BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN REGION KRONOBERG

Transkript

1 BUDGETFÖRSLAG S, MP OCH V BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN REGION KRONOBERG 1

2 2 BUDGET 2016 MED FLERÅRSPLAN Den 1 januari 2015 gick landstinget och regionförbundet samman och bildade Region Kronoberg.

3 INVÅNARE MEDARBETARE VERKSAMHETSUTVECKLING EKONOMI INNEHÅLL EN HÅLLBAR REGION MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN 4 REGIONDIREKTÖRENS ORD 5 SAMMANFATTNING 6 STRATEGIKARTA 7 NÅGRA BILDER AV KRONOBERGS LÄN 8 SAMMANFATTNING AV VÅRA MÅL 10 NÖJDA INVÅNARE MED STORT FÖRTROENDE FÖR VÅR VERKSAMHET 12 ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN 12 DEN JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA HÄLSAN SKA ÖKA 12 FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA ÖKA 13 STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 13 DELAKTIGHET I VÅRDEN 13 HÖG PATIENTSÄKERHET 13 NÖJDA RESENÄRER I KOLLEKTIVTRAFIKEN 13 TILLGÄNGLIGHETEN TILL REGION KRONOBERGS VERKSAMHETER 15 INVÅNARNA SKA HA KÄNNEDOM OM REGION KRONOBERGS ANSVARSOMRÅDEN 15 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MED MEDARBETARE SOM TRIVS OCH UTVECKLAS 16 REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 16 MEDARBETARNAS DELAKTIGHET SKA ÖKA 17 ORGANISATIONEN HAR EN GEMENSAM VÄRDEGRUND 17 EN EFFEKTIV VERKSAMHET MED HÖG KVALITET 18 KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA ÖKA 18 REGION KRONOBERG SKA VARA EN DRIVANDE REGIONAL UTVECKLINGSAKTÖR 19 REGION KRONOBERG SKA VARA KLIMAT- OCH MILJÖSMART 21 EN EKONOMI I BALANS 22 FÖRSLAG PRIORITERINGAR KAPITERINGSERSÄTTNING VÅRDVAL OCH BARNTANDVÅRD 24 INVESTERINGSRAM 29 REGIONFULLMÄKTIGES RESULTATMÅL 30 INVESTERINGAR 31 BILAGOR 33 3

4 EN HÅLLBAR REGION MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Kronoberg ska vara en livskraftig region där människor vill leva och arbeta. Vi vill se ett samhälle som bygger på solidaritet, tillit och samarbete - där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill se ett samhälle där varje människa får möjlighet att bidra efter sin förmåga och där individen kan känna trygghet i att man i livets skiften får den hjälp man behöver, när man behöver den. Det är välfärd! utvecklingen och möjlighet att påverka sin livssituation. Att ha ett arbete att gå till eller på annat sätt känna att man har en meningsfull vardag är grundläggande för alla individer. Framför allt handlar en god folkhälsa om att känna en tro på möjligheten att kunna förverkliga sina livsdrömmar. ALL UTVECKLING MÅSTE VARA HÅLLBAR MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN I alla investeringar för nya jobb måste vi ha ett genomgripande perspektiv för att skapa ett hållbart och klimatsmart samhälle. Det handlar om infrastrukturinvesteringar och fossilbränslefri kollektivtrafik och vägen mot Europas grönaste region, det handlar också om människors möjlighet och önskan att vara med och påverka sin livssituation. Ett av de viktigaste verktygen för att utjämna skillnader i samhället är den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården. Den största utmaningen i allt folkhälsoarbete är att ge varje människa möjlighet att utifrån sina förutsättningar leva ett så gott liv som möjligt. Hälso- och sjukvården har länge talat om att vi ska erbjuda vård med patienten i fokus. Jag vill att vi byter perspektiv. Vården ska ges på ett effektivt sätt ur patientens fokus. Det handlar om tillgänglighet, delaktighet och möjlighet att påverka vilken vård man får. Alla människor har behov av att känna delaktighet i Anna Fransson Regionstyrelsens ordförande 4

5 REGIONDIREKTÖRENS ORD Budget för Region Kronoberg är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Budgeten beskriver också en omvärldsanalys där de trender och händelser i vår omvärld lyfts fram som kan påverka Region Kronobergs verksamhet. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till Region Kronobergs ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Budgeten kan beskrivas utifrån den strategikarta som tagits fram. Den är uttryckt i det balanserade styrkortets fyra olika perspektiv. Perspektiven skapar en helhet där strategier och mål ger en tydlig koppling till Region Kronobergs vision. Mot bakgrund av bildande av Region Kronoberg kommer arbetet med det balanserade styrkortet vidareutvecklas för de verksamheter som tidigare inte arbetat efter samma modell. Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta invånarnas behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få en effektiv ledning och styrning med hög kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Med utgångspunkt från budgetdokumentet som beskriver vad som ska göras, ska regionstyrelsen och nämnderna fastställa verksamhetsplaner som beskriver hur strategierna ska genomföras och hur målen ska uppnås. Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner: ger en strategisk inriktning i hela verksamheten ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål översätter våra mål i konkreta handlingsplaner styr så att vi använder våra resurser rätt styr så att vi följer upp våra strategier. Martin Myrskog Regiondirektör 5

