Budget 2016 med flerårsplan Region Kronoberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg"

Transkript

1 Martin Myrskog Regiondirektör Budget 2016 med flerårsplan Region Kronoberg Tjänstemannaförslag Postadress Besöksadress Telefon E-post Fax Sida 1 av 51

2 Regiondirektörens ord Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Budgeten kan beskrivas utifrån den strategikarta som tagits fram. Den är uttryckt i det balanserade styrkortets fyra olika perspektiv. Perspektiven skapar en helhet där strategier och mål ger en tydlig koppling till Region Kronobergs vision. Mot bakgrund av bildande av Region Kronoberg kommer arbetet med det balanserade styrkortet vidareutvecklas för de verksamheter som tidigare inte arbetat efter samma modell. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta invånarnas behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsutvecklingsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få för en effektiv ledning och styrning med hög kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Med utgångspunkt från budgetdokumentet som beskriver vad som ska göras, ska regionstyrelsen och nämnderna fastställa verksamhetsplaner som beskriver hur strategierna ska genomföras och hur målen ska uppnås. Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner: - ger en strategisk inriktning i hela verksamheten - ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål - översätter våra mål i konkreta handlingsplaner - styr så att vi använder våra resurser rätt - styr så att vi följer upp våra strategier. Martin Myrskog Regiondirektör Sida 2 av 51

3 Sammanfattning budget 2016 Region Kronoberg Region Kronoberg bildades 1 januari 2015 då landstinget och regionförbundet gick samman i en ny gemensam organisation. Den politiska viljan bakom beslutet är att skapa ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Faktaruta En av länets största arbetsgivare med cirka medarbetare Omsätter 5,2 miljarder kronor på ett år Huvudman för länets kulturinstitutioner Regionalt tillväxtansvar i Kronobergs län Regional kollektivtrafikmyndighet Erbjuder kollektivtrafik och utför cirka 10 miljoner resor med buss och tåg Erbjuder hälso- och sjukvård 2 sjukhus och 2 akutmottagningar 33 vårdcentraler varav 11 privatdrivna 24 folktandvårdskliniker Rättspsykiatrisk regionklinik Vuxen, samt barn- och ungdomspsykiatri Vision Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Långsiktiga mål 2018 Målen i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg (RUS) är vägledande för hela länets utveckling men också för Region Kronoberg som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. I juni 2015 fastställs en ny RUS för Kronobergs län. Strategin sträcker sig mellan och är vägledande för arbetet med regional utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling, en utveckling som ska komma invånarna i Kronoberg till godo i form av till exempel minskad arbetslöshet, bättre utbildning och bättre folkhälsa. I Budget 2016 med flerårsplan ingår den regionala utvecklingsstrategin och dess målsättningar som ett underlag för att formulera konkreta mål och prioriteringar för organisationens verksamhet under treårsperioden. Som ett led i att jämställdhetssäkra Region Kronobergs budget ska individbaserade styrtal redovisas könsuppdelade. Region Kronobergs långsiktiga mål 2018 är: Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet. Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Hållbar ekonomi i balans. Sida 3 av 51

4 Förutsättningar i Kronobergs län Länet växer men inte alla delar och befolkningen blir äldre Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg sätter utvecklingen tydliga spår. Sedan nittiotalet har länets befolkningstillväxt främst skett i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har haft en påtaglig befolkningsminskning, medan de mellanstora kommunerna har haft en mer stabil utveckling. Anledningen till att Kronobergs läns folkmängd har ökat beror främst på ett positivt utrikes flyttnetto men även på ett, om än i mindre utsträckning, positivt födelsenetto, samtidigt som det inrikes flyttnettot under längre tid varit negativt. Invandringen har under de senaste åren bidragit till att balansera befolkningsutvecklingen i flera av länets kommuner. Skillnader i ohälsotal mellan kvinnor och män Historiskt sett har ohälsotalet i Kronobergs län varit lågt och legat under riksgenomsnittet (ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning). Under senare år har dock ohälsotalet ökat och 2013 hade kvinnorna i länet ett högre ohälsotal än riksgenomsnittet för kvinnor. Vid den senaste mätningen av den självskattade i hälsan i länet uppgav 77 procent av männen och 69 procent av kvinnorna att de hade en god eller mycket god hälsa. Samma mätning visar att kvinnor i lägre utsträckning än män upplever ett allmänt psykiskt välbefinnande. Men sett till fysiska levnadsvanor är könsförhållandet omvänt; männen i Kronobergs län är i högre utsträckning än kvinnorna överviktiga och konsumerar mer alkohol, tobak samt narkotika. En historiskt sett hög men minskande sysselsättningsgrad stora skillnader mellan olika grupper i länet Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Efter nittiotalskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsättningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. Den över tid goda konkurrensförmågan beror på hög omställningsförmåga inom industrisektorn och att nya näringar, exempelvis IT-sektorn, har haft en god tillväxt. Detta har resulterat i att länet har haft en hög sysselsättningsgrad och en konkurrenskraft över snittet för regioner med en liknande struktur. Historiskt sett har sysselsättningsgraden i Kronobergs län varit hög och den är fortsatt över riksgenomsnittet. Med finanskrisen kom sysselsättningsgraden att minska kraftigt. Under 2008 var arbetslösheten i länet 4 % och år ,4 %, vilket är den tolfte högsta nivån i riket. Ökningen av arbetslöshetsnivån och den minskade sysselsättningsgraden i Kronobergs län under den senaste femårsperioden är bland de största i riket. En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom den privata och offentliga sektorn, menar att de har svårt för att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. Detta antyder att det finns en matchningsproblematik på länets arbetsmarknad; det finns arbeten men den tillgängliga arbetskraften har inte den kompetens arbetsgivarna efterfrågar eller saknar de information om varandra. Sida 4 av 51

5 Rörligheten ökar och möjliggör arbetspendling Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län och att länet haft flera olika starka arbetsmarknader i kommunerna, särskilt inom industrin. Detta är en förklaring till varför rörligheten i Kronobergs län är, relativt sett, låg men ökande inte minst mellan de större arbetsmarknaderna i södra Sverige och till andra regionala centrumstäder utanför länet. Region Kronobergs Trafikförsörjningsprogram har som målsättning att skapa en Hållbar kollektivtrafik för alla, vilket bland annat innebär att kollektivtrafiken ska vara attraktiv för att så många som möjligt ska välja att resa med den, samt att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering för att uppnå ökad geografisk tillgänglighet. De klimatpåverkande utsläppen minskar De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnittliga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg. Sedan nittiotalet har minskningen av klimatpåverkande utsläpp i Kronobergs län varit bland de större i riket. De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan minskat med 31,2 %, den sjätte största minskningen i riket. Främst beror minskningen på en omställning inom energisektorn, där tillgång till och högt kunnande om skog och biobränsle varit en avgörande faktor. Däremot har minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och endast långsamt sjunkande. Sida 5 av 51

6 Strategikarta för att nå vår vision och våra mål Sida 6 av 51

7 Sammanfattning av våra mål Invånare Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Förtroendet för verksamheten ska öka. Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 71 % 73 % 75 % 66 % 68 % 70 % Tillgängligheten till/i Region Kronobergs verksamheter ska vara god Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; - kännedom om rimliga väntetider 85 % 69 % Kronobergarnas hälsa ska förbättras. Ohälsotalet Självskattad hälsa hos befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god Plats 4 i Sverige (tal istället) (26,4 dgr) Kvinnor 69 %, Män 77 % 85 % 71 % 85 % 73 % Plats 3 Plats 1 Kvinnor 71 % Män 77 % Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Kännedom om varumärket Region Kronoberg Kvinnor 73 % Män 78 % Basmätning 30 % 80 % Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare, sjuksköterskor) Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten Stressprofilen enligt medarbetarenkäten (jan-dec 2014) < < ,5 >67,5 77,3 77,3 >77,3 48,3 48,3 <48,3 Sida 7 av 51

8 Organisationen har en gemensam värdegrund. Andel av medarbetarna som har kännedom om värdegrunden Andel av medarbetarna som har kännedom om Region Kronobergs varumärke Basvärde saknas 50 % 100 % Basvärde saknas 50 % 100 % Verksamhetsutveckling En effektiv verksamhet med hög kvalitet Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kvaliteten i verksamheten ska öka. Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 i Sverige Plats 3 Plats 2 Kollektivtrafikens marknadsandel 11,3 % 11,5 % 11,9 % Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Flera olika ledningssystem men inget gemensamt Delvis implementerat i verksamheterna Fullt implementerat i verksamheterna Tillgängligheten i verksamheten ska vara god Läkarbesök inom primärvård 7 dagar Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 1 Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar Andel av länets befolkning som bor inom 1000 m från en hållplats i den regionala kollektivtrafiken. 94 % (feb 2014) 95 % 97 % 69 % (feb 2014) Siffra kommer Siffra kommer 80,6 % (feb 2014) Siffra kommer Siffra kommer 86 % >86 % >86 % Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör Nöjd organisationsindex; hög grad av nöjdhet hos våra intressenter Basvärde saknas Mätning genomförs >60 1 Vid beräkning enligt vårdgarantin Sida 8 av 51

9 Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska. Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle 53 % av resorna 65 % av resorna 75 % av resorna Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga fordon ska köras med förnyelsebart drivmedel Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke-fossila källor Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet 89 % 93 % 95 % 50 % 53 % 60 % av den totala livsmedelskostnaden Ekonomi En hållbar ekonomi Mål och indikatorer Nuläge 2015 ( ) Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Bokslut i balans Resultat i förhållande till intäkter Självfinansiering investeringar 3,1 % 2,0 % 2,0 % 132 % 100 % 100 % Pensionsförvaltning 3 % 3 % 3 % Genomsnittlig likviditet mnkr 700 mnkr 700 mnkr Sida 9 av 51

10 Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Ett gott liv i ett livskraftigt län Den långsiktiga visionen för Region Kronoberg är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Kronobergs ska vara en öppen och välkomnande region som är attraktiv för boende, företag och besökare. Mångfalden i vårt län är en tillgång för den regionala tillväxten. Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet är vårt viktigaste mål. Att människor väljer att bo och verka i vårt län är avgörande för regional tillväxt i Kronoberg. En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företagare genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning och kultur. Attraktionskraft handlar också om att erbjuda förutsättningar för ett fortsatt konkurrenskraftigt näringsliv, en välfungerande arbetsmarknad, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling och en hållbar infrastruktur med pendlingsmöjligheter. Region Kronoberg har det regionala utvecklingsansvaret i länet sedan 1 januari 2015 och ska med det ansvaret bidra till en hållbar regional utveckling där både invånare och organisationer känner stor delaktighet och engagemang i samhällsutvecklingen. Vi ska arbeta aktivt tillsammans med våra samarbetsaktörer i regionen utifrån den gemensamma målbilden i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg för att nå målet om nöjda invånare. Förtroendet för verksamheten ska öka Invånarna i Kronobergs län är Region Kronobergs uppdragsgivare och finansierar i huvudsak verksamheten. Därför är det viktigt att invånarna i Kronobergs län känner stort förtroende för Region Kronoberg och att skattemedel används på bästa sätt, inte minst när organisationen är ny och kännedomen om ansvarsområdena kan vara förhållandevis låg. Både invånare och samarbetspartner ska uppleva att kvalitén på våra samhällstjänster är god. Vi ska förvalta ett fortsatt högt förtroende för vår verksamhet genom att förbättra både tillgänglighet och kvalitét. Möjlighet att välja vård i Kronobergs län Med ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård är det sannolikt att kronobergarna väljer vård i Kronobergs län. Region Kronoberg ska bedriva en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög grad av tillgänglighet och ett gott bemötande så att vård i Kronobergs län blir förstahandsvalet för kronobergarna. Vårdval Kronoberg ger invånarna möjlighet att välja var de vill ha sin basala hälso- och sjukvård. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Syftet är att invånarna ska kunna ta del av kvalitetsresultat på 1177.se. Sida 10 av 51

11 Primärvården som är specialiserade på att se hela människan ska vara den naturliga första vårdkontakten för medborgarna. Vid behov slussas patienten vidare till länssjukvården. Kravet på läkarbemanningens specialistkompetens inom allmänmedicin ska vara 75 %. Delaktighet i vården Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet. Ett patientfokuserat förhållningssätt som stärker patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet ska genomsyra hela vår hälso- och sjukvård. Därför ska rehabilitering för reumatikerpatienter erbjudas med hjälp av klimatvård när detta är medicinskt motiverat. Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vården. Den avlastar hälsooch sjukvården och omsorgen och förtjänar ett aktivt stöd. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utveckla stödet för vården av anhöriga. Hög patientsäkerhet Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Vi ska utveckla teambaserade arbetssätt för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser ska analyseras och utgöra ett underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. Hälso- och sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska risken för smittspridning. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. Kundnöjdhet i kollektivtrafiken Invånarnas resbehov är ett av de viktigaste skälen i utformningen av framtidens kollektivtrafik. Vi ska utforma en kollektivtrafik där så många som möjligt kan resa kollektivt. Visionen för framtidens kollektivtrafik i Kronobergs län är Kollektivtrafiken i Kronobergs län är så bra att människor väljer den i första hand. Det Sida 11 av 51

12 innebär att vi behöver stärka sambandet mellan fysisk planering, infrastrukturinvesteringar och kollektivtrafik. Under den senaste tio-årsperioden har både kommuner och Region Kronoberg satsat på infrastrukturinvesteringar i länet i enlighet med Länstransportplanen för Kronobergs län. Vi har därmed lagt grunden till en god transportinfrastruktur. En väl utbyggd infrastruktur med en väl fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för att kunna bo och verka i vårt län. Kronoberg är ett glesbygdslän med en snabbt ökande urbanisering, vilket ställer höga krav på en kollektivtrafik som är flexibel men samtidigt strategiskt långsiktig. För Region Kronoberg, i egenskap av regional kollektivtrafikmyndighet, innebär det att planera inför olika sammanhang och målgrupper för att skapa en attraktiv kollektivtrafik som i sin tur möjliggör en regionförstoring. Den sammanvägda kundnöjdheten med kollektivtrafiken i vårt län är 66 % (2014) och ligger över riksgenomsnittet (62 %). Andelen som är nöjda med sin senaste resa är 86 % (riksgenomsnittet 81 %). Vi har därmed att bra utgångsläge som vi ska förvalta och utveckla för att invånare och besökare ska nyttja kollektivtrafiken i högre grad och för att minska klimatpåverkande utsläpp. Under 2013 påbörjades en ny avtalsperiod för regiontrafiken och Växjö stadstrafik innebärande att samtliga bussar framförs med förnyelsebart bränsle och är utrustade med teknik som möjliggör för resenären att betala med betalkort, eller ladda sin reskassa direkt på bussen. Vi har därmed lagt en god grund för en attraktiv kollektivtrafik. En rimlig bedömning är att nöjdkundindex ökar med 1 % per år för att uppnå till 70 % För att skapa en attraktiv kollektivtrafik och därmed höja nöjd kundindex behöver vi vidareutveckla betal-lösningar genom att delta i projektet Framtida betal-lösningar och arbeta brett med informations- och marknadsföringsarbete för att attrahera både gamla och nya resenärer. Tillgängligheten till Region Kronobergs verksamheter Tillgänglighet i vården Kraven och förväntningar på välfärden ökar i allt högre grad. Hög kvalitét, öppenhet och tillgänglighet är faktorer som är avgörande för en regions attraktionskraft. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler ska vara hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå och i rätt tid. Idag redovisar vi ofta den faktiska tillgängligheten till hälso- och sjukvården, men inte den upplevda tillgängligheten. Hur invånarna upplever vår tillgänglighet i relation till den faktiska tillgängligheten är värdefull information för vårt förbättringsarbete för att bli en kvalitetsstyrd region. Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperioden inför omfattande förnyelse, förändringar och nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Växjö Centrallasarett, St. Sigfridsområdet och Ljungby Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvalitativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. Den fysiska utformningen ska gå hand i hand med utvecklingen av vår organisation och arbetssätt. Investeringarna i de tre generalplanerna är de största som Region Sida 12 av 51

