverkan på klimatet än raps- och olivolja. Det finns nu en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt, men de är fortfarande få. GIFTFRI MILJÖ Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Hur miljön påverkas beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I rapsodling används generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i oliv- och oljepalmsodling, och de medel som används är också ofta mindre giftiga. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. Det kan dock leda till att avkastningen blir lägre. 28

29 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV OCH ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP Rapsodling är en bra så kallad omväxlingsgröda till spannmål, vilket ger variation i odlingen och på så sätt kan bidra till ett rikt odlingslandskap. Genom att växla mellan olika grödor minskar också sjukdoms- och skadeangreppen, vilket gör att användningen av växtskyddsmedel kan begränsas. Pollinerande insekter som bin och humlor kan också gynnas av rapsodling, förutsatt att den inte besprutas med insektsmedel under blomningstiden, vilket är förbjudet i Sverige. Rapsodling kan därför bidra till ett rikt växt- och djurliv. Olivträd och oljepalmer odlas ofta i stora ensidiga intensivodlingar. Odlingssättet och användningen av växtskyddsmedel gör att jorderosionen blir stor, vilket är negativt för växt- och djurlivet. I en del länder, där betesmarkerna behöver hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och därmed den biologiska mångfalden, bidrar nötkreatur som betar ute till miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Indirekt kan därför smör bidra till båda dessa miljömål. VISSTE DU... att mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog? Det påverkar både klimat och växt- och djurliv negativt.... att smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja? Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.... att även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. 29

30 VILL DU ÄTA SMART FÖR MILJÖN OCH HÄLSAN? Välj rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan Minska användandet av palmolja, som finns i en del matfetter, eftersom det är sämre för hälsan och även för miljön. Läs på innehållsförteckningen och välj hellre sorter med rapsolja. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.. 30

31 VATTEN Till skillnad från i många andra länder har vi i Sverige tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen. Att välja förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning, även om belastningen är relativt liten. HÄLSA OCH VATTEN Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka minst 1,5 liter per dag, utöver den vätska vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt, ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten. MILJÖ OCH FÖRPACKAT VATTEN Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Främst är det miljömålet Begränsad klimatpåverkan som påverkas. Samtidigt har vi utmärkt kranvatten och valet av förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Produktion och transporter står för de största utsläppen av växthusgaser när det gäller förpackat vatten. En stor del av utsläppen av växthusgaser kommer från transporter. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen. Utsläppen kommer från tillverkningen av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering. 31

32 VISSTE DU... att vi svenskar dricker ungefär 27 liter förpackat vatten per person och år? Det är mer än dubbelt så mycket som för tio år sedan. Men vi dricker ännu mer läsk cirka 75 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten ett bättre val för både hälsan och miljön.... att olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Även förpackningens storlek påverkar utsläppen. Därför ger en 1,5 liters PET-flaska som återvinns lägre utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per liter dryck. Det förutsätter dock att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större flaskstorlek leder till ökad konsumtion. Reviderad version efter kommentarer från EU-kommissionen och Rumänien

33 Efter att ha reflekterat och diskuterat kring hur era val i livsmedelsbutiken påverkar både hälsa och miljö, är vår förhoppning att ni kommer att välja smart mat fortsättningsvis. Glöm inte att de val ni gör i butiken spelar roll! Tack till Mattias Flising som har bidragit till materialets metoddel. FÖR MER INFORMATION Har ni frågor, kontakta oss gärna. Lycka till med arbetet! Malin Roux Åsa Helg Tel: Tel: E-post: malin@butterfly.se E-post: asa.helg@glaglazo.se 33

34 GRÄNSLÖST ÄR ETT PROJEKT MED SYFTE ATT HÖJA MEDVETENHETEN OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HÅLLBAR UTVECKLING HOS GYMNASIELEVER OCH LÄRARE. PROJEKTET FINANSIERAS AV ALLMÄNNA ARVSFONDEN. PROJEKTÄGARE ÄR FÖRETAGARNA I GÖTEBORG I SAMVERKAN MED FÖRENINGEN CSR VÄSTSVERIGE, KAKBANKEN, UNG FÖRETAGSAMHET OCH VÄRLDSKULTURMUSEET. SKOLOR SOM VARIT MED I PROJEKTET ÄR: ANGEREDSGYMNASIET, ARANÄSGYMNASIET, GLOBALA GYMNASIET, SCHILLERSKA GYMNASIET OCH STRÖMKULLEGYMNASIET FORM BRANDWORK FOTO ELLA FORSSLING