6 VISION Ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg SAMMANFATTNING Region Kronoberg bildades 1 januari 2015 då landstinget och regionförbundet gick samman i en ny gemensam organisation. Den politiska viljan bakom beslutet är att skapa ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar regional utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Region Kronoberg har ansvar för hälso- och sjukvård, folkhälsa, kultur, kollektivtrafik och områden som handlar om regional utveckling och tillväxt. LÅNGSIKTIGA MÅL 2018 Målen i den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg (RUS) är vägledande för hela länets utveckling men också för Region Kronoberg som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. I juni 2015 fastställs en ny RUS för Kronobergs län. Strategin sträcker sig mellan och är vägledande för arbetet med regional utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling, en utveckling som ska komma invånarna i Kronoberg till godo i form av till exempel minskad arbetslöshet, bättre utbildning och bättre folkhälsa. I Budget 2016 med flerårsplan ingår den regionala utvecklingsstrategin och dess målsättningar som ett underlag för att formulera konkreta mål och prioriteringar för organisationens verksamhet FAKTA OM REGION KRONOBERG En av länets största arbetsgivare med cirka medarbetare Omsätter 5,2 miljarder kronor på ett år Huvudman för länets kulturinstitutioner Regionalt tillväxtansvar i Kronobergs län Regional kollektivtrafikmyndighet Erbjuder kollektivtrafik och utför mer än 10 miljoner resor med buss, tåg och flyg. under treårsperioden. Som ett led i att jämställdhetssäkra Region Kronobergs budget ska individbaserade styrtal redovisas könsuppdelade. Region Kronobergs långsiktiga mål 2018 är: Nöjda invånare med fortsatt stort förtroende för vår verksamhet. Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. En effektiv verksamhet med hög kvalitet. Hållbar ekonomi i balans. Erbjuder hälso- och sjukvård 3 sjukhus och 3 akutmottagningar 33 vårdcentraler varav 11 privatdrivna 24 folktandvårdskliniker Rättspsykiatrisk regionklinik Vuxen, samt barn- och ungdomspsykiatri Majoritetsägare i Växjö - Smaland Airport 6

7 Vi har: STRATEGIKARTA FÖR ATT NÅ VÅR VISION OCH VÅRA MÅL ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN MÅL Vi ska ha: Nöjda invånare med stort förtroende för vår verksamhet Attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas En effektiv verksamhet med hög kvalitet Hållbar ekonomi i balans STRATEGI Genom att: Öka kvalitet och tillgänglighet i mötet med invånaren Skapa ett gott arbetsklimat där medarbetarna är delaktiga i utvecklingen, samt utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare Utveckla enkla system för ledning och styrning, samt effektivisera processer och verksamhetsplanering Långsiktigt planera och investera för framtiden. Effektivt nyttja våra resurser NULÄGE INVÅNARE MEDARBETARE VERKSAMHETSUTVECKLING EKONOMI Stort förtroende för vår verksamhet God tillgänglighet i flertalet verksamheter God hälsa i befolkningen Flera varumärken ska bli ett Hög kunskap och kompetens hos våra medarbetare Rekryteringsbehov Behov av att utveckla våra mål och skapa delaktighet Goda resultat i öppna jämförelser Svag styrning och dålig koppling till verksamhetens mål Kollektivtrafikens marknadsandel är låg i relation till genomsnittet Minskat klimatpåverkande utsläpp Stora framtida investeringar Obalans i relation till resultatmål med underskott i vissa verksamheter 7

8 NÅGRA BILDER AV KRONOBERGS LÄN LÄNET VÄXER MEN INTE ALLA DELAR OCH BEFOLKNINGEN BLIR ÄLDRE Befolkningstillväxten i länet har följt samma trend som i riket allt fler bor i städer, allt färre i mindre orter eller på landsbygden. För en landsbygdsregion likt Kronoberg sätter utvecklingen tydliga spår. Befolkningstillväxten sker främst i Växjö, samtidigt som de minsta kommunerna i länet har en påtaglig befolkningsminskning. SKILLNADER I OHÄLSOTAL MELLAN KVINNOR OCH MÄN Historiskt sett har ohälsotalet i Kronobergs län varit lågt och legat under riksgenomsnittet. Under senare år har dock ohälsotalet ökat och gapet mellan kvinnor och män ökar. Kvinnor upplever i lägre utsträckning än män ett allmänt psykiskt välbefinnande. EN HISTORISKT SETT HÖG MEN MINSKANDE SYSSELSÄTTNINGSGRAD STORA SKILLNADER MELLAN OLIKA GRUPPER I LÄNET Tillväxten i länet, sett till sysselsättning och befolkning, har under de senaste decennierna varit god. Efter nittiotalskrisen fram till tiden före finanskrisen var sysselsätt8 ningstillväxten i länet högre än riksgenomsnittet. Historiskt sett har sysselsättningsgraden i Kronobergs län varit hög och den är fortsatt över riksgenomsnittet. Den senaste lågkonjunkturen har slagit extra hårt i Kronobergs län. Under 2008 var arbetslösheten i länet 4 procent och år ,4 procent, vilket är den tolfte högsta nivån i riket. En paradox i sammanhanget är att en stor del av arbetsgivarna, både inom den privata och offentliga sektorn, menar att de har svårt för att hitta personer som de vill anställa, trots att utbudet på arbetskraft har ökat. RÖRLIGHETEN ÖKAR OCH MÖJLIGGÖR ARBETSPENDLING Rörligheten i riket, sett till arbetspendlare, har under de senaste decennierna ökat successivt och arbetsmarknadsregionerna har blivit allt större och färre till antal. Kronobergs län har över tid haft en hög inpendling och ett positivt pendlingsnetto, inte minst som en följd av att samtliga kommuner i länet gränsar till ett annat län. Rörligheten ökar inom länets arbetsmarknadsregioner och mellan de större arbetsmarknaderna i södra Sverige.

9 Trafikförsörjningsprogrammet har som målsättning att skapa en hållbar kollektivtrafik. Det innebär att kollektivtrafiken ska vara attraktiv för att så många som möjligt ska välja att resa med den. Kollektivtrafiken ska samordnas med övrig samhällsplanering för att uppnå ökad geografisk tillgänglighet. DE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPPEN MINSKAR De glesa strukturerna i länet medför att den genomsnitt- liga körsträckan i Kronobergs län är den högsta i södra Sverige, likaså är marknadsandelen för kollektivtrafiken låg. De klimatpåverkande utsläppen i länet har mellan minskat med 31,2 procent. Främst beror minskningen på en omställning inom energisektorn, medan minskningen inom transportsektorn, som är den största utsläppskällan, varit betydligt mer begränsad och endast långsamt sjunkande. 9

