Dimitras resa Lärarhandledning

Transkript

1 Dimitras resa Lärarhandledning

2 Hej! Välkommen till ett viktigt och inspirerande material om barn och sommarlov. Vi på Majblomman arbetar för alla barns rätt till att kunna delta i samhället bland annat genom en meningsfull fritid. Filmen Dimitras resa är ett sätt för Majblomman att uppmärksamma ett problem i samhället. I Sverige finns många barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Familjer som inte har råd att åka på semester eller som knappt har pengar att åka till stranden. Samtidigt är det bara en tredjedel av landets kommuner som erbjuder gratisaktiviteter för barnen. Vi vet att barnen pratar mycket om vad de ska göra på sommarlovet i slutet av vårterminen och när de kommer tillbaka till höstterminen. Det är ett ämne som engagerar alla. Villkoren för ekonomiskt utsatta familjer ändras när skolan stänger. T.ex. utgår ett mål mat om dagen som barnen annars får under skoldagen. Andra exempel är att trygga vuxenkontakter minskar eller helt uteblir. Det är dessutom vanligt att kommuner stänger eller minskar omfattningen av barnomsorg, fritids, fritidsgårdar. Eleverna får inte längre fria resor med kollektivtrafiken. Med det här materialet vill vi nå fram till barnen, låta dem prata om sommarlovsaktiviteter och även avdramatisera och minska skamkänslorna kring ämnet ekonomisk utsatthet. Vänliga hälsningar Majblommans riksförbund Lena Holm Generalsekreterare 2

3 En övning i tre steg Elevmaterialet består av färdiga instruktioner till eleverna. Tanken med övningarna är att eleverna får lära sig om och reflektera kring ämnet ekonomisk utsatthet. Det är bra om du som pedagog själv går igenom övningarna i elevmaterialet innan du börjar arbeta med uppgifterna i klassrummet. Tidsåtgång Övningarna tar olika lång tid för olika grupper beroende på färdigheter, förkunskaper och gruppens storlek. Övningar som avslutas med kreativa moment som redovisningar i form av texter, presentationer och affischer tar helt naturligt längre tid. Materialet är därför uppdelat i tydliga uppgifter som gör att man kan arbeta med materialet över flera veckor eller koncentrerat till exempel under en temadag. Uppgifter Steg 1 - Dimitras resa 1.1 Prata om filmen 1.2 Ont om pengar - ett samhällsproblem 1.3 Vad gör Majblomman? 1.4 Vad gör kommunen? Steg 2 Skrivuppgift och prioriteringsövning 2.1 Skrivuppgift till filmen Dimitras resa 2.2 Vad är viktigast? Steg 3 Uppdrag för klassrådet 3.1 Undersök vilka aktiviteter som finns att göra på sommaren i er kommun 3.2 Skapa en egen aktivitet Påbyggnadsdelar 4 Om barnkonventionen 5 Att vara källkritisk Instruktioner till Steg 1 Uppgift 1.1 är en uppgift som består av frågor om filmen Dimitras resa. Målet med frågorna är att få eleverna att reflektera kring Dimitras situation. Det är viktigt att övningen avslutas med en diskussion som leds av läraren. Kommentar till frågorna Några av frågorna pekar mot att familjer där pengarna inte räcker till kan tvingas avstå från en aktiv fritid för sina barn. Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och ansvaret ligger hos kommunerna. Majblomman driver opinion i frågan. Idag ser det dock väldigt olika ut hur väl kommunerna satsar på till exempel billiga sommarnöjen för barn. 3

4 Mål med övningarna Avdramatisera och minska skamkänslorna kring ämnet ekonomisk utsatthet. Öka kunskap om ekonomisk utsatthet. Kurser Övningarna är i första hand anpassade för SO och svenska men de berör även andra kurser. Kopplingar till det centrala innehållet görs i följande kurser: Samhällskunskap Religion Svenska I slutet av lärarmaterialet hittar du en beskrivning över centralt innehåll per ämne utifrån kursplanerna. Förmågor som utvecklas hos eleverna Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv (Sh). Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet (Sh). Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller (Re). Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (Sv). Koppling till kursplaner Centralt innehåll i ämnen mellanstadiet - årskurs 4-6. Samhällskunskap Individer och gemenskaper Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället. Information och kommunikation Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Samhällsresurser och fördelning Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. 4

5 Religion Etik Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Svenska Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Att prata om familjer i ekonomisk utsatthet med barn i skolan Att prata om och jämföra olika familjers ekonomiska situation är ett känsligt ämne för alla människor, inte minst för barn. När vi pratar om ekonomisk utsatthet med barn i skolan är det viktigt att förklara följande: Att pengarna inte räcker till är naturligt och det kan hända alla familjer 5

6 Att pengarna inte räcker till är inte ett permanent tillstånd, det beror ofta på tillfälliga omständigheter som till exempel arbetslöshet eller sjukdom Vi kan utgå från att många barn är känsliga för skillnader i status och ekonomi och märker detta bland annat genom resvanor, märkeskläder och fritidsaktiviteter. När du som pedagog arbetar med materialet från Majblomman är det viktigt att undvika situationer där några barn riskerar att pekas ut. Att samtidigt informera om problemet med ekonomisk utsatthet på en samhällsnivå kan vara en svår utmaning för pedagogen i klassrummet. Men ett samhälles välstånd mäts i hur man tar hand om varandra när det blir besvärligt. I klassrummet är det inte lämpligt att använda uttryck som fattigdom eller barnfattigdom. Fattigdom är ett uttryck som har benägenhet att både skuldbelägga och stigmatisera. I klassrummet är det lämpligare att använda uttryck som exempelvis familjer som inte alltid får pengarna att räcka till eller familjer som har ont om pengar. Oavsett familjens ekonomiska situation har alla barn vissa rättigheter som styrs av såväl lagar som Barnkonventionen och det är kring dessa som Majblomman vill sprida ett budskap. Genom bättre kunskaper i frågan kan både barn och vuxna se om samhället brister och inte följer de lagar och överenskommelser som är satta för att skydda barn. En av dessa överenskommelser gäller frågan om rätten till en meningsfull fritid, inte minst på sommarloven. Sommarlovets historia Idag ägnar sommarlovslediga barn sig ofta åt att leka, vara med familjen eller resa bort. Men så har det inte alltid varit. Från 1842 infördes sommarlovet för att anpassa den obligatoriska skolan i Sverige till bondesamhället. Lovet behövdes för att ge barnen möjligheten att hjälpa till i jordbruket. Därför sågs inte sommarlovet för de flesta svenska barn som en tid för vila. Det var nästan en synd att slappa och ta det lugnt. Ledigheten var i stället avsedd för nytta och arbete. Under 1900-talet utvecklades industrisamhället och fler flyttade in till städerna, vilket många gånger gjorde sommarlovet till ett problem. Många barn hade inte längre någon gård att åka hem till, samtidigt som föräldrarna behövde jobba. Hur man tillbringade sitt sommarlov berodde till stor del på klasstillhörighet. Välbärgade familjer hade större möjligheter att vara lediga och resa, medan arbetarbarnen ofta deltog i organiserade aktiviteter i form av exempelvis kolonier. 6

7 Över tiden har synen på sommarlovet förändrats, men än idag ser vi samma klasskillnader där det ofta anses som mer status att resa bort och än att stanna hemma. Om Majblomman och barns rätt till meningsfulla sommarlov Majblomman arbetar aktivt med att motverka marginalisering och utanförskap för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Vi lyfter särskilt fram de frågor som vi ser brister i välfärden runt barn eller när vi uppmärksammar att lagar inte följs eller inte tolkas utifrån barnets bästa. En av dessa frågor gäller rätten till meningsfulla aktiviteter under sommarloven. Barn i Sverige ska ha rätt till en meningsfull fritid, oavsett var man bor och oberoende av föräldrarnas plånbok. Om meningsfulla sommarlov och andra skollov Majblomman arbetar för alla barns rätt att dela gemenskapen med sina kamrater under skolloven och på fritiden och att få vara delaktiga i det samhälle de lever i. Under skolloven upplever många barn att den struktur och trygghet som skolan står för rycks bort för dem. Barn i ekonomisk utsatthet berättar om långa, sysslolösa dagar med för lite mat, och en ensamhet när kompisarna försvinner på semester med sina familjer. Att kommuner stänger ner under högsommaren och vid högtider kan vara mycket problematiskt för utsatta barn. De kommuner som inser värdet av tillgängliga, kostnadsfria aktiviteter gör mycket värdefulla insatser. Mot bakgrund av detta frågade Majblomman kommunerna om de sätter ihop ett sommarlovsprogram för barn och unga, själva eller med samarbetspartners. 67 procent av kommunerna som svarar på frågan säger ja, medan 25 procent konstaterar att de inte tillhandahåller sådana program. På frågan om kommunen förmedlar kollo/lägerplatser eller andra sommarlovsaktiviteter svarar 73 procent av kommunerna ja medan 19 procent svarar nej. På frågan om fritidsverksamhet och fritidsgårdar är öppna under hela sommarlovet svarar 12 procent av kommunerna ja. 48 procent uppger att man har öppet men stänger viss verksamhet. 29 procent meddelar att fritidsverksamhet och fritidsgårdar inte är öppna. Socialtjänsten Att vara barnfamilj med dålig ekonomi under långa lov är extra påfrestande. Privata kostnader ökar och man kan ha svårt att ge omsorg på ett kontinuerligt och tryggt sätt för barnen. Ett extra tillskott för dem som har försörjningsstöd kan göra stor skillnad. Majblomman har frågat kommunerna om de ger extra bidrag till familjer med barn inför sommaren.16 procent av de kommuner som besvarar frågan säger att de ger extra bidrag, medan 54 procent svarar nekande (30 procent vet inte). 7

8 Några fler källor om sommarlov Sommarlovshetsen Sommarlovshetsen/#.VJKZvqSG_Qc Härliga, besvärliga sommarlov Varken resa eller stuga för många barn Stort behov av gratis sommarlovsaktiviteter Mer om ekonomiskt utsatta barn Forskning om barn i ekonomiskt utsatta familjer visar att de familjerna har bristande resurser och lägre levnadsnivå inom en rad olika områden. De har mer sällan en egen ekonomisk buffert och de äger något färre saker. De har också betydligt svårare att leva ett socialt liv tillsammans med kamraterna. Barn i familjer med låg ekonomisk standard har oftare psykiska besvär och sämre hälsovanor än andra barn. Det är inte så mycket den löpande ekonomin som är svag hos barn i resurssvaga familjer, utan det är marginalerna som är små eller obefintliga; om de behöver något utöver det löpande har de svårt att mobilisera ekonomiska resurser. Innan familjen lyckas få ihop pengar till saker utöver det löpande kan det bli en lång väntan för barnet. Majblommans syn på barnfattigdom som begrepp Majblomman använder begreppet barnfattigdom för att beskriva ett strukturellt problem i samhället. Vi menar att det tydliggör det verkliga problemet, att det inte bara handlar om föräldrars möjligheter att försörja sina barn, utan också om när samhället brister och inte följer de lagar och överenskommelser som finns för att skydda barn. Majblomman tar själv inte fram definitioner eller siffror på hur många barn det handlar om. Det gör bland andra Statistiska Centralbyrån (med grund i bland annat EU:s mått för relativ fattigdom) och vi tar del av de uppgifterna. Hela Majblommans organisation har stor respekt för att människor inte vill utpekas som fattiga, då det ofta är belagt med skam och skuld att vara ekonomiskt utsatt. I material till lärare och barn, till exempel i vårt studiematerial, använder vi inte uttrycket barnfattigdom. Däremot använder vi båda begreppen ekonomisk utsatthet och barnfattigdom i vår kommunikation med till exempel beslutsfattare. 8