Må bra med kultur Årssammanställning 2014

Transkript

1 Må bra med kultur Årssammanställning 2014 Handläggare: Maria Linderström Verksamhet: Enheten för hälsoanalys Datum: Diarienummer: EFH

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Aktiviteter och orter Uppföljning Patienter Vårdpersonal Kulturaktörer Information Utveckling och förbättringar Ökad användning Professionens nyckelroll Patientgrupper och öppna grupper Information och kommunikation Aktivitetsutbud/geografisk spridning Konceptets upplägg och mål Uppföljning Summering 2015 och framåt

3 1. Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar på evidensen om kopplingen mellan kultur och hälsa. Målgruppen är patienter med lättare psykisk ohälsa, såsom till exempel stressrelaterade besvär, smärta och oro. En förändrad livssituation efter diagnos eller operation kan också vara en bakgrund till att man kan behöva stödjande aktiviteter. Må bra med kultur finns även för att vårdpersonal ska kunna erbjuda ett komplement till vård och behandling. Våren 2012 provade patienter för första gången konceptet och pilotprojektet fortsatte under hösten med positiv respons från deltagare, vårdpersonal och kulturaktörer. Från hösten 2012 är Må bra med kultur en del av det ordinarie arbetet inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland genomfördes aktiviteter för tredje året. Den definition av kultur som används i Må bra med kultur är Folkhälsomyndighetens definition, som inbegriper natur och miljö. Må bra med kultur-aktiviteterna sker i samverkan med kulturaktörer inom områdena skapande, sång, natur och trädgård samt dans och litteratur. Det finns ett par aktiviteter som är öppna för en allmänhet där hälso- och sjukvården har ett antal reserverade platser. I resterande aktiviteter deltar enbart patienter. Patientgrupperna träffas regelbundet 2,5 timme och minst 8 gånger. De öppna aktiviteterna är utefter arrangörens program, dock minst 8 gånger. Aktiviteterna fokuserar på det lustfyllda och prestationsfria. I informationen till vårdpersonal och patienter framgår det att inga förkunskaper krävs. Vårdpersonalen får veta att det är viktigt att patienten klarar av att ta sig till och från aktiviteten själv och att vara i en grupp tillsammans med andra. Eftersom ledaren för kulturaktiviteten inte har någon medicinsk kompetens är det alltid vårdgivaren som anmäler patienten till Enheten för hälsoanalys (EFH), där samordning av grupperna sker. 2. Aktiviteter och orter 2014 Det har erbjudits aktiviteter i Finspång, Kisa, Linköping, Motala, Norrköping och Åtvidaberg. Under våren fanns det 9 aktiviteter (10 grupper) i utbudet. Under hösten fanns det 16 aktiviteter (17 grupper) att välja bland. 2 av aktiviteterna var öppna för en allmänhet, varav en var i Norrköping och en i Linköping. Syftet med de öppna grupperna är främst att erbjuda yrkesverksamma patienter ett alternativ, då patientgrupperna sker dagtid då många arbetar. De öppna grupperna kan också vara ett alternativ för de som redan deltagit i Må bra med kultur och vill fortsätta med en aktivitet i en övergångsfas till de ordinarie program och aktiviteter som kultursamhället erbjuder. Aktiviteterna planerade för Finspång och Åtvidaberg fick ställas in för att de inte fick några anmälningar. Med anledning av att detta upprepats för Finspång och att man från primärvården i Åtvidaberg meddelat att man inte har möjlighet att prioritera Må bra med kultur så pausas nu aktiviteter på dessa orter. Orter som efterfrågar aktiviteter prioriteras istället. För övriga orter som erbjuder Må bra med kultur finns ett gensvar och flertalet aktiviteter genomfördes. 3 aktiviteter i Linköping fick ställas in, 1 under våren (litteratur) och 2 (dans och litteratur) under hösten. I Norrköping slogs under våren två grupper inom litteratur samman till en, som då fick 8 deltagare. 3 (11)

