Grönsaker och rotfrukter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grönsaker och rotfrukter"

Transkript

1 Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet i grönsakerna gör att man lättare tar upp järnet i maten. I mat från växtriket finns också en stor grupp ämnen som kallas för bioaktiva ämnen. Forskning har visat att dessa ämnen bland annat skyddar mot cancer, hjärt- kärlsjukdomar och benskörhet. Om man äter olika sorters grönsaker får man en bra kombination av mineraler, vitaminer, olika slags fibrer, antioxidanter samt bioaktiva ämnen. Kål och rotfrukter innehåller mer näring och fibrer än de mer vattenrika grönsakerna som tomat, gurka och grönsallad. Djupfrysta grönsaker har ett mycket bra näringsvärde och kan vara ett enkelt sätt att äta grönt när man inte hinner skölja och skala själv. Svenska odlare använder generellt mindre bekämpningsmedel än övriga EU-länder. Spanien använder nästan fyra gånger så mycket bekämpningsmedel per hektar åkerareal som Sverige, och Holland tjugofem gånger så mycket. Om man vill undvika bekämpningsmedel skall man alltså försöka välja ekologiskt odlat och/eller svenskodlat. Grönsaker och rotfrukter som är färska, kylda, torkade eller frysta får nyckelhålsmärkas. Detta gäller även om produkterna är kryddade och innehåller små mängder salt och socker. Det bästa för miljön är att köpa närproducerade livsmedel efter säsong. Grönsaker som odlats på friland är bättre än de som odlats i uppvärmda växthus. Mycket tyder på att ekologiskt producerade grönsaker innehåller mer näring än de som är konventionellt odlade. En förklaring kan vara att ekologiskt jordbruk inte utarmar jorden på samma sätt. skt odlade grönsaker har ofta en lägre vattenhalt, och därför alltså mer näring per gram. Potatis är ett bättre miljöval än ris eller pasta eftersom den oftast är relativt närodlad. De billigaste grönsakerna som rotfrukter och kål är de som innehåller mest näring. Djupfrysta grönsaker är dyrare än färska, men å andra sidan så är de rensade och klara och man betalar inte för något som man inte kan använda

2 Baljväxter Baljväxterna ärtor, bönor och linser innehåller järn, zink, kalcium, vitaminer, protein och kostfibrer. De är billiga och mättande och kan lagas till på många olika sätt. Det går även att grodda baljväxter, till exempel alfaalfa och mungbönor, vilket ökar näringsinnehållet ytterligare. Groddningen gör dem dessutom skonsammare för magen. Baljväxter kan komplettera eller delvis ersätta kött och fisk. Om du aldrig äter några animaliska livsmedel så finns det en del näringsämnen som kan vara svårt att få tillräckligt av fråga gärna dietisten! Ärtor, bönor och linser som är färska, kylda, torkade eller frysta får nyckelhålsmärkas. Nyckelhålsmärkta baljväxter får vara kryddade och innehålla små mängder salt och socker. Baljväxter är ett bra miljöval eftersom de kräver mycket mindre energi vid produktion och lagring än vad kött gör. Närproducerat är förstås bäst och sorter som odlas i Sverige är ärter och bruna bönor. Torkade baljväxter är ett ännu bättre miljöval än konserverade då man inte behöver transportera vatten i onödan. I fokus för debatten står sen en tid genmanipulerad soja och sojaodling överhuvudtaget. I väntan på att forskarna kommer fram till huruvida genmanipulerade sojaodlingar är riskabla för hälsan och miljön kan man ju tillämpa den så kallade försiktighetsprincipen, det vill säga man tar det säkra för det osäkra. Att välja miljömärkt soja innebär också att odlingarna inte är konstgödslade/ besprutade och därigenom även utgör en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö. Baljväxter innehåller samma slags näringsämnen som kött och fisk och har ett lågt kilopris. Bröd och andra spannmålsprodukter Hit räknar vi råg, korn, vete, havre och ris, majs, bulgur, quinoa med mera, samt produkter därav. Bröd, couscous, bulgur, matvete, korngryn, ris, nudlar och pasta innehåller stärkelse som förutom energi också ger protein, mineralämnen, vitaminer och kostfibrer. Fullkornsvarianter innehåller utöver fibrer även rikligt med mineraler och vitaminer och andra värdefulla näringsämnen. Eftersom det är vanligt i industrin att mörkfärga bröd med socker eller sirap, kan man inte se på färgen hur mycket fibrer eller fullkorn som brödet innehåller.

3 Nyckelhålsmärkt mjukt bröd ska innehålla minst 25 procent fullkorn samt 5 procent kostfibrer, högst 7 procent fett, 5 procent socker och 0,5 procent natrium. För hårt bröd gäller minst 50 procent fullkorn och för övrigt samma regler som mjukt bröd. Nyckelhålsmärkt pasta ska innehålla minst 50 procent fullkorn, 4 procent kostfibrer och 0,04 procent natrium. Nyckelhålsmärkta frukostflingor och müsli ska innehålla minst 50 procent fullkorn och 6 % fibrer, högst 13 procent sockerarter, 7 procent fett och 0,5 procent natrium. Nyckelhålsmärkt mjöl, flingor och gryn ska innehålla 100 procent fullkorn och minst 6 procent fibrer. Det är mindre energikrävande att transportera mjöl än bröd. Närproducerat bröd från KRAVodlad spannmål är det bästa miljövalet. Bake-off bröd däremot görs av degar som ofta transporterats långa vägar, kylda eller frysta, och är inte speciellt miljövänligt. Matvete, korngryn och annat närodlat är bättre alternativ än ris. Bröd, pasta och ris ger, jämfört med mycket annan mat, billig energi och näring. Fullkornsprodukter är ofta dyrare än vita men innehåller fler näringsämnen och ger bättre mättnadskänsla. Frukt och bär Förutom kostfibrer och C-vitamin innehåller frukt och bär, liksom grönsaker, så kallade bioaktiva ämnen. Forskning har visat att dessa bland annat ger skydd mot cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet. Torkad frukt innehåller också många näringsämnen, men är så sött att det egentligen passar bäst som ett slags nyttigare godis. Torkad frukt i musli är ofta av exotisk typ, ofta odlad med mycket bekämpningsmedel. Detta gäller dock inte frukten och bären i KRAV-märkt musli. Alla sorters frukter och bär som är färska, kylda eller frysta och som inte genomgått bearbetning får nyckelhålsmärkas, om man inte har tillsatt något socker.

4 Det bästa för miljön är att köpa närproducerade livsmedel efter säsong. Frukt som odlats på friland är ett bättre miljöval än de som odlats i uppvärmda växthus. Mycket tyder på att ekologiskt producerad frukt innehåller mer näring än den som odlas konventionellt. En förklaring kan vara att ekologiskt jordbruk inte utarmar jorden på samma sätt. skt odlad frukt har ofta en lägre vattenhalt och därför alltså mer näring per gram. Torkad frukt väger mindre på grund av lägre vatteninnehåll och kräver alltså mindre energi för transport. Den är också mindre känslig och behöver inte ta flyget! Rättvisa I konventionella odlingar besprutas många frukter hårt, under förhållanden som gör att även de som utför arbetet får i sig mycket gifter. Därför finns det en rättviseaspekt i att köpa ekologisk frukt, t ex bananer. Exotiska frukter är ofta dyra eftersom de är ömtåliga och transporterade långväga ifrån. De kan passa som festlig efterrätt medan man till vardags kan välja säsongsvarorna från Sverige eller övriga Europa. Fisk och skaldjur Fisk och skaldjur innehåller bland annat nyttigt fett, vitamin D, kalcium, jod, och selen. De fiskar som innehåller mest fett är sill, makrill, lax och strömming. Fisk eller skaldjur är bra lunch- och middagsmat. Många sorter, som makrill i tomatsås, sill och sardiner passar bra att ha på smörgås. Fisk innehåller inte så mycket järn men gör liksom kött att kroppen lättare tar upp det järn som finns i annan mat. Du som aldrig äter fisk kan få omega 3-fett från rapsolja, linfröolja och valnötter. En del fisk kan innehålla miljögifter. Bästa sättet att minska riskerna är att variera fisksorterna. Alla sorters färsk och fryst fisk får nyckelhålsmärkas. Många sorters fisk och skaldjur håller på att ta slut, eftersom vi människor fiskar upp mycket mer än vad som hinner återväxa i sjöar och hav. WWF har en lista på vilka sorter som man kan köpa och äta utan att bidra till utrotningen. Du kan ladda ner listan från Bra miljömärkningar för fisk är Marine Stewardship Council och KRAV. Bra mat från havet är odlade musslor och ostron som även fungerar som filtrerare och håller vattnen rena. I Asien äter man alger från botten av näringskedjan och det är mat som förmodligen har framtiden för sig.