10 SAMMANFATTNING AV VÅRA MÅL INVÅNARE Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 KRONOBERGS LÄN UTVECKLAS I LINJE MED DEN REGIONALA UTVECKLINGSTRATEGIN Måluppfyllelse RUS FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA ÖKA Förtroende för hälso- och sjukvården enligt Vårdbarometern Basvärde saknas Långsiktigt mål % 73 % 75 % NKI buss/tåg enligt Kollektivtrafikbarometern 66 % 68 % 70 % TILLGÄNGLIGHETEN TILL REGION KRONOBERGS VERKSAMHETER SKA VARA GOD Upplevd tillgänglighet enligt Vårdbarometern; - kännedom om rimliga väntetider KRONOBERGARNAS HÄLSA SKA FÖRBÄTTRAS Ohälsotalet Självskattad hälsa hos befolkningen år enligt Folkhälsoenkäten; andel som anger god eller mycket god 85 % 69 % Plats 4 i Sverige (26,4 dgr) Kvinnor 69 % Män 77 % 85 % 71 % 85 % 73 % Plats 3 Plats 1 Kvinnor 71 % Män 77 % INVÅNARNA SKA HA KÄNNEDOM OM REGION KRONOBERGS ANSVARSOMRÅDEN Kännedom om Region Kronobergs ansvarsområden Kvinnor 73 % Män 78 % Basmätning 30 % 80 % MEDARBETARE Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Antal timmar för bemanningsföretag/helår (läkare, sjuksköterskor) (jan-dec 2014) Långsiktigt mål 2018 < < Ledarskapsprofilen enligt medarbetarenkäten 65 67,5 >67,5 Medarbetarprofilen enligt medarbetarenkäten 77,3 77,3 >77,3 Stressprofilen enligt medarbetarenkäten 48,3 48,3 <48,3 ORGANISATIONEN HAR EN GEMENSAM VÄRDEGRUND Andel av medarbetarna som har kännedom om värdegrunden Andel av medarbetarna som har kännedom om Region Kronobergs varumärke Basvärde saknas Basvärde saknas 50 % 100 % 50 % 100 % 10

11 VERKSAMHETSUTVECKLING Mål och indikatorer Nuläge 2015 Målvärde 2016 KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA ÖKA Långsiktigt mål 2018 Öppna jämförelser, totalindex Plats 6 i Sverige Plats 3 Plats 2 Antalet resor i linjetrafik ska öka Implementerat ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling TILLGÄNGLIGHETEN I VERKSAMHETEN SKA VARA GOD Flera olika ledningssystem men inget gemensamt Delvis implementerat i verksamheterna Fullt implementerat i verksamheterna Läkarbesök inom primärvård 7 dagar 94 % (feb 2014) 95 % 97 % Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar 1 69 % (feb 2014) 75 % 85 % Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar Andel besökare regionala kulturverksamheter (övriga kommuner i förhållande till Växjö) Andel av länets befolkning som bor inom 1000 m från en hållplats i den regionala kollektivtrafiken 81 % (feb 2014) 85 % 90 % 62 % (baserat på 2013 års siffror i Kulturdatabasen) REGION KRONOBERG SKA VARA EN DRIVANDE UTVECKLINGSAKTÖR Nöjd organisationsindex; hög grad av nöjdhet hos våra intressenter REGION KRONOBERGS KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP SKA MINSKA Andel av resorna med fordon från bilpoolen som sker med förnyelsebart bränsle Förnyelsebara drivmedel inom kollektivtrafikens samtliga fordon (buss, bil och minibuss) Andel av energiförbrukningen (uppvärmning) inom verksamheten som kommer från icke-fossila källor Ökat värde jämfört med 2015 Ökat värde jämfört med % >86 % >86 % Basvärde saknas Mätning genomförs >60 53 % av resorna 65 % av resorna 75 % av resorna Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga bussar i kollektivtrafiken framförs med förnyelsebart drivmedel. Samtliga fordon ska köras med förnyelsebart drivmedel 89 % 93 % 95 % Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpet 50 % 53 % 60 % av den totala livsmedelskostnaden EKONOMI Mål och indikatorer BOKSLUT I BALANS Nuläge 2015 ( ) Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Resultat i förhållande till intäkter 3,1 % 2,0 % 2,0 % Självfinansiering investeringar 132 % 100 % 100 % Pensionsförvaltning 3 % 3 % 3 % Genomsnittlig likviditet mnkr 700 mnkr 700 mnkr 1 Vid beräkning enligt vårdgarantin 11

12 INVÅNARE NÖJDA INVÅNARE MED STORT FÖRTROENDE FÖR VÅR VERKSAMHET Den långsiktiga visionen för Region Kronoberg är Ett gott liv i ett livskraftigt län. Kronobergs ska vara en öppen och välkomnande region som är attraktiv för boende, företag och besökare. Mångfalden i vårt län är en tillgång för den regionala tillväxten. ETT GOTT LIV I ETT LIVSKRAFTIGT LÄN Nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet är vårt viktigaste mål. Att människor väljer att bo och verka i vårt län är avgörande för den regionala utvecklingen. En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företagare genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning och kultur. DEN JÄMLIKA OCH JÄMSTÄLLDA HÄLSAN SKA ÖKA Befolkningens hälsa är viktig för utvecklingen av den sociala hållbarheten. Faktorer som sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, tolerans, sociala nätverk, kultur och miljöfrågor har stor betydelse för befolkningens hälsa. En jämlik vård som är inriktad på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete stärker den sociala hållbarheten i vår region. Kronobergarna skattar sin hälsa överlag som god eller mycket god, men skillnader mellan män och kvinnor, samt mellan olika socioekonomiska grupper kvarstår dock. Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad bör en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Vi ska utveckla nya arbetssätt som ska bidra till att skapa en mer jämlik vård. Förebyggande och riktade insatser ska bidra till en jämlik hälsa. Det förebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna på vård- och familjecentraler. Vi ska fortsätta arbetet med fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoarbetet. Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Kronobergs län. Folkhälsouppdraget ska löpa som en röd tråd genom hela Region Kronobergs verksamhet. Från det regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar och social utveckling, som skapar förutsättningar för befolkningens hälsa och livsvillkor, till hälso- och sjukvården. Under 2015 görs en revidering av den länsgemensamma folkhälsopolicyn tillsammans med länets kommuner och andra aktörer. Region Kronobergs likabehandlingsarbete ska utgå från grundvärderingen av alla människors lika värde. Vi ska ha likvärdiga villkor, likvärdigt bemötande och likvärdig tillgänglighet för alla länsinvånare. 12