4 3. Uppföljning Uppföljning av patienter, vårdpersonal och kulturaktörer sker kontinuerligt inom konceptet. Patienterna som anmält intresse via sin vårdkontakt får ett formulär med frågor om sin självskattade hälsa och förväntningar inför aktiviteten. När aktivitetsserien är avslutad får patienterna en ny enkät. Där får de berätta om sin självskattade hälsa och hur de upplevt aktiviteterna. Vårdpersonal som anmält patienter och kulturaktörer som har aktiviteterna får efter avslutad aktivitetsserie också besvara frågor om hur de upplevt konceptet Må bra med kultur. 3.1 Patienter Antalet deltagare till aktiviteterna har ökat. 56 intresseanmälningar kom in för våren 2014 och av dessa har 31 svarat att de har deltagit. 86 intresseanmälningar kom in för hösten 2014 och av dessa har 50 svarat att de deltagit. Det kan för både vår och höst vara fler som deltagit, men som inte svarat på enkäten. Totalt under året inkom 81 enkätsvar som rapporterar att man deltagit. Dessa siffror kan jämföras med 22 deltagare under hela 2012 och 54 deltagare under hela Siffrorna för anmälningar och personer skiljer sig åt eftersom flera patienter har valt att delta både vår och höst. Några har också valt att delta i flera aktiviteter parallellt. Patienter som svarat på enkät är mycket positiva till Må bra med kultur. De flesta tycker att de har fått tillräcklig information före aktiviteten startar. Flera berättar att de har fått kämpa för att bli anmälda till aktiviteter eftersom den vårdpersonal de mött inte känt till detta komplement till vård. Några anger att de haft svårt att själva hitta information om Må bra med kultur och några hade önskat mer detaljerad information inför aktivitetsstart. Förväntningar som man anger inför aktivitetsstart är att få träffa andra, lära sig något nytt, hitta kreativitet, kraft och glädje, må bättre och tillhöra en grupp. Några berättar att det finns en osäkerhet inför att våga i kombination med en förväntan att delta. Man kan i deltagarnas svar se att flertalet patienterna tycker att aktiviteterna haft en positiv verkan och att deras förväntningar infriats på flera sätt. 42 av 48 deltagare från höstens aktiviteter har svarat att de har upplevt att aktiviteten påverkat deras hälsa positivt eller mycket positivt. 5 har svarat att aktiviteten inte påverkat dem alls och en deltagare anger att aktiviteten påverkat hen negativt eftersom det tog mer kraft och energi än det gav. Två har inte svarat på frågan. Frågan som kopplade aktiviteten till den egna upplevelsen av hälsa var ny för hösten. Därför finns inte något svar för hur patienterna upplevt detta under våren. Däremot fanns både vår och höst frågan med om hur de upplevt att aktiviteten påverkat dem i stort, precis som vid alla tidigare utvärderingar. Det är genomgående mycket positiv respons. Man kan i svaren på den frågan urskilja tre teman: Det kulturella innehållets betydelse (exempelvis att vara kreativ, känna glädje över att ha funnit ett nytt intresse eller ha återfunnit ett tappat intresse) Den sociala betydelsen (ingå i ett sammanhang, gemenskap, nya vänner) Betydelsen av ett verktyg för att nå ett bättre mående psykiskt Exempel på hur man beskriver att man har fått förbättrad psykisk hälsa kan vara att man anser sig se möjligheter på ett annat sätt än tidigare, att aktiviteten har gett livslust och medfört att kreativiteten kommit tillbaka. Någon beskriver hur det hjälpt den att komma igång med andra saker, några uttrycker att de genom aktiviteten fick tag i /kom i kontakt med sina känslor. Flera uttalar att de tänker annorlunda efter att de deltagit i Må bra med kultur, t ex genom att självkänslan och respekten för sig själv har ökat. Återkommande ord är gladare och lugnare. Flera berättar att de är mer aktiva nu. Andra saker som lyftes fram var ledarnas professionalitet, pedagogiska kompetens och stöttning, styrkan i att ha en rutin och något inplanerat, att en viss dag och tidpunkt vara väntad för något positivt och att ha något att se fram emot. 4 (11)

5 Många beskriver det värdefulla i att det är aktiviteter utan krav på prestation. Flera anger att de kommer att fortsätta med det nyfunna intresset eller anmäla sig till en kurs inom området. Exempel från patienters/deltagares röster: Skönt att komma hemifrån, få fikakompisar, måla, skapa i lugn trygg miljö, även om det tog mot att gå hemifrån så längtade jag dit. Stimulerande att få hålla på med färg och form och att få diskutera konst. Var alltid helt slut av trötthet när tillfället var slut men på ett skönt sätt. Fått känna gemenskap, stöd, peppning och förståelse. Sluppit press, krav, förväntningar. Har mått bra av att ha något inplanerat. Komma hemifrån. Bara att få sitta och tälja utan krav. Skönt att ingå i ett "sammanhang" igen! Få utbyta tankar. Träffa andra. Struktur på dagen/veckorna har blivit bättre. Kommit igång och börjat läsa igen. Ingå i ett sammanhang och vara SAKNAD när jag varit sjuk/borta. Ser fram emot fredagens dans. Jag får aktivera både kroppen och hjärnan. Framför allt blir jag glad av dans något som är bra då jag är lite deprimerad. Målat av mig inre tankar. Kunde må dåligt, ångest, trött innan och efteråt mådde jag mycket bättre. Kände mig lugnare, avkopplad "fick tag" i mina känslor. Skönt att ha en kravlös bestämd aktivitet i veckan och ihop med andra som av någon anledning är sjukskriven så jag törs anmäla mig till en målarkurs i höst :) Hjälpt mig med att komma igång med andra saker. Träffat härliga människor. Fått igång kreativiteten. Apatin har minskat. Ser möjligheter på annat sätt än tidigare. Har gett mig - inspiration - livslust lugn. Jag fick inspiration till att fortsätta skapa/måla även hemma under tiden kursen gick. 3.2 Vårdpersonal Medarbetarna inom hälso-och sjukvården har i sina tidigare enkätsvar haft synpunkten att det är många fler än primärvårdens kuratorer som möter målgruppen patienter med lättare psykisk ohälsa. Under 2013 utökades målgruppen inom primärvården med ännu en yrkesgrupp, rehabsamordnare på vårdcentralerna. Från 2014 finns möjligheten att anmäla patienter till Må bra med kultur för alla behandlande vårdprofessioner som möter patienter med lättare psykisk ohälsa. Enkät gick för våren 2014 ut till alla kuratorer och rehabsamordnare inom primärvården. På det viset fick även de som inte anmält patienter möjlighet att ge sina synpunkter och EFH hade möjlighet att få svar på orsaker till varför man inte anmäler. 45 kuratorer/vårdgivare svarade på enkät. För hösten 2014 gick enkät ut endast till de vårdgivare som anmält patienter till Må bra med kultur. I och med att all behandlande vårdpersonal kan anmäla skulle samma metodik som tidigare innebära att sända ut enkät till all personal inom hälso-och sjukvården. Detta skulle varken vara rimligt eller ge de svar EFH behöver få tillbaka. Höstens enkät gick ut till 49 vårdpersonal och 26 svarade. Vårdpersonalen som svarat på enkäten för våren är övervägande positiv. De beskriver det som ett bra komplement, salutogent och med meningsfulla aktiviteter där deras patienter har uttryckt att det har varit värdefullt att få delta. Man lyfter betydelsen av att fler vårdgivare och fler orter involveras eftersom patienterna varken orkar eller har råd att åka till annan ort. Ett par söker aktiviteter för arbetsföra. Någon önskar att definitionen av målgrupp beskrivs tydligare, exempelvis att en strokepatient också kan delta. För hösten 2014 har följande kategorier vårdpersonal anmält patienter: psykolog, kurator, sjuksköterska, psykoterapeut, sjukgymnast, samtalsbehandlare, socionom med psykoterapiutbildning i KBT, läkare och arbetsterapeut. Majoriteten av de som anmält är kuratorer. 5 (11)

6 23 vårdgivare är nöjda med informationen. 3 svarade att man hade uppskattat tydligare instruktioner/mer ingående information om hur man gör och att det var svårt att hitta de konkreta anvisningarna. 7 stycken har vid enkättillfället inte träffat patienten sedan den började på Må bra med kultur. De övriga beskriver att de i sin dialog med patienten fått positiv respons. Man skriver att patienterna uppskattat det mycket och är nöjda. Vårdpersonal tycker också att det varit god förberedelse för patienten inför arbetsträning. Någon berättar att patienten avbröt serien, men anger inte orsak. 25 av de 26 svarande anser sig haft nytta i sin yrkesroll av att kunna rekommendera patienter Må bra med kultur. Man beskriver att man kopplar aktiviteten till ett förbättrat psykiskt välmående hos patienten. Man upplever det bra att ha detta alternativ att förmedla för att få igång patienten i aktivitet och för att motverka ensamhetsproblematik och depression. Man tycker också att det fungerar som komplement till den terapeutiska behandlingen, som ett redskap för att träna social samvaro och utöka sin beteenderepertoar. Det kulturella innehållet lyfts. Kreativt skapande avlastar tunga tankar och känslor, ökar lust och välbefinnande och utgör något motsatt prestation. Man beskriver också att man ser kreativitet som en kanal för patienten att kommunicera det som är svårt att sätta ord på. Den utveckling som ses är att alltfler vårdpersonal använder Må bra med kultur som ett komplement till övrig vård och behandling i sina patientkontakter: Hösten 2014 har 49 vårdgivare anmält patienter. För varje gång Må bra med kultur har genomförts har antalet vårdgivare som anmäler patienter ökat: Våren 2014: 29 Hösten 2013: 25 Våren 2013: 23 Hösten : Våren 2012: 11 Exempel från vårdpersonalens röster: De patienter jag möter är daglediga och tycker detta är ett friskt alternativ till de grupper och sysselsättningar de i övrigt erbjuds. Mitt arbetsområde handlar mycket om livsförändring och hitta nya aktiviteter efter funktionsnedsättning, så det har varit bra att kunna förmedla detta så att de blir mindre isolerade och upplever att de har fått förhöjd livskvalitet. Ett bra komplement till annan behandling och ett steg ut i samhället efter skada/sjukdom. Stärkande för patienter att kunna delta i aktiviteter utanför sjukhusmiljön. Pat. blivit ivriga, känt att det finns något för dem, fått ett hopp och även en tillåtelse att få göra något de vill, inte bara måste. Skulle vilja ha ett lite bredare utbud på aktiviteter men förstår samtidigt att det hänger ihop med hur många patienter det är som deltar. Positivt, erbjudandet har kommit i en situation där en aktivitet har varit efterlängtad. Bokcirkeln har varit positiv för de jag skickat. Pat. blir väldigt glada av info och känner sig sedda och har något att se fram emot. Det är en fantastisk möjlighet att komma igång, och får göra det på patientens villkor och i ett sammanhang där det finns förståelse för varje persons möjligheter och behov. Bra alternativ, komplement för patienter som utöver samtalsterapi behöver någon kreativ aktivitet för att utöka sin beteenderepertoar d v s acceptans för lekfullhet/glädje (motsatt prestation). Bra med social samvaro i grupp utan krav. Att det finns en meningsfull aktivitet att delta i utan att för den skull är kravfylld som ett arbete eller arbetsträning. Något för att väcka livsandarna. Flera av patientera upplever svårighet att komma ut på aktiviteter. Det blev en bra väg ut till ett positivt sammanhang. 6 (11)

7 3.3 Kulturaktörer Kulturaktörerna som genomför aktiviteter i Må bra med kultur anser att det är en bra satsning som ska fortsätta, man anser att det är viktigt och betydelsefullt att få in kultur i vården och att det är en bra metod. Man upplever att det gör skillnad för dem som deltar. Samtliga anser att en aktivitet man hållit i passar för målgruppen. Flera berättar att man också har en miljö som passar målgruppen. Man ser nyttan av det egna ämnesområdet; att det ger deltagarna en uttrycksmöjlighet och stärker deras självförtroende. Flera betonar gruppens betydelse för deltagarna och det värdefulla sociala perspektivet. Att aktiviteten är anpassad för att vara lustbetonad utan krav på att prestera inom själva ämnet betonar man också som högst väsentligt. Kulturaktörer har fått berätta om man har haft deltagare med någon fysisk funktionsnedsättning och utifrån detta bedöma hur det fungerat för deltagaren. Syftet är att identifiera förbättringar om det behövs. Flera beskriver att man haft deltagare med både svårigheter att röra sig, höra och tala. Exempel på en tydlig och konkret lösning är att man i trädgårdaktivitet har förhöjda odlingsbäddar. För övrigt berättar kulturaktörerna att man anpassar aktiviteten utifrån förutsättningarna. Ingen aktör anser sig ha upplevt detta problematiskt. Ett återkommande svar är att aktiviteten tillåter var och en att göra utifrån sin egen förmåga. Några påpekar att antalet tillfällen inte är tillräckligt. Alla deltagare vågar inte ta steget till ordinarie program- eller kursutbud. Aktörerna upplever kontakten med EFH bra, men saknar kommunikationen mellan förmedlare (vårdpersonal) och aktörer. Man tycker det är positivt med de besök från EFH som görs på plats där aktiviteterna bedrivs. En önskan finns dock om mer dialog med vården, för att mer direkt kunna informera om aktiviteterna. Exempel från kulturaktörernas röster: Det är givande för personer med lättare psykisk ohälsa att uttrycka sig fritt och prestationsfritt. De ger tillbaka att det känns befriande och att det sätter igång andra processer. Jag ser vikten av att Må bra med kultur finns. Det ger deltagaren en fantastisk möjlighet att kunna må bättre/bra och att träffa andra En bra metod för att stärka självkänslan och fokusera på livets goda sidor. God hjälp på vägen för att tillfriskna om man mått/mår dåligt En väldigt bra satsning. Att man kan välja på olika aktiviteter med en geografisk spridning, känns att det alltid är en möjlig aktivitet som passar Må bra med kultur är det bästa som hänt på länge hoppas många får ta del av det! 7 (11)

8 4. Information 2014 gjordes en satsning på informationen i den egna organisationen för Må bra med kultur. Det innebar en förstärkning på personalsidan med 50 % under mars till december med inriktning på informationsarbete. Med anledning av att all behandlande vårdpersonal kan anmäla patienter presenterades Må bra med kultur som en nyhet på den interna webbplatsen Lisa och som artikel på Den riktade informationen fortsatte också att gå ut till de tidigare målgrupperna primärvårdskuratorer och rehabsamordnare samt för kännedom för vårdcentralschefer. För att nå kuratorer inom specialistvården på sjukhusen har sändlistor skapats. På Lisa finns en kontinuerlig presentation om Må bra med kultur för medarbetare och instruktion för hur man går tillväga för att anmäla patienter. Där finns också intervjuer, artiklar och en film om konceptet. För patienter finns information på 1177.se. Där har Må bra med kultur har en egen artikel samt regionala tillägg på ett flertal sidor som handlar om stress, utmattning, psykisk ohälsa med flera. Genom Info PC:s digitala anslagstavlor på vårdcentraler, sjukhusentréer och vårdmottagningar kan både patienter, anhöriga och personal få kännedom om Må bra med kultur. En informationsbild med kontaktuppgift visas vår och höst vid tiden för anmälningar till aktiviteterna. Personliga besök har visat sig vara bra informationstillfällen. Vid arbetsplatsträffar eller mindre arbetsgruppsträffar ges tillfälle till dialog. Detta förbättrar både kännedom och vidareutveckling av Må bra med kultur. Flera arbetsplatsträffar på vårdcentraler och mottagningsenheter har besökts. 1177, vårdlots och Aktiv hälsostyrning (sjuksköterskor som har kontakt med mångbesökare inom sjukvården och får då hjälp för att inte behöva söka vård så ofta) har också fått informationsmöten. Må bra med kultur var även representerat på Närsjukvårdsdagen för västra länsdelen. Tyvärr fanns inte motsvarande forum för de andra länsdelarna att sprida informationen på. Må bra med kultur har synts i sociala medier: Hälso-och sjukvården använde informationskanalerna Facebook och Youtube för att informera om konceptet. Det har också förekommit information på Instagram och i en blogg, men det är deltagarna själva som har använt det och skrivit om Må bra med kultur. En väntrumsfilm om Må bra med kultur blev klar i oktober. Där berättar en deltagare om sina upplevelser av Må bra med kultur, en kurator ger sin aspekt på området Kultur och hälsa och en ledare för aktivitet ger respons på konceptet. Filmen lades ut på Youtube, 1177.se, Centrum för hälso- och vårdutveckling samt Må bra med kulturs webbsida. Media har intresserat sig för Må bra med kultur. Flera program inom radio och TV (P4 Östergötland, Östnytt, P1 kropp och själ) har lyft konceptet, både genom att delta och rapportera från en workshop samt genom intervjuer och möten. Må bra med kultur har dessutom uppmärksammats i de lokala tidningarna. Det har varit artiklar i Östgöta Correspondenten, Folkbladet, Extra Östergötland och Mera Östergötland. En portabel utställning producerades under början av året. Den har bilder från verksamheten och har visats i väntrum på vårdcentraler och mottagningar. Utställningen kan också fortsättningsvis lånas för att visas både i väntrum och i personalrum. I Hälsotecken, samhällsinformation från hälso-och sjukvården som delas ut till alla hushåll i länet, fanns det i oktober en artikel om Må bra med kultur. Sammanfattningsvis har hälso-och sjukvårdens alla informationskanaler använts fullt ut, samtidigt som media bevakat konceptet. 8 (11)

9 5. Utveckling och förbättringar 5.1 Ökad användning Deltagandet i Må bra med kultur har ökat sedan konceptet startade Under första året deltog 22 patienter och under 2014 deltog 81 patienter, vilket medför en fyrdubblad ökning av deltagare. I och med att all behandlande vårdpersonal kan anmäla patienter ses en ökning av vårdpersonal som anmäler patienter. 14 kuratorer 2012 och 67 vårdkontakter Med ökad kännedom om konceptet som ett komplement till övrig vård och behandling har en direkt efterfrågan på Må bra med kultur kommit från hälso-och sjukvården på ytterligare orter. Därför har ett arbete lagts på att hitta lämpliga aktiviteter för dessa och under hösten 2015 kommer erbjudandet omfatta också dessa orter. Två orter som tidigare haft erbjudande om Må bra med kultur pausas under hösten Med målet ökad tillgänglighet kan det verka inkonsekvent att ta bort aktiviteter ur erbjudandet. Det är inte möjligt att fortsätta erbjuda aktiviteter på orter där vårdpersonal inte ser att de har möjlighet att svara på erbjudandet eller ser behovet av det. 5.2 Professionens nyckelroll Det är viktigt att ha i åtanke att Må bra med kultur, oavsett öppen grupp eller patientgrupp, inte är terapi och att kulturaktören inte har den medicinska kompetensen. Det ska vara ett komplement till vård och behandling där anmälan av deltagare går via vårdprofessionen. Vårdpersonalen är den nödvändiga länk mellan patient och aktivitet som säkerställer att det är behov och funktion som styr deltagandet. Det är viktigt att vårdkontakten har träffat patienten och känner hens behov, också för att veta att patienten klarar av att ingå i en grupp tillsammans med andra. Det är en trygghet för patient, vårdpersonal och kulturaktör. Med anmälan från vården finns det alltid en medicinsk kompetens i bakgrunden att tillgå vid behov. Det är avgörande att vårdpersonalen känner till detta komplement till vård och behandling, så att det kommer patienter till nytta. Ett fortsatt informationsarbete och ett arbete för att underlätta för vårdpersonal att använda Må bra med kultur i behandling av patienter bör därmed vara en prioriterad del av arbetet. 5.3 Patientgrupper och öppna grupper Det finns flest patientgrupper jämfört med öppna grupper. Det beror på att det sedan pilotprojektet 2012 varit störst intresse för denna form från både vårdpersonal och aktörer. Patienter har berättat att de uppskattar att aktiviteten tillåter egen takt och i lugn och ro. Detta kan vara svårare att nå eller styra i en aktivitet som är öppen för en allmänhet. Om man har en oro för att delta i grupp kan det också underlätta och vara en trygghet att veta att gruppen är statisk, att det är samma deltagare man möter från gång till gång. På så vis ges nya kontakter större möjlighet att också etableras för framtiden. Under 2014 fanns det en öppen grupp i Linköping och en i Norrköping. Dock har gensvaret varit litet och det är inte motiverat att erbjuda fler öppna grupper på de orterna. När man definierar patientgruppen med lättare psykisk ohälsa är det ett generaliserande av en grupp där orsaken till den psykiska ohälsan varierar kraftigt. Hittills har det inte uppmärksammats någon nackdel med att dessa patienter deltar i samma aktiviteter. För att se om man kan anpassa verksamheten för psykiatrins patienter respektive personer med kognitionsnedsättning, som utreds hos Minnesmottagning, har det under slutet av 2014 påbörjats två piloter. Dessa avslutas under våren (11)

10 5.4 Information och kommunikation Som tidigare nämnts tillsattes förstärkning från EFH för information under året. Alla landstingets informationskanaler användes, både de interna och externa. Media har också återkommande presenterat verksamheten. Att försöka hitta kontaktytor då kulturaktörerna kan berätta om verksamheten direkt till professionen är den svåraste utmaningen. En sådan önskan finns från aktörerna. Arbetet med att hitta möjliga arenor finns med inför framtida planering. Att finna tid och forum då verksamheternas vårdpersonal har tillfälle att samlas för att få information om Må bra med kultur från EFH är även det svårt. EFH har så långt det varit möjligt sett alla tillfällen att komma ut i verksamheternas befintliga forum såsom på arbetsplatsträffar och nätverksträffar. 5.5 Aktivitetsutbud/geografisk spridning Med ökat antal vårdpersonal som rekommenderar patienter aktiviteter finns underlag att starta fler grupper och aktiviteter inom fler kulturuttryck. Utvecklingen av konceptet gör att det för aktiviteter 2016 och framåt ska göras en upphandlingsprocess. Att fortsätta samverkan med de lokala kulturaktörerna på orterna är en förutsättning för kontinuitet och utgör en del av den pedagogiska grunden att ge deltagarna möjligheten att fortsätta vara kulturaktiva. Att erbjuda olika kulturformer är lika viktigt som förut (skapande, dans, sång, litteratur, natur och trädgård). Trots att det på ett par orter funnits ett mindre gensvar för området litteratur planeras fortsatt aktivitet via biblioteken. Möjligen kan föreställningar om att litterär aktivitet är mer krävande än övriga aktiviteter ha påverkat gensvaret. Med information till vården om hur aktiviteten anpassas för målgruppen kan det undvikas. Då biblioteken erbjuder en mötesplats med ett rikt och lättillgängligt programutbud att fortsätta med efter Må bra med kultur, motiverar det för fortsatt planering. Mindre orter kan på grund av ett mindre patientunderlag inte ha aktiviteter i samma utstäckning som större orter, dock är det beroende av vårdpersonalens gensvar. Att oavsett detta kunna erbjuda patienter möjlighet att prova olika kulturområden är fortsatt viktigt. Då Region Östergötland använder Folkhälsomyndighetens definition av kultur är målet att natur och trädgård ska ingå som ett alternativ på alla orter där Må bra med kultur genomförs. Detta är viktigt inte minst ur aspekten positiva resultat från forskning inom området naturunderstödd rehabilitering. För en jämlik och personcentrerad vård är det viktigt att Må bra med kultur ska kunna finnas på spridda platser i länet. Som patient med psykisk belastning, oavsett orsak, är det viktigt att inte ha för långt att ta sig för att orka och våga genomföra en aktivitet. Må bra med kultur är idag representerat på 6 orter. 5.6 Konceptets upplägg och mål Antal deltagartillfällen i en serie inom Må bra med kultur är 8 (fördelat på 8 veckor, med undantag av bokcirkel som är mer utspridd), vilket kan jämföras med andra behandlings- och rehabiliteringsinsatser såsom kurser i mindfulness, medicinsk yoga och multimodal rehabilitering som hälso- och sjukvården i Region Östergötland erbjuder. Det är konceptets grundtanke att Må bra med kultur kan fungera som en vägledning. Genom att ha fått möjlighet att prova kulturella uttryck som ett språk och en glädjekälla kan människor hitta energin, självförtroendet och orken att själv finna aktiviteter som man mår bra av. Den som deltagit tidigare får delta igen i en serie om 8 tillfällen i mån av plats. På så vis finns ingen övre gräns för hur länge man kan delta. Men för att kunna välkomna nya deltagare fortsätter policyn att i första hand prioritera den patient som inte deltagit i Må bra med kultur. Den som provat Må bra med kultur tidigare får lämna företräde om en grupp blir fulltecknad. Att betona kulturaktörens viktiga roll att informera om möjligheter att vara fortsatt kulturaktiv kan minska risken att deltagarna tappar sitt återfunna/nya verktyg att må bättre genom kultur. Detta kan ske inom ett ordinarie utbudsprogram eller en studiecirkel. Det kan också vara att stimulera deltagarna till fortsatt egen aktivitet hemma inom området eller tillsammans med några av de nyvunna kontakterna (11)

11 5.6 Uppföljning Förutom enkäter som kontinuerlig uppföljning från patienter, vårdpersonal och kulturaktörer görs några besök i aktiviteterna av samordnare från EFH. Besöken i själva verksamheten är en viktig del för att höra synpunkter direkt från deltagare och även ledare. Det medför också bättre möjlighet att beskriva aktiviteterna för vårdpersonal. Bilder från verksamhet i aktiviteterna är värdefulla eftersom själva kärnan i aktiviteterna (det lustfyllda och prestationsfria) inte alltid beskrivs eller uppfattas bäst med ord. Målet är att alla aktiviteter någon gång ska få ett besök. 5.7 Summering 2015 och framåt Det strategiska och konkreta arbetet går vidare under 2015, såsom en del av Regions Östergötlands hälsofrämjande investering. Informationsinsatserna under 2014 har gett resultat. Med ökat användande av konceptet hos vårdpersonal och fler anmälda patienter finns underlag för ökat antal grupper. För 2016 sker därmed en upphandling av aktiviteter. Fortsatt samverkan med lokala aktörer är en förutsättning för kontinuitet och för att deltagarna i Må bra med kultur ska kunna vara fortsatt kulturaktiva. Därför betonas också kulturaktörens roll att informera och stimulera deltagarna för att de ska kunna behålla sitt verktyg att må bättre genom kultur. 4 av de 6 orter där Må bra med kultur planeras 2015 visar varnande eller alarmerande sjukpenningtal enligt Försäkringskassans kartläggning. För framtiden kan planering vara aktuell för ytterligare ett par orter med högt sjukpenningtal och för jämlik och personcentrerad vård. Förhoppningen är att alla blir vinnare med en aktiv koppling av kultur och hälsa samt kultur som friskvård. Patienter erbjuds ett redskap att må bättre, vårdverksamheten kan hitta kompletterande verktyg till redan befintlig vård och behandling och kulturaktörerna kan nå nya målgrupper (11)