5 Rättvisa När man odlar fisk, exempelvis lax, går det åt ungefär fyra kilo småfisk (eller annat foder) för att få fram ett kilo. Foderfisken tas till stor del upp utanför Sydamerika och Afrikas kuster. Därmed blir det knappast någon fisk kvar att för de människor som lever där och som är beroende av den. KRAV-odlad fisk är uppfödd på fiskrens eller vegetabiliskt foder och inte på fisk som människor annars hade kunnat äta direkt. Fisk och skaldjur innehåller många näringsämnen som kan vara svårt att få i sig tillräckligt av från annan mat (vitamin D, selen och omega 3-fett). Sill, tonfisk och musslor brukar vara billiga och man kan därför säga att man får mycket för pengarna även om kilopriset kan verka högt. Kött, fågel, ägg Kött är en bra källa till protein, järn, zink, selen och flera B-vitaminer. Nötkött innehåller mer järn och zink än kött från gris, lamm och fågel. Gris och fågel innehåller mest selen. Kött gör det lättare för kroppen att ta upp det järn som finns i annan mat. Blodpudding och blodkorv innehåller mycket järn. Lever innehåller mycket A-, D- och E- vitamin, vitamin B12 samt järn och zink. Ägg är en bra källa till selen, vitaminerna D, E och K samt folsyra och protein. Ägg innehåller också en hel del kolesterol, men ett ägg om dagen går bra för de flesta att äta. Nyckelhålsmärkt helt kött och köttfärs får inte innehålla mer än tio procent fett. Det gäller även nyckelhålsmärkta köttprodukter som korv, köttbullar, hamburgare, köttpålägg, leverpastej och blodpudding. Panerade köttprodukter får inte nyckelhålsmärkas. Färskt svenskt lammkött är det bästa miljövalet, särskilt under hösten. Produktion av nötkött belastar miljön på många sätt. KRAVdjur som är uppfödda på grovbete bidrar dock till att hålla landskapet öppet och är mindre miljöbelastande. Dagens massproduktion av gris och kyckling kräver mycket energi. Om man vill äta miljövänligt så kan man ersätta en del av köttet med annan mat som baljväxter och rotfrukter, nötter och frön. Liksom för andra livsmedel finns det miljöaspekter på ägg. Av de ägg som finns på marknaden beräknas ca 6 % vara ekologiska, vilket bland annat innebär annat att hönsen har 4 m 2 var utomhus samt mer utrymme i hönshuset och tillgång till sandbad. Ur miljösynpunkt är