13 INVÅNARE FÖRTROENDET FÖR VERKSAMHETEN SKA ÖKA Invånarna i Kronobergs län är Region Kronobergs uppdragsgivare och finansierar i huvudsak verksamheten. Därför är det viktigt att invånarna i Kronobergs län känner stort förtroende för Region Kronoberg och att skattemedel används på bästa sätt. Både invånare och samarbetspartner ska uppleva att kvalitén på våra samhällstjänster är god. Vi ska förvalta ett fortsatt högt förtroende för vår verksamhet genom att förbättra både tillgänglighet och kvalitet. STORT FÖRTROENDE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Med ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård är det sannolikt att kronobergarna väljer vård i Kronobergs län. Region Kronoberg ska bedriva en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög grad av tillgänglighet och ett gott bemötande så att vård i Kronobergs län blir förstahandsvalet för kronobergarna. Vårdval Kronoberg ger invånarna möjlighet att välja var de vill ha sin basala hälso- och sjukvård. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Syftet är att invånarna ska kunna ta del av kvalitetsresultat på 1177.se. Primärvården som är specialiserade på att se hela människan ska vara den naturliga första vårdkontakten för medborgarna. Vid behov slussas patienten vidare till länssjukvården. Kravet på läkarbemanningens specialistkompetens inom allmänmedicin ska vara minst 75 procent. Under 2015 görs en utredning av ersättningssystemet inom Vårdval Kronoberg. Ersättningssystemet ska utformas så att det bidrar till att utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. DELAKTIGHET I VÅRDEN Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet. Vården ska ges på ett effektivt sätt ur patientens fokus. Integritet, helhetssyn, självbestämmande och delaktighet ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Denna inriktning förstärks genom att Region Kronoberg gör det möjligt för invånarna att ta del av sin journal via nätet från 1 januari Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vården. Den avlastar hälso- och sjukvården och omsorgen. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utveckla stödet för vården av närstående. HÖG PATIENTSÄKERHET Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. Vi arbetar med multiprofessionella team för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser analyseras och utgör underlag i det förebyggande kvalitetsarbetet. FLER SKA VILJA BO, ARBETA OCH DRIVA FÖRETAG I KRONOBERG Patientnämnden har en betydelsefull roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården. Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området. Hälso- och sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska risken för smittspridning. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. NÖJDA RESENÄRER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Invånarnas resebehov är ett av de viktigaste skälen i utformningen av framtidens kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Kronoberg ska vara så bra att människor väljer den i första hand. Under den senaste tioårsperioden har både kommuner och Region Kronoberg satsat på infrastrukturinveste- 13

14 INVÅNARE ringar i länet i enlighet med Länstransportplanen för Kronobergs län. Vi har därmed lagt grunden till en god transportinfrastruktur. En utbyggd infrastruktur med en fungerande kollektivtrafik skapar förutsättningar för att människor ska kunna leva, arbeta och studera i regionen. 14 Den sammanvägda nöjdheten bland resenärer med kollektivtrafiken i vårt län är förhållandevis hög. Vi har därmed att bra utgångsläge som vi ska förvalta och utveckla för att invånare och besökare ska nyttja kollektivtrafiken i högre grad och för att minska klimatpåverkande utsläpp.

15 INVÅNARE SOCIALA EN JÄMLIK VÅRD ÄR VIKTIG FÖR DEN HÅLLBARHETEN I VÅR REGION TILLGÄNGLIGHETEN TILL REGION KRONOBERGS VERKSAMHETER TILLGÄNGLIGHET INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Kraven och förväntningar på välfärden ökar i allt högre grad. Hög kvalitet, öppenhet och tillgänglighet är faktorer som är avgörande för en regions attraktionskraft. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler och sjukhus ska vara hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå och i rätt tid. Förutom att fokusera på väntetider för nybesök och behandling måste vi också mäta väntetider för kroniskt sjuka patienter. När det gäller tillgänglighet ur patientens perspektiv, är den intressanta tiden att mäta från man blir sjuk till man blir frisk eller får den hjälp man behöver. Därför ska vi arbeta fram den typen av mål inför budget För att effektivisera vården och på så sätt göra den mer tillgänglig ska vi förbättra vårdprocesserna och se dessa ur patientens perspektiv. Vi kommer att börja med de fem vårdprocesser som pekats ut nationellt för cancervården. När det gäller vårdprocessen för bröstcancer är Kronoberg bland de bästa i Sverige. Nu ska vi använda denna kunskap till de andra cancerprocesserna. Region Kronoberg står inom den närmaste tioårsperioden inför omfattande förnyelse, förändringar och nybyggnationer avseende de tre sjukhusområdena; Centrallasarettet i Växjö, Sigfridsområdet och Ljungby Lasarett. Vi ska förbättra tillgängligheten genom att utforma fastigheter och lokaler för att våra patienter ska få en högkvalitativ och framtidsanpassad hälso- och sjukvård. Våra medarbetare ska verka i ändamålsenliga lokaler med god arbetsmiljö. Med e-hälsa och e-tjänster utvecklar vi välfärden. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Satsningen på e-hälsa och e-tjänster är en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan - en agenda som syftar till att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Med en strategisk IT-utveckling kommer nya lösningar för vård på distans. Kronobergs län deltar i ett nationellt samarbete om e-hälsa för att stärka invånarnas möjlighet att bli mer delaktig i den egna vården. Under 2016 ska det bli möjligt för Kronobergarna att få tillgång till sin patientjournal via nätet. Men att stärka individernas möjligheter att leva ett fortsatt aktivt liv trots stigande ålder och därmed krämpor och sjukdomar är inte bara en fråga om IT, e-tjänster och e-hälsa. Region Kronoberg avser att stödja en utveckling av ett centrum för forskning och utveckling av hjälpmedel i samverkan med i första hand Linnéuniversitetet och näringslivet. TILLGÄNGLIGHET I KOLLEKTIVTRAFIKEN I trafikförsörjningsprogrammet för Kronobergs län beskrivs mål och utveckling för både den samhällsfinansierade och kommersiella kollektivtrafiken. Utgångspunkten för den regionala kollektivtrafiken är Bäst för flest. Kollektivtrafiken medverkar till att binda ihop Kronoberg med omvärlden. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är en viktig faktor för arbetspendling och betydelsefull när företag och invånare väljer lokalisering Med fler människor i arbete ges regionen ökade skatteintäkter som kan bidra till välfärden. Vårt trafikutbud ska uppfattas som förutsägbart och bestående över tid av såväl resenärer som övriga samhällsaktörer. TILLGÄNGLIGHET TILL LÄNETS KULTURLIV Inträdet i kultursamverkansmodellen har medfört positiva effekter i Kronobergs län. Kulturpolitiska frågor har hamnat högre upp på den politiska dagordningen både lokalt och regionalt. I den regionala kulturplanen för Kronobergs län fastställs att den regionala kulturpolitiken ska arbeta för det övergripande målet ett innovativt kulturliv med bredd och spets. Detta ska kulturpolitiken göra genom att stötta den konstnärliga utvecklingen och arbeta för att kulturen ska nå länets invånare. INVÅNARNA SKA HA KÄNNEDOM OM REGION KRONOBERGS ANSVARSOMRÅDEN Sammanslagningen av två organisationer innebär att minst två varumärken ska blir ett. En utmaning i varumärkesarbetet är att alla delar i verksamheten ska utgå från samma varumärke. Vi behöver utveckla och etablera varumärket Region Kronoberg både inom invånarperspektivet och medarbetarperspektivet. 15

