Bilaga 1 LIVSMEDELSVERKET 1 (6) Tillsynsenheten 2 G Engström Dnr 2298/99

Transkript

1 LIVSMEDELSVERKET 1 (6) Särskilda kommentarer till rapportutkast DG(SANCO)/1153/1999 MR Draft Livsmedlesverket sätter stort värde på Kommissionens inspektion i Sverige. Vid besöket behandlades en rad viktiga frågor inom mjölkområdet. Kommissionens rapport kommer därför att vara till hjälp i det fortsatta tillsynsarbetet i Sverige. Livsmedelsverket ser också positivt på arbetet med översynen av direktiv 92/46/EEG. Punkt Livsmedelsverket gör ingen riskbedömning vid planeringen av sina egna inspektioner i de större mejerierna (ingen variation i antalet inspektionsbesök och provtagningar, inga uppföljningsbesök för att kontrollera att bristerna har rättats till). Tillsynen inom mjölkområdet i Sverige bygger på systemtillsyn, dvs. den offentliga tillsynen syftar till att försäkra sig om att företagens eget system för produktsäkerhet, egentillsyn inklusive HACCP, fungerar tillfredsställande. Tillsynen syftar också till att produktionen i övrigt följer god tillverkningssed. Vid en bedömning av den livsmedelshygieniska risken, måste hänsyn tas till Sveriges goda epidemiologiska läge inom mjölkområdet och Sveriges nationella pastöriseringskrav. Denna kunskap ligger till grund för utformningen av den offentliga tillsynen. Den bedömning av livsmedelshygieniska risker som ligger till grund för det svenska pastöriseringskravet utformades på 30-talet långt innan begreppet riskanalys med delmomenten riskvärdering och riskhantering införlivades i det svenska myndighetsarbetet. Genom detta pastöriseringskrav har en hög säkerhet för de svenska konsumenterna uppnåtts. En ny organisation vid Livsmedelsverket träder i kraft den 1 juli En av de grundtankar som finns bakom omorganisationen är att åstadkomma en enhetlig tillsyn som grundas på riskanalysens principer så som begreppet definieras i FAO/WHO dokumentet Application of Risk Analysis to Food Standard Issues ( Report of a joint FAO/WHO Expert Consultation, Geneva Switzerland March 1995). Riskvärderingen följer de riktlinjer som utformats inom EU och som framgår av dokumentet Principles for the Development of Risk Assessment of Microbiological Hazards under Directive 93/43/EEC Concerning the Hygiene of Foodstuffs (Office for Official Publications of the European Communities, 1998, Luxembourg) och riskhanteringen enligt FAO/WHO dokumentet Risk Management and Food Safety (Codex Alimentarius Commission. Alinorm 99/13A.).

2 LIVSMEDELSVERKET 2 (6) I Komissionens dokument White paper on food safety framhålls att Risk analysis must form the foundation on which food safety policy is based. The EU must base its food policy on the application of the three components of risk analysis: risk assessment (scientific advice and information analysis) risk management (regulation and control) and risk communication. Sveriges uppfattning i denna fråga styrks av vad som hävdas i Kommissionens dokument Opinion of the scientific committee on veterinary measures relating to public health, on the evaluation of microbiological criteria for food products of animal origin for human consumption, 23 Sept The microbiological criteria listed in the current Vertical Directives were developed between 5 and 10 years ago and have not been formally reviewed since their production The current microbiological criteria were not established on the basis of a formal risk assessment. Little information is available on the results of microbiological testing of end products in current Vertical Directives and how useful the current microbiological criteria have been in hazard or risk control At present, EU provisions do not take into account the difference in prevalence or concentration of pathogens in different regions and different production sites Microbiological testing of end products can never assure the safety of food even when large numbers of samples (e.g. n=60) without positives are tested. Livsmedelsverket vill påpeka att inspektioner och provtagning måste på ett kostnadseffektivt sätt anpassas till den risk för konsumenternas hälsa som mejerihanteringen innebär. Med hänsyn till de kontrollprogram som tillämpas inom svensk djurhållning hålls t.ex. Salmonella på en extremt låg nivå. Detta innebär att Sverige som region intar en unik position. Genom att mejeriföretagen i sin egenkontroll tillämpar GMP och GHP samt HACCP anser verket att detta innebär ett fullgott skydd för konsumenterna. Offentlig provtagning påverkar livsmedelssäkerheten i ytterst liten utsträckning. Epidemiologisk erfarenhet visar att mjölkprodukter inte vållar svenska konsumenter hälsostörningar. Med detta som bakgrund anser Livsmedelsverket att provtagningen inom den offentliga tillsynen är tillfredställande både med avseende på antalet prov och i förhållande till Salmonella. Syftet med den offentliga provtagningen är dels att följa utvecklingen för livsmedelshygieniskt intressanta parametrar och dels att verifiera analyser

3 LIVSMEDELSVERKET 3 (6) gjorda i företagens egenkontroll. Tillsynen av företag som tillämpar HACCP bygger på att man även värderar företagens provtagningsplaner i anslutning till deras verifiering av att HACCP fungerar. En tydligare bedömning av inspektionsbehovet kommer detta år att ligga till grund för antal inspektioner vid de anläggningar Livsmedelsverket har tillsyn över När den centrala behöriga myndigheten granskar den lokala behöriga myndigheten, fokuserar den inte på den lokala behöriga myndighetens verksamhet utan på situationen i anläggningen.. Normerande inspektioner och kommunbesök är två system Sverige har för att på plats övervaka tillsynen på lokal nivå. Vid normerande inspektioner väljer Livsmedelsverket ut ett företag för att kontrollera hur lagstiftningen efterlevs och tillsynen av företaget fungerar. Vid kommunbesök kontrollerar Livsmedelsverket hur tillsynen i sin helhet fungerar i kommunen. En ökad satsning på normerande inspektioner och kommunbesök planeras för innevarande år Den lokala behöriga myndigheten Punkt 5) Följande observation av mindre betydelse gjordes angående distriktsveterinärernas arbeta skall kompletteras och lyda som följer: Distriktsveterinärernas dubbelarbete (de arbetar både som lokala behöriga myndigheter och som allmänpraktiserande veterinärer) kan i bland leda till en ökad risk för intressekonflikter. Samtidigt måste man beakta att detta medför att distriktsveterinärerna besöker de flesta besättningarna betydligt mer än en gång vart annat år. Detta ger fördelar genom stor kännedomen om besättningarna och en möjlighet att i tillsynsarbetet verka profylaktiskt för hygien och hälsa på anläggningarna. Vidare måste det påpekas att distriktsveterinärerna utför samtliga uppdrag, såväl myndighetsuppgifter som allmänpraktik inom ramen för sin statliga anställning. Distriktsveterinärerna är i alla delar avlönade av Statens jordbruksverk. De har inte rätt att bedriva någon privatpraktik Kommunerna kan självständigt organisera kontrollen av livsmedelshygienen. Detta har tillsammans med de lokala behöriga myndigheternas befogenheter lett till en oenhetlig livsmedelskontroll på kommunnivå. Livsmedelsverkets utredningsuppdrag om livsmedelstillsynen i Sverige ska redovisas till regeringen den 1 juni Detta uppdrag har som mål att

4 LIVSMEDELSVERKET 4 (6) utarbeta ett förslag som skapar förutsättningar att uppnå en effektiv och likvärdig livsmedelstillsyn i hela landet I de anläggningar som besöktes var den officiella provtagningsplanen för mikrobiologisk analys av sjukdomsframkallande bakterier i slutprodukterna ofullständig. Den omfattade inte salmonellaanalys, förutom en anläggning, och i en del anläggningar inte heller listeriaanalys. Även analyserna av S. Aureus och E. Coli var ibland otillräckliga. Bristen på information gör det svårt att tillämpa det tillvägagångssätt som grundar sig på riskbedömning och planering. Se svaret på Mot bakgrund av den kvalitetsstyrning och kontroll som görs tidigt i produktionskedjan, Sveriges pastöriseringskrav och det väldokumenterade smittskyddsläge, t.ex. för Salmonella, som gäller för mjölkproducerande djur i Sverige är en provtagning av slutprodukter inte motiverad ur ett vetenskapligt riskvärderingsperspektiv. Ett fåtal prover med negativt resultat kan dessutom ge intryck av falsk säkerhet. Provtagningsfrekvensen för Salmonella och Listeria finns inte reglerade i direktiv 92/46 EEG. Listeria analyseras i egenkontrollen vid bl.a. ost- och smörproducerande anläggningar där det kan finnas risk för tillväxt och kontaminering De officiella vattenproven i mejerierna var ofullständiga (genomförande av rådets direktiv 80/778/EEG om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten). Analysfrekvensen, antalet kranar som det tagits prov från och det urval analyser som gjorts var otillräckliga. Den offentliga vattenprovtagningen i mejerierna är baserade på en bedömning av den livsmedelshygieniska risken utifrån vattenkvaliteten i Sverige. Analysparametrarna följer Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 1989:30 omtryck SLV FS 1993:35) vilka är baserade på direktiv 80/778/EEG. Från hur många kranar som prov ska tas regleras varken i direktiv 80/778/EEG eller direktiv 92/46/EEG Egenkontrollen av slutprodukter var otillräcklig i alla mejerier med beaktande av produktionsprocessen och de risker som denna typ av produkt medför.

