Sammanställning Må bra med kultur 2013
|
|
- Monica Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanställning Må bra med kultur 2013 Enheten för hälsoanalys Maria Linderström, AnneLie Johansson Februari
2 Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter med lättare psykisk ohälsa, som ett komplement till övrig vård och behandling. Må bra med kultur började som en del av projektet Kultur och hälsa hösten Våren 2012 provade patienter för första gången konceptet och pilotprojektet fortsatte under hösten med positiv respons från deltagare, vårdpersonal och kulturaktörer. Från hösten 2012 är Kultur och hälsa en del av Landstinget i Östergötlands ordinarie arbete genomfördes Må bra med kultur för andra året. Information om erbjudandet Erbjudandet till patienter med lättare psykisk ohälsa skickades ut till primärvårdens kuratorer och för hösten 2013 även till primärvårdens rehabsamordnare. Vårdcentralernas verksamhetschefer fick informationen för kännedom. Ett tjugotal andra intresserade från vården som anmält intresse för konceptet fick också erbjudandet. Patienter själva har också efterfrågat Må bra med kultur. Informationen om Må bra med kultur har visats på Info-PC på vårdcentralerna och flera artiklar i media har under året berättat om aktiviteterna. Radio P4 Östergötland gjorde under våren ett reportage om arbetet. För landstingets personal har det funnits information på den interna hemsidan Lisa med möjlighet att kontakta Enheten för hälsoanalys (f d Folkhälsocentrum) om man har frågor. Allmänheten har kunnat hitta en kortare information på landstingets hemsida med hänvisning till sin vårdkontakt. Grupper, aktiviteter och orter 2013 Under våren fanns det 10 aktiviteter att välja bland. 3 var öppna för en allmänhet och 7 var enbart för patienter. Under hösten fanns det 12 aktiviteter att välja bland. 2 av dessa var öppna för en allmänhet. Det har funnits aktiviteter i Kisa, Linköping, Mjölby, Motala och Norrköping. Under hösten tillkom Finspång (Regna). Må bra med kultur-aktiviteterna har varit inom områdena skapande, sång, natur - och trädgård samt litteratur. Patientgrupperna träffas 2,5 timme åt gången i minst 8 gånger. De öppna aktiviteterna är utefter arrangörens program, dock minst 8 gånger. Aktiviteterna fokuserar på det prestationsfria och lustfyllda. I informationen till vårdpersonal och patienter framgår det att inga förkunskaper krävs. Vårdpersonelen får också veta att det är viktigt att patienten klarar av att vara i en grupp tillsammans med andra. De flesta grupper fick så pass stort gensvar att de kunde starta, men tre av de planerade aktiviteterna fick ställas in för att de inte fick några / för få intresseanmälningar. Dessa tre aktiviteter var planerade för orterna Finspång (Regna), Linköping och Norrköping och var inom områdena natur, musik och sång.
3 Uppföljning Patienterna som anmält intresse via sin vårdkontakt fick innan aktivitetetstart ett frågeformulär med fem frågor om sin självuppskattade hälsa och förväntningar inför aktiviteten. Då aktivitetsserien var slut fick de ett nytt frågeformulär med fem frågor om sin självuppskattade hälsa och hur de upplevt aktiviteterna. Kuratorer och kulturaktörer fick efter avslutad aktivitetsserie också besvara frågor om hur de upplevt konceptet Må bra med kultur. I enkäterna är det patienterna/ deltagarna i aktiviteterna som har skrivit mest, de får därför i denna sammanställning också det största utrymmet. Patienter Antalet deltagare till aktiviteterna har ökat. Under 2013 inkom det 87 anmälningar till aktiviteter. Det innebar 69 personer eftersom flera patienter har valt att delta både vår och höst, några har också valt att delta i flera aktiviteter parallellt. Dessa siffror kan jämföras med 2012, då det inkom 45 intresseanmälningar (34 personer). 59 deltagare svarade på enkät efter avslutad aktivitetsserie. Av dessa har 5 svarat att de inte deltagit alls, anledningen var då i huvudsak att man var sjuk. 54 deltagare har således genomfört aktivitet, vilket kan jämföras med 2012 då 22 deltagare genomförde aktivitet. Patienterna som svarat på enkät är väldigt positiva till Må bra med kultur. De tycker att de har fått tillräcklig information före aktiviteten startar och förväntningar man anger inför aktivitetsstart är att få träffa andra, lära sig något nytt, hitta kreativitet och lust, må bättre och tillhöra en grupp. Patienterna uttryckte att aktiviteterna haft positiv inverkan, man har lärt nytt och fått vara en del av en gemenskap, släppt prestation och mått bättre. Andra saker som lyftes fram var bra ledare, gruppens betydelse, att aktiviteterna var kravlösa, avstressande och gav kraft. Flera uttalar att de tänker annorlunda och att självkänslan har ökat. Man berättar också att man har fått ett intresse att fortsätta med.