16 MEDARBETARE ATTRAKTIV ARBETSGIVARE MED MEDARBETARE SOM TRIVS OCH UTVECKLAS Region Kronoberg är en av länets största arbetsgivare med ca medarbetare med många olika befattningar. Medarbetarna är Region Kronobergs viktigaste resurs. Trots att arbetslösheten fortsätter att vara hög har både det offentliga och näringslivet svårt att rekrytera rätt kompetenser. Det innebär att vi i Kronoberg har en strukturell matchningsproblematik som vi behöver rätta till. Kompetensförsörjning är en högt prioriterad och strategisk fråga för Region Kronoberg. REGION KRONOBERG SKA VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas. Att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare ställer krav på aktiviteter under hela medarbetarens arbetsliv. Region Kronoberg arbetar efter modellen: Attrahera - rekrytera - introducera - utveckla/behålla - avveckla. Region Kronoberg ska inom ramen för sin verksamhet arbeta målinriktad för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Region Kronoberg ska vara en jämställd arbetsplats där samverkan genom delaktighet och en levande dialog är en självklarhet. I Region Kronobergs verksamhet finns värdeskapande och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna är många. Vi behöver utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och traineeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår verksamhet. Det pågår ett arbete för att fler ska välja Region Kronoberg som arbetsgivare. Regionen ska erbjuda heltidstjänster med heltidsschema inom hälso- och sjukvården. Schemaläggning ses över för att ta bort delade turer och rotationstjänstgöring. I samband med detta ska en översyn av grundbemanningen göras. Region Kronoberg har, på samma sätt som stora delar av övriga län, stort behov av ett antal nyckelkompetenser inom hälso- och sjukvården. Specialistläkare och sjuksköterskor är några av de yrkesgrupper där Region Kronoberg har ett stort rekryteringsbehov. Vi ska stimulera AT-läkare till fortsatt ST-utbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. Genom utvecklad ledning och styrning möter vi de framtida utmaningarna för vår personal- och kompetensförsörjning. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling och/eller fortbildning varje år. Vi ska öka samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet avseende vårt kompetensbehov. 16

17 MEDARBETARE PERSONAL- OCH KOMPETENS- FÖRSÖRJNING ÄR EN AV VÅRA VIKTIGASTE UTMANINGAR Tillsammans med länets kommuner arbetar vi idag för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samverkan med universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsarrangörer är viktigt i syfte att stimulera till utbildning och forskning både för våra egna medarbetare och framtida medarbetare. Vi ska årligen erbjuda praktikplatser för studenter på olika utbildningsnivåer för att öka intresset för arbete inom vård och omsorg. Genom att erbjuda prao och minst 200 sommarjobb visar vi ungdomar vilka yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Med start 2015 ska Region Kronoberg tillsammans med länets kommuner arbeta för att underlätta rekrytering av nyanlända med sjukvårdsutbildning. Vi ska erbjuda utbildning i svenska språket och praktikplatser inom vår verksamhet. Västra Götalandsmodellen kan tjäna som förebild i detta arbete. Här kan studieförbunden, föreningslivet och det civila samhället bidra. MEDARBETARNAS DELAKTIGHET SKA ÖKA Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation som bygger på dialog mellan chef och medarbetare. ORGANISATIONEN HAR EN GEMENSAM VÄRDEGRUND Region Kronoberg ska vila på en gemensam värdegrund som ska vara tydlig för både chefer, medarbetare och invånare. Mot bakgrund av regionbildningen behöver vi formulera en gemensam värdegrund för den nya organisationen. Värdegrundsarbetet involverar alla medarbetare och initieras under

18 VERKSAMHETSUTVECKLING EN EFFEKTIV VERKSAMHET MED HÖG KVALITET KVALITETEN I VERKSAMHETEN SKA ÖKA KVALITETEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten inom hälso- och sjukvården som ger möjlighet till högre effektivitet. Vi behöver bli bättre på att överblicka och planera tillgänglig kapacitet i relation till de produktionskrav som finns. Vår verksamhet är inte fullt ut organiserad för att stödja patientens väg genom vården därför krävs ett fortsatt arbete med patientprocessorientering till exempel ledtidssatssningen vid cancer. För att effektivisera vården och på så sätt göra den mer tillgänglig ska vi förbättra vårdprocesserna och se dessa ur patientens perspektiv. Vi kommer att börja med de fem vårdprocesser som pekats ut nationellt för cancervården. När det gäller vårdprocessen för bröstcancer är Kronoberg bland de bästa i Sverige. Nu ska vi använda denna kunskap till de andra cancerprocesserna. Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska genomföra produktions- och kapacitetsplanering för att utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Genom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsätt18 ningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, och en tillgänglig hälso- och sjukvård. Asylprocessen ställer krav på att människor som anländer till Sverige för att söka asyl ska genomgå en hälsoundersökning. Asylsökande barn under 18 år har enligt lag rätt till samma vård som svenska medborgare. Många nyanlända är ensamkommande barn som är i stort behov av stöd och hjälp, vilket kräver ett professionellt omhändertagande och särskilda resurser. KVALITETEN I DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN Att kollektivtrafiken ska vara det självklara valet för arbetspendlare och besökare gynnar både Kronobergs utveckling och miljön. Vi ska bygga en hållbar kollektivtrafik för alla. Vi ska arbeta för att öka resandet med kollektivtrafiken med särskilda insatser mot valda målgrupper och specifika geografiska områden. SYSTEMATISKT KVALITETS- OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE Region Kronoberg ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från invånarnas behov. Samhället står inför stora förändringar vad det gäller invånarnas krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, valfrihet, direkt tillgång, snabb service och flexibla lösningar är exempel på krav och förväntningar som Region Kronoberg ska leva upp till.

19 VERKSAMHETSUTVECKLING HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ÄR EN VIKTIG MOTOR FÖR DEN REGIONALA UTVECKLINGEN Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla verksamheten. Vi arbetar processorienterat, följer upp och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen för att nå våra gemensamma mål. Vi ska arbeta med enkla och effektiva verksamhetssystem som underlättar för chefer och medarbetare i vardagen. STRATEGISK UPPHANDLING Upphandling har kommit att bli ett alltmer strategisk instrument för nå verksamhetsmål. Region Kronoberg upphandlar årligen varor och tjänster för miljardbelopp. Med strategiska val i upphandlingen bidrar Region Kronoberg till miljömässig och social hållbarhet. En målsättning är att effektivisera upphandlingsprocessen genom god framförhållning och samplanering, samt följa upp och utvärdera löpande. Av den anledningen är systematiskt arbete med avtalstrohet av stor vikt för att inte besparingen ska försvinna över tid. REGION KRONOBERG SKA VARA EN DRIVANDE REGIONAL UTVECKLINGSAKTÖR Grunden för arbetet är den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Samtidigt bygger regional utveckling på samhandling, där olika intressenter i regionen såsom kommuner, myndigheter, näringsliv, och civila samhället, bidrar till att målet nås. Därmed är dessa intressenters ställning till Region Kronoberg avgörande för att nå målen i RUS. FORSKNING OCH UTVECKLING FÖR BÄTTRE KVALITET Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Forskning, utveckling och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk 19

20 VERKSAMHETSUTVECKLING 20

21 VERKSAMHETSUTVECKLING ATT KOLLEKTIVTRAFIKEN SKA VARA DET SJÄLVKLARA VALET FÖR ARBETSPENDLARE OCH BESÖKARE GYNNAR BÅDE KRONOBERGS UTVECKLING OCH MILJÖN. VI SKA BYGGA EN HÅLLBAR KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ALLA. handling och kommer invånarna till godo. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kronoberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitetsarbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för regional utveckling, infrastruktur och kultur. Det betyder att FoU också får ett annat ansvar och en organisation som motsvarar detta ansvar. REGION KRONOBERG SKA VARA KLIMAT- OCH MILJÖSMART För Region Kronoberg ska hållbarhet gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Region Kronoberg ska driva på utvecklingen av en hållbar region, där framtidens klimatutmaningar är centrala tillsammans med en välmående befolkning. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan minimeras. Detta ska bidra till att nationella och regionala miljömål uppnås. Under 2015 tar Region Kronoberg fram ett nytt klimatoch miljöprogram. Regionens verksamheter ska bedriva ett aktivt miljöarbete på alla nivåer. För att uppnå uppsatt mål i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) om den största minskningen av koldioxidutsläppen i riket till 2025 (i jämförelse med 1990) ska ett strategiskt arbete sättas igång tillsammans med näringsliv, Länsstyrelsen och andra regionala aktörer. Vi ska fortsatt minska vår egen användning av fossila drivmedel i Region Kronobergs fordon och inom kollektivtrafikens samtliga fordon. Vid resor i tjänsten ska det kollektiva resandet vara det självklara valet. Region Kronoberg ska eftersträva ett bra produktval genom bland annat en minskning av farliga kemikalier och plaster från fossila bränslen. Maten är en viktig del av vår verksamhet eftersom näringen från maten är grundläggande för vår hälsa och miljö. Inköp av ekologiska livsmedel ska öka till 53 procent 2016 och 60 procent Region Kronobergs produktionskök är KRAV-certifierade. 21

22 EKONOMI EN HÅLLBAR EKONOMI I BALANS Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av en säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Landsting och regioner ansvarar för två av de mest expansiva verksamheterna i det offentliga Sverige, kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Resurserna i form av personalens kompetens, utrustning, med mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen nöjda invånare med stort förtroende för Region Kronobergs verksamhet. Region Kronoberg står inför ett investeringsbehov på närmare 3 miljarder de kommande åren, framförallt för sjukhusbyggnader. Målet är att investeringar långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. REGION KRONOBERG SKA HA EN STABIL EKONOMI SOM KÄNNETECKNAS AV LÅNGSIKTIGHET OCH HÅLLBARHET Som ett led för att uppnå en hållbar ekonomi har fullmäktige beslutat att Region Kronoberg ska ha ett resultatmål över tid om 2 procent Det medför sammantaget årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av de samlade intäkterna för skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Hälso- och sjukvården har sedan centrumbildningen haft sanktionerade budgetunderskott. Revisorerna har påtalat att denna typ av överenskommelser i budgeten är olämpliga. För att ge hälso- och sjukvårdsnämnden förutsättningar att åstadkomma en ekonomi i balans görs i 2016 års budget och flerårsplan kraftiga resursförstärkningar. Detta tillsammans med långsiktigt strategiskt arbete för att klara personal- och kompetensförsörjning utgör merparten av de drygt 100 miljoner kronor som tillförs hälso- och sjukvårdsnämnden. I Region Kronobergs budgetprocess tar fullmäktige beslut om uppdragsdelen av budgeten i juni. Eftersom skatteprognoser och nivåer på statsbidrag förändras under hösten beslutar fullmäktige om finansiering i november. För att uppnå en ekonomi i balans och överskottsmålet om 2 procent indikerar dock denna budget ett behov av inkomstförstärkning i form av skattehöjning på 40 öre. 22

23 EKONOMI FÖRSLAG PRIORITERINGAR TABELL: SAMMANSTÄLLNING NETTOKOSTNAD, FINANSIERING OCH RESULTAT MILJONER KRONOR (MNKR) Budgeterad nettokostnad föregående år Generell uppräkning Prioriteringar Hälso- och sjukvård Trafik Regional utveckling Kultur Grimslövs folkhögskola Regiongemensamt Vårdval Tandvård Summa prioriteringar BUDGETERAD NETTOKOSTNAD Prognos finansiering Statsbidrag - tillgänglighet/professionmiljard Statsbidrag - cancersatsning Statsbidrag - glasögonbidrag Finansnetto Finansiell kostnad pensioner Justering skattesats PROGNOS FINANSIERING RESULTAT ,2 % 2,4 % 2,0 % Resultatmål

24 EKONOMI NÄMND / REGIONGEMENSAMT BUDGET 2015 BUDGET 2016 BUDGET 2017 BUDGET 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnd Trafiknämnd Regional utvecklingsnämnd Kulturnämnd Styrelsen för Grimslövs folkhögskola Summa nämnder Vårdval SUMMA NÄMNDER OCH VÅRDVAL Regionservice Regionstab Regiongemensamt Förtroendemannaorganisation Summa ledning och stöd Generell prisuppräkning VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Finansiering RESULTAT KAPITERINGSERSÄTTNING VÅRDVAL OCH BARNTANDVÅRD VÅRDERSÄTTNING VÅRDVAL KRONOBERG Vårdersättningen 2 för år 2015, uppgår till kronor exklusive momsersättning per listad och år. Prisuppräkning för år 2016 görs med 2,7 procent enligt LPI inklusive läkemedel. Därmed uppgår vårdersättningen för år 2016 till kronor. TABELL: VÅRDERSÄTTNING KRONOBERG 2015 VÅRDERSÄTTNING KRONOBERG KRONOR PER LISTAD OCH ÅR Vårdersättning Indexuppräkning, LPI inklusive läkemedel 2,7 procent 100 VÅRDERSÄTTNING När vårdersättningen för år 2016 inkluderas med momsersättning (2 procent) uppgår vårdersättningen till Inklusive 2 procent momsersättning kronor per listad och år. TABELL: BARNTANDVÅRDSPENG 2016 BARNTANDVÅRDSPENG Uppräkning av barntandvårdspengen görs med 3,0 procent (LPI exklusive läkemedel). Barntandvårdspengen för år 2016 uppgår därmed till följande, uttryckt i kronor per barn och år: BARNTANDVÅRDSPENG KRONOR PER BARN OCH ÅR Á-PRIS 2015 UPPRÄK- NING Á-PRIS 2016 Behandlingsansvar 3-19 år Områdesansvar 0-2 år Områdesansvar 3-19 år Vårdersättningen är viktad till 90 procent efter vårdtyngd, ACG (Adjuster Clinical Groups) och 10 procent efter risk för ohälsa baserat på sju olika socioekonomiska variabler, CNI (Care Need Index). 24

25 EKONOMI TABELL: HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMND FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN, PRIORITERADE OMRÅDEN Centralt underskott (kvar sedan centrumbildningen) 22,0 22,0 22,0 Överskott div mindre centrala anslag -10,0-10,0-10,0 Överskott privata vårdgivare -5,0-5,0-5,0 Överskott anslag pensionskostnader ,0-7,0-7,0 Ej genomförda effektiviseringar 2014 (av 47 mnkr) 8,0 8,0 8,0 Ej genomförda effektiviseringar ,0 12,0 12,0 Överskott anslag avskrivningar ,0-20,0-20,0 Attraktiv arbetsgivare enligt budget * 35,0 35,0 35,0 Hyrpersonal/bemanning exkl primärvård 50,0 35,0 20,0 Nytt avtal Obekväm arbetstid (OB) 6,0 6,0 6,0 Strukturella löneprioriteringar enligt budget ,9 2,9 2,9 Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) enligt budget ,0 3,0 3,0 Läkemedelskostnader (bl a Hepatit C) och nya behandlingsmetoder 10,0 20,0 30,0 Operationsmaterial / medicinskt material 7,0 7,0 7,0 Köpt vård (prishöjning i avtal med Region Skåne) 4,0 4,0 4,0 Serviceavtal Medicinsk fysik och teknik 1,5 4,4 4,4 Neonathal - resterande behov enligt budget ,0 2,0 2,0 Samordnare asylsökande (50 % sjuksköterska) 0,3 0,3 0,3 STRAMA (rationell antibiotikabehandling) 0,4 0,4 0,4 Öppenvårdsurologi (prostatacancer) enligt budget ,5 0,5 0,5 Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc) 0,3 0,3 0,3 Processarbeten - vårdlogistik 2,0 2,0 2,0 Summa prioriterade områden 123,9 122,8 117,8 EFFEKTIVISERINGSKRAV Minskad sjukfrånvaro enligt budget * -6,0-12,0-12,0 Effektiviseringar -10,0-20,0-30,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 107,9 90,8 75,8 25

26 EKONOMI TABELL: TRAFIKNÄMND FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) LÄNSTRAFIK, PRIORITERADE OMRÅDEN Indexuppräkning nuvarande verksamhet 10,8 21,5 32,3 Ökade trafikintäkter (resandeökning) från ,0-6,0-9,0 Förslag prishöjning av biljettpriser (del av indexuppräkning) -3,7-7,5-11,0 Utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö Alvesta Växjö enligt budget , bruttokostnad Intäkter utökad tågtrafik Krösatåg Nord Nässjö Alvesta Växjö enligt budget ,0 5,0 5,0-1,8-1,8-1,8 Höjd skatt på förnyelsebara drivmedel, regiontrafik buss från ,8 3,8 3,8 Intäkter i Växjö stadstrafik lägre än Bokslut 2014 och Budget ,5 2,5 1,5 Höjda banavgifter från ,0 2,0 2,0 ERTMS europeiskt styrsystem för järnvägstrafik 1,5 3,0 APC Automatiskt passagerarräkningssystem Öresundståg 0,4 0,4 0,4 Nya upphandlingar 0,1 2,4 2,4 Förbättrad täckningsgrad Öresundståg (92%, 94%, 97%) -4,0-8,0-14,0 Summa prioriterade områden 13,1 15,8 14,6 EFFEKTIVISERINGSKRAV System- och processförbättringar -1,0-2,0-3,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 12,1 13,8 11,6 26

27 EKONOMI TABELL: REGIONAL UTVECKLINGSÄMND FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) REGIONAL UTVECKLING, PRIORITERADE OMRÅDEN Kompetetensförsörjning (1 tjänst) 0,7 0,7 0,7 Bortfall av intäkt (delar idag kostnader med annan hyresgäst) 0,4 0,4 0,4 Summa prioriterade områden 1,1 1,1 1,1 EFFEKTIVISERINGSKRAV Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 1,1 1,1 1,1 TABELL: KULTURNÄMND FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) KULTUR, PRIORITERADE OMRÅDEN Etableringsstöd Kulturarvscentrum södra Småland enligt budget ,2 0,4 0,4 Utökat stöd till Musica Vitae enligt budget ,2 0,4 0,4 Kulturparken -verksamhet emigrantinstitutet 0,3 0,3 0,3 Summa prioriterade områden 0,7 1,1 1,1 EFFEKTIVISERINGSKRAV Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning 0,0 0,0 0,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 0,7 1,1 1,1 27

28 EKONOMI TABELL: REGIONSTYRELSEN FÖRSLAG TILL VOLYMFÖRÄNDRINGAR I DRIFTRAM (MNKR) REGIONGEMENSAMT Pensionskostnader 5,0 15,0 47,0 Avskrivningar 0,0 40,0 40,0 Finansieringsbehov vårdval när sjukskrivningsmiljarden upphör enligt budget ,0 11,0 11,0 FoU /Universitet enligt budget ,0 2,0 2,0 Sociala investeringar enligt budget ,0 1,0 1,0 Ökade IT-kostnader för vårdinformationssystem och ehälsa enligt budget ,5 3,0 3,0 IT projekt och förvaltning 1,7 1,7 1,7 Rakel och GSM täckning (investering ca 10 mnkr) 1,5 1,5 1,5 E-arkiv 1,7 1,5 1,5 Upphandlingskompetens generalplanen 0,7 0,7 0,7 Ekologiska livsmedel (inklusive Grimslövs folkhögskola) enligt budget ,3 0,6 0,6 Fastighetsinvesteringar - planeringskostnader m m enligt budget ,3 0,4 0,4 Summa regiongemensamt 26,7 78,4 110,4 VÅRDVAL Befolkningsökning 9,5 17,3 22,8 Kompensation utökat uppdrag BVC med ett andra hembesök 1,4 1,4 1,4 Mobil läkare primärvården enligt budget ,0 3,0 3,0 Vårdval Kronoberg primärvården - tillgång till Medibas 0,3 0,3 0,3 Summa vårdval 14,2 22,0 27,5 TANDVÅRD Tandvård - nödvändig tandvård, barntandvårdspeng m m 6,6 6,6 6,7 Summa tandvård 6,6 6,6 6,7 FÖRTROENDEMANNAORGANISATION Summa förtroendemannaorganisation 0,0 0,0 0,0 EFFEKTIVISERINGSKRAV Regionservice och administration -5,0-10,0-15,0 TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING 42,5 97,0 129,6 28

29 EKONOMI INVESTERINGSRAM Regionfullmäktige beslutar i juni året innan budgetåret om investeringsram för budgetåret. I början på aktuellt budgetår beslutar regionstyrelsen om en mer detaljerad investeringsplan. Det görs även en tilläggsbudgetering av oförbrukade anslag från föregående år som beräknas utföras kommande år istället. Investeringsram 3 för investeringar år 2016 uppgår till totalt 611 miljoner kronor. De kommande åren står Region Kronoberg inför stora investeringar. I bilaga 6 framgår den långsiktiga investeringsplaneringen fram till och med år TABELL: SAMMANSTÄLLNING INVESTERINGSRAM 2016 MED PLAN INVESTERINGSRAM (MILJONER KRONOR) Fastigheter Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning Investering informationsteknik (IT) Inventarier intäktsfinansierad verksamhet Övriga inventarier SUMMA DIAGRAM: TOTAL INVESTERINGSNIVÅ I FÖRHÅLLANDE TILL AVSKRIVNINGAR, MILJONER KRONOR Utfall 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kalkyl 2019 Kalkyl 2020 Utfall/planerade investeringar Avskrivningar Självfinansieringsgrad 3 I investeringsramen ingår även investeringar i inventarier och fastighetsinventarier för de intäktsfinansierade verksamheterna. För närvarande gäller det rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum (konkurrensutsatt vuxentandvård), mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primär- och rehabcentrum. Dessa verksamheter ska resultatmässigt finansiera sina egna investeringar i utrustning och övriga inventarier och äger därmed en större självständighet i investeringsbesluten. Investeringsramen ska spegla landstingets totala investeringar och vara underlag för behov av finansering, varför dessa investeringar måste ingå som underlag som en del i helheten. 29