BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN REGION KRONOBERG

Transkript

1 BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN REGION KRONOBERG 1

2 Regiondirektörens ord Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Budgeten kan beskrivas utifrån den strategikarta som tagits fram. Den är uttryckt i det balanserade styrkortets fyra olika perspektiv. Perspektiven skapar en helhet där strategier och mål ger en tydlig koppling till Region Kronobergs vision. Mot bakgrund av bildande av Region Kronoberg kommer arbetet med det balanserade styrkortet vidareutvecklas för de verksamheter som tidigare inte arbetat efter samma modell. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta invånarnas behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsutvecklingsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få för en effektiv ledning och styrning med hög kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Med utgångspunkt från budgetdokumentet som beskriver vad som ska göras, ska regionstyrelsen och nämnderna fastställa verksamhetsplaner som beskriver hur strategierna ska genomföras och hur målen ska uppnås. Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner: - ger en strategisk inriktning i hela verksamheten - ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål - översätter våra mål i konkreta handlingsplaner - styr så att vi använder våra resurser rätt - styr så att vi följer upp våra strategier. Martin Myrskog Regiondirektör Sida 2 av 37

3 Sammanfattning budget 2016 Region Kronoberg Region Kronoberg bildades 1 januari 2015 då landstinget och regionförbundet gick samman i en ny gemensam organisation. Den politiska viljan bakom beslutet är att skapa ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Faktaruta En av länets största arbetsgivare med cirka medarbetare Omsätter 5,2 miljarder kronor på ett år Huvudman för länets kulturinstitutioner Regionalt tillväxtansvar i Kronobergs län Regional kollektivtrafikmyndighet Erbjuder kollektivtrafik och utför cirka 10 miljoner resor med buss och tåg Erbjuder hälso- och sjukvård 2 sjukhus och 2 akutmottagningar 33 vårdcentraler varav 11 privatdrivna 24 folktandvårdskliniker Rättspsykiatrisk regionklinik Vuxen, samt barn- och ungdomspsykiatri Vision Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Långsiktiga mål 2018 Målen i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg (RUS) är vägledande för hela länets utveckling men också för Region Kronoberg som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. I juni 2015 fastställs en ny RUS för Kronobergs län. Strategin sträcker sig mellan och är vägledande för arbetet med regional utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling, en utveckling som ska komma invånarna i Kronoberg till godo i form av till exempel minskad arbetslöshet, bättre utbildning och bättre folkhälsa. I Budget 2016 med flerårsplan ingår den regionala utvecklingsstrategin och dess målsättningar som ett underlag för att formulera konkreta mål och prioriteringar för organisationens verksamhet under treårsperioden. Som ett led i att jämställdhetssäkra Region Kronobergs budget ska individbaserade styrtal redovisas könsuppdelade. Region Kronobergs långsiktiga mål 2018 är: Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet. Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Hållbar ekonomi i balans. Sida 3 av 51

4 Strategikarta för att nå vår vision och våra mål Sida 4 av 37

5 Bilder av Kronobergs län Länet växer men inte alla delar och befolkningen blir äldre Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg sätter utvecklingen tydliga spår. Befolkningstillväxten sker främst i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har en påtaglig befolkningsminskning. Skillnader i ohälsotal mellan kvinnor och män Historiskt sett har ohälsotalet i Kronobergs län varit lågt och legat under riksgenomsnittet. Under senare år har dock ohälsotalet ökat och gapet mellan kvinnor och män ökar. Kvinnor uppplever i lägre utsträckning än män ett allmänt psykiskt välbefinnande. En historiskt sett hög men minskande sysselsättningsgrad stora skillnader mellan olika grupper i länet Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Efter nittiotalskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsättningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. Historiskt sett har sysselsättningsgraden i Kronobergs län varit hög och den är fortsatt över riksgenomsnittet. Den senaste lågkonjunkturen har slagit extra hårt i Kronobergs län. Under 2008 var arbetslösheten i länet 4 % och år ,4 %, vilket är den tolfte högsta nivån i riket. En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom den privata och offentliga sektorn, menar att de har svårt för att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. Rörligheten ökar och möjliggör arbetspendling Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län. Rörligheten ökar inom länets arbetsmarknadsregioner och mellan de större arbetsmarknaderna i södra Sverige. Trafikförsörjningsprogram har som målsättning att skapa en Hållbar kollektivtrafik för alla, vilket bland annat innebär att kollektivtrafiken ska vara attraktiv för att så många som möjligt ska välja att resa med den, samt att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering för att uppnå ökad geografisk tillgänglighet. De klimatpåverkande utsläppen minskar De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnittliga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg. De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan minskat med 31,2 %. Främst beror minskningen på en omställning inom Sida 5 av 37

6 energisektorn, medan minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och endast långsamt sjunkande. Sida 6 av 37

7 Sammanfattning av våra mål Invånare Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kronobergs län utvecklas i linje med den regionala utvecklingsstrategin Måluppfyllelse RUS Basvärde saknas % % Förtroendet för verksamheten ska öka. Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 71 % 73 % 75 % 66 % 68 % 70 % Tillgängligheten till/i Region Kronobergs verksamheter ska vara god Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; - kännedom om % - rimliga väntetider 69 % Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Ohälsotalet Plats 4 i Sverige ((26,4 dgr) Självskattad hälsa hos befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god Kvinnor 69 %, Män 77 % 85 % 71 % 85 % 73 % Plats 3 Plats 1 Kvinnor 71 % Män 77 % Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Kännedom om varumärket Region Kronoberg Kvinnor 73 % Män 78 % Basmätning 30 % 80 % Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare, sjuksköterskor) Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten Stressprofilen enligt medarbetarenkäten (jan-dec 2014) < < ,5 >67,5 77,3 77,3 >77,3 48,3 48,3 <48,3 Organisationen har en gemensam värdegrund. Andel av medarbetarna som har kännedom om värdegrunden Basvärde saknas 50 % 100 % Sida 7 av 37

8 Andel av medarbetarna som har kännedom om Region Kronobergs varumärke Basvärde saknas 50 % 100 % Verksamhetsutveckling En effektiv verksamhet med hög kvalitet Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kvaliteten i verksamheten ska öka. Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 i Sverige Plats 3 Plats 2 Antalet resor i linjetrafiken ska öka Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Flera olika ledningssystem men inget gemensamt Delvis implementerat i verksamheterna Fullt implementerat i verksamheterna Tillgängligheten i verksamheten ska vara god Läkarbesök inom primärvård 7 dagar Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 1 Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 94 % (feb 2014) 95 % 97 % 69 % (feb 2014) 75 % 85 % 81 % (feb 2014) 85 % 90 % Andel besökare programaktiviteter regionala kulturverksamheter (övriga kommuner i förh till Växjö) 62 % (baserat på 2013 års siffror i Kulturdatabasen) Ökat värde jämfört med 2015 Ökat värde jämfört med 2016 Andel av länets befolkning som bor inom 1000 m från en hållplats i den regionala kollektivtrafiken. 86 % >86 % >86 % Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör Nöjd organisationsindex; hög grad av nöjdhet hos våra intressenter Basvärde saknas Mätning genomförs >60 Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska. Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle 53 % av resorna 65 % av resorna 75 % av resorna 1 Vid beräkning enligt vårdgarantin Sida 8 av 37

9 Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga fordon ska köras med förnyelsebart drivmedel Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke-fossila källor Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet 89 % 93 % 95 % 50 % 53 % 60 % av den totala livsmedelskostnaden Ekonomi En hållbar ekonomi Mål och indikatorer Nuläge 2015 ( ) Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Bokslut i balans Resultat i förhållande till intäkter Självfinansiering investeringar 3,1 % 2,0 % 2,0 % 132 % 100 % 100 % Pensionsförvaltning 3 % 3 % 3 % Genomsnittlig likviditet mnkr 700 mnkr 700 mnkr Sida 9 av 37

10 Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Ett gott liv i ett livskraftigt län Den långsiktiga visionen för Region Kronoberg är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Kronobergs ska vara en öppen och välkomnande region som är attraktiv för boende, företag och besökare. Mångfalden i vårt län är en tillgång för den regionala tillväxten. Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet är vårt viktigaste mål. Att människor väljer att bo och verka i vårt län är avgörande för regional tillväxt i Kronoberg. En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företagare genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning och kultur. Förtroendet för verksamheten ska öka Invånarna i Kronobergs län är Region Kronobergs uppdragsgivare och finansierar i huvudsak verksamheten.därför är det viktigt att invånarna i Kronobergs län känner stort förtroende för Region Kronoberg och att skattemedel används på bästa sätt, inte minst när organisationen är ny och kännedomen om ansvarsområdena kan vara förhållandevis låg. Både invånare och samarbetspartner ska uppleva att kvalitén på våra samhällstjänster är god. Vi ska förvalta ett fortsatt högt förtroende för vår verksamhet genom att förbättra både tillgänglighet och kvalitét. Möjlighet att välja vård i Kronobergs län Med ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård är det sannolikt att kronobergarna väljer vård i Kronobergs län. Region Kronoberg ska bedriva en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög grad av tillgänglighet och ett gott bemötande så att vård i Kronobergs län blir förstahandsvalet för kronobergarna. Vårdval Kronoberg ger invånarna möjlighet att välja var de vill ha sin basala hälsooch sjukvård. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Syftet är att invånarna ska kunna ta del av kvalitetsresultat på 1177.se. Primärvården som är specialiserade på att se hela människan ska vara den naturliga första vårdkontakten för medborgarna. Vid behov slussas patienten vidare till länssjukvården. Kravet på läkarbemanningens specialistkompetens inom allmänmedicin ska vara 75 %. Delaktighet i vården Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet. Ett patientfokuserat förhållningssätt som stärker patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet ska genomsyra hela vår hälso- och sjukvård. Sida 10 av 37

11 Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vården. Den avlastar hälso- och sjukvården och omsorgen och förtjänar ett aktivt stöd. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utveckla stödet för vården av anhöriga. Hög patientsäkerhet Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Vi arbetar med teambaserade arbetssätt för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser analyseras och utgör underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. Hälso- och sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska risken för smittspridning. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. Kundnöjdhet i kollektivtrafiken Invånarnas resebehov är ett av de viktigaste skälen i utformningen av framtidens kollektivtrafik. Visionen för framtidens kollektivtrafik i Kronobergs län är Kollektivtrafiken i Kronobergs län är så bra att människor väljer den i första hand. Under den senaste tio-årsperioden har både kommuner och Region Kronoberg satsat på infrastrukturinvesteringar i länet i enlighet med Länstransportplanen för Kronobergs län. Vi har därmed lagt grunden till en god transportinfrastruktur. En väl utbyggd infrastruktur med en väl fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för att kunna bo och verka i vårt län. Den sammanvägda kundnöjdheten med kollektivtrafiken i vårt län är förhållandevis hög. Vi har därmed att bra utgångsläge som vi ska förvalta och utveckla för att invånare och besökare ska nyttja kollektivtrafiken i högre grad och för att minska klimatpåverkande utsläpp. Tillgängligheten till Region Kronobergs verksamheter Tillgänglighet i vården Kraven och förväntningar på välfärden ökar i allt högre grad. Hög kvalitét, öppenhet och tillgänglighet är faktorer som är avgörande för en regions Sida 11 av 37

12 attraktionskraft. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler ska vara hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå och i rätt tid. Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperioden inför omfattande förnyelse, förändringar och nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Växjö Centrallasarett, St. Sigfridsområdet och Ljungby Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvalitativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. Våra medarbetare ska verka i ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö. Med e-hälsa och e-tjänster utvecklar vi välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Satsningen på e-hälsa och e-tjänster är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Med en strategisk IT-utveckling kommer nya lösningar för vård på distans. Kronobergs län deltar i det nationella samarbetet ehälsa för att stärka invånarnas möjlighet att bli mer delaktig i den egna vården. Tillgänglighet i kollektivtrafiken I trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län beskrivs mål och utveckling för både den samhällsfinansierade och kommersiella kollektivtrafiken. 2 Utgångspunkten för den regionala kollektivtrafiken är Bäst för flest. Kollektivtrafiken medverkar till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är en viktig faktor för arbetspendling och betydelsefull när företag och invånare väljer lokalisering Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. Vårt trafikutbud ska uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. Tillgänglighet till länets kulturliv Inträdet i kultursamverkansmodellen har medfört positiva effekter i Kronobergs län. Kulturpolitiska frågor har hamnat högre upp på den politiska dagordningen både lokalt och regionalt. I den regionala kulturplanen för Kronobergs län fastställs att den regionala kulturpolitiken ska arbeta för det övergripande målet ett innovativt kulturliv med bredd och spets. Detta ska kulturpolitiken göra genom att stötta den konstnärliga utvecklingen och arbeta för att kulturen ska nå länets invånare. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Befolkningens hälsa är viktig för utvecklingen av den sociala hållbarheten. Faktorer som sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, tolerans, sociala nätverk, kultur och miljöfrågor har stor betydelse för befolkningens hälsa. En jämlik vård som är inriktad på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete stärker den sociala 2 Trafikförsörjningsprogrammet fastställs av regionfullmäktige den 17 juni Sida 12 av 37

13 hållbarheten i vår region. Kronobergarna skattar sin hälsa överlag som god eller mycket god, men skillnader mellan män och kvinnor kvarstår dock. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Vi ska utveckla nya arbetssätt som ska bidra till att skapa en mer jämlik vård som en förebyggande metod för att bidra till en jämlik hälsa. Det förebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna på vårdcentralerna. Vi ska fortsätta arbetet med fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoarbetet. Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Kronobergs län. Folkhälsouppdraget ska löpa som en röd tråd genom hela Region Kronobergs verksamhet. Från det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling, som skapar förutsättningar för befolkningens hälsa och livsvillkor, till hälso- och sjukvården. Region Kronobergs likabehandlingsarbete ska utgå från grundvärderingen av alla människors lika värde. Vi ska ha likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och likvärdig tillgänglighet för alla länsinvånare. Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Sammanslagningen av två organisationer innebär att minst två varumärken ska blir ett. En utmaning i varumärkesarbetet är att alla delar i verksamheten ska utgå från samma varumärke. Vi behöver utveckla och etablera varumärket Region Kronoberg både inom invånarperspektivet och medarbetarperspektivet. Sida 13 av 37

14 Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Region Kronoberg är en av länets största arbetsgivare med ca medarbetare med många olika befattningar. Medarbetarna är region Kronobergs viktigaste resurs. Trots att arbetslösheten fortsätter att vara hög har både det offentliga och näringslivet svårt att rekrytera rätt kompetenser. Det innebär att vi i Kronoberg har en strukturell matchningsproblematik som vi behöver rätta till. Om arbetsgivaren inte hittar den kompetens de behöver minskar dess konkurrenskraft, vilket i slutändan får effekter på såväl tillväxt som välfärd. Kompetensförsörjning är därmed en högt prioriterad och strategisk fråga för Region Kronoberg och länet i övrigt. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare ställer krav på aktiviteter under hela medarbetarens arbetsliv. Region Kronoberg arbetar efter modellen: Attrahera rekrytera introducera - utveckla/behålla - avveckla. Region Kronobergs strategi för att arbeta med kompetensförsörjning utgår från dessa olika delar. Region Kronoberg ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktad för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Region Kronoberg ska vara en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. I Region Kronobergs verksamhet finns värdeskapande och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna är många. Vi behöver utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och traineeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår verksamhet. Heltidsscheman ska erbjudas till medarbetare som önskar detta och vi ska se över schemaläggningen för att minska antalet delade turer och antalet med rotationstjänstgöring inom hälso- och sjukvården. I samband med detta ska en översyn av grundbemanningen göras. Region Kronoberg har, på samma sätt som stora delar av övriga län, stort behov av ett antal nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården. Specialistläkare och sjuksköterskor är några av de yrkesgrupper där Region Kronoberg har ett stort rekryteringsbehov. Vi ska stimulera AT-läkare till fortsatt ST- utbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Genom utvecklad ledning och styrning ska möter vi de framtida utmaningarna för vår personal- och kompetensförsörjning. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling och/ eller fortbildning varje år. Vi ska öka samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet avseende vårt kompetensbehov. Vi behöver underlätta rekrytering och säkerställa de regiondrivna vårdcentralernas behov av läkarbemanning. Vi är idag sårbara och beroende av hyrläkare för att upprätthålla bemanning framförallt på de regiondrivna vårdcentralerna. Sida 14 av 37

15 Tillsammans med länets kommuner arbetar vi idag för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsarrangörer är viktigt i syfte att stimulera till utbildning och forskning både för våra egna medarbetare och framtida medarbetare. Vi ska årligen erbjuda praktikplatser för studenter på olika utbildningsnivåer för att öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Genom att erbjuda prao och minst sommarjobb visar vi ungdomar vilka yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Medarbetarnas delaktighet ska öka Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation som bygger på dialog mellan chef och medarbetare. Region Kronoberg har en förhållandevis hög grad av delaktighet enligt medarbetarenkät som vi måste förvalta väl. En god arbetsmiljö med en bra bemanning och med medarbetare som är delaktiga, kan utvecklas och trivs hos oss skapar förutsättningar för en god hälsa. Organisationen har en gemensam värdegrund Region Kronoberg ska vila på en gemensam värdegrund som ska vara tydlig för både chefer, medarbetare och invånare. Mot bakgrund av regionbilningen behöver vi formulera en gemensam värdegrund för den nya organisationen. Värdegrundsarbetet involverar alla medarbetare och initieras under Sida 15 av 37

16 En effektiv verksamhet med hög kvalitet Kvaliteten i verksamheten ska öka Kvaliteten inom hälso-och sjukvården Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten inom hälso-och sjukvården som ger möjlighet till högre effektivitet. Vi behöver bli bättre på att överblicka och planera tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns. Vår verksamhet är inte fullt ut organiserad för att stödja patientens väg genom vården därför krävs ett fortsatt arbete med patientprocessorientering t ex ledtidssatssningen vid cancer. Ett målmedvetet arbete med att utveckla personcentrerad vård med en tydlig utveckling av vård utanför sjukhusen och egenvård kommer att krävas för att möta morgondagens patienter. Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska genomföra produktionsoch kapacitetsplanering för att utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Genom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, och en tillgänglig hälso- och sjukvård. Detta ska också gälla på sommaren. Asylprocessen ställer krav på att människor som anländer till Sverige för att söka asyl ska genomgå en hälsoundersökning. Asylsökande barn under 18 år har enligt lag rätt till samma vård som svenska medborgare. Många nyanlända är ensamkommande barn är i stort behov av stöd och hjälp, vilket kräver ett professionellt omhändertagande och särskilda resurser. Kvaliteten i den regionala kollektivtrafiken Att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet för arbetspendlare och besökare gynnar både Kronobergs utveckling och miljön. Vi ska bygga en hållbar kollektivtrafik för alla. Vi ska arbeta för att öka resandet med kollektivtrafiken med särskilda insatser mot valda målgrupper och specifika geografiska områden. Kollektivtrafikens marknadsandel är idag 11,3 % i vårt län (nivån i jämförelsebara län är mellan %). Det långsiktiga målet är att marknadsandelen ska öka, men för att nå dit krävs på sikt ett ökat utbud och i förlängningen fler fordon för att möta resandeutvecklingen. En ökning av marknadsandelen kommer sannolikt att ske genom ökat resande i Växjö stadstrafik och tågtrafiken. Systematiskt kvalitets- och förbättringarbete Region Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från invånarnas behov. Samhället står inför stora förändringar vad det gäller invånarnas krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, valfrihet, direkt tillgång, snabb service och flexibla lösningar är exempel på krav och förväntningar som Region Kronoberg ska leva upp till. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla verksamheten. Vi arbetar processorienterat, följer upp och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen för att nå våra gemensamma mål. Sida 16 av 37

17 För att bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet måste vi veta vart vi är på väg och hur våra insatser påverkar målen för vår verksamhet. Personalen ska kunna fokusera på verksamheters huvuduppgifter och en central uppgift är att minska byråkrati och krångel i verksamheterna. Vi ska arbeta med enkla och effektiva verksamhetssystem som underlättar för chefer och medarbetare i vardagen. Strategisk upphandling Upphandling har kommit att bli ett alltmer strategisk instrument för nå verksamhetsmål. Region Kronoberg upphandlar varor och tjänster årligen för miljardbelopp. En målsättning är att effektivisera upphandlingsprocessen genom god framförhållning och samplanering, samt följa upp och utvärdera löpande. Av den anledningen är systematiskt arbete med avtalstrohet av stor vikt för att inte besparingen ska försvinna över tid. Tillgänglighet i verksamheten Den faktiska tillgängligheten är god inom flertalet av verksamheterna inom hälsooch sjukvården, men det är fortsatt ansträngt inom några verksamheter såsom förlossningsvården, barn- och ungdomspsykiatrin, ortopedin akutsjukvården och hörselvården. Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet till de produktionskrav som finns i verksamheten. Tillgänglighetsproblematiken beror ofta på en obalans mellan behov och resurser. Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör Region Kronoberg övertog i samband med bildandet av det regionala utvecklingsansvaret för Kronobergs län. Region Kronoberg har, i egenskap av direktvalt politiskt organ, möjlighet att driva regionala utvecklingsfrågor med eget mandat, vilket är en skillnad från tidigare organisering av regional utveckling i länet. Grunden för arbetet är den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Samtidigt bygger regional utveckling på samhandling, där olika intressenter i regionen såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, och civila samhället, bidrar till att målet nås. Därmed är dessa intressenters ställning till Region Kronoberg avgörande för att nå målen i RUS. Forskning och utveckling för bättre kvalitet Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Forskning, utveckling och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk handling och kommer invånarna till godo. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kronoberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitetsarbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för regional utveckling, infrastruktur och kultur. Det betyder att FoU också får ett annat ansvar och en organisation, som motsvarar detta ansvar. Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska Sida 17 av 37

18 För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva på utvecklingen av en hållbar region, där framtidens klimatutmaningar är centrala tillsammans med en välmående befolkning. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan minimeras och bidrar till att nationella och regionala miljömål uppnås. Vi ska fortsatt minska vår egen användning fossila drivmedel i Region Kronobergs fordon och inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, tåg och bilar). Vid resor i tjänsten ska det kollektiva resandet vara det självklara valet. Region Kronoberg ska eftersträva ett bra produktval genom en minskning av plaster från fossila bränslen i hälso- och sjukvårdsmaterial. Maten är en viktig del av vår verksamhet eftersom näringen från maten är grundläggande för vår hälsa. Inköp av ekologiska livsmedel i landstinget har ökat från 1 % 2006 till 50 % Region Kronobergs produktionskök är även KRAV*- certifierade och deltar i Naturskyddsföreningens kampanj Gröna Gaffeln och erbjuder dagligen ett vegetariskt alternativ i restaurangerna. Som ett led i en hållbar utveckling behöver vi öka är andelen ekologiska livsmedel i vår verksamhet. Sida 18 av 37

19 En hållbar ekonomi i balans Regiondirektören fick i uppdrag av regionstyrelsen att ta fram ett uppdaterat tjänstemannaförslag som presenteras den 29 september Utgångspunkten är Finansplan , nämndernas yttrande, SKL:s skatteprognos per augusti 2015 samt Regeringens presenterade budgetproposition från september Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Landsting och regioner ansvarar för två av de mest expansiva verksamheterna i det offentliga Sverige, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Resurserna i form av personalens kompetens, utrustning, med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Region Kronoberg står inför ett investeringsbehov på närmare 3 miljarder de kommande åren, framförallt för sjukhusbyggnader. Målet är att investeringar långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. Som ett led för att uppnå en hållbar ekonomi ska Region Kronoberg ha ett resultatmål över tid om 2 %. Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag Sida 19 av 37

20 Förslag prioriteringar TABELL: Sammanställning nettokostnad, finansiering och resultat Mnkr Budgeterad nettokostnad fg år Generell uppräkning Prioriteringar Hälso- och sjukvård Trafik Regional utveckling Kultur Grimslövs folkhögskola Regiongemensamt Vårdval Tandvård Summa prioriteringar Budgeterad nettokostnad Prognos finansiering Generelll resursförstärkning Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Justering skattesats Prognos finansiering Finansierings-/effektiviseringsbehov Resultat ,6% 0,0% 0,0% Sida 20 av 37

21 TABELL: Preliminär driftram per nämnd Budget Budget Budget Budget Nämnd / regiongemensamt Hälso- och sjukvårdsnämnd Trafiknämnd Regional utvecklingsnämnd Kulturnämnd Styrelsen för Grimslövs folkhögskola Summa nämnder Vårdval Summa nämnder och vårdval Regionservice Regionstab Regiongemensamt Förtroendemannaorganisation Summa ledning och stöd Generell prisuppräkning Verksamhetens nettokostnad Finansiering Finansierings-/effektiviseringsbehov Resultat Effektiviseringsbehov Effektiviseringar behöver göras inom Region Kronobergs alla verksamheter. Genom ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete ska resurser för prioriterade områden frigöras. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en sammanhållen vård på rätt vårdnivå, i rätt tid. För att nå dit behöver vi utveckla regionens alla processer, analysera kvalitetsbrister, ha en kapacitetsstyrd verksamhet och bedriva vård på rätt vårdnivå. Då använder vi våra resurser på bästa sätt, skapar förutsättningar för en hög kvalitet och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Hälso- och sjukvården har många välfungerande verksamheter men de behöver fogas samman över gränserna med ett mer processorienterat arbetssätt. Genom en effektiv verksamhetsplanering utifrån produktions- och kapacitetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, en tillgänglig hälso- och sjukvård. Även detta leder till lägre kostnader. Sida 21 av 37

22 Hälso- och sjukvården ska aktivt arbeta för att minska övertid och sjukfrånvaro. Behovet av hyrpersonal ska minska under perioden genom ett prioriterat arbete för att istället bemanna med egen personal med effekten av sänkta kostnader. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador med lägre kostnader som följd. Sida 22 av 37

23 Investeringsram Regionfullmäktige beslutar inför budgetåret om investeringsram. I början på aktuellt budgetår beslutar regionstyrelsen om en mer detaljerad investeringsplan. Det görs även en tilläggsbudgetering av oförbrukade anslag från föregående år som beräknas utföras kommande år istället. Investeringsram 3 för investeringar år 2016 uppgår till totalt 532 miljoner kronor. TABELL: Sammanställning investeringsram 2016 med plan Investeringsram (mnkr) Fastigheter Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning Investering informationsteknik (IT) Inventarier intäktsfinansierad verksamhet Övriga inventarier Summa De kommande åren står Region Kronoberg inför stora investeringar. I bilaga 6 framgår den långsiktiga investeringsplaneringen fram till och med år DIAGRAM: Total investeringsnivå i förhållande till avskrivningar Utfall Prognos Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kalkyl 2019 Kalkyl 2020 Investeringar Avskrivningar Självfinansieringsgrad TABELL: Investeringsplanering Fastigheter (preliminära belopp) 3 I investeringsramen ingår även investeringar i inventarier och fastighetsinventarier för de intäktsfinansierade verksamheterna. För närvarande gäller det rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum (konkurrensutsatt vuxentandvård), mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primär- och rehabcentrum. Dessa verksamheter ska resultatmässigt finansiera sina egna investeringar i utrustning och övriga inventarier och äger därmed en större självständighet i investeringsbesluten. Investeringsramen ska spegla landstingets totala investeringar och vara underlag för behov av finansiering, varför dessa investeringar måste ingå som underlag som en del i helheten. Sida 23 av 37

24 Underlag långsiktig investeringsplanering År/miljoner kronor Summa Beslutade och pågående CLV Strålbehandling VC Tingsryd 3 3 Nybyggnad av VC Strandbjörket CLV kliniskt träningscentrum CLV ombyggnad scopienhet CLV ombyggnad ögon CLV ombyggnad röntgen CLV och LL klinisk kemi Nybyggnad folktandvård Teleborg Nybyggnad för vuxenpsykiatri på Sigfridsområdet Löpande årligen Mindre ombyggnad fastigheter inkl reinvestering MT-investeringar Övr inventarier/återanskaffning IT-investeringar Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning) Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh Generalplan centrallasarettet Växjö Nybyggnad L-huset samt BB/förlossning Dagvård onkologi Ombyggnad avd Ombyggnad avd 33+gynmott Ombyggnad MFT Nya lokaler för specialisttandvård Nybyggnad av barnens hus Nybyggnad patologi Nybyggnad P-hus Flytt av gastank samt entréfunktion Flytt av jourrum+omklädn Ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4, Ombyggnad IVA Ombyggnad ortopedmottagning Ej detaljplanerat Generalplan Sigfridsområdet och övrigt Habiliteringen Hjälpmedelscentralen Ombyggnad vårdcentralen Teleborg Generalplan Ljungby lasarett Ombyggnad sterilcentral+operation Ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, Omdisponering mottagning Omdisponering ambulans och akutmottagning Ej detaljplanerat Summa Sida 24 av 37

25 2016 års planerade investeringar uppgår till 532 miljoner kronor. Sett till hela planperioden och mer långsiktigt ända fram till år 2020, är det ett antal stora investeringsprojekt som är planerade. Nedan kommenteras kortfattat de olika investeringarna. Beslutade och pågående De beslutade projekt som kommer att färdigställas under är följande: - Ombyggnad av skopienheten, på CLV - Nybyggnad av Folktandvården Teleborg - Ombyggnad av ögonmottagning, röntgen och klinisk kemi på centrallasarettet Växjö - Ombyggnad av klinisk kemi på Ljungby lasarett - Nybyggnad för vuxenpsykiatri på Sigfridsområdet Löpande årligen Det årliga investeringsbehov som finns är i samma nivå som tidigare år. Dessutom ökas anslaget pga omfattande behov av tekniska reinvesteringar. Detaljer kommer att beskrivas i den årliga investeringsplanen Planering för beslut För att garantera och bibehålla en hög patientsäkerhet och en god vårdmiljö krävs investeringar som stöd för den framtida verksamhetsutvecklingen. Generalplan är framtagen som beskriver vårdmiljön för den framtida psykiatriska vården och den somatiska vården. Under 2015/2016 fortsätter planering för beslut på följande projekt: - Nya lokaler för hjälpmedelscentral samt habilitering på Sigfridsområdet i Växjö - Nybyggnad av hus L (innehållande fyslab, vårdavdelningar och neonatal) inklusive ombyggnad BB/förlossning i hus G vid centrallasarettet Växjö - Nybyggnad för patologi på centrallasarettet Växjö - Nybyggnad av Barnens hus på centrallasarettet i Växjö - Ombyggnad för specialisttandvård på centrallasarettet Växjö - Parkering vid hus I och entréfunktion mot södra järnvägsgatan Växjö - Ombyggnad av sterilcentral och operationslokal på Ljungby lasarett - Ombyggnad för ambulans, akutmottagning och vårdavdelningar på Ljungby lasarett - Ombyggnad av vårdcentralen Teleborg Sida 25 av 37

26 Generellt gäller att samtliga större investeringsprojekt kräver enskilda beslut av regionstyrelsen. Hög investeringsnivå ger höga avskrivningar Investeringsramen för 2016 och plan för enligt ovan visar på stora investeringar under de närmaste åren. Det påverkar avskrivningarna som då ökar och utgör en större andel av verksamhetens nettokostnad. Eftersom avskrivningen inte påbörjas förrän byggnaden är färdigställd kommer dock den högre avskrivningskostnaden först i slutet av planperioden. Från 2017 och framåt beräknas avskrivningarna öka med 40 mnkr. Från och med 2014 inför regionen komponentavskrivning 4, vilket innebär att fler komponenter i exempelvis en byggnad aktiveras men med olika nyttjandeperioder. Det innebär bland annat att den årliga kostnaden för långsiktigt planerat underhåll (LPU) minskar och istället aktiveras på aktuell fastighet. Effekten blir att avskrivningsnivån, trots hög investeringsnivå i fastigheter, dämpas de första åren för att sedan öka ytterligare från Genomförande av generalplanerna (investeringsbudget) Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperioden inför omfattande förnyelse, förändringar och nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Växjö Centrallasarett, Sigfridsområdet och Ljungby Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvalitativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. Övriga beräkningsförutsättningar Nettokostnadens uppräkning utgår ifrån SKL:s sammanvägda landstingsprisindex (LPI) 5. 4 Se Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar, december 2013, Rådet för kommunal redovisning. 5 Enligt SKL:s Ekonominytt nr 8/2014, Sida 26 av 37

27 Kapiteringsersättning vårdval och barntandvård Vårdersättning vårdval Kronoberg Vårdersättningen 6 för år 2015, uppgår till kronor exklusive momsersättning per listad och år. Prisuppräkning för år 2016 görs med 2,7 procent enligt LPI inklusive läkemedel. Därmed uppgår vårdersättningen för år 2016 till kronor. TABELL: Vårdersättning Kronoberg 2016 Vårdersättning Kronoberg kronor per listad och år Vårdersättning Indexuppräkning, LPI inkl läkemedel 2,7 % 100 Vårdersättning Ink lusive 2 % momsersättning När vårdersättningen för år 2016 inkluderas med momsersättning (2 procent) uppgår vårdersättningen till kronor per listad och år. Barntandvårdspeng Uppräkning av barntandvårdspengen görs med 3,0 procent (LPI exklusive läkemedel). Barntandvårdspengen för år 2016 uppgår därmed till följande, uttryckt i kronor per barn och år: TABELL: Barntandvårdspeng 2016 Barntandvårdspeng kronor per barn och år á-pris 2015 Uppräkning á-pris 2016 Behandlingsansvar 3-19 år Områdesansvar 0-2 år Områdesansvar Vårdersättningen är viktad till 90 procent efter vårdtyngd, ACG (Adjuster Clinical Groups) och 10 procent efter risk för ohälsa baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI (Care Need Index). Sida 27 av 37

28 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsnämnd Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr) Hälso- och sjukvårdsnämnd Ofinansierade kostnader Centralt underskott (kvar sedan centrumbildningen) 22,0 22,0 22,0 Överskott div mindre centrala anslag -10,0-10,0-10,0 Överskott privata vårdgivare -5,0-5,0-5,0 Överskott anslag pensionskostnader ,0-7,0-7,0 Ej genomförda effektiviseringar 2014 (av 47 mnkr) 8,0 8,0 8,0 Ej genomförda effektiviseringar ,0 12,0 12,0 Överskott anslag avskrivningar ,0-20,0-20,0 Hyrpersonal/bemanning exkl primärvård 50,0 35,0 20,0 Operationsmaterial / medicinskt material 7,0 7,0 7,0 Nytt avtal Obekväm arbetstid (OB) 6,0 6,0 6,0 Köpt vård (prishöjning i avtal med Region Skåne) 4,0 4,0 4,0 Serviceavtal Medicinsk fysik och teknik 1,5 4,4 4,4 Öppenvårdsurologi (prostatacancer) enligt budget ,5 0,5 0,5 STRAMA (rationell antibiotikabehandling) 0,4 0,4 0,4 Samordnare asylsökande (50 % sjuksköterska) 0,3 0,3 0,3 Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) 0,3 0,3 0,3 Summa ofinansierade kostnader 70,0 57,9 42,9 Prioriterade områden Läkemedelskostnader (bl a Hepatit C) och nya behandlingsmetoder 10,0 20,0 30,0 Strukturella löneprioriteringar enligt budget ,9 2,9 2,9 Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) enligt budget ,0 3,0 3,0 Neonathal - resterande behov enligt budget ,0 2,0 2,0 Attraktiv arbetsgivare enligt budget * 35,0 35,0 35,0 Cancersatsning 8,0 8,0 8,0 Barn- och ungdomars psykiska ohälsa 5,3 5,3 5,3 Processarbeten - vårdlogistik 2,0 2,0 2,0 Summa prioriterade områden 67,2 78,2 88,2 Totalt 137,2 136,1 131,1 Statsbidrag Intäkt statsbidrag Professionsmiljarden -19,0-19,0-19,0 Intäkt statsbidrag Cancersatsning -8,0-8,0-8,0 Intäkt statsbidrag Glasögonbidrag -3,0-3,0-3,0 Intäkt statsbidrag Barn- och ungdomars psykiska ohälsa -5,3-5,3-5,3 Summa statsbidrag -35,3-35,3-35,3 Effektiviseringskrav Effektiviseringar -10,0-20,0-30,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 91,9 80,8 65, Sida 28 av 37

29 Ofinansierade kostnader och budget Centralt underskott på 22 mnkr som finns kvar sedan centrumbildningen. Underskottet täcks upp genom överskott på centrala anslag 2016 för bl a pensioner och avskrivningar. Anslag behövs dock för dessa poster , se regionstyrelsens bilaga. - Ej genomförda effektiviseringar på 20 mnkr avseende 2014 och 2015, täcks upp av överskott på anslag för avskrivningar Anslag behövs dock för avskrivningar , se regionstyrelsens bilaga. - Ökade läkemedelskostnader. Utvecklingen inom flera områden, exempelvis cancer, hjärta- kärl, infektionssjukdomar och ögonsjukvård går väldigt fort. Anslaget har förstärkts de senaste åren, men en fortsatt kostnadsutveckling på 10 mkr per år bedöms sannolik. - Täckning av underskott för operationsmaterial inkl upphandlingseffekter. - Ökad kostnad för nytt OB-avtal. - Avtal 2015 med Region Skåne för köpt vård medför ökade kostnader med 4 mkr mer än budgeterat. - Kostnaden för serviceavtal ökar utöver tillförda medel Kostnad för centralt placerad samordnare för asylsjukvård. - STRAMA. Utökning av arbetet med stöd för rationell antibiotikabehandling och mot ökad antibiotikaresistens. - Öppenvårdsurologi helårseffekt av beslut Lokalkostnad för planerat Barnahus väntas uppgå till 300 tkr. - Neonatalvård aviserad ökning enligt budget Utbildning av allmänsjuksköterskor till specialistsjuksköterskor enligt budget Satsning på cancervården - Riktade statsbidrag (professionsmiljard, cancersatsning, glasögonbidrag samt barn och ungas psykiska ohälsa inlagd som intäktsposter) Sida 29 av 37