5 LIVSMEDELSVERKET 5 (6) För att få säkra livsmedel är det svårt att förlita sig på mikrobiologisk provtagning av slutprodukter. En bra process med identifierade styrpunkter som övervakas med lämpliga metoder är en mer framkomlig väg (HACCP) HACCP är ett verktyg för att värdera faror och etablera styrsystem som fokuserar på förebyggande åtgärder snarare än kontroll av slutprodukter. I mejeriföretagen används provtagning av indikatororganismer för att verifiera att processen fungerar. Det är ett internationellt välkänt problem att medan tillämpningen av HACCP vinner terräng i stora företag har små företag problem med tillämpningen. Några problem såsom bristande efterfrågan från konsumenter och marknad, ekonomiska begränsningar, kompetensnivå, brist på expertstöd och kommunikationsproblem, listas i WHO-dokumentet Strategies for Implementing HACCP in Small and/or Less Developed Business, Report of a WHO Consultation, the Hague June Se också Egenkontrollanalysen av sjukdomsframkallande bakterier i slutprodukterna var rätt begränsad, och i det sista mejeriet som besöktes gjordes den inte alls. Se svaret på , och Mot bakgrund av den kvalitetsstyrning och kontroll som görs tidigt i produktionskedjan, Sveriges pastöriseringskrav och det väldokumenterade smittskyddsläge, t.ex. för Salmonella, som gäller för mjölkproducerande djur i Sverige förefaller en provtagning av slutprodukter som mindre välmotiverad ur ett vetenskapligt riskvärderingsperspektiv. Ett fåtal prover med negativt resultat kan dessutom ge intryck av falsk säkerhet Vattenanalysen i egenkontrollprogrammet var ofullständig. Vattenkontrollerna i alla mejerier som besöktes var otillräckliga (låg analysfrekvens, litet antal kranar som det togs prov från, begränsat urval analyser och begränsad vattenanalys i egenkontrollprogrammet). Vattenprovtagningen i mejerierna är baserade på en bedömning av den livsmedelshygieniska risken utifrån den vattenkvalitet vi har i Sverige. Se svaret på Slutsats Även om den svenska behöriga myndigheten som ansvarar för tillämpningen av direktiv 92/46/EEG i allmänhet är väl organiserad, drog inspektionsgruppen på grundval av de observationer av betydelse

6 LIVSMEDELSVERKET 6 (6) som nämns i punkt 6.2 slutsatsen att den svenska behöriga myndigheten inte har möjlighet att garantera att direktiv 92/46/EEG tillämpas på ett enhetligt sätt (särskilt i småskaliga mejerier). Livsmedelsverket delar inte denna slutsats. De livsmedelsproducerande företagen är ansvariga för sina produkter och att relevanta direktiv tillämpas korrekt. Vid Livsmedelsverkets uppföljning av de lokala tillsynsmyndigheterna, vilka ansvarar för tillsynen över småskaliga anläggningar, har verket observerat liknande problem med tillämpningen av HACCP som listas i WHO- dokumentet Strategies for Implementing HACCP in Small and/or Less Developed Business, nämligen bristande efterfrågan från konsumenter och marknad, ekonomiska begränsningar, kompetensnivå, brist på expertstöd och kommunikationsproblem. I Kommissionens dokument White paper on food safety sägs Responsibility for safe food production is shared between operators, national authorities and the European Commission. Operators are responsible for compliance with legislative provisions, and for minimising risk on their own initiative. National authorities are responsible for ensuring food safety standards are respected by operators. They need to establish control systems to ensure that Community rules are being respected and, where necessary, enforced. Per Mattsson Byråchef