4 Exempel från patientröster: Jag har fått mer kraft och livsglädje. Jag har orkat ta itu med saker i mitt liv på ett mer tillfredsställande sätt och orkat genomföra jobbiga saker, så jag är nöjd med mig själv. Det har gett kraft. Den har stärkt min självkänsla. Jag har blivit starkare, säkrare och mer kreativ och tror mer på mig själv. Jag har dessutom fått insikter och ser mer klart på mig själv och min livssituation. Har gett inspiration, styrka. Har hjälpt mig att börja förändra min syn negativa syn på mig själv Jag mådde bättre och tror att jag utvecklats lite med att våga göra som jag själv vill. Det har fått mig att våga saker jag inte vågade förut. Att släppa på kontroll och prestation. Har varit roligt och avkopplande, något att se fram mot varje vecka Jag har tränat upp min koncentration och börjat läsa böcker igen, vilket jag inte trodde att jag kunde. Socialt, vilket var bra. Som sjukskriven är det skönt att träffa andra. Jag har öppnat mina sinnen, tänker lite annorlunda. Stressar av och kan njuta av sommarens fina färger och natur mm. Jag var väldigt stressad innan och stängde av det som inte var viktigt för att klara av jobb och barn. Fick energi, glädje och första gången jag kände att jag inte behövde prestera något.
5 Ku gemenskap... tänker annorlunda nu i n Ö s tergötla d En fristad för själen a Annat man skriver är (del av patientcitat): och häls r u lt något att se fram mot Inte så rädd för att misslyckas Jag känner mig mer avslappnad. Friare i tanken att släppa på prestation och kontroll fokus sätt att uttrycka sig utbyte påskyndat mitt tillfrisknande nya relationer fick energi minskar min stress, ökar självkänsla socialt, ökat kreativitet, tände hopp Lättare att koncentrera mig på en sak i taget. ser mer klart på livssituation vågar mer, gruppens inverkan (pushar) jag har börjat förändra min negativa syn på mig själv.. Har ej behövt kontakt med kurator sen jag kom med r och hä u t l Fått insikten att jag duger l sa Ku våga synas lt u K Övriga synpunkter handlar om aktivitetens längd eller aktivitetsseriens längd.från Någon angeri Må att bra med kultur Utdrag ur enkätsvar deltagare det är för kort tid, någon tycker att tiden är för lång. Några vill ha fler tillfällen än de 8 som erbjuds. Någon önskar annan veckodag för aktiviteten. te r g ö tl a n d i Ös iö s
6 Kuratorer och annan vårdpersonal som anmält patienter Under 2013 utökades målgruppen inom primärvården med ännu en yrkesgrupp, rehabsamordnarna, eftersom de ofta kan möta samma målgrupp patienter. Ingen vårdpersonal har dock nekats att anmäla patienter i de fall de har en behandlande funktion och kännedom om patienten. Enkäten som gick ut till kuratorer, rehabsamordnare och annan behandlande vårdpersonal besvarades av 34 stycken (våren) respektive 29 stycken (hösten). Alla de som svarat anger att de har fått information om Må bra med kultur. Tre av dessa anser inte att informationen varit tillräcklig och de hade önskat ett personligt besök. Våren 2013 anmälde 23 vårdpersonal patienter till Må bra med kultur. Under hösten utökades antalet till 25. Jämför man med 2012 anmälde 11 vårdpersonal patienter på våren och hösten var det 19 som erbjudit patienter Må bra med kultur. Generellt är responsen positiv till Må bra med kultur. Några berättar att patienter haft god effekt på måendet av aktiviteterna, någon tycker att hen genom Må bra med kultur blir avlastad i sitt arbete. Trots att patienterna är positiva kan de ha svårt att komma iväg på grund av att man inte vågar, att man saknar ork eller att avståndet till aktiviteten är för långt. En orsak som flera lyfter är att det är ett för långt avstånd till aktiviteten och att tiden inte fungerar (t ex att patienten inte får ledigt från arbete). Övriga synpunkter som kommit fram genom enkätsvaren är att det kan vara svårt att motivera att gå till grupp och att det behövs tid för att det ska sätta sig. Trots de svårigheterna är det någon som skriver att det ändå känts bra att kunna erbjuda detta från landstinget och att de som fullföljt varit nöjda. Flera ser gärna både fler aktiviteter och inriktningar på aktiviteterna. Några poängterar att inte bara rikta detta till primärvårdens kuratorer då fler yrkesgrupper finns som möter patienterna inom målgruppen. Någon tar upp att det är viktigt att det är förankrat hos chefer på vårdcentralerna. Frågan ställs också om det går att anpassa verksamheten till psykiatrins patienter?
7 Exempel från vårdpersonalens röster: Ett väldigt bra komplement till sjukvården. Framförallt då det inte är fokuserat på sjukdom. Det skapar trots detta tillfrisknande och utveckling hos patienten med psykiatriska symtom. Det tillför en dimension som bidrar till psykiskt väl-befinnande och som sjukvården kan ha svårt att tillföra. En mycket bra och värdefull aktivitet genom att plocka fram det friska hos individen. Jag skulle önska att fler såg detta som en behandling med stort värde i och nappade på erbjudandet. Förutsättningen är ju att patienten är sjukskriven eller arbetslös, svårt få ledigt under arbetstid Olika. Vissa har tyckt att det varit väldigt bra och andra har inte tyckt att det passat just för dem. För min del har det ändå känts bra att kunna erbjuda detta från landstinget. Positivt, men några har haft svårt att våga ta steget och börja. Jag ser flera patienter som haft god effekt av kulturaktiviteterna så jag hoppas på fortsatt möjlighet och gärna fler aktiviteter. Jag har fått återkopplat att läsgruppen var mycket stimulerande och tänkvärd. Att få måla av sig sitt mående gav positiv effekt även körsång gav god effekt på måendet.
8 Kulturaktörer/ Ledare Enkät sändes till ledare och avtalsparter för aktiviteterna. För vårens 8 aktiviteter svarade 12 av avtalspart/ledare och för hösten 9 kulturaktiviteter svarade 6 stycken av avtalspart/ledare. Samtliga av dessa talar om att man har fått information om konceptet genom mejl och personlig kontakt. Man anser överlag att Må bra med kultur är ett bra initiativ och en värdefull verksamhet. Synpunkter som kommer fram är att man tycker det fyller ett behov på flera sätt; både socialt och skapande. Man tycker konceptet på det stora hela är bra. Flera skriver att projektet är utvecklingsbart på olika sätt och att man hoppas det får växa. Flertalet berättar att man har en miljö och en verksamhet som passar målgruppen, och att man ser/hör och får det till sig av deltagarna att de upplever aktiviteten och sammanhanget betydelsefullt. Flera av kulturaktörerna uppger att informationen verkar ha svårt att nå ut till klienterna. Ett par anger en oro för att landstinget vill att kulturen ska ta på sig kostnader för vård. Några lyfter att det vore bra om aktiviteterna kan löpa på under året utan avbrott. Exempel på kulturaktörsröster: Gärna att Må bra med kultur ska fungera fortlöpande under året. Så det blir mer vardag och inte plötsligt tar slut och det blir ett tomrum. Jag skulle önska något forum för dialog mellan oss som håller i aktiviteter och kuratorer och andra som har rollen att föreslå detta till patienter. bra att representant från landstinget hälsar på i verksamheten och ser hur det fungerar och har också möjlighet att träffa deltagare. Det som är viktigt är att kulturen inte ska bekosta vården! Kulturen måste stå på egna ben, fristående, även de medel som kommer till kulturen från landstinget (genom Östsam bl a) ska inte kopplas till friskvård. Man måste se vinsten för vården. Hur man kan koppla ihop kulturen och friskvården är en svår sak då det är olika världar, där det finns olika förutsättningar och små ekonomiska medel i båda världar.
9 Svårigheter/förbättringar/utveckling Målgrupper Konceptet fyller två behov, patienterna som kan få ett verktyg att må bättre och vårdpersonal som kan erbjuda ytterligare något till den befintliga vård och behandling för de patienter de möter. Den senare målgruppen utökas under 2014 till att gälla alla behandlande vårdprofessioner, dvs alla de som ansvarar för behandling av patienten oavsett om man är kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare. Det är viktigt att man har träffat patienten och känner dess behov, också för att veta att den klarar av att ingå i en grupp tillsammans med andra. Patientgruppen med lättare psykisk ohälsa är en generell grupp där orsaken till den psykiska ohälsan kan vara en mängd olika saker. Hittills har det inte uppmärksammats någon nackdel med att dessa patienter deltar i samma aktiviteter. För att se om man kan anpassa verksamheten för psykiatrin behöver man göra en förstudie. Patientgrupper eller öppna grupper Det finns flest patientgrupperna jämfört med öppna grupper och det beror bl a på att det sedan pilotprojektet 2012 varit störst intresse för denna form från både kuratorer och aktörer. Patienter har berättat att de uppskattar att aktiviteten tillåter egen takt och i lugn och ro - detta kan vara svårare att nå eller styra i en aktivitet öppen för en allmänhet. Om man har en oro för att delta i grupp kan det också underlätta och vara en trygghet att veta att gruppen är statisk - d v s att det är samma deltagare man möter från gång till gång. För att få veta vilket av dessa sätt som gagnar patienterna måste man göra en studie med kontrollgrupp. För framtiden kan Må bra med kultur anpassas för fler målgrupper. Det är dock viktigt att ha i åtanke att Må bra med kultur inte är terapi och att kulturaktören inte har den medicinska kompetensen, utan att det här handlar om komplement till vård och behandling där anmälan av deltagare går via vårdprofessionen. På så vis finns det alltid en medicinsk kompetens i bakgrunden att tillgå vid behov.
10 Tidpunkten för Må bra med kultur Tanken med aktiviteter dagtid har från början varit att de som deltar i aktiviteterna ska få möjlighet att bryta isolering, som kan vara en följd av till exempel sjukskrivning. Det finns dock inga krav på att patienten ska vara sjukskriven eller arbetslös för att få delta i Må bra med kultur. Flera av vårdpersonalen lyfter att patienter som vill delta hindras av att de inte kan komma dagtid och därför skulle man kunna prova att komplettera utbudet med någon aktivitet kvällstid och se hur uppslutningen kring denna fungerar. Information om Må bra med kultur Flera kulturaktörer uppmärksammar att grupperna inte fylls och undrar om information når ut. Vårdpersonal själva lyfter fram att fler än kuratorer på vårdcentralerna möter denna patientgrupp. När man tittar på antalet anmälningar från kuratorerna ser man också att de ökade mest det första året, så möjligen har kuratorerna anammat erbjudandet i den utsträckning de kan utefter de patienter de har. Det är uppenbart att fler målgrupper inom vårdpersonal aktivt ska inbjudas att rekommendera patienter. Det som från början var ett pilotprojekt för ett mindre antal patienter har utvecklingspotential och därför ska ett intensivare informationsarbete till, bland annat med förstärkning av resurser för detta från Enheten från hälsoanalys. Att försöka hitta ett tillfälle då kulturaktörerna kan berätta om verksamheten direkt till professionen är också ett sätt att öka både kännedom om Må bra med kultur och dess innehåll. Här ligger utmaningen i att hitta tid och forum då vårdpersonal har tillfälle att samlas. Kanske går det inte att lösa med en seminariedag såsom det erbjöds både kulturaktörer och vårdpersonal under hösten 2013, utan får ske i mindre sammanhang såsom på APT, nätverksträffar mm.
11 Kultur som friskvård Några av kulturaktörerna har en farhåga med att landstinget i detta arbete är den stora vinnaren, på kulturens bekostnad. Förhoppningen är att alla blir vinnare med en aktiv koppling av kultur och hälsa. Patienter kan få redskap att må bättre, vårdverksamheten kan hitta kompletterande verktyg till redan befintlig behandling, kulturaktörerna kan nå nya målgrupper- sådana som annars kan vara svåra att nå. Flera av deltagarna som varit med i Må bra med kultur uppger att de vill fortsätta konsumera kultur. I Må bra med kultur arvoderar landstinget aktören, arvodet är tänkt för att kunna genomföra aktiviteten med en ledare. Den deltagaravgift som vid vissa aktiviteter tas ut från aktörens sida är tänkt att täcka eventuella materialkostnader och/eller en enklare fika. Då inbjudan till kulturaktör har handlat om samverkan är det avtalsparten som ordnar lokalen. I något fall har vårdcentral varit lokalen för aktiviteten, då annan lokal inte gått att ordna. Då tappar man dock en del av pedagogiken med att patienter hittar vägen till ett kulturutbud som annars också erbjuds på platsen där aktiviteten är. Kulturaktörer såsom institution, studieförbund och fri aktör har olika förutsättningar att vara part i Må bra med kultur. För en institution som i sitt uppdrag har att nå nya målgrupper eller kanske till och med att arbeta med kultur och hälsa, kan Må bra med kultur tillföra att man uppfyller uppdrag. Har man i organisationen redan anställd personal, som i sin tjänst utför ledarskapet inom Må bra med kultur, har man dessutom bättre förutsättningar än en fri aktör på området. Aktivitetsutbud Med ökat antal vårdpersonal som rekommenderar patienter aktiviteter finns underlag att starta fler grupper och aktiviteter inom fler kulturuttryck. Förhoppningen är att Må bra med kultur ska kunna finnas på fler platser i länet och att på flera orter kunna erbjuda alternativ av aktiviteter för patienter. Som patient med lättare psykisk ohälsa, oavsett orsak, är det viktigt att inte ha för långt att ta sig för att orka, våga och genomföra en kulturaktivitet. För att kunna välkomna nya deltagare kan det bli så att den som deltagit i Må bra med kultur flera gånger tidigare får ge företräde åt den som inte deltagit alls. Det är också tanken med konceptet, att man genom att ha provat kulturen som ett språk och en glädjekälla har hittat energin, självförtroendet och orken att själv finna aktiviteter som man mår bra av.
Må bra med kultur 2014
Må bra med kultur 2014 Sammanfattning av årssammanställning Bakgrund Må bra med kultur är ett erbjudande om kulturaktiviteter för patienter inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Konceptet vilar
Läs merMå bra med kultur Årssammanställning 2014
Må bra med kultur Årssammanställning 2014 Handläggare: Maria Linderström Verksamhet: Enheten för hälsoanalys Datum: 2015-05-31 Diarienummer: EFH-2015-28 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning 1
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merJag ger olika kurser inom hälsa och personlig utveckling. Dessa sker fortlöpande under året i Örebro eller ibland på annan ort om så önskas.
Varmt Välkommen att boka din tid. Tid som inte avbokas 24 timmar innan debiteras 50% av priset. Massage eller annan kroppsbehandling rekommenderas ej vid förkylning, feber eller före graviditet v. 16.
Läs merKultur för hälsa och vård
Kultur för hälsa och vård Med utgångspunkt i ett hälsoperspektiv kan vi stärka det friska som finns hos alla, oberoende av ålder eller funktionsnedsättning. Kultur är ett verktyg för detta! Utvecklings
Läs merKARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
Läs merMore to life-caféer. Projekt Unga vuxna år
More to life-caféer Projekt Unga vuxna 20-29 år More to life Utgångspunkter Nedsatt psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Hur hänger allt ihop?!; psykisk, fysisk, social och existentiell hälsa Prestation
Läs merMå bra med kultur. Så här gör du Anmäl till din behandlande vårdkontakt vilken aktivitet du önskar delta i.
Må bra med kultur Våren 2016 Må bra med kultur Kulturen har en läkande kraft och kulturupplevelser kan vara ett verktyg du kan använda för att må bättre. Forskning visar att kulturupplevelser har starka
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merSammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 2011
Sammanställning av inkomna svar på Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter cancersjukdom en pilotenkät genomförd hösten 0 Patientenkät med avseende på rehabilitering under och efter
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas
Läs merHälsoträdgård i Malmö
Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska
Läs merMå bra med kultur i Östergötland
Må bra med kultur i Östergötland 2012-2015 Handläggare: Maria Linderström Verksamhet: Centrum för hälso-och vårdutveckling Datum: 2016-06-28 Diarienummer: VVH-16-12 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning
Läs merHantera motstånd och få ett bättre liv
Hantera motstånd och få ett bättre liv Ett bättre liv betyder olika saker för olika människor men för de flesta innebär det att ha trygghet, glädje och harmoni i sitt liv. Det finns många sätt att skapa
Läs merKurser föreläsningar & konferenser
Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete
Läs merVälkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Läs merSvar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merKULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
Läs merInvånarpanelen: Hälsa och livsstil
Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3
Läs merRemitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009
Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merProjektrapport Kroniskt Engagerad 2.0
Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...
Läs mer100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar
1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön
Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan
Läs merTabell 1 Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning Sthlm:s polismyndighet
Tabell 1 Betygsindex, medel och sfördelning Sthlm:s polismyndighet Antal ande: 4 323 ande : 73 n och sfördelning för frågorna i Polisens medarbetarundersökning. På en skala 1-10 har medarbetarna för varje
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merMALMÖ SCANDIC TRIANGELN FREDAG 22 JANUARI
Du är inbjuden till... 2016 MALMÖ SCANDIC TRIANGELN FREDAG 22 JANUARI NYA INSIKTER & NYA IDÉER! Fredagen den 22 januari är det dags för HR-Dagen på Scandic Triangeln i Malmö. Vi hälsar er varmt välkomna
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merStark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Läs merKUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)
KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95
Läs merFöräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008
Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,
Läs merVar och bli den förändringen du vill se i omvärlden.
Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa
Läs merStrukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående
Hur mår unga idag? Perspektiv: Sverige i världen Sverige Örnsköldsvik Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående Världens Lycka
Läs mer136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.
Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merMå bra med kultur. Program våren 2017
Må bra med kultur Program våren 2017 Må bra med kultur Kulturen har en läkande kraft och kulturupplevelser kan vara ett verktyg du kan använda för att må bättre. Forskning visar att kulturupplevelser har
Läs merLedarutveckling för ökad samsyn
Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merUtvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober
Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas
Läs merUppvärmande grundfrågor Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? Hur länge har du tränat hos/med oss?
Uppvärmande grundfrågor Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? Hur länge har du tränat hos/med oss? Kvinna 25 År Kvinna 35År Man 54 år Kvinna 63 år Kvinna 34 år Mina reflektioner
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merPIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet
PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merMÖTESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum
Folkhälsorådet 2017-02-16 1 Plats och tid: Konferensrum, Medborgarförvaltningen, kl. 13.15 15.15 Närvarande: Gottlieb Granberg, kommunstyrelsen, ordförande Gunnel Lundgren, omsorgsförvaltningen Heidi Skov
Läs merHitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?
Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår
Läs merFrågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser
PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar
Läs merEn väg, ett nät och två små gubbar. - Min idrottsfilosofi som vägleder mig både på idrottsbanan och i livet!
En väg, ett nät och två små gubbar - Min idrottsfilosofi som vägleder mig både på idrottsbanan och i livet! Presentation Carolina Carro Evelyn Klüft Född: 2 februari 1983 i Borås Familj: Min man Patrik,
Läs merhttp://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merHÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.
TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att
Läs merRehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning
Redovisning av de fördjupade försöken inom projektet Tidig samverkan i Västra Götaland 2016-2017 Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning Medpro Clinic Stavre vårdcentral,
Läs merMore to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år
More to life-samtalscafé Projekt Unga vuxna 20-29 år Utgångspunkt Minskat psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Förebyggande Hur hänger allt ihop? Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Unga
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merOm mig. - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap. Emma Hjälte Charlotta Lindell
Om mig - En delaktig målgrupp ger ökad kunskap Emma Hjälte Charlotta Lindell Ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland Mål med Om mig Ge en bra bild av hälsa
Läs merEnkät till våra motionärer våren 2014 Svar "totalt", 79 svar
Enkät till våra motionärer våren 2014 Svar "totalt", 79 svar Allmänt om sammanställningen och analysen av svaren: Antal svarande yngre än 20 år 3 st 20-39 år 10 st 40-59 år 38 st 60 år och äldre 28 st
Läs mer!!!! Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen
Mindfulnessmodul för instruktörer/terapeuter: MIMY- mindfulness och yoga som verktyg i vardagen MIMY är en kombination av Mindfulness och MediYoga, två flertusenåriga metoder som i forskning pekar på ökat
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merKoll på vardagsekonomin
Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips
Läs merMå bra med kultur. Uppdaterat Program hösten 2019
Må bra med kultur Program hösten 2019 Må bra med kultur Kulturen har en läkande kraft och kulturupplevelser är ett verktyg som du kan använda för att må bättre. Forskning visar att kulturupplevelser har
Läs merKURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merÄrende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin
Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april
Läs merSammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merSkrivglädje i vardagen!
glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merTrädgårdsdiakoni. -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat
Trädgårdsdiakoni -Ett rehabiliterings projekt i Allerums Pastorat Bakgrund På initiativ från kyrkogårdsföreståndare Magnus Näsström och diakon Margareta Thomasson har Allerums pastorat sedan flera år tillbaka
Läs merHandlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg
Handlingsplan återkoppling/utvärdering av negativ stress för AT-läkare SU under primärvårdsplacering vid VC: er i Storgöteborg Underlag AT-kansliet SU:s sammanställning av primärvårdsenkät 120501 121116,
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merFramtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016
Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merBilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan
Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merKartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER
SJUKVÅRD, BEHANDLINGSRESULTAT OCH PLANER Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 0647318391
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merfångar dagen sådde symboliska frön da vinci-metoden
Jag tänker inte låta cancern stoppa mig i mitt liv. Jag har inte tid med det, jag har ju så mycket som jag vill göra. Det var tankar som stärkte Håkan Sandberg, konstnären bakom frimärket Blå bandet, när
Läs merAtt äntligen känna sig förstådd och hjälpt
Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni
Läs merHär kan du ta del av. enkätens resultat
Här kan du ta del av enkätens resultat Bakgrund till enkäten Utvecklingsplanen för äldreomsorgen år 2013-2018 i Kungsör utgår. I september 2018 påbörjades ett projekt med syfte att färdigställa ett nytt
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merUtvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20
Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs mer