6 det naturligtvis bra att köpa närproducerade ägg. Angående äggproduktionens miljöpåverkan tyder ny forskning på att ägg har förhållandevis måttlig negativ miljöpåverkan med tanke på sitt värdefulla näringsinnehåll. Rättvisa Det viktigaste villkoret för att maten skall räcka till alla i framtiden är rättvis fördelning av resurserna. Eftersom produktion av kött kräver mer energi och vatten än vad som finns för att alla skall kunna äta så mycket av det som vi gör i västvärlden idag, så behöver vi äta mindre kött och mer vegetabilier om maten skall räcka till alla. Kött är ett förhållandevis dyrt livsmedel men man behöver inte så stora portioner. Proteinet i ägg är kvalitativt bra och priset kan ställas i relation till detta samt övrig bra näring i ägg. Mjölk och mjölkprodukter I mjölk finns kalcium, D- och B-vitaminer. Mjölk innehåller också mycket mättat fett vars hälsosamhet diskuteras. Lättmjölk och mellanmjölk är berikade med D-vitamin. I många mejeriprodukter har man tillsatt socker vilket gör att man lätt får i sig för mycket energi. Barn som bara äter sötade mjölkprodukter kan bli vana vid att allt skall smaka sött och det kan göra det svårare för dem att vänja sig vid olika smaker. Nyckelhålsmärkt mjölk, fil och yoghurt får innehålla högst 0,7 procent fett. Smaksatt fil och yoghurt får nyckelhålsmärkas om de innehåller högst 7 procent fett och 9 procent socker. Nyckelhålsmärkt ost får innehålla högst 17 procent fett och 0,5 procent natrium. Som för övrig mat gäller att närproducerad mjölk är bäst ur miljösynpunkt. Värt att tänka på är också att den importerade mjölken inte alltid har samma garanterade näringsinnehåll som den svenska. Mjölk ger mycket näring för pengarna. Produkter som är naturella brukar kosta mindre än de smaksatta.

7 Matfett (smör, margarin, lättmargarin, flytande margarin, oljor) Mättat fett, som de flesta i Sverige äter ganska mycket av, är enligt nuvarande forskning inte så hälsosamt. Många behöver mer av de fleromättade fetterna, bland annat omega 3. Mättat fett finns mest i smör och Bregott medan fleromättade fetter finns framför allt i rapsolja, lättmargariner och flytande margarin. Transfetter (som ur hälsosynpunkt kan jämföras med mättat fett) finns i industriellt härdade fetter och även naturligt i mjölk och i smör. Härdade fetter finns inte längre i svensktillverkade lättmargariner, däremot i bakmargariner som används i industrin till småkakor och kex. Den som vill undvika mättat fett kan välja ett smörgåsmargarin med mycket fleromättade fetter. Lättmargariner är berikade med vitamin D som kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder av. Till dressingar passar olja med mycket fleromättade fettsyror. Rapsolja har den allra bästa sammansättningen. Olivolja är också ett bra alternativ. Vid bakning av matbröd går det bra att använda olja. När man bakar bullar och kakor passar flytande margarin bättre. När man steker i låga temperaturer, som man brukar när man tillagar grönsaker, går det bra med olja. När man har lite högre temperaturer passar det bättre med ett fett som inte innehåller så mycket fleromättade fettsyror, eftersom de inte tål så hög värme. Flytande margarin är nyttigare än smör eller hårda margariner. Om man inte vill äta raffinerade produkter utan föredrar naturligare varianter, så kan man använda en kombination av smör och rapsolja. Vid konventionell odling av raps används mycket bekämpningsmedel, så om du vill undvika det är KRAV-odlad ett bra alternativ. Samma sak gäller olivolja. Nyckelhålsmärkt margarin får innehålla högst 41 procent fett, varav högst 33 procent får vara mättat. Natriumhalten får inte vara mer än 0,5 procent. Oljor och flytande margariner får innehålla högst 20 procent mättat fett och 0,5 procent natrium. Svenskodlad raps är ett bättre miljöval än importerade oljor.

8 SLÄNG INTE MATEN! En av de största miljövinsterna är att äta upp maten vi köper hem. Lukta och smaka för att bedöma om den är bra eller för gammal. Bäst före- datum betyder just Bäst före inte måste slängas efter. Frukt och grönsaker som är lite bruna och fula kanske går bra att använda i en gryta eller fruktsallad?

9 ÄT MAT INTE KOSTTILLSKOTT! (ifall du inte blivit rekommenderad det av barnmorska, BVC-sköterska, dietist, distriktssköterska eller läkare) Helheten är mer än summan av delarna! Vitaminer och mineraler i ett piller eller som tillsats i mat är inte lika nyttiga som frukt, bär, grönsaker och baljväxter. Det beror på att vegetabilierna förutom vitaminer, mineral och fibrer också innehåller andra bioaktiva ämnen som har stor betydelse för hälsan.

10 VARNING FÖR REKLAM! De som säljer mat vill att du skall äta OFTA och STORA PORTIONER. Det tjänar de mest på. Störst vinst är det på sådan mat som är mycket bearbetad i industrin (till exempel läsk och godis). Då försvinner många vitaminer och mineraler och man tillsätter ofta socker. Reklamen finns överallt på TV, i tidningar, på Internet, i mataffären förstås Välj sådant som är bra för DIN hälsa och DIN plånbok!

11 Du som vill äta ekologiskt; leta efter KRAV-märkningen! Du som vill gynna global rättvisa; leta efter Fairtrade-märkningen!

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA. Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig RÅD OM BRA MATVANOR LÄTTLÄST SVENSKA Hitta ditt sätt Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig MILJÖ OCH HÄLSA HÖR IHOP Här kan du läsa om hur du kan äta rätt för att både må bra och skydda miljön.

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 4-6 10,4 MJ (2475 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, gravida, månad 1-3 9,4 MJ (2250 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. För att energiinnehåll

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Måltider i förskolan i Huddinge kommun

Måltider i förskolan i Huddinge kommun Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 17 juni 2009 Omtryck beslutade den

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn Olika vegetariska begrepp: Lakto-vegetarisk kost innebär att man äter mat från växtriket, men att även mjölk och mjölkprodukter ingår Lakto-ovo-vegetarisk

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.

Läs mer

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka 34-52 2015 ARBETSMATSEDEL Järfälla förskolor och familjedaghem Inom förskolan ger vi barnen 65-75% av energi och näringsbehovet per dag Kostkonsulenterna, Kostservice, Järfälla Kommun vecka 34-52 2015 Bra mat i förskolan

Läs mer

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD

MÅLTIDSPLANERING. Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD MÅLTIDSPLANERING Av: Julia Kleiman & Ylva Hägg PASTA MED RÄKSALLAD och alla säsongens grönsaker Måltiden var lagad för en Demi-vegetarian (-kött och mjölkprodukter) som rörde sig mycket och behövde få

Läs mer

Livsmedel där obligatoriska näringsvärden saknas Nr Livsmedelsnamn Näringsämne Gammalt värde Nytt värde

Livsmedel där obligatoriska näringsvärden saknas Nr Livsmedelsnamn Näringsämne Gammalt värde Nytt värde Livsmedel där obligatoriska näringsvärden saknas Nr Livsmedelsnamn Näringsämne Gammalt värde Nytt värde Nya livsmedel Nr Livsmedelsnamn 3069 Chilinötter 4946 Kruksallat 5186 Barngröt hirs äpple päron fr

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Förslag anmält till EU 1 Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Omfattar livsmedelsgrupperna: Kött nöt, lamm, gris och kyckling Fisk och skaldjur Frukt och bär, grönsaker och baljväxter Potatis, spannmålsprodukter och ris Matfett

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling Utkast ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H ) Utkom från trycket den Omtryck beslutade den. Med stöd

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Bra mellanmål på fritids

Bra mellanmål på fritids Bra mellanmål på fritids 7 april 2011 Nutritionist Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Hur kan fritids främja bra matvanor och hälsa? Kunskap Bra utbud Social miljö, KI 1 Tiderna

Läs mer

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE

DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Kostråd vid hjärt- och kärlsjukdomar Bra matvanor är en del av behandlingen om du har höga kolesteroloch/eller triglyceridvärden. Kostråden är även lämpliga för dig

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?

Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA NÄRING MÅLTIDEN Måltider ska vara näringsriktig sammansatt kost av god kvalitet utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna. En rullande

Läs mer

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer