Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018"

Transkript

1 Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan

2 Innehåll Mer tillväxt Bättre vård 4 Sammanfattning 6 Strategikarta 8 Bilder av Kronobergs län 9 Sammanfattning av våra mål 10 Nöjda invånare med stort förtroende 14 Ett gott liv i ett livskraftigt län 14 En god hälsa i ett livskraftigt Kronoberg 14 Förtroendet för verksamheten ska öka 15 Vårdval och vård nära patienten 15 Delaktighet i vården 15 Ökat fokus på barns och ungas psykiska ohälsa 16 Integrera somatisk och psykiatrisk vård 16 Hög patientsäkerhet 16 Höj ambitionen för hjärtsjukvården i Kronoberg 17 Nöjda resenärer i kollektivtrafiken 17 Tillgängligheten till Region Kronobergs verksamheter ska vara hög 18 Tillgängligheten inom hälso- och sjukvård 18 Tillgänglighet i kollektivtrafiken 19 Tillgängligheten till länets kulturliv 19 Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden 19 Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas 20 Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare 20 Medarbetarnas delaktighet ska öka 22 Organisationen har en gemensam värdegrund 22 En effektiv verksamhet med hög kvalitet 22 Kvaliteten inom hälso- och sjukvård 22 Kvaliteten i kollektivtrafiken 23 Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete 23 Strategisk upphandling 23 2

3 Innehåll (forts.) Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör 24 Forskning och utveckling för bättre kvalitet 24 Region Kronoberg ska vara klimat- och miljösmart 24 En hållbar ekonomi i balans 25 Konsekvenser av regeringens budget för Kronobergs län 26 Förslag prioriteringar 27 Förslag volymförändringar 30 Bilagor 34 3

4 Mer tillväxt- Bättre vård! Region Kronoberg ska vara ett län med livskraft där människor vill arbeta och bo! Tillsammans med länets åtta kommuner skapar vi bra miljöer för vård, arbete, näringsliv, infrastruktur, utbildning, forskning och kultur. Vi ökar hela tiden attraktionskraften för vår region. Förtroendet för våra verksamheter ska öka. Vi förvaltar ett fortsatt högt förtroende genom att förbättra både tillgänglighet och kvalitet. Vi utvecklar vården nära patienten genom hembesök och med andra specialister än allmänläkare på vårdcentralerna. Vi ökar delaktigheten. Genom ett personcentrerat förhållningssätt ska vi se hela människan och öka tryggheten genom fasta vårdkontakter och bättre samarbete med kommunerna. Ett ökat fokus på barns och ungas psykiska ohälsa är ett högt prioriterat område. Vi vill ha en bättre samordning av den somatiska och den psykiatriska vården. Vi värnar om en hög patientsäkerhet där arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner är en stor del. Vi höjer ambitionen för hjärtsjukvården i Kronobergs län och vill erbjuda kranskärlsröntgen och ballongvidgning på lasarettet i Växjö. Det är viktigt att våra kronobergare får en mer tillgänglig och jämlik hjärtsjukvård. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Det är viktigt att vi ger möjligheter till vidareutbildning, att vi tar tillvara den kompetens vi har och hittar möjligheter att rekrytera våra nyanlända med vårdutbildning. Region Kronoberg ska bedriva en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Det systematiska kvalitetsoch förbättringsarbetet ska ständigt vara närvarande i alla våra verksamheter. Vi ska ha en hållbar ekonomi i balans. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård, kultur samt kollektivtrafik. Vi arbetar tillsammans med kommunerna för en hållbar kostnadseffektiv kollektivtrafik och för en bra reguljär inrikes- och utrikestrafik via Växjö Småland Airport AB. Både kollektivtrafiken och vår flygplats är avgörande förutsättningar för arbete och tillväxt i regionen. Region Kronoberg fortsätter att arbeta för att stärka infrastrukturen för att vi ska kunna bo och utveckla näringslivet i hela länet. Vi värnar om vår miljö och minskar våra klimatpåverkande utsläpp genom helt fossilbränslefri trafik. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta invånarnas behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få en effektiv ledning och styrning med hög kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. 4

5 Yngve Filipsson (Fp), Suzanne Frank (M), Sven Sunesson (C), Eva Johnsson (Kd) 5

6 SAMMANFATTNING Region Kronoberg bildades 1 januari 2015 då landstinget och regionförbundet gick samman i en ny gemensam organisation. Den politiska viljan bakom beslutet är att skapa ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg Faktaruta En av länets största arbetsgivare med cirka medarbetare Omsätter 5,2 miljarder kronor på ett år Huvudman för länets kulturinstitutioner Regionalt tillväxtansvar i Kronobergs län Regional kollektivtrafikmyndighet Erbjuder kollektivtrafik och utför ca 10 miljoner resor med buss och tåg Erbjuder hälso- och sjukvård 2 sjukhus och 2 akutmottagningar 33 vårdcentraler varav 11 privatdrivna 24 folktandvårdskliniker Rättspsykiatrisk regionklinik Vuxen, samt barn- och ungdomspsykiatri Delägare i Växjö Småland Airport AB Vision Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg. Långsiktiga mål 2018 Målen i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg (RUS) är vägledande för hela länets utveckling men också för Region Kronoberg som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. I juni 2015 fastställs ny RUS för Kronobergs län. Strategin sträcker sig mellan och är vägledande för arbetet med regional utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre 6

7 förutsättningar för hållbar regional utveckling. En utveckling som ska komma invånarna i Kronoberg till godo i form av till exempel minskad arbetslöshet, bättre utbildning och bättre folkhälsa. I Budget 2016 med flerårsplan ingår den regionala utvecklingsstrategin och dess målsättningar som ett underlag för att formulera konkreta mål och prioriteringar för organisationens verksamhet under treårsperioden. Som ett led i att jämställdhetssäkra Region Kronobergs budget ska individbaserade styrtal redovisas könsuppdelade. Region Kronobergs långsiktiga mål 2018 är: Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet. Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Hållbar ekonomi i balans 7

8 Strategikarta för att nå vår vision och våra mål Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas En effektiv verksamhet med hög kvalitet Hållbar ekonomi i balans Öka kvalitet och tillgänglighet i mötet med invånaren Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen, samt utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Utveckla enkla system för ledning och styrning, samt effekti - visera processer och verksamhetsplanering Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt nyttja våra resurser Stort förtroende för vår verksamhet God tillgänglighet i flertalet verksamheter God hälsa i befolkningen Flera varumärken ska bli ett Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Goda resultat i öppna jämförelser Svag styrning och dålig koppling till verksamhetens mål Kollektivtrafikens marknadsandel är låg i relation till genomsnittet Minskat klimatpåverkande utsläpp Stora framtida investeringar Obalans i relation till resultatmål med underskott i vissa verksamheter 8

9 Bilder av Kronobergs län Länet växer men inte alla delar och befolkningen blir äldre Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg sätter utvecklingen tydliga spår. Befolkningstillväxten sker främst i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har en påtaglig befolkningsminskning. Skillnader i ohälsotal mellan kvinnor och män Historiskt sett har ohälsotalet i Kronobergs län varit lågt och legat under riksgenomsnittet. Under senare år har dock ohälsotalet ökat och gapet mellan kvinnor och män ökar. Kvinnor upplever i lägre utsträckning än män ett allmänt psykiskt välbefinnande. Hög men minskande sysselsättningsgrad stora skillnader mellan olika grupper i länet Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Efter nittiotalskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsättningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. Den senaste lågkonjunkturen har slagit extra hårt i Kronobergs län. Under 2008 var arbetslösheten i länet 4 % och år ,4 %, vilket är den tolfte högsta nivån i riket. 9

10 En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom den privata och offentliga sektorn, menar att de har svårt att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. Rörligheten ökar och möjliggör arbetspendling Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län. Rörligheten ökar inom länets arbetsmarknadsregioner och mellan de större arbetsmarknaderna i södra Sverige. Trafikförsörjningsprogram har som målsättning att skapa en hållbar kollektivtrafik för alla, vilket bland annat innebär att kollektivtrafiken ska vara attraktiv för att så många som möjligt ska välja att resa med den, samt att kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering för att uppnå ökad geografisk tillgänglighet. De klimatpåverkande utsläppen minskar De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnittliga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg. De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan minskat med 31,2 %. Främst beror minskningen på en omställning inom energisektorn, medan minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och endast långsamt sjunkande. Sammanfattning av våra mål Invånare Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kronobergs län utvecklas i linje med den regionala utvecklingsstrategin. Måluppfyllelse RUS Basvärde saknas % % Förtroendet för verksamheten ska öka. Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern 71 % 73 % 75 % NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 66 % 68 % 70 % 10

11 Tillgängligheten till/i Region Kronobergs verksamheter ska vara god. Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; 85 % 85 % 85 % - kännedom om % 71 % 73 % - rimliga väntetider Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Ohälsotalet Plats 4 i Sverige ((26,4 dgr) Plats 3 Plats 1 Självskattad hälsa hos befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god Kvinnor 69 %, Män 77 % Kvinnor 71 % Män 77 % Kvinnor 73 % Män 78 % Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden. Kännedom om varumärket Region Kronoberg Basmätning 30 % 80 % Medarbetare Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare, sjuksköterskor) (jandec 2014) < < Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten 65 67,5 >67,5 Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten 77,3 77,3 >77,3 Stressprofilen enligt medarbetarenkäten 48,3 48,3 <48,3 Organisationen har en gemensam värdegrund. Andel av medarbetarna som har kännedom om värdegrunden Basvärde saknas 50 % 100 % Andel av medarbetarna som har kännedom om Region Kronobergs varumärke Basvärde saknas 50 % 100 % 11

12 Verksamhetsutveckling En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Kvaliteten i verksamheten ska öka. Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 Plats 3 Plats 2 Kollektivtrafikens marknadsandel 11,3 % 11,5 % 11,8 % Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Flera olika ledningssyste m men inget gemensamt Delvis implementer at Fullt implementer at Tillgängligheten i verksamheten ska vara god. Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 94 % (feb 2014) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar[1] 69 % (feb 2014) 75 % 85 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar 81 % (feb 2014) 85 % 90 % Andel besökare regionala kulturverksamheter (övriga kommuner/växjö) 62 % (baserat på 2013 års siffror i Kulturdataba sen) Ökat värde jämfört med 2015 Ökat värde jämfört med 2016 Region Kronoberg ska vara en drivande utvecklingsaktör. Nöjd organisationsindex; Basvärde saknas Mätning genomförs >60 12

13 Region Kronobergs klimatpåverkande utsläpp ska minska. Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle 53 % av resorna 75 % av resorna 100 % av resorna Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Samtliga bussar i kollektivtrafi ken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga bussar i kollektivtrafi ken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga fordon ska köras med förnyelsebart drivmedel Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke-fossila källor 89 % 93 % 95 % Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet 50 % 53 % 60 % av den totala livsmedelsko stnaden Ekonomi En hållbar ekonomi Mål och indikatorer Nuläge 2015 ( ) Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Bokslut i balans Resultat i förhållande till intäkter 1,9 % 0,6 % 0,1 % Självfinansiering investeringar *Se kommentar nedan Pensionsförvaltning 3 % 3 % 3 % Genomsnittlig likviditet mnkr 700 mnkr 700 mnkr *Fastställs i samband med antagande av finansplan. 13

14 Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Den långsiktiga visionen för Region Kronoberg är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Kronoberg ska vara en öppen och välkomnande region som är attraktiv för boende, företag och besökare. Mångfalden i vårt län är en tillgång för den regionala tillväxten. Ett gott liv i ett livskraftigt län En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företagare genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning och kultur. Vi arbetar tillsammans med kommunerna för en kostnadseffektiv kollektivtrafik och för en bra reguljär inrikes- och utrikestrafik via Växjö Småland Airport AB. Både kollektivtrafiken och vår flygplats är avgörande förutsättningar för arbete och tillväxt i länet. För fortsatt täta och goda flygförbindelser mellan vårt län och Stockholm är Bromma flygplats oerhört viktig. En god hälsa i ett livskraftigt Kronoberg Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Kronoberg. En god hälsa är en resurs för den enskilda individen och en framgångsfaktor för samhällsutvecklingen. Folkhälsouppdraget ska löpa som en röd tråd genom hela Region Kronobergs verksamhet. Det förebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna på vård- och familjecentraler. Arbetet med fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoarbetet ska fortsätta. Under 2015 görs en revidering av den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillsammans med länets kommuner och andra aktörer. Region Kronobergs likabehandlingsarbete ska utgå från grundvärderingen av alla människors lika värde. Vi ska ha likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och likvärdig tillgänglighet för alla länsinvånare. För att stötta verksamheten av Språkförskola ska Region Kronoberg tillföra en halv logopedtjänst i Ljungby. 14

15 Förtroendet för verksamheten ska öka Förtroendet för och kvaliteten i Region Kronobergs verksamhet har genom mätningar visat sig vara mycket hög i relation till andra län. Det är av stor betydelse att både invånare och samarbetspartner även fortsättningsvis ska uppleva hög kvalitet och ha högt förtroende för våra samhällstjänster. Därför måste vi fortsätta förbättra både tillgänglighet och kvalitet. Vårdval och vård nära patienten Med ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård är det sannolikt att kronobergarna väljer vård i Kronobergs län. Region Kronoberg ska bedriva en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög grad av tillgänglighet och ett gott bemötande så att vård i Kronobergs län blir förstahandsvalet. Vårdval Kronoberg ger möjlighet att välja var man vill ha sin basala hälso- och sjukvård. Det stärker patientens ställning, ökar mångfalden och stimulerar utvecklingen av primärvården utifrån medborgarnas behov. Regelverket för Vårdvalet Kronoberg ska utvärderas. En utvärdering ska ske snarast för att ge underlag till fortsatt utveckling av ersättningsmodell med mera. Patienternas rättigheter ska stärkas genom att erbjuda vårdval inom fler områden. Ett vårdvalsystem förutsätter dock ett visst patientunderlag och är därför endast lämpliga inom vissa områden, till exempel hudsjukvård och psykiatri. För att våra patienter ska få vård på rätt vårdnivå krävs en utveckling av vården nära patienten. Genom fler hembesök, rådgivningsteam, ambulanssamverkan och ett utvecklat IT-stöd möter vi patienters behov även utanför sjukhusen. Vårdcentralerna inom Vårdvalet tillförs resurser för att i större utsträckning genomföra hembesök hos personer som kan ha svårt att uppsöka vården, till exempel äldre och barnfamiljer. Ett mer mobilt arbetssätt kan minska återinläggningar och öka tryggheten. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Därför måste Region Kronoberg satsa på ytterligare information om hur man bäst tillgodogör sig detta. För att underlätta kronobergarnas möjligheter att kunna jämföra mellan olika vårdcentraler, ska 1177.se utvecklas så att man till exempel även ska kunna följa läkarkontinuiteten på vårdcentralerna. Primärvården som är specialiserade på att se hela människan ska vara den naturliga första vårdkontakten. Primärvården bör utvecklas så att det ska vara möjligt för vårdcentralerna att i större utsträckning än idag kunna erbjuda även andra specialistkompetenser. Det ska vara möjligt att genom ett frivilligt uppdrag, profilera en vårdcentral utifrån dess listade medborgares behov och önskemål. För att detta ska fungera måste ersättningsmodeller utvecklas som möjliggör för vårdcentralerna att anställa andra specialister. Basen skall fortfarande vara allmänspecialister och distriktssjuksköterskor, men med andra specialiseringar som till exempel barnläkare, geriatriker, psykologer och paramedicinare flyttar vården närmare medborgarna. Vi vill behålla en blandning av minst 60 % allmänspecialister och högst 40 % övriga specialistläkare. Delaktighet i vården Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. Ett personcentrerat förhållningssätt som stärker integritet, självbestämmande och delaktighet ska genomsyra hela vår hälso- och sjukvård. Vi ska arbeta för en ännu mer personcentrerad vård där utgångspunkten ska vara att se hela människan. För att skapa tryggare patienter ska delaktighet och partnerskap i vården eftersträvas. Alla kronobergare som startar en längre vårdperiod ska kunna erbjudas fast vårdkontakt genom läkare, kontaktsjuksköterska eller ett vårdteam. Personcentrerad vård ska 15

16 också bidra till ett förbättrat samarbete med kommunerna samt kontinuitet i vården för att undvika onödiga vårdbesök och därmed också frigöra resurser. Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vården. Den avlastar hälso- och sjukvården och omsorgen och förtjänar ett aktivt stöd. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utveckla stödet för vården av närstående. Vi vill också verka för en bra samordning för rehabilitering för barn som har drabbats av funktionsnedsättning till följd av allvarlig sjukdom. Ökat fokus på barns och ungas psykiska ohälsa Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande problem och har också resulterat i att antalet självmord bland ungdomar har ökat. Vi accepterar inte denna utveckling och avser att ge detta område hög prioritet inom hälso- och sjukvården i vår region. Region Kronoberg måste intensifiera arbetet med att förebygga självmord genom att arbeta mer utifrån aktuella studier inom detta område, till exempel awareness-studien från Karolinska institutet, som visat på ett halverat antal självmord jämfört med grupper som inte ingått i denna studie. Barn- och ungdomshälsan som startade 2012 fungerar mycket väl som första linjens vård för ungdomar med psykisk ohälsa. Samverkan mellan Barn- och ungdomshälsan och länets kommuner ska utvecklas när det gäller förebyggande arbete. Det är mycket viktigt med en sammanhållen vård för våra barn- och ungdomar. Vid påbörjad behandling inom Barn - och ungdomshälsan eller Barn- och ungdomspsykiatrin, ska den fortlöpa under hela gymnasietiden och inte gå över till vuxenpsykiatrin trots att personen fyller 18 år. På sikt ser vi behov av att höja åldern ytterligare till barn- och ungdomshälsan. Barn- och ungdomshälsan verkar i hela länet och Barn- och ungdomspsykiatrin ska finnas tillgänglig både i Växjö och i Ljungby. Barn och ungdomspsykiatrins, BUP, verksamhet uppfyller inte kraven på tillgänglighet och patientnöjdhet. Ett utvecklingsarbete med stöd av SKL har inletts och kliniken behöver nu arbeta med att höja kompetensen, förbättra tillgängligheten samt förtydliga organisation och ledningsstruktur. Om BUP inte lyckas i detta arbete måste Region Kronoberg överväga att öppna för fler driftsformer. Integrera somatisk och psykiatrisk vård Likvärdig vård är en grundläggande värdegrund inom hälso- och sjukvården. Det innebär att vården av de psykiskt sjuka måste samordnas med den somatiska vården. Merparten av landstingen och regionerna i landet har sedan länge arbetat med att integrera psykiatrin med annan vård. Själen är en del av människan och utvecklas i samklang med kroppen i övrigt. Det finns ett stort antal rationella skäl att samordna vården helhetssyn på patienten, en samlad specialistkompetens på akutmottagningar och jourläkarstationer, närhet till labresurser och narkos, möjlighet till konsultationer och lärande mellan de olika specialisterna. En betydande del av patienterna på en somatisk avdelning har också en psykisk åkomma. Detta gäller även patienter på våra vårdcentraler. Därför måste kompetensen inom detta område höjas. Tillgången på psykologer på vårdcentralerna behöver förbättras i takt med att fler examineras och möjligheten att anställa ökar. 16

17 Möjligheterna till ökad samordning av den somatiska och psykiatriska vården måste tas tillvara. Befintliga förslag till integrering behöver bearbetas i syfte att få en ökad lokalmässig som ledningsmässig samordning av somatisk och psykiatrisk vård. Hög patientsäkerhet Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Genom att koppla till arbetet inom Patientsäkerhetscentrum och med avvikelsehanteringen kan Patientnämnden i högre grad bli proaktiv och spela en viktig roll i det fortsatta arbetet med patientsäkerhet och kvalitetsutveckling. Vi arbetar med multiprofessionella team för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser analyseras och utgör underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Genom konsekvent arbete med hygienregler minimeras vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. Hälso- och sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska risken för smittspridning. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. Antalet läkemedelsgenomgångar ska öka. Det minskar läkemedelsåtgången, ökar hälsan och patientens välbefinnande. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. Höj ambitionen för hjärtsjukvården i Kronoberg Kronoberg och Blekinge har idag ett välfungerande samarbete kring hjärtsjukvården, både för akuta och icke-akuta patienter. Men allt för många av kronobergarna har oacceptabelt lång resväg vid akuta behov. Idag är det 40 % av patienterna som inte kan få påbörjad ballongvidgning i Karlskrona inom de 120 minuter som Socialstyrelsen rekommenderar. Kronoberg har också tappat i Öppna Jämförelser beträffande ledtiderna till kranskärlsröntgen, vilket ytterligare stödjer vårt krav på en förbättrad hjärtsjukvård i länet. Vid befarad hjärtinfarkt är tidsfaktorn för påbörjad behandling ofta av stor betydelse för överlevnaden. Vi vill höja ambitionen ytterligare för hjärtsjukvården i Kronobergslän och erbjuda kronobergarna kranskärlsröntgen och ballongvidgning. Det är viktigt att våra kronobergare har en jämlik och tillgänglig hjärtsjukvård. Vi vill verka för ett fortsatt samarbete med Blekinge för att på sikt kunna rekrytera personal och utveckla hjärtsjukvården till ett gemensamt Hjärtcentrum med två ingångar. Nöjda resenärer i kollektivtrafiken Invånarnas resebehov är ett av de viktigaste skälen i utformningen av framtidens kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Kronoberg ska vara så bra att människor väljer den i första hand. Under den senaste tio-årsperioden har både kommuner och Region Kronoberg satsat på infrastrukturinvesteringar i länet i enlighet med Länstransportplanen för Kronobergs län. Vi har därmed lagt grunden till en god transportinfrastruktur. En väl utbyggd infrastruktur med en väl 17

18 fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för att kunna bo och verka i vårt län. Region Kronoberg ska fortsätta arbeta för att stärka infrastrukturen för att öka kollektivtrafikens säkerhet, men framförallt för att möjliggöra boende och näringslivsutveckling i hela länet. Den sammanvägda kundnöjdheten med kollektivtrafiken i vårt län är förhållandevis hög. Vi har därmed ett bra utgångsläge som vi ska förvalta och utveckla för att invånare och besökare ska nyttja kollektivtrafiken i högre grad och för att minska klimatpåverkande utsläpp. Tillgängligheten till Region Kronobergs verksamheter Kraven och förväntningar på välfärden ökar i allt högre grad. Hög kvalitet, öppenhet och tillgänglighet är faktorer som är avgörande för en regions attraktionskraft. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler ska vara hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå och i rätt tid. Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperioden inför omfattande förnyelse, förändringar och nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Växjö Centrallasarett, Sigfridsområdet och Ljungby Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvalitativ och framtidsanpassad hälsooch sjukvård. Våra medarbetare ska verka i ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö. Målet är att erbjuda en köfri hälso- och sjukvård. Med e-hälsa och e-tjänster utvecklar vi välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Satsningen på e-hälsa och e-tjänster är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Från och med 2016 införs e-journal och det är en 18

19 banbrytande utveckling för patienterna. E-Hälsa handlar om att rätt person, ska ha rätt information i rätt tid som stödjer patientens egenvård. Det innebär att vi måste arbeta vidare med att medborgarna, medarbetarna samt beslutsfattarna ska få tillgång till information. Region Kronoberg tar ansvar för att en regional samordning för e-hälsoarbetet sker. I utvärderingen av e-hälsoarbetet 2014, som publicerades av SKL i mars 2015, poängteras just att regional samordning är en viktig framgångsfaktor. Samordningen innebär att ett nätverk bestående av representanter från både regionen och kommunerna skapas. I samverkan kan kommuner och regionen skapa möjligheter till att använda tekniken som redan finns i vården. Vi vill även upprätta en strategi för hur arbetet med e-hälsa ska se ut den närmaste tiden. Ett bra samarbete med Linnéuniversitet är viktigt. Med en strategisk IT-utveckling kommer nya lösningar för vård på distans. Kronobergs län deltar i det nationella samarbetet e-hälsa för att stärka invånarnas möjlighet att bli mer delaktig i den egna vården. Tillgänglighet i kollektivtrafiken I trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län beskrivs mål och utveckling för både den samhällsfinansierade och kommersiella kollektivtrafiken. Utgångspunkten för den regionala kollektivtrafiken är Bäst för flest. Kollektivtrafiken medverkar till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är en viktig faktor för arbetspendling och betydelsefull när företag och invånare väljer lokalisering Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. Vårt trafikutbud ska uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. De närmaste åren måste arbetet med att tillgänglighetsanpassa hållplatserna intensifieras. Kronobergs län har under många år haft olika system för beställningstrafik eller Närtrafik. Det har funnits i form av kompletteringstrafik och en del olika projekt. Under 2016 ersätter vi detta med Närtrafik, där hela länet har samma regelsystem. Boende i glesbygd kan ringa för att beställa trafik till huvudort eller bytespunkt i kollektivtrafiken, under lågtrafiktid, och ges på detta sätt större tillgänglighet till service i länet. Tillgänglighet till länets kulturliv Inträdet i kultursamverkansmodellen har medfört positiva effekter i Kronobergs län. Kulturpolitiska frågor har hamnat högre upp på den politiska dagordningen både lokalt och regionalt. I den regionala kulturplanen för Kronobergs län fastställs att den regionala kulturpolitiken ska arbeta för det övergripande målet ett innovativt kulturliv med bredd och spets. Detta ska kulturpolitiken göra genom att stötta den konstnärliga utvecklingen och arbeta för att kulturen ska nå länets invånare. Invånarna ska ha kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Sammanslagningen av två organisationer innebär att minst två varumärken blir ett. En utmaning i varumärkesarbetet är att alla delar i verksamheten ska utgå från samma varumärke. Vi behöver utveckla och etablera varumärket Region Kronoberg både inom invånarperspektivet och medarbetarperspektivet. 19

20 Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas Region Kronoberg är en av länets största arbetsgivare med ca medarbetare med många olika befattningar. Medarbetarna är Region Kronobergs viktigaste resurs. Trots att arbetslösheten fortsätter att vara hög har både det offentliga och näringslivet svårt att rekrytera rätt kompetenser. Det innebär att vi i Kronoberg har en strukturell matchningsproblematik som vi behöver rätta till. Kompetensförsörjning är därmed en högt prioriterad och strategisk fråga för Region Kronoberg. Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare ställer krav på aktiviteter under hela medarbetarens arbetsliv. Region Kronoberg arbetar efter modellen: Attrahera rekrytera introducera - utveckla/behålla - avveckla. Region Kronobergs strategi för att arbeta med kompetensförsörjning utgår från dessa olika delar. Region Kronoberg ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktat för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Region Kronoberg ska vara en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. I Region Kronobergs verksamhet finns värdeskapande och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna är många. Vi behöver utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och traineeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår verksamhet. Heltidsscheman ska erbjudas till medarbetare som önskar detta och vi ska se över schemaläggningen för att under mandatperioden avskaffa delade turer och minska andelen rotationstjänster inom hälso- och sjukvården. I samband med detta ska en översyn av grundbemanningen göras. Region Kronoberg har, på samma sätt som stora delar av övriga län, stort behov av ett antal nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården. Specialistläkare och sjuksköterskor är några av 20

21 de yrkesgrupper där Region Kronoberg har ett stort rekryteringsbehov. Vi ska stimulera ATläkare till fortsatt ST- utbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Vi vill ytterligare utveckla möjligheterna för sjuksköterskor att vidareutbilda sig genom att införa AST (Akademisk specialisttjänstgöring). Fler sjuksköterskor med hög kompetens bidrar till högre vårdkvalitet och ökar yrkets attraktionskraft. Den bärande idén är att utbildningen till stor del ska förläggas till verksamheten så att vetenskaplig teori och praktik kan varvas. På detta vis blir det fritt för en sjuksköterska att söka en utbildningsanställning inom en annan specialitet. Det ökar rörligheten och stimulerar rekrytering till bristområden. Akutläkare börjar bli allt vanligare runt om i Sverige och stärker generalistkompetensen på akutmottagningarna. I Kronoberg finns goda förutsättningar att successivt bygga upp fast kompetens inom detta område. En utveckling av fler akutläkare underlättar också ett minskat nyttjande av andra specialister på akutkliniken och resurser bör kunna frigöras. Den påbörjade satsningen utvecklas under Genom utvecklad ledning och styrning möter vi de framtida utmaningarna för vår personal- och kompetensförsörjning. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling och/ eller fortbildning varje år. Vi ska öka samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet avseende vårt kompetensbehov. I vårt samarbete med Linnéuniversitetet ska vi också verka för att bland annat utbildningen till röntgensjuksköterska kan starta i Växjö. Tillsammans med länets kommuner arbetar vi idag för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsarrangörer är viktig i syfte att stimulera till utbildning och forskning både för våra nuvarande och framtida medarbetare. Under de närmaste åren finns även ett stort rekryteringsbehov av undersköterskor, både hos Region Kronoberg och länets kommuner. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utreda hur vi bäst kan garantera tillgång till undersköterskor. Vård- och omsorgscollege är en mycket viktig aktör i det här sammanhanget. Vi ska årligen erbjuda praktikplatser för studenter på olika utbildningsnivåer för att öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Genom att erbjuda prao och sommarjobb visar vi ungdomar vilka yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Det är mycket viktigt att vi på ett tidigt stadium etablerar en kontakt med våra sjuksköterskestudenter, gärna redan första terminen. Detta för att ge dem en bra introduktion och skapa goda relationer som attraktiv arbetsgivare. Region Kronoberg ska ta tillvara alla nyanlända med vårdkompetens. Vi vill erbjuda praktikplats direkt för att etablera kontakt och stimulera till språkstudier. Valideringsprocessen för personer med utländska legitimationer måste påskyndas med nya rutiner. Region Kronoberg ska införa strukturerade samtal med alla äldre medarbetare i syfte att få fler att vilja arbeta längre. För att kunna fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare och uppmuntra till fortsatt anställning vill vi erbjuda flexibilitet i arbetstiden. Det ska vara möjligt att gå ner eller upp i tjänst utifrån behov och önskemål. Äldre medarbetares kompetens måste alltid tas till vara och ska uppmuntras att fungera som mentorer för yngre medarbetare. 21

22 Medarbetarnas delaktighet ska öka Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation som bygger på dialog mellan chef och medarbetare. En god arbetsmiljö med en bra bemanning och med medarbetare som är delaktiga, kan utvecklas och trivs hos oss skapar förutsättningar för en god hälsa. Organisationen har en gemensam värdegrund Region Kronoberg ska vila på en gemensam värdegrund som ska vara tydlig för både chefer, medarbetare och invånare. Mot bakgrund av regionbildningen behöver vi formulera en gemensam värdegrund för den nya organisationen. Värdegrundsarbetet involverar alla medarbetare och initieras under En effektiv verksamhet med hög kvalitet Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten inom hälso-och sjukvården som ger möjlighet till högre effektivitet. Kvaliteten inom hälso- och sjukvård Region Kronoberg behöver bli bättre på att överblicka och planera tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns. Verksamheten är inte fullt ut organiserad för att stödja patientens väg genom vården, därför krävs ett fortsatt arbete med patientprocessorientering t ex ledtidssatsningen vid cancer. Ett målmedvetet arbete med att utveckla personcentrerad vård med en tydlig utveckling av vård utanför sjukhusen och egenvård kommer att krävas för att möta morgondagens patienter. 22

23 Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska genomföra produktions- och kapacitetsplanering för att utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Genom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, och en tillgänglig hälso- och sjukvård. Vi tillskjuter även medel för att kunna genomföra detta. Vi uppdrar till regiondirektören att beskriva förväntade effekter av de viktigaste åtgärderna såsom minskandet av vårdrelaterade infektioner, produktions-och kapacitetsplanering, KPP (kostnad per patient), införande av nya löne- och HR-system, nya e-hälsotjänster, så att mål kan sättas för förbättrad ekonomi, nytta för invånarna och en bättre arbetsmiljö för personalen. Asylprocessen ställer krav på att människor som anländer till Sverige för att söka asyl ska genomgå en hälsoundersökning. Asylsökande barn under 18 år har enligt lag rätt till samma vård som svenska medborgare. Många nyanlända är ensamkommande barn är i stort behov av stöd och hjälp, vilket kräver ett professionellt omhändertagande och särskilda resurser. Kvaliteten i den regionala kollektivtrafiken Att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet för arbetspendlare och besökare gynnar både Kronobergs utveckling och miljön. Vi ska bygga en hållbar kollektivtrafik för alla. Vi ska arbeta för att öka resandet med kollektivtrafiken med särskilda insatser mot valda målgrupper och specifika geografiska områden. Genom ett ökat resande inom nuvarande utbud är målet att under en femårsperiod uppnå en 60% finansieringsgrad. Trafiknämnden ges ett särskilt uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur vi kan nå dit. Systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete Region Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från invånarnas behov. Samhället står inför stora förändringar vad det gäller invånarnas krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, valfrihet, direkt tillgång, snabb service och flexibla lösningar är exempel på krav och förväntningar som Region Kronoberg ska leva upp till. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla verksamheten. Vi arbetar processorienterat, följer upp och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen för att nå våra gemensamma mål. Vi ska arbeta med enkla och effektiva verksamhetssystem som underlättar för chefer och medarbetare i vardagen. Region Kronoberg ska enligt förebild från Region Skåne, inrätta en tillfällig Förenklingskommission i syfte att bland annat utveckla ett bättre resursutnyttjande, tillvarata förenklande rutiner hos medarbetarna, undvika dubbeldokumentation och i möjligaste mån avlasta vårdpersonalens administrationsarbete för att utnyttja kompetensen hos våra medicinska sekreterare. Strategisk upphandling Upphandling har kommit att bli ett alltmer strategisk instrument för nå verksamhetsmål. Region Kronoberg upphandlar varor och tjänster årligen för miljardbelopp. En målsättning är att effektivisera upphandlingsprocessen genom god framförhållning och samplanering, samt följa 23

24 upp och utvärdera löpande. Av den anledningen är systematiskt arbete med avtalstrohet av stor vikt för att inte besparingen ska försvinna över tid. Genom att i högre grad dela upphandlingar i mindre delar blir det möjligt för mindre och lokala aktörer att lägga anbud. Det främjar det lokala näringslivet och gör också att regionen blir mindre beroende av en stor leverantör. Det kan gälla upphandling av livsmedel, städ, materiel och annat. Upphandlingen är även ett viktigt instrument inom miljö- och klimatarbetet. Innovationsvänlig upphandling är en metod att främja innovationsklimatet i regionen. Genom att inte i detalj reglera hur lösningar skall se ut utan istället specificera vilken effekt man eftersträvar kan nya kreativa lösningar komma fram. Region Kronoberg ska vara en drivande regional utvecklingsaktör Grunden för arbetet är den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Samtidigt bygger regional utveckling på samhandling, där olika intressenter i regionen såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, och civila samhället, bidrar till att målet nås. Därmed är dessa intressenters ställning till Region Kronoberg avgörande för att nå målen i RUS. Region Kronoberg stödjer på olika sätt ett antal näringslivssatsningar. Det behövs nu också en arena där ledande politiker och näringslivsföreträdare kan mötas och diskutera utvecklingsfrågor. Därför skall ett näringslivsråd inrättas. Regionstyrelsen skall under 2016 ta initiativ så att ett sådant råd kan börja arbeta. Forskning och utveckling för bättre kvalitet Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Forskning, utveckling och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk handling och kommer invånarna till godo. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Entreprenörskap ska uppmuntras inom vår region. Entreprenöriellt tänkande hos alla medarbetare ska tas tillvara och utvecklas, som till exempel smartare lösningar inom den egna verksamheten eller möjligheter att delta i utbildningar för innovationer och starta eget. Ett antal företag i regionen bedriver FoU- verksamhet som har direkt bäring på Region Kronoberg. Samverkan med sådana företag gynnar innovation inom såväl företagen och som inom hälso- och sjukvården. Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kronoberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitetsarbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för regional utveckling, infrastruktur och kultur. Det betyder att FoU också får ett annat ansvar och en organisation, som motsvarar detta ansvar. Region Kronoberg ska vara klimat- och miljösmart För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva på utvecklingen av en hållbar region, där framtidens klimatutmaningar är centrala tillsammans med en välmående befolkning. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan minimeras och bidrar till att nationella och regionala miljömål uppnås. Vi ska 24

25 fortsatt minska vår egen användning av fossila drivmedel i Region Kronobergs fordon och inom kollektivtrafikens samtliga fordon. I kommande upphandling av sjukresor och serviceresor, möjliggörs en övergång till fossilbränslefri trafik även inom detta område. Region Kronoberg ska eftersträva ett bra produktval genom en minskning av plaster från fossila bränslen i hälso- och sjukvårdsmaterial. Maten är en viktig del av vår verksamhet eftersom näringen från maten är grundläggande för vår hälsa. Inköp av ekologiska livsmedel i ska öka till 53% 2016 och 60 % Region Kronobergs produktionskök är KRAV- certifierade. En hållbar ekonomi i balans Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Landsting och regioner ansvarar för två av de mest expansiva verksamheterna i det offentliga Sverige, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Resurserna i form av personalens kompetens, utrustning, med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Region Kronoberg står inför ett investeringsbehov på närmare 3 miljarder de kommande åren, framförallt i sjukhusbyggnader som stödjer verksamhetsutvecklingen. Målet är att investeringar 25

26 långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. Som ett led för att uppnå en hållbar ekonomi ska Region Kronoberg ha ett resultatmål över tid om 2 %. Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Region Kronoberg ska göra en utredning avseende olika finansieringsalternativ för lokalinvesteringar. Konsekvenser av olika andelar direktfinansiering respektive lånefinansiering ska belysas. Hälso- och sjukvården har sedan centrumbildningen haft sanktionerade budgetunderskott. För att uppnå en tydligare budgetstyrning inom hälso- och sjukvården ska centrumorganisationerna ha en realistisk budget där det förväntade resultatet är noll. Nuvarande underskott skall istället ligga under Hälso- och sjukvårdsnämnden centralt. Det är nämndens ansvar att under perioden arbeta bort det centrala underskottet. Konsekvenser av regeringens budget för Kronobergs län Regeringen föreslår nu en höjd arbetsgivaravgift för unga. Region Kronoberg, liksom andra landsting, regioner och kommuner, beräknas få kompensation för detta av staten, men näringslivet får ingen kompensation. Denna höjning kommer naturligtvis att få konsekvenser, inom framförallt exportberoende näringar, men även inom restaurang- och turismbranschen där många unga arbetar. De privata vårdcentralerna och de privata vårdföretagen får inte heller någon kompensation och kommer således drabbas hårt av denna höjda arbetsgivaravgift. Här måste konkurrensneutraliteten säkerställas. Enligt Riksdagens utredningstjänst beräknas arbetsgivarhöjningen motsvara 565 heltidstjänster i Växjö i den privata sektorn, drygt 175 miljoner kronor, i Tingsryd 78 miljoner och så vidare. För parti- och detaljhandeln i vårt län innebär kostnadshöjningen drygt 64 miljoner kronor och motsvarar cirka 215 jobb. Det innebär ett hårt slag för bland annat turismen i länet där många ungdomar arbetar. ( Källa, Svensk Handel, SCB) Som regionalt utvecklingsorgan är det därför viktigt för Region Kronoberg att kartlägga konsekvenserna av höjningen och att föreslå åtgärder för anpassning till den förda politiken. Enligt riksdagens utredningstjänst har ROT- och RUT-avdrag framgångsrikt omvandlat många svarta jobb till vita. Ett minskat avdrag påverkar många av våra företagare här i länet. De allra flesta kommer att behöva skära ned på antalet anställda och en del tror till och med att det blir svårt att fortsätta att bedriva sin verksamhet när denna försämring träder i kraft. ROT-avdragen har inneburit att utförarna mer än fördubblats i länet och ROT-avdrag gjordes i Kronoberg under Även denna utveckling behöver följas av Region Kronoberg. Regeringens budget innehåller även höjd bränsleskatt vilket drabbar ett län som Kronoberg extra hårt. Region Kronoberg ska genomföra en utredning för att undersöka på vilka sätt som kronobergarna drabbas. Rehabgarantin och Sjukskrivningsmiljarden har spelat en stor roll för att stödja utvecklingen av vården. Äldremedel har tidigare finansierat bland annat läkemedelsgenomgångar. När dessa medel nu försvinner ställs krav på att upprätthålla uppnådda resultat utan att resurser tillförs vilket riskerar bli en belastning i olika vårdverksamheter. Den tidigare prestationsbaserade 26

27 kömiljarden ersätts av tillgänglighetsmedel som baseras på antal invånare. Region kronoberg förlorar pengar på detta och incitamenten att prestera bättre försvinner. Förslag prioriteringar TABELL: Sammanställning nettokostnad, finansiering och resultat Mnkr, prioriteringar per år Budgeterad nettokostnad fg år Generell uppräkning Prioriteringar Hälso- och sjukvård Trafik Regional utveckling Kultur Grimslövs folkhögskola Regiongemensamt Vårdval Tandvård Summa prioriteringar Budgeterad nettokostnad Prognos finansiering Statsbidrag - tillgänglighet/professionsmiljard Statsbidrag - cancersatsning Statsbidrag - glasögonbidrag Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Justering skattesats Prognos finansiering Resultat

28 TABELL: Preliminär driftram per nämnd Budget Budget Budget Budget Nämnd / regiongemensamt Hälso- och sjukvårdsnämnd Trafiknämnd Regional utvecklingsnämnd Kulturnämnd Styrelsen för Grimslövs folkhögskola Summa nämnder Vårdval Summa nämnder och vårdval Regionservice Regionstab Regiongemensamt Förtroendemannaorganisation Summa ledning och stöd Generell prisuppräkning Verksamhetens nettokostnad Finansiering Resultat

29 Kapiteringsersättning vårdval och barntandvård Vårdersättning vårdval Kronoberg Vårdersättningen 1 för år 2015, uppgår till kronor exklusive momsersättning per listad och år. Prisuppräkning för år 2016 görs med 2,7 procent enligt LPI inklusive läkemedel. Därmed uppgår vårdersättningen för år 2016 till kronor. TABELL: Vårdersättning Kronoberg 2015 Vårdersättning Kronoberg kronor per listad och år Vårdersättning Indexuppräkning, LPI inkl läkemedel 2,7 % 100 Vårdersättning Ink lusive 2 % momsersättning När vårdersättningen för år 2016 inkluderas med momsersättning (2 procent) uppgår vårdersättningen till kronor per listad och år. Barntandvårdspeng Uppräkning av barntandvårdspengen görs med 3,0 procent (LPI exklusive läkemedel). Barntandvårdspengen för år 2016 uppgår därmed till följande, uttryckt i kronor per barn och år: TABELL: Barntandvårdspeng 2016 Barntandvårdspeng kronor per barn och år á-pris 2015 Uppräkning á-pris 2016 Behandlingsansvar 3-19 år Områdesansvar 0-2 år Områdesansvar Vårdersättningen är viktad till 90 procent efter vårdtyngd, ACG (Adjuster Clinical Groups) och 10 procent efter risk för ohälsa baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI (Care Need Index). 29

30 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr, ackumulerat) Hälso- och sjukvårdsnämnd Prioriterade områden Centralt underskott (kvar sedan centrumbildningen) 22,0 22,0 22,0 Överskott div mindre centrala anslag -10,0-10,0-10,0 Överskott privata vårdgivare -5,0-5,0-5,0 Överskott anslag pensionskostnader ,0-7,0-7,0 Ej genomförda effektiviseringar 2014 (av 47 mnkr) 8,0 8,0 8,0 Ej genomförda effektiviseringar ,0 12,0 12,0 Överskott anslag avskrivningar ,0-20,0-20,0 Attraktiv arbetsgivare - delade turer/rotationstjänstgöring m m 5,0 10,0 10,0 Nytt avtal Obekväm arbetstid (OB) 6,0 6,0 6,0 Strukturella löneprioriteringar enligt budget ,9 2,9 2,9 Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) 2,0 3,0 4,0 enligt budget AST (akademisk specialisttjänstgöring) 0,5 1,0 1,5 Läkemedelskostnader (bl a Hepatit C) och nya 10,0 20,0 30,0 behandlingsmetoder Operationsmaterial /medicinskt material 7,0 7,0 7,0 Köpt vård (prishöjning i avtal med Region Skåne) 4,0 4,0 4,0 Serviceavtal Medicinsk fysik och teknik 1,5 4,4 4,4 Neonatal - resterande behov enligt budget ,0 2,0 2,0 Samordnare asylsökande (50 % sjuksköterska) 0,3 0,3 0,3 STRAMA (rationell antibiotikabehandling) 0,4 0,4 0,4 Öppenvårdsurologi (prostatacancer) enligt budget ,5 0,5 0,5 Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) 0,3 0,3 0,3 Processarbeten - vårdlogistik 2,0 2,0 2,0 Logoped Språkförskola Ljungby 0,4 0,4 0,4 Summa prioriterade områden 44,8 64,2 75,7 Effektiviseringskrav Vårdrelaterade infektioner, produktions- och kapacitetsplanering -10,0-20,0-45,0 m m TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 34,8 44,2 30,7 30

31 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr, ackumulerat) Länstrafik Prioriterade områden Indexuppräkning nuvarande verksamhet 10,8 21,5 32,3 Ökade trafikintäkter (resandeökning) från ,0-6,0-9,0 Förslag prishöjning av biljettpriser (del av indexuppräkning) -7,0-11,0-15,0 Utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö Alvesta Växjö enligt budget , bruttokostnad 5,0 5,0 5,0 Intäkter utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö Alvesta Växjö enligt budget ,8-1,8-1,8 Höjd skatt på förnyelsebara drivmedel, regiontrafik buss från ,8 3,8 3,8 Intäkter i Växjö stadstrafik lägre än Bokslut 2014 och Budget ,5 2,5 1,5 Höjda banavgifter från ,0 2,0 2,0 ERTMS europeiskt styrsystem för järnvägstrafik 1,5 3,0 APC Automatiskt passagerarräkningssystem Öresundståg 0,4 0,4 0,4 Nya upphandlingar 0,1 2,4 2,4 Närtrafik (kompletteringstrafik) 3,0 3,0 3,0 Förbättrad täckningsgrad Öresundståg (92%, 94%, 97%) -4,0-8,0-14,0 Summa prioriterade områden 12,8 15,3 13,6 Effektiviseringskrav System- och processförbättringar -2,0-5,0-5,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 10,8 10,3 8,6 31

32 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr) Regional utveckling Prioriterade områden Kompetensförsörjning (1 tjänst) 0,7 0,7 0,7 Bortfall av intäkt (delar idag kostnader med annan hyresgäst) 0,4 0,4 0,4 Summa prioriterade områden 1,1 1,1 1,1 Effektiviseringskrav Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 1,1 1,1 1,1 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr) Kultur Prioriterade områden Etableringsstöd Kulturarvscentrum södra Småland enligt budget ,2 0,4 0,4 Utökat stöd till Musica Vitae enligt budget ,2 0,4 0,4 Summa prioriterade områden 0,4 0,8 0,8 Effektiviseringskrav Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 0,4 0,8 0,8 32

33 Förslag till volymförändringar i driftram (mnkr, ackumulerat) Regionstyrelsen Regiongemensamt Pensionskostnader 5,0 15,0 47,0 Avskrivningar 0,0 40,0 40,0 Finansieringsbehov vårdval när sjukskrivningsmiljarden upphör 11,0 11,0 11,0 enligt budget FoU /Universitet enligt budget ,0 1,0 1,0 Ökade IT-kostnader för vårdinformationssystem och e-hälsa 1,5 3,0 3,0 enligt budget IT projekt och förvaltning 1,7 1,7 1,7 Rakel och GSM täckning (investering ca 10 mnkr) 1,5 1,5 1,5 E-arkiv 1,7 1,5 1,5 Upphandlingskompetens generalplanen 0,7 0,7 0,7 Ekologiska livsmedel (inklusive Grimslövs folkhögskola) enligt 0,3 0,6 0,6 budget Fastighetsinvesteringar - planeringskostnader m m enligt budget 0,3 0,4 0, Entreprenörskap 1,0 1,0 1,0 Summa regiongemensamt 25,7 77,4 109,4 Vårdval Befolkningsökning 9,5 17,3 22,8 Kompensation utökat uppdrag BVC med ett andra hembesök 1,4 1,4 1,4 Mobil läkare primärvården enligt budget ,0 3,0 3,0 Vårdval Kronoberg primärvården - tillgång till Medibas 0,3 0,3 0,3 Psykologer till vårdcentraler 1,0 2,0 3,0 Summa vårdval 15,2 24,0 30,5 Tandvård Tandvård - nödvändig tandvård, barntandvårdspeng m m 6,6 6,6 6,7 Summa tandvård 6,6 6,6 6,7 Förtroendemannaorganisation Summa förtroendemannaorganisation 0,0 0,0 0,0 Effektiviseringskrav Regionservice och administration -5,0-10,0-15,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 42,5 98,0 131,6 33

34 Investeringsram Regionfullmäktige beslutar i juni året innan budgetåret om investeringsram för budgetåret. I början på aktuellt budgetår beslutar landstingsstyrelsen om en mer detaljerad investeringsplan. Det görs även en tilläggsbudgetering av oförbrukade anslag från föregående år som beräknas utföras kommande år istället. Investeringsram 2 för investeringar år 2016 uppgår till totalt 611 miljoner kronor. TABELL: Sammanställning investeringsram 2016 med plan Investeringsram (miljoner kronor) Fastigheter Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning Investering informationsteknik (IT) Inventarier intäktsfinansierad verksamhet Övriga inventarier Summa DIAGRAM: Total investeringsnivå i förhållande till avskrivningar 2 I investeringsramen ingår även investeringar i inventarier och fastighetsinventarier för de intäktsfinansierade verksamheterna. För närvarande gäller det rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum (konkurrensutsatt vuxentandvård), mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primär- och rehabcentrum. Dessa verksamheter ska resultatmässigt finansiera sina egna investeringar i utrustning och övriga inventarier och äger därmed en större självständighet i investeringsbesluten. Investeringsramen ska spegla landstingets totala investeringar och vara underlag för behov av finansering, varför dessa investeringar måste ingå som underlag som en del i helheten. 34

35 Regionfullmäktiges resultatmål TABELL: Resultatbudget jämfört med 2014 och 2015 RESULTATBUDGET (mnkr) Utfall Budget Verksamhetens intäkter och kostnader, netto* Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader* varav finansiell del pensioner SUMMA FINANSIERING ÅRETS RESULTAT* Justering skattesats JUSTERAT RESULTAT enligt balanskravet DIAGRAM: Landstinget Kronobergs resultatutveckling i förhållande till landstingsfullmäktiges resultatmål Resultatutveckling (mnkr) Utfall 2014 Prognos 2015 Prel Budget 2016 Plan 2017 Plan Budget (Finansplanen) Landstingsfullmäktiges resultatmål Bokslut/Prognos Justerat resultat enligt balanskravet 35

36 Underlag långsiktig investeringsplanering År/miljoner kronor Summa Beslutade och pågående CLV Strålbehandling VC Tingsryd 3 3 Nybyggnad av VC Strandbjörket CLV kliniskt träningscentrum CLV ombyggnad scopienhet CLV ombyggnad ögon CLV ombyggnad röntgen CLV och LL klinisk kemi Nybyggnad folktandvård Teleborg Löpande årligen Mindre ombyggnad fastigheter inkl reinvestering MT-investeringar Övr inventarier/återanskaffning IT-investeringar Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning) Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh Generalplan centrallasarettet Växjö Nybyggnad L-huset samt BB/förlossning Dagvård onkologi Ombyggnad avd Ombyggnad avd 33+gynmott Ombyggnad MFT Ombyggnad plan 9 specialisttandvård Nybyggnad av barnens hus Nybyggnad patologi Nybyggnad P-hus Flytt av jourrum+omklädn Ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4, Ombyggnad IVA Ombyggnad ortopedmottagning Ej detaljplanerat Generalplan Sigfridsområdet och övrigt Vuxenpsykiatrin Habiliteringen Hjälpmedelscentralen Ombyggnad vårdcentralen Teleborg Generalplan Ljungby lasarett Ombyggnad sterilcentral+operation Ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, Omdisponering mottagning Omdisponering ambulans och akutmottagning Ej detaljplanerat Summa

37 Produktionsplanering IT Projekt Mindre projekt Projekt >700 timmar Cosmic Uppgradering Cosmic Uppgradering Cosmic hälsoärende Cosmic arkivering Cosmic Cosmic Hemmonitorering integr med Cosmic 800 Införa Nova Ward Whiteboard 800 CDS Beslutsstöd flera realtidsstöd 700 RIS PACS Införande av åtkomstkontroll datanät Införande virtuella nät Biverkningsrapporter till LM-verket 800 IT-arbetsplats Backbone Nytt ITSM Region Kronoberg Flytt IT A Anskaffa och införa övervak-sys Biztalk uppgradering PDMS-system Platina Ekonomisystem HR-system T Summa projekt >700 timmar Summa planerade projekt totalt Backlogg (ingående för året) Kapacitet projekt Backlogg (utgående för året) Kapacitet projekt Förvaltning Total kapacitet Utökning med 2 tjänster fr o m

38 Nettokostnadens uppräkning utgår ifrån SKL:s sammanvägda landstingsprisindex (LPI) 3. TABELL: Uppräkning av driftramens intäkter och kostnader Prognosantaganden Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Landstingsprisindex (LPI) inklusive läkemedel 2,2% 2,7% 2,8% 3,3% Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel 2,9% 3,0% 3,3% 3,9% Lönekostnader 3,2% 3,5% 3,7% 3,8% Patientavgifter 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Läkemedelskostnader* 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Köpt vård 2,2% 2,7% 2,9% 3,5% Regionvårdsintäkter 2,2% 2,7% 2,9% 3,5% Övriga driftkostnader och intäkter 1,9% 1,9% 2,2% 2,3% * Eget resurstillskott, se volymförändringar För Region Kronoberg förväntas en befolkningsökning på strax under 1% för planperioden. Detta är något under riksgenomsnittet som ligger på drygt 1%. TABELL: Befolkningsutveckling jämfört med 2014 och 2015 INVÅNARE Utfall Budget Budget Plan Plan Invånare Kronoberg per 1 november Ökning Kronoberg jfr med fg år (procent) 1,0% 0,9% 0,8% 0,7% Ökning landet jfr med fg år (procent) 1,1% 1,1% 1,1% 0,9% Intäktsutveckling I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och Kronoberg avseende skatteunderlaget för perioden I dagsläget finns endast en överenskommelse om läkemedelsbidraget för För 2016 och framåt finns det ingen överenskommelse, och det finns därmed en osäkerhet kring nya dyra läkemedel. I nedanstående tabell ligger bidraget enligt överenskommelsen för 2015 som prognos för Regeringen har slutit en överenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen om att införa en takprismodell för äldre läkemedel som medför att kostnaderna och därmed bidraget förväntas minska med 4 mnkr per år 2016 och Prognosen för 2015 år 418 mnkr. 3 Enligt SKL:s Ekonominytt nr 8/2014, Skatteprognos per Till tjänstemannaförslag 2 i maj kommer en uppdaterad skatteprognos att finnas. Då kommer även uppgifter om eventuella satsningar eller förändringar från regeringens vårproposition att finnas med. 38

39 TABELL: Intäktsutveckling jämfört med 2014 och 2015 INTÄKTSUTVECKLING Utfall Budget Budget Plan Plan Skatteintäkter (Mnkr) Skattesats kr per skattekrona 11,21 11,60 11,60 11,60 11,60 Skatteintäkt kr per invånare Skatteunderlagsutveckling (procent) Utjämning (Mnkr) Inkomstutjämningsbidrag (Mnkr) Kostnadsutjämning (Mnkr) Strukturbidrag (Mnkr) Regleringsavgift (Mnkr) Generella statliga statsbidrag (Mnkr) Läkemedelsförmånen /Mnkr) Summa skatt, utjämning och generella statliga bidrag Intäktsökning jämfört med föregående år (procent) 7,3% 7,6% 4,5% 3,4% 3,4% Intäktsökning exklusiv skattehöjning (procent) 2,9% 4,0% 4,5% 3,4% 3,4% TABELL: Bokslut 2014 Landstinget Kronoberg obalans och centrala tillfälliga överskott Utfall Centrala överskott - ej långsiktiga medel -150 Resultatet för 2014 förbättras av tillfälliga statsbidrag, överskott på centrala anslag för bland annat pensioner och en positiv finansiering jämfört med budget. Exkluderat för detta har kärnverksamheten en ekonomisk obalans som kräver åtgärder för att uppnå en långsiktigt ekonomisk balans. TABELL: Kostnadsutveckling jämfört med 2014 och 2015 KOSTNADSUTVECKLING Utfall Budget Budget Plan Plan Nettokostnader (Mnkr) Nettokostnadsutveckling (procent) 4,8% 8,8% 5,1% 4,4% 3,9% Varav skatteväxling 3,7% Landstingsprisindex (LPI) 2,2% 1,9% 2,4% 2,7% 2,8% Landstingsprisindex (LPI) exklusive läkemedel 2,9% 2,5% 2,8% 3,2% 3,2% 39

Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018

Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 Mer tillväxt - Bättre vård Budget för Region Kronoberg 2016 med flerårsplan 2017-2018 1 Innehåll Mer tillväxt Bättre vård 4 Sammanfattning 6 Strategikarta 8 Bilder av Kronobergs län 9 Sammanfattning av

Läs mer

Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg

Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg 2015-04-09 Martin Myrskog Regiondirektör Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Region Kronoberg Tjänstemannaförslag Postadress Besöksadress Telefon 0470-58 89 63 E-post region@kronoberg.se Fax Sida 1 av

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG 1 2 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 Den 1 januari 2015 gick landstinget och regionförbundet samman och bildade Region

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG

BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG 1 Regiondirektörens ord Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG

BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 REGION KRONOBERG 1 2 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN 2017 2018 Den 1 januari 2015 gick landstinget och regionförbundet samman och bildade Region Kronoberg. INVÅNARE MEDARBETARE

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vår dröm om ett grönt Småland

Vår dröm om ett grönt Småland Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt program för 2015 2018 kronoberg Vår dröm om ett grönt Småland Miljöpartiet de gröna Kronobergs län Regionalpolitiskt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1

28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Ale kommun Stockholm Stockholm ALE Ale Göteborg Göteborg Malmö Malmö 28 000 invånare med en kvart till storstaden 28 000 inv. 15 minuter från Göteborg 2014-04-08 1 Hållbarhetsanalys Ale kommun 2014-04-08

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Patientnämndens kansli. Verksamhetsplan 2014. Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Patientnämndens kansli Verksamhetsplan 2014 Patientnämnden och Patientnämndens kansli 13OLLPN1166-1 Uppdrag och styrdokument Patientnämnden och dess kansli har ett tydligt och avgränsat

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter

Västra Götalandsregionens plattform. Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Västra Götalandsregionens plattform Värdegrund, vision, uppdrag, utgångspunkter Johan Assarsson Västra Götalandsregionens plattform vår gemensamma grund Som medarbetare i Västra Götalandsregionen har vi

Läs mer

Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017

Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Budget 2015 med flerårsplan 2016-2017 Sammanfattning Medborgare/patient Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Ekonomiska förutsättn. Innehåll 2 Landstinget Kronoberg Budget 2015 med plan 2016-2017 Sammanfattning

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer