Att skriva akademiskt

Transkript

1 Syftet med föreläsningen är att Att skriva akademiskt visa vad det innebär att skriva akademiskt -dvs. förklara hur teori, metod, empiri, källkritik och referenser och akribi bör hanteras visa hur en studie kan se ut med hjälp av projektet Funhouse Fil. dr Åsa-Karin Engstrand Företagsekonomi Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Tolkning och kontroll Vetenskap Vardagstolkande/vetenskapligt tolkande Akademisk kunskap/icke-akademisk kunskap Vi behöver kontroll för att undvika vilda spekulationer Vetenskapligt tolkande och mätande kan ligga till grund för beslut och därför ställs specifika krav på kvalitet och kontroll Hur? Genom granskning av metoder och tillvägagångssätt Vetenskap är att föra samman det man unders öker med för ä mnesområdet relevanta redskap: teorier, begrepp och metoder (Rienecker & Stray Jörgensen 2008:17) -vetenskapliga principer (teori och metod) -specificerade, konkretiserbara, kontextualiserade fenomen och krav -precision i begreppshanteringen (hur definieras effektivitet???) -motiveringar till val -förklaringar av antaganden och tillvägag ångssätt -dokumentation (Rienecker & Stray Jörgensen 2008:17) Den vetenskapliga genren Uppsatsgenren Dokumentation -av en unders ökning -av ett problem relevant inom ett visst ämne -med hjälp av ämnesområdets teorier och metoder -i syfte att övertyga -andra kollegor -om resultatets och slutsatsernas tillförlitlighet -på ett sätt som är acceptabelt utifrån ämnesområdets diskurs (Rienecker & Stray Jörgensen 2008:15) Att unders öka (inte nödvändigtvis lösa!) Teori/metod Avsändare/mottagare inom samma ämnesområde Kommunikation i en anv ändbar form Vetenskapliga krav Består av ett antal fasta element och har en viss struktur Regler för källanvändning Vissa regler fö r inledning och slutsats (efter Rienecker & Stray Jörgensen 2008:16)

2 Språkhandling och framställning Språkhandling (forts.) Exempel på vad man inte bör göra: Undvik: Berätta allt man vet Att hylla någon Tro och tycka Plagiera Värderande utan belägg Bildliga ord och metaforer som inte är definierade (t.ex. galen i ) Ett språk präglat av källorna (förutom i citat) Undvik man, oftast (Rienecker & Stray Jörgensen 2006:348) Objektivism Konstruktionism Vi möter sociala företeelser i form av yttre fakta som ligger utanför vårt intellekt och som vi inte kan påverka En organisation, Funhouse, är ett konkret och påtagligt objekt som har sina egna regler och riktlinjer I Funhouse har vissa procedurer utvecklats för att saker och ting ska bli gjorda Människor har fått olika positioner i Funhouse och mål har satts upp. Funhouse organisation och kultur är en tvingande kraft som påverkar och hämmar medlemmarna Nej, organisationen Funhouse och dess kultur är inte på förhand givet och finns inte där ute som något vi upptäcker. Alla sociala företeelser och kategorier skapas, konstrueras, i ett socialt samspel. Detta kan studeras genom t.ex. hur m änniskor uttrycker sig-för att vi ska förstå Funhouse kan vi prata med m änniskor om hur de ser och konstruerar Funhouse som organisation. Konkret: vi skapar kulturen genom användning av t.ex. olika artefakter Radikalt: jag är inte kvinna utan blir det genom användning av olika attribut som vi uppfattar som kvinnliga I teorin, alltså Skillnader mellan vetenskaper Teori eller modell? En teori eller modell är en förenklad och strukturerad bild av verkligheten En teori eller modell ger oss en förförståelse av en situation-förklarar ett fenomen En teori är också ett resultat av erfarenheter och kunskaper Biologiska förklaringar eller sociala Konsensus eller konflikt Rationalitet eller irrationalitet Hur företag fungerar i praktiken (deskriptiv teori) Hur företag borde fungera (normativ teori) Hur kan vi förstå Funhouse organisation och kultur? Kritiska perspektiv

3 Vad innebär metod? Vetenskapliga metoder Metod är något som vi använder oss av dagligen! Metoder för barnuppfostran Metoder för träning Metoder för viktkontroll Metoder för matlagning Metoder för att studera/arbeta effektivt Metod: det sätt vi använder för att samla in empiri, dvs. information Några viktiga metoder är enkäter, intervjuer, observationer, fokusgrupper, textanalys Vi skiljer på kvantitativa och kvalitativa strategier Kvantitativa: mätning i fokus (positivism, objektivism) Kvalitativa: berättelser, beskrivningar (tolkning, konstruktionism) Skillnader mellan olika metodologiska angreppssätt Kvantitativa metoder syftar till att beskriva, förklara, bevisa genom data och kvantifierbara observationer som redovisas i tabeller, grafer, diagram, mönster Analysen görs ofta genom statistiska beräkningar Kvalitativa metoder syftar till att förstå, tolka, problematisera, upptäcka, skapa genom beskrivningar av händelser, processer, drivkrafter, hinder vilket presenteras i berättelser och beskrivningar Analysen görs genom tolkningar av berättelser och processer Förslag till grundstruktur Inledning (Ge en bakgrund/presentera studien, ange studiens syfte, redogör för frågeställningar du vill besvara, redogör för hur unders ökningen har gått till, ta med definitioner av t.ex. effektivitet) Fallet i en teoretisk referensram (Beskriv fallet, dvs. kursen, relatera till de teorier som du anser relevanta) Unders ökningen (Analysera kursens effektivitet med hjälp av empiriska exempel) Slutsats: Återvänd till syftet och frågeställningarna, knyt ihop unders ökningen med den teoretiska referensramen Referenser Vikten av källkritik Akribi (noggrannhet) När någon påstår något som inte är allmänt känt, vill vi att det finns en källhänvisning så att vi kan göra en källkritisk granskning (Hultén, Hultman, Eriksson, 2007, s.82-83). Källan ska vara giltig, äkta, tillgänglig Partsintressen: Vem står bakom informationen? Originalkällor, sekundärkällor Samtidskravet: en iakttagelse som görs i en berättelse bör ligga så nära det inträffade i tiden som m öjligt Triangulering Konsekvens (typsnitt, referenser, citat) Citat ska på ett exakt s ätt avspegla det citerade originalet Markera vad vi själva gjort för ändringar i t.ex. ett citat ex. Another important criterion is that the brand name should be memorable and easy to pronounce (Jobber & Fahy 2006: s. 143, min kursivering). Korrekturläsning!! -se upp med felaktig dubbelteckning: kontrolera, proffessor -felaktig användning av versal: vid Universitetet -felaktig avstavning: malp-lacerad -se upp med särskrivningar: gemen skap -se upp med apostrofer: Freud s teorier (ajaj) (Rienecker & J örgensen 2006:371)

4 Att hantera referenser Hänvisa alltid till andra författare Låt det framgå tydligt om det är era egna åsikter eller andras åsikter Löpande eller noter (Harvard eller Oxford) Alla referenser i texten ska med i referenslistan Författare ( år) Titel, Utgivningsort: Förlag. Författare ( år) Titel påartikel, Tidskrift, årgång, nr: sidor. Författare ( år) Titel, internetsida, hämtad Etiska principer rör frågor som om det uppstår någon skada för deltagarnas del om det förekommer någon brist på samtycke från deltagarnas sida om man inkräktar på privatlivet om det förekommer någon form av bedrägeri, falska förespeglingar eller undanhållande av viktig information Projektet som inte gick i mål Inledning Forskningsprojektet Funhouse fick medel från finansiären HQT för perioden Ett av projektets m ål var att ge ut en publikation innan utgången av 2010 (Funhouse 2009). Detta mål uppnåddes dock inte. Organisationskultur antas vara en viktig faktor för att förklara organisationers framgång (Deal & Kennedy 1982, Peters & Waterman 1982, Keyton 2005). Ledarskapets betydelse i sammanhanget har samtidigt poängterats av t.ex. Schein (2004). Det finns därför anledning att undersöka vilken roll som kultur och ledarskap spelar när det gäller projektuppfyllelse. I synnerhet är det relevant att undersöka hur specifika processer som bemanning och arbetsfördelning har gått till då dessa är centrala delar för att åstadkomma intern integration (Forslund 2009:31). Syftet med studien är att undersöka varför projektet inte uppfyllde ett av sina m ål. Frågeställningar Vem tog initiativ till projektet? Hur såg bemanningen ut? Fanns det konsensus kring projektets arbetssätt och mål? Vilken status hade projektet i organisationen som helhet? Vilken roll spelade kulturen? Metod och källor Källkritik Intervjuer med projektledare, koordinator och forskare samt projektägaren Genomgång av skriftliga källor, månadsrapporter, projektplan Viktigt med flera personers perspektiv Intervjuerna spelades in Intervjuerna hölls på universitetet Det skriftliga materialet erhölls från koordinatorn

5 En beskrivning av projektets struktur och kultur Projekt: Tydlig början och slut, en typ av adhocrati (Forslund 2009: s. 113), externt finansierat, krav från finansiären Funktioner (Forslund 2009:33) projektledare, koordinator, forskare, ekonom (Funhouse 2009) Akademisk kultur: projektet finns på universitetet i en tid av omvandling: från att ha varit den ensamma leverantören av kunskap till att bli en leverantör i mängden (Starkey & Tempest 2005:66-69). Funhouse i praktiken Gemensamma värderingar och normer, eller? [Projektledaren berättar om vilka gemensamma värderingar som rådde inom projektet: enade vi st år, söndrade vi falla, värderingar uttrycks också i projektplaner: Vi arbetar processuellt. Enligt forskarna fanns det dock olika kulturer, projektledaren hade en kultur och forskarna en annan] Bemanning [Alla rekryterades på basis av sina meriter, som projektledare och som forskare, enligt dem sj älva. Men när personer utanför projektet intervjuades visade det sig att så inte riktigt var fallet] Konflikt [Här återges berättelsen om vilka konflikter som uppst ått p.g.a den höga arbetsbelastningen och den bristande interna kommunikationen, och att olika medlemmar i projektet haft olika åsikter om hur målet skulle uppnås-vad skulle egentligen ingå i publikationen, vem skulle få vara med? Skulle ytterligare personer rekryteras externt? Det visade sig också att projektets status i organisationen som helhet var oklar-handlade det egentligen om grundforskning, eller om att komma med policyrekommendationer? ] Analys Slutsats Projektledaren hade sin bakgrund i en processkultur, vilket innebär en kultur präglad av liten villighet att ta risker och där resultat av handlingar sällan syns. Det viktiga i en sådan kultur är inte vad man gör, utan hur (Forslund 2009:157) Forskarna var starkt förankrade i en prestationskultur inom vilken individerna bedöms efter vad de presterar (jmfr Imsen 2000). Koordinatorn hamnade i denna situation mittemellan två kulturer och fick stora problem att hantera detta. I förlängningen ledde det till sjukskrivning, ett resultat som inte är helt ovanligt på arbetsplatser med dåligt klimat (Lennéer Axelson & Thylefors 2005:21). Utan tydlig ledning, målsättning och specificering av vägen till målet ville alla vara med och best ämma- styra upp projektet. Projektmedlemmarna blev helt enkelt dåliga följare (jmfr Pierce & Newstrom 2011: ). Bemanningen var otillräcklig, finansi ären st ällde hela tiden nya krav, projektägaren ställde också krav-projektledarens tidigare erfarenhet räckte inte till att leda detta projekt. Men inte heller projektägaren hade tillräcklig kunskap om att finansi ären kunde st älla specifika krav.den externa och interna integrationen var otillräcklig. Projektet startades av projektledaren och till en början präglades ledarskapet av projektledarens tidigare erfarenheter av att arbeta i en processkultur. Kriterierna för rekrytering och bemanning av projektet var oklar. Delmålet var inte preciserat och vägen fram till delmålet var otydlig. Detsamma gällde projektets status internt. Problemet blev akut när finansiären började ställa krav på resultat. De andra medlemmarna, som var mer skolade i en prestationskultur, försökte då styra upp projektet, vilket fick till följd att konflikter uppstod. Detta, i kombination med en stor arbetsbelastning (bl.a sjukskrev koordinatorn sig), ledde till att projektet inte kunde uppfylla ett av sina m ål. En viktig förklaring till detta kan ses i organisationskulturen, eller rättare sagt i mötet mellan olika kulturer, och bristen på intern och extern integration. (Dvs. återvända till frågeställningarna och se till att dessa besvaras, samt integrera empiri och teori) Referenser Deal, T.E & A.A Kennedy (1982) Corporate Cultures. The Sites and Rituals of Corporate Life, Reading, Mass: Addison Weasly. Forslund, M (2009) Organisering och ledning, Stockholm: Norstedts. Funhouse (2009) Projektbeskrivning. Opublicerat dokument. Imsen, G. (2000) Elevens värld-introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur. Keyton, J. (2005) Communication and Organizational Culture-a Key to Understanding Working Experiences. London: Sage. Lennéer Axelson, B. & I. Thylefors (2005) Arbetsgruppens psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Peters, T.J & Waterman Jr R.H (1982) In search of excellence. Lessons from America s bestrun companies. New York: Harper & Row. Pierce, J.L & J.W Newstrom (2011) The Manager s Bookshelf. A Mosaic of Contemporary Views. N.Y: Prentice Hall. Schein, E. H (2004) Organizational Culture and Leadership, San Fransisco: Jossey-Bass. Starkey, K. & S. Tempest (2005) The future of the business school: Knowledge challenges and opportunities, i Human Relations, vol. 58, No. 1:61-82.