13 Kronoberg någonsin genomfört och kräver noggrann och övergripande planering inom flera områden. E-hälsa utvecklar välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Satsningen på e-hälsa är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Med en strategisk IT-utveckling kommer nya lösningar för vård på distans. Kronobergs län deltar i det nationella samarbetet ehälsa för att stärka invånarnas möjlighet att bli mer delaktig i den egna vården. 1 januari 2015 infördes den nya Patientlagen som stärker patienternas rätt till information och delaktighet, samt möjligheterna för att ta ansvar för sin egen hälsa. Delaktigheten förutsätter tillgång till information. Vi har påbörjat arbetet som gör det möjligt för invånarna att få tillgång till sin journal via nätet, vi kommer se till att de kan följa sina remisser och se sina läkemedel och implementera fler nationella tjänster efterhand som de blir tillgängliga. Tillgänglighet i kollektivtrafiken I trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län beskrivs mål och utveckling för både den samhällsfinansierade och kommersiella kollektivtrafiken. 2 Trafikutbudet i den regionala kollektivtrafiken ska fungera som ett system snarare än som enskilda linjer och avgångar. Kollektivtrafiken medverkar till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. Vårt trafikutbud ska uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är en viktig faktor för arbetspendling och betydelsefull när företag och invånare väljer lokalisering. Under den senaste tioårsperioden har vi genomfört stora infrastrukturinvesteringarna i vårt län i syfte att underlätta både arbetspendling och resande. Kollektivtrafiken har haft en positiv utveckling under 2014 med både ökad kundnöjdhet (där tillgänglighet är en parameter) och ett ökat resande i både stadsoch regiontrafik. Tillgänglighet till länets kulturliv Inträdet i kultursamverkansmodellen har medfört positiva effekter i Kronobergs län. En samverkansmodell med tydlig organisation gällande roller och ansvar och årscykel för dialog och samverkan mellan de aktörer som ingår i modellen (stat, region, kommuner, det professionella kulturlivet och det civila samhället) har byggts upp och etablerats. Ett system har införts för uppföljning av kulturverksamheter med statligt stöd. Kulturpolitiska frågor har hamnat högre upp på den politiska dagordningen både lokalt och regionalt. I den regionala kulturplanen för Kronobergs län fastställs att den regionala kulturpolitiken ska arbeta för det övergripande målet ett innovativt kulturliv med bredd 2 Trafikförsörjningsprogrammet fastställs av regionfullmäktige den 17 juni Sida 13 av 51

14 och spets. Detta ska kulturpolitiken göra genom att stötta den konstnärliga utvecklingen och arbeta för att kulturen ska nå länets invånare. Ett innovativt kulturliv med bredd och spets skapas genom utvecklingsarbete kring nedanstående sex invånarperspektiv: Du ska ha möjlighet att uppleva ett kulturutbud av hög kvalitet som speglar samhället utifrån en mångfald av uttryck Du ska få ökad tillgång till mötesplatser och kulturutbud Du ska få stöd att utveckla eget skapande och möjlighet att dela med dig av kunskap och idéer, samskapa och arrangera kultur med andra Kan du själv inte ta dig till kulturen så ska kulturen komma till dig Du ska få ökade möjligheter att påverka förändringar av det offentliga rummet Du som är professionell kulturskapare ska få bättre förutsättningar att verka i länet Kronobergarnas hälsa ska förbättras Befolkningens hälsa är viktig för utvecklingen av den sociala hållbarheten. Faktorer som sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, tolerans, sociala nätverk, kultur och miljöfrågor har stor betydelse för befolkningens hälsa. En jämlik vård som är inriktad på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete stärker den sociala hållbarheten i vår region. Kronobergarna skattar sin hälsa överlag som god eller mycket god, men skillnader mellan män och kvinnor kvarstår dock. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Vi ska utveckla nya arbetssätt som ska bidra till att skapa en mer jämlik vård som en förebyggande metod för att bidra till en jämlik hälsa. Det förebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna på vårdcentralerna. Vi ska fortsätta arbetet med fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoarbetet. Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Kronobergs län. Folkhälsouppdraget ska löpa som en röd tråd genom hela Region Kronobergs verksamhet. Från det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling, som skapar förutsättningar för befolkningens hälsa och livsvillkor, till hälso- och sjukvården. De länsgemensamma prioriterade folkhälsoområdena är barns och ungas uppväxtvillkor samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Region Kronobergs likabehandlingsarbete ska utgå från grundvärderingen av alla människors lika värde. Vi ska ha likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och likvärdig tillgänglighet för alla länsinvånare. Människorättsperspektivet ska integreras i all verksamhet. Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Sammanslagningen av två organisationer innebär att minst två varumärken ska blir ett. Landsting som självstyrande enheter har funnits sedan 1862 och är starkt förknippade med hälso- och vård. Regionförbundet södra Småland är en ung organisation och har ett relativt svagt varumärke, med undantag av Länstrafiken Sida 14 av 51

15 Kronoberg. En utmaning i varumärkesarbetet är att alla delar i verksamheten ska utgå från samma varumärke. Vi behöver utveckla och etablera varumärket Region Kronoberg både inom invånarperspektivet och medarbetarperspektivet. Mål Det övergripande målet för Invånarperspektivet är Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Invånare Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Förtroendet för verksamheten ska öka. Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 71 % 73 % 75 % 66 % 68 % 70 % Tillgängligheten till/i Region Kronobergs verksamheter ska öka. Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; - kännedom om rimliga väntetider Andel av länets befolkning som bor inom 1000 m från en hållplats i den regionala kollektivtrafiken. 85 % 69 % Kronobergarnas hälsa ska förbättras. Ohälsotalet Självskattad hälsa hos befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god 85 % 71 % 85 % 73 % 86 % >86 % >86 % Plats 4 i Sverige (26,4 dgr) Kvinnor 69 %, Män 77 % Plats 3 Plats 1 Kvinnor 71 % Män 77 % Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Kännedom om varumärket Region Kronoberg Kvinnor 73 % Män 78 % Basmätning 30 % 80 % Sida 15 av 51

16 Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Medarbetarna är region Kronobergs viktigaste resurs. Region Kronoberg är en av länets största arbetsgivare med ca medarbetare med många olika befattningar. Trots att arbetslösheten fortsätter att vara hög har både det offentliga och näringslivet svårt att rekrytera rätt kompetenser. Det innebär att vi i Kronoberg har en strukturell matchningsproblematik som vi behöver rätta till. Om arbetsgivaren inte hittar den kompetens de behöver minskar dess konkurrenskraft, vilket i slutändan får effekter på såväl tillväxt som välfärd. Kompetensförsörjning är därmed en högt prioriterad och strategisk fråga för Region Kronoberg och länet i övrigt. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare ställer krav på aktiviteter under hela medarbetarens arbetsliv. Region Kronoberg arbetar efter modellen: Attrahera rekrytera introducera - utveckla/behålla - avveckla. Region Kronobergs strategi för att arbeta med kompetensförsörjning utgår från dessa olika delar. Till varje del kopplas strategier, budskap och aktiviteter som i sin tur ska bidra till att vi är och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Region Kronoberg ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktad för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Region Kronoberg ska vara en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. I Region Kronobergs verksamhet finns värdeskapande och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna är många. Vi behöver utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och traineeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår verksamhet. Heltidsscheman ska erbjudas till medarbetare som önskar detta och vi ska se över schemaläggningen för att minska antalet delade turer och antalet med rotationstjänstgöring inom hälso- och sjukvården. I samband med detta ska en översyn av grundbemanningen göras. Region Kronoberg har, på samma sätt som stora delar av övriga län, stort behov av ett antal nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården. Specialistläkare och sjuksköterskor är några av de yrkesgrupper där Region Kronoberg har ett stort rekryteringsbehov. Vi ska stimulera AT-läkare till fortsatt ST- utbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Genom utvecklad ledning och styrning ska vi möta de framtida utmaningarna för vår personal- och kompetensförsörjning. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling och/ eller fortbildning varje år. Vi ska öka samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet avseende vårt kompetensbehov. Sida 16 av 51

17 Vi behöver underlätta rekrytering och säkerställa de regiondrivna vårdcentralernas behov av läkarbemanning. Vi är idag sårbara och beroende av hyrläkare för att upprätthålla bemanning framförallt på de landstingsdrivna vårdcentralerna. Tillsammans med länets kommuner arbetar vi idag för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsarrangörer är viktigt i syfte att stimulera till utbildning och forskning både för våra egna medarbetare och framtida medarbetare. Vi ska tillvarata och erbjuda stöd till de medarbetare som vill utveckla entreprenörskap och innovationer. Vi ska årligen erbjuda praktikplatser för studenter på olika utbildningsnivåer för att öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Genom att erbjuda prao och minst 200 sommarjobb visar vi ungdomar vilka yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Genom projektet Studentmedarbetare Kronoberg som Region Kronoberg driver erbjuds högskolestudenter kvalificerade och relevanta jobb under studietiden, vilket bidrar till att de får möjlighet att skapa ett kontaktnät inom det regionala arbetslivet. Syftet är att förbättra förutsättningarna för arbetsgivare i Kronobergs län att rekrytera högskoleutbildad personal och att öka studenters benägenhet att stanna kvar i regionen efter examen. Medarbetarnas delaktighet ska öka Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation som bygger på dialog mellan chef och medarbetare. Region Kronoberg har en förhållandevis hög grad av delaktighet enligt medarbetarenkät som vi måste förvalta väl. Vi ska stärka våra medarbetare och chefers viktigaste kommunikativa förmågor: tydlighet, lyhördhet, förmåga att skapa sammanhang och ge bra återkoppling. En god arbetsmiljö med en bra bemanning och med medarbetare som är delaktiga, kan utvecklas och trivs hos oss skapar förutsättningar för en god hälsa. För att främja vår framtida chefsförsörjning och ledarskapsutveckling ska vi erbjuda ledarutbildningar som leder till individuell och verksamhetsmässig utveckling. Organisationen har en gemensam värdegrund Region Kronoberg ska vila på en gemensam värdegrund som ska vara tydlig för både chefer, medarbetare och invånare. Mot bakgrund av regionbilningen behöver vi formulera en gemensam värdegrund för den nya organisationen. Värdegrundsarbetet involverar alla medarbetare och initieras under Att utveckla och etablera varumärket Region Kronoberg internt är en del av det arbetet. Sida 17 av 51

18 Mål Det långsiktiga målet för medarbetarperspektivet är Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kostnaden för bemanningsföretag Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten Stressprofilen enligt medarbetarenkäten (jan-dec 2014) < < ,5 >67,5 77,3 77,3 >77,3 48,3 48,3 <48,3 Organisationen har en gemensam värdegrund. Andel av medarbetarna som har kännedom om värdegrunden Andel av medarbetarna som har kännedom om Region Kronobergs varumärke Basvärde saknas 50 % 100 % Basvärde saknas 50 % 100 % Sida 18 av 51

19 En effektiv verksamhet med hög kvalitet Kvaliteten i verksamheten ska öka Vi ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från invånarnas behov. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla verksamheten. Vi arbetar processorienterat, följer upp och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen för att nå våra gemensamma mål. Personalen ska kunna fokusera på verksamheternas huvuduppgifter. En central uppgift är att minska byråkrati och krångel i verksamheterna. Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Vi ser förbättringsbehov inom flera områden, men möter även utmaningar i form av alltmer avancerade behandlingar med den åldrande befolkningen. Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten som ger möjlighet till högre effektivitet. Vi behöver bli bättre på att överblicka och planera tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns. Vår verksamhet är inte fullt ut organiserad för att stödja patientens väg genom vården därför krävs ett fortsatt arbete med patientprocessorientering t ex ledtidssatssningen vid cancer. Ett målmedvetet arbete med att utveckla personcentrerad vård med en tydlig utveckling av vård utanför sjukhusen och egenvård kommer att krävas för att möta morgondagens patienter. Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska genomföra produktionsoch kapacitetsplanering för att utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Genom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, och en tillgänglig hälso- och sjukvård. Detta ska också gälla på sommaren. Asylprocessen ställer krav på att människor som anländer till Sverige för att söka asyl ska genomgå en hälsoundersökning. Asylsökande barn under 18 år har enligt lag rätt till samma vård som svenska medborgare. Många nyanlända är ensamkommande barn är i stort behov av stöd och hjälp, vilket kräver ett professionellt omhändertagande och särskilda resurser. Regional kollektivtrafik Att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet för arbetspendlare och besökare gynnar både Kronobergs utveckling och miljön. Vi ska bygga en hållbar kollektivtrafik för alla. Vi ska arbeta för att öka resandet med kollektivtrafiken med särskilda insatser mot valda målgrupper och specifika geografiska områden. Insatser för att öka och förbättra informationen om trafiken särskilt vid trafikstörningar ska förbättras och uppföljning av punktlighet ska ske med hjälp av nya program. Kollektivtrafikens marknadsandel är idag 11,3 % i vårt län (nivån i jämförelsebara län är mellan %). Det långsiktiga målet är att marknadsandelen ska öka, men för att nå dit krävs på sikt ett ökat utbud och i förlängningen fler fordon för att möta resandeutvecklingen. En ökning av marknadsandelen kommer sannolikt att ske genom ökat resande i Växjö stadstrafik och tågtrafiken. Sida 19 av 51

20 Strategisk IT Samhället står inför stora förändringar vad det gäller invånarnas krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, valfrihet, direkt tillgång, snabb service och flexibla lösningar är exempel på krav och förväntningar som Region Kronoberg ska leva upp till. Att strategiskt planera IT på regiongemensam nivå är en förutsättning för att få moderna och effektiva IT-stöd. Verksamheterna är i stort behov av bra stöd och lösningar för att bli mer effektiva i sitt arbete. Vårdinformationssystem Vi har idag ett väl fungerande vårdinformationssystem. I vår region har vi strategiskt valt att lägga så mycket funktioner som möjligt i ett system, Cosmic. Fördelen blir att det är homogent system, enklare för användarna, kostnadseffektiv och till gagn för invånarna. En gemensam vidareutveckling av systemet har aviserats för att möta vårdens och invånarnas behov av ett effektivare stöd och ge ett ännu mer utvecklat sammanhållet vårdinformationsstöd. Detta innebär en stor investering i IT infrastruktur, verksamhetsutveckling och programvara på flera års sikt. Ledningssystem för att förenkla och bidra till verksamhetsutveckling Region Kronoberg har ett tydligt och uttalat invånarfokus. Vi ska bedriva bästa möjliga verksamhet för våra uppdragsgivare som är invånarna i Kronoberg län. För att bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet måste vi veta vart vi är på väg och hur våra insatser påverkar målen för vår verksamhet. Personalen ska kunna fokusera på verksamheters huvuduppgifter och en central uppgift är att minska byråkrati och krångel i verksamheterna. Enkla och effektiva verksamhetssystem som kommunicerar med varandra underlättar för chefer och medarbetare i vardagen. Därför ska vi utveckla ett enkelt och sammanhållet ledningssystem som utgör ett stöd för medarbetare och chefer och säkerställer kvaliteteten i våra verksamheter. Samlat verktyg för analys & uppföljning Region Kronoberg arbetar efter modellen Balanserat styrkort sedan En vidareutveckling av arbetet pågår i och med regionbildningen och de verksamheter som tillkommit. För att kunna synliggöra arbetet med balanserat styrkort och bättre kunna följa hur våra insatser når verksamhetsmålen påbörjas första delen av 2015 en implementering ett nytt ändamålsenligt analysverktyg. Vi behöver vidareutveckla verksamhetsplanering och uppföljning genom processrelaterade styrtal och utveckla ledning och styrning med balanserade styrtal. E-arkiv E-arkiv är ett digitalt arkiv som gör det möjligt att arkivera och lagra elektronisk information. E-arkivet tar emot leveranser av information i elektronisk form i godkända format som gör det möjligt att söka i materialet både nu och i framtiden. Frågan om E-arkiv är oundviklig framöver för att kunna hantera de tusentals handlingar som myndigheten producerar årligen och som ska arkiveras. Region Kronoberg har tidigare avvaktat arbetet men står nu i startgroparna för att börja E-arkivera. Att införa ett e-arkiv är ett mycket omfattande arbete, först innebärande en inventering av befintliga verksamhetssystem och sedan överföring till e-arkivet. Sida 20 av 51

21 Strategisk upphandling Upphandling har kommit att bli ett alltmer strategisk instrument för nå verksamhetsmål. Region Kronoberg upphandlar varor och tjänster årligen för miljardbelopp. En målsättning är att effektivisera upphandlingsprocessen genom god framförhållning och samplanering, samt följa upp och utvärdera löpande. Vi behöver säkra och redovisa följsamheten av avtalstrohet i organisationen. Vi ska utarbeta en metod för att säkra avtalstrohet och minimera riskerna för att varor och tjänster köps till ej avtalade priser. Under 2014 genomfördes inköpsbesparingar motsvarande 30 mnkr genom det nya sättet att jobba med upphandlingsprocessen. Besparingen grundar sig på givna volymer och att man följer avtalen. Av den anledningen är systematiskt arbete med avtalstrohet av stor vikt för att inte besparingen ska försvinna över tid, vilket stickprov har visat att det gör. Om vi stärker resurserna ytterligare kring att följa avtalstroheten kan vi säkra den gjorda besparingen och samtidigt höja kvaliteten i pågående upphandlingar, samt hitta nya områden där avtal saknas. Region Kronobergs upphandlingsenhet tillförs uppgifter från länstrafiken och regionala utvecklingsavdelningen under 2015 i och med regionbildningen varför en översyn av arbetssätt och en förstärkning av personella resurser behöver göras. Tillgänglighet i verksamheten Den faktiska tillgängligheten är god inom flertalet av verksamheterna inom hälsooch sjukvården, men det är fortsatt ansträngt inom några verksamheter såsom förlossningsvården, barn- och ungdomspsykiatrin, ortopedinm akutsjukvården och hörselvården. Ofta beror tillgänglighetsproblematiken på personalförsörjningsproblem. Inom hörselvården är väntetiderna långa varför tillgängligheten föreslås förbättras genom förstärkning av resurser. Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet till de produktionskrav som finns i verksamheten. Tillgänglighetsproblematiken beror ofta på en obalans mellan behov och resurser. Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör Region Kronoberg övertog i samband med bildandet av det regionala utvecklingsnavsrate för Kronobergs län. Region Kronoberg har, i egenskap av direktvalt politiskt organ, möjlighet att driva regionala utvecklingsfrågor med eget mandat, vilket är en skillnad från tidigare organisering av regional utveckling i länet. Grunden för arbetet är den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Samtidigt bygger regional utveckling på samhandling, där olika intressenter i regionen såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, och civila samhället, bidrar till att målet nås. Därmed är dessa intressenters ställning till Region Kronoberg avgörande. Nöjd organisationsindex har tidigare tagits fram för regionförbundet som då var en medlemsorganisation, men i samband med regionbildningen finns anledningar att undersöka hur väl Region Kronoberg lyckas driva regionala utvecklingsfrågor och hur intressenterna inom och utanför länet ser på organisationen och dess mandat. Forskning och utveckling för bättre kvalitet Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Forskning, utveckling och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i Sida 21 av 51

22 hela organisationen så att det omsätts i praktisk handling och kommer invånarna till godo. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Vi ska ta tillvara kompetensen hos akademiskt meriterade medarbetare så att kunskapen omsätts i vardagen. Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kronoberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitetsarbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för regional utveckling, infrastruktur och kultur. Det betyder att FoU också får ett annat ansvar och en organisation, som motsvarar detta ansvar. Folkhälsan ska kombineras med en hållbar utveckling. Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva på utvecklingen av en hållbar region, där framtidens klimatutmaningar är centrala tillsammans med en välmående befolkning. Som vägledning i arbetet ska vi använda Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan minimeras och bidrar till att nationella och regionala miljömål uppnås. I den regionala utvecklingsstrategin anges att de klimatpåverkande utsläppen i Kronobergs län ska ha minskat med 40 % jämfört med De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan minskat med 31,2 %, vilket är den sjätte största minskningen i riket. Som ett led i den målsättningen ska vi ta ansvar för att minska våra egna klimatpåverkande utsläpp genom ledning och styrning. Vi ska fortsatt minska vår egen användning fossila drivmedel i Region Kronobergs fordon och inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, tåg och bilar). Vid resor i tjänsten ska det kollektiva resandet vara det självklara valet. Region Kronoberg ska eftersträva ett bra produktval genom en minskning av plaster från fossila bränslen i hälso- och sjukvårdsmaterial. Fokus ska sättas på förebyggande arbete i samband med upphandlingar för att föra ut icke önskvärda kemikalier i produkter, verksamheter och byggnader. Produktion och transporter av livsmedel står för en betydande del av den globala miljöpåverkan. Efterfrågan på billiga livsmedel leder till ensidiga och storskaliga jordbruk. Livsmedelskedjans alla led kräver mycket resurser och alstrar mycket avfall. Maten är en viktig del av vår verksamhet eftersom näringen från maten är grundläggande för vår hälsa. Ekologiska livsmedel har många fördelar, exempelvis genom minskade utsläpp av bekämpningsmedel till sjöar och grundvatten, att man tar hänsyn till djurs naturliga behov och beteenden och att den biologiska mångfalden främjas. Inköp av ekologiska livsmedel i landstinget har ökat från 1 % 2006 till 50 % Region Kronobergs produktionskök är även KRAV*- certifierade och deltar i Naturskyddsföreningens kampanj Gröna Gaffeln och erbjuder dagligen ett vegetariskt alternativ i restaurangerna. Som ett led i en hållbar utveckling behöver vi öka är andelen ekologiska livsmedel i vår verksamhet. Sida 22 av 51

23 Mål Det långsiktiga målet för verksamhetsperspektivet är En effektiv verksamhet med hög kvalitét. Verksamhetsutveckling En effektiv verksamhet med hög kvalitet Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kvaliteten i verksamheten ska öka. Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 i Sverige Plats 3 Plats 2 Kollektivtrafikens marknadsandel 11,3 % 11,5 % 11,9 % Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Tillgängligheten i verksamheten ska vara god Delvis implementerat i verksamheterna Fullt implementerat i verksamheterna Läkarbesök inom primärvård 7 dagar Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar Andel av länets befolkning som bor inom 1000 m från en hållplats i den regionala kollektivtrafiken. 94 % (feb 2014) 95 % 97 % 69 % (feb 2014) Siffra kommer Siffra kommer 80,6 % (feb 2014) Siffra kommer Siffra kommer 86 % >86 % >86 % Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör Nöjd organisationsindex; hög grad av nöjdhet hos våra intressenter Basvärde saknas Mätning genomförs >60 Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska. Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle 53 % av resorna 65 % av resorna 75 % av resorna Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga fordon i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke-fossila källor 89 % 93 % 95 % Andel ekologiska livsmedel 50 % 53 % 60 % av livsmedelskostn. Sida 23 av 51

24 En hållbar ekonomi i balans Långsiktigt stark ekonomi Ett övergripande mål för region Kronobergs verksamhet är att den ska vara effektiv. Det innebär att resurserna i form av personalens kompetens, utrustning, läkemedel med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Region Kronoberg står inför ett investeringsbehov på närmare 3 miljarder de kommande åren, framförallt för sjukhusbyggnader. Investeringsutgifterna kommer att vara större än avskrivningsnivåerna. Målsättningen är att regionen sett över tid själv ska finansiera investeringarna. Utan ett positivt resultat måste en allt större del av investeringarna lånefinansieras vilket medför räntekostnader som i längden undantränger utrymme för kärnverksamheterna. Ett överskott är dock nödvändigt av fler skäl. Ett annat skäl är att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem som alltid uppstår. Det behövs också en buffert för att möta oväntade händelser utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten. Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Målet är att investeringar långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. Mål Ekonomi En hållbar ekonomi Mål och indikatorer Nuläge 2015 ( ) Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Bokslut i balans Resultat i förhållande till intäkter Självfinansiering investeringar 3,1 % 2,0 % 2,0 % 132 % 100 % 100 % Pensionsförvaltning 3 % 3 % 3 % Genomsnittlig likviditet mnkr 700 mnkr 700 mnkr Sida 24 av 51

25 Omvärldsanalys Landsting och regioner ansvarar för två av de mest expansiva verksamheterna i det offentliga Sverige, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Under de senaste tio åren har kollektivtrafikens nettokostnader ökat med i genomsnitt 4,7 procent per år i fasta priser, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). De stora kostnadsökningarna beror främst på utbyggnaden av kollektivtrafiken och det är inom spårbunden trafik som utbudet ökat mest. Kostnaderna inom hälso- och sjukvården har ökat med i genomsnitt nästan 2 procent om året i fasta priser under de senaste tio åren. Enligt SKL står hälso- och sjukvården för närvarande inför stora möjligheter, men även utmaningarna är stora. Möjligheterna består bland annat i förebyggande behandlingar som gör att allt färre människor drabbas av hjärtinfarkt varje år och att det finns läkemedel som botar Hepatit C. Men varje hepatitbehandling kostar idag mellan kronor och 1,3 miljoner kronor. Befolkningstillväxten är stark, med betydande omflyttningar inom landet. Oavsett omständigheter ska varje landsting förse invånarna med vård av god kvalitet. En ökande och allt äldre befolkning som dessutom förväntar sig allt bättre behandlingsresultat, i kombination med höjda ambitioner inom vården kräver mer resurser. SKL bedömer att ökningstakten fortsätter under planperioden, främst beroende på det demografiska trycket. Sida 25 av 51

26 Region Kronobergs ekonomiska förutsättningar Intäktsutveckling I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och Kronoberg avseende skatteunderlaget för perioden I dagsläget finns endast en överenskommelse om läkemedelsbidraget för För 2016 och framåt finns det ingen överenskommelse, och det finns därmed en osäkerhet kring nya dyra läkemedel som tex läkemedel för behandling av Hepatit C som är beaktat särskilt i överenskommelsen för I nedanstående tabell ligger bidraget enligt överenskommelsen för 2015 som prognos för TABELL: Intäktsutveckling jämfört med 2014 och 2015 INTÄKTSUTVECKLING Utfall Budget Budget Plan Plan Skatteintäkter (Mnkr) Skattesats kr per skattekrona 11,21 11,60 11,60 11,60 11,60 Skatteintäkt kr per invånare Skatteunderlagsutveckling (procent) Utjämning (Mnkr) Inkomstutjämningsbidrag (Mnkr) Kostnadsutjämning (Mnkr) Strukturbidrag (Mnkr) Regleringsavgift (Mnkr) Generella statliga statsbidrag (Mnkr) Läkemedelsförmånen /Mnkr) Summa skatt, utjämning och generella statliga bidrag Intäktsökning jämfört med föregående år (procent) 7,3% 7,6% 4,1% 3,7% 3,4% Intäktsökning exklusiv skattehöjning (procent) 2,9% 4,0% 4,1% 3,7% 3,4% 3 Skatteprognos per Till tjänstemannaförslag 2 i maj kommer en uppdaterad skatteprognos att finnas. Då kommer även uppgifter om eventuella satsningar eller förändringar från regeringens vårproposition att finnas med. Sida 26 av 51

27 Kostnadsutveckling Landstinget Kronobergs ekonomiska resultat för 2014 uppgår totalt till 156 miljoner kronor. Exklusive engångsposter uppgår resultatet till 149 miljoner kronor. Hälso- och sjukvården har dock en fortsatt ekonomisk obalans med en kostnadsnivå som överstiger den budgeterade ramen. De ingående centrumen redovisar 2014 ett samlat resultat på -76 mkr och för 2015 finns överenskommelse på centrumnivå om ett underskott på -65 mnkr. De kraftigaste kostnadsökningarna noteras för hyrpersonal och övertid. Personalförsörjningen är därmed utan tvivel en nyckelfråga för att nå en ekonomi i balans. Det finns också en central obalans på 30 mnkr som kvarstår sedan centrumbildningen inom landstinget. TABELL: Bokslut 2014 Landstinget Kronoberg obalans och centrala tillfälliga överskott Utfall Centrala överskott - ej långsiktiga medel -150 Resultatet för 2014 förbättras av tillfälliga statsbidrag, överskott på centrala anslag för bland annat pensioner och en positiv finansiering jämfört med budget. Exkluderat för detta har kärnverksamheten en ekonomisk obalans som kräver åtgärder för att uppnå en långsiktigt ekonomisk balans. TABELL: Kostnadsutveckling jämfört med 2014 och 2015 KOSTNADSUTVECKLING Utfall Budget Budget Plan Plan Nettokostnader (Mnkr) Nettokostnadsutveckling (procent) 4,8% 8,8% 4,9% 4,4% 3,7% Varav skatteväxling 3,7% Landstingsprisindex (LPI) 2,2% 1,9% 2,4% 2,7% 2,8% Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel 2,9% 2,5% 2,8% 3,2% 3,2% Sida 27 av 51

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG 1 2 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 Den 1 januari 2015 gick landstinget och regionförbundet samman och bildade Region

Läs mer

Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018

Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 1 Innehåll Mer tillväxt Bättre vård 4 Sammanfattning 6 Strategikarta 8 Bilder av Kronobergs län 9 Sammanfattning av

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG 1 Regiondirektörens ord Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018

Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 1 Innehåll Mer tillväxt Bättre vård 4 Sammanfattning 6 Strategikarta 8 Bilder av Kronobergs län 9 Sammanfattning av

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG

BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG 1 2 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 Den 1 januari 2015 gick landstinget och regionförbundet samman och bildade Region Kronoberg. INVÅNARE MEDARBETARE

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Ale kommun Stockholm Stockholm ALE Ale Göteborg Göteborg Malmö Malmö 28 000 invånare med en kvart till storstaden 28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Hållbarhetsanalys Ale kommun 2014-04-08

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.

Läs mer