ALLA MINA KOMPISAR RESTE TILL OLIKA STÄLLEN

Transkript

1 Lärarhandledning Rubrik ALLA MINA KOMPISAR RESTE TILL OLIKA STÄLLEN Tema: Bästa skollovet

2 Lärarhandledning till Majblommans studiematerial 2016 Skolloven börjar och slutar i skolan. Flera veckor innan lovet och flera veckor efter är det ett angeläget samtalsämne bland eleverna. Med detta studiematerial kan du lyfta frågan bland eleverna ur flera olika perspektiv. Faktum är att kommuner ska hålla fritidshemmen öppna för alla barn t.o.m 13 år, även under alla skollov. Det säger skollagen. Tävling Bästa skollovet Du och eleverna kan också vara med i Majblommans tävling - Bästa skollovet! Läs mer om tävlingen på majblomman.se. Elevmaterial Elevmaterialet innehåller färdiga instruktioner till eleverna. Övningarna får eleverna att lära sig om barns utsatthet och kommunernas ansvar under skolloven. I övningarna får eleverna: Lära sig mer om varför skolloven kan vara ett problem för barn och deras familjer. Lära sig mer om vad man kan göra för att lösa problemen och vem som är ansvarig. Med hjälp av statistik lära sig hur olika det kan vara mellan kommuner och vad kommunerna kan göra för att alla barn ska ha möjlighet till roliga och stimulerande lov. I grupp arbeta fram idéer för vad er kommun borde göra. De färdiga förslagen lämnar ni på riktigt till er kommun. Som pedagog bör du gå igenom övningarna innan ni börjar använda materialet i klassrummet. Sist i denna handledning presenteras koppling till kursplaners centrala innehåll för årskurs 4 6. Materialet består av fem övningar: Övning 1 Om skollov. Makten om sommarloven. Intervjua politiker. Övning 2 Vad barn vill göra på sitt sommarlov Övning 3 Att vara utan någon vuxen på loven Övning 4 Om kommunernas ansvar Övning 5 Påverka er kommun 2

3 Dimitras resa Som inledning till dessa övningar kan du och eleverna först se filmen "Dimitras resa" som finns på YouTube, MajTV. Filmen illustrerar hur det är för barn i en ekonomiskt utsatt familj att planera för det långa sommarlovet. Förmågor som utvecklas hos eleverna Analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv (Sh). Söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet (Sh). Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller (Re). Formulera sig och kommunicera i tal och skrift (Sv). Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Ma). Kurser Övningarna är i första hand anpassade för SO och Svenska men de berör även andra kurser. Kopplingar till det centrala innehållet görs i följande kurser: Samhällskunskap Religion Svenska Matematik I slutet av lärarmaterialet hittar du en beskrivning över centralt innehåll per ämne. Skype in the classroom I övning 1 - Om skollov, får eleverna i uppgift att undersöka hur många veckor man har ledigt från skolan i två andra länder. Uppgiften kan ges som hemmauppgift eller göras gemensamt med hela klassen till exempel på en engelsklektion. Uppgiften kan lösas på många olika sätt. Kanske finns det elever i klassen som har släktingar i andra länder. Sociala medier är en möjlig väg att hitta svar på frågan. Vi tipsar också om Skype in the classroom, ett verktyg för att komma i kontakt med skolor 3

4 världen över. Läs mer i Lärarnas nyheters artikel Så gör vi: Skype makes pupils talk eller i Karin Nygårds artikel Skype med världen som klassrum. Barns rätt till kvalitetssäkrad verksamhet även på skolloven Fritidshem regleras i skollagen för barn från sex års ålder till och med vårterminen det år då de fyller 13 år. Fritidshemmen ska ta emot eleverna under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under loven. De dagliga öppettiderna ska anpassas till föräldrarnas arbete eller studier och till elevernas behov. Barnkonventionen sätter normen för barns hälsa, utbildning, social trygghet, rimlig levnadsstandard samt lek och fritid. Att prata om ekonomisk utsatthet med barn I arbetet med övningarna kan ni komma in på frågan om familjers ekonomi. Att prata om och jämföra olika familjers ekonomiska situation är ett känsligt ämne för alla, inte minst för barn. När vi pratar om ekonomisk utsatthet med barn är det viktigt att inte peka ut individer som problemet utan att beskriva samhällsstrukturen och ta alla skollov som exempel på att kommunerna har ansvar för barnen även på skolloven. Men när kommunerna brister blir det föräldrarnas ansvar och då handlar det om att ha tid, pengar och nätverk. Att ha ett meningsfullt sommarlov är en barnrättighetsfråga och inte en barnfattigdomsfråga. Ekonomisk utsatthet blir också tydligt när kommunerna inte följer de lagar som är tänkta att stödja barn. Skollagen säger till exempel att barn upp till 13 år har rätt att få vara på fritidshem även på skollov. Med andra ord är det inte bara familjens ekonomiska resurser som skapar ekonomisk utsatthet utan också huruvida kommunerna tar sitt ansvar fullt ut för barnen. Skollagen är till för att erbjuda en kompensatorisk skola men utanför skolans verksamhet blir de stora klyftorna i samhället väldigt tydliga. Det visar tydligt Majblommans rapport om sommarlovet där föräldrar svarar på hur mycket pengar de lägger på sina barns sommarlovsaktiviteter. Vi kan utgå från att många barn är känsliga för skillnader i status och ekonomi och de märker detta bland annat genom semestervanor, vad man gör och vart man reser under loven. När du som pedagog arbetar med materialet från Majblomman är det viktigt att undvika situationer där några barn riskerar att pekas ut. I klassrummet är det inte lämpligt att använda uttryck som 4

5 fattigdom eller barnfattigdom eftersom det är uttryck som har benägenhet att både skuldbelägga och stigmatisera. Materialet ska handla om barns rätt till kvalitetssäkrade skollov. Ur rapporten Alla mina kompisar reste till olika ställen Här kan du ladda ner hela rapporten Alla mina kompisar reste till olika ställen som är underlag till detta övningsmaterial. Att vara begränsad på sommarlovet Även om de barn som har det tungt på sommarlovet utgör en liten grupp så är deras situation anmärkningsvärd, och ska i högsta grad tas på allvar. Att i olika mån vara utlämnad åt sig själv på sommarlovet är inte bara betungande för individen utan också ett underbetyg åt de samhälleliga strukturer och insatser som borde vara på plats. Det är en signal till alla kommunala beslutsfattare vars arbete tangerar barns rättigheter. De svar där barn uttrycker att de varit begränsade från aktiviteter och rekreation på sommarlovet är skrivna i påfallande neutrala ordalag. Majblommans erfarenhet är att det är symptomatiskt för barn som lever i ekonomisk utsatthet att förringa sina egna önskningar och behov. Många tar ansvar genom att inte hävda sin rätt, och acceptera sin situation. Det är inte acceptabelt att barn lever så i flera veckor medan kompisar är bortresta och föräldrarna jobbar. Att pussla ihop: sommarlov, semester, pengar och drömmar Att det kan vara svårt att få ihop sommarplaneringen framgår av vår enkät bland föräldrar. Det vanligaste bekymret är att få ihop det tio veckor långa sommarlovet med fem veckors semester. Samboende föräldrar delar upp sin semester för att maximera barnens lediga tid tillsammans med familjen. Separerade föräldrar berättar att delad vårdnad och att komma överens försvårar planeringen. För ensamstående föräldrar kan det bli riktigt besvärligt att ge sitt barn det sommarlov man önskar. Om goda sociala nätverk saknas kan barnet behöva tillbringa mycket tid på fritidshem. Detta vill som tidigare sagts både barn och föräldrar undvika på sommarlovet. Ett alternativ är att barn får vara ensamma hemma vissa veckor. Att inte ha råd är också ett problem som anges. Majblomman menar att kommunen har ansvar för att organisera en så attraktiv verksamhet på fritidshemmen så att alla barn verkligen vill vara där. Vissa föräldrars jobbsituation gör det svårt att planera, och det ska poängteras att inte alla har fast anställning med möjlighet till sommarsemester. För 5

6 arbetssökande föräldrar finns inget arbete att ta paus ifrån. Tvärt om är sommaren per definition en period då chanserna till sommarvikariat ökar för den som är arbetslös. Att tacka nej till detta har man inte råd med om man vill vara kvar i arbetslöshetsförsäkringssystemet. Dessutom är chansen till ökade inkomster avgörande för barnfamiljer med svag ekonomi, även om det bara gäller ett par månader. Man har inte råd att gå miste om det ekonomiska tillskott som några månaders jobb innebär. De föräldrar som studerar har inte studiemedel under sommaren utan förväntas arbeta. Välbehövlig sommarlovssamvaro med barnen är uteslutet för många människor utan tillsvidareanställning. Majblommans checklista för att mildra effekten av ekonomisk utsatthet bland barn under skollov. - Ur barnets perspektiv. Utbilda alla som arbetar med barn om gällande rätt och om vilka effekterna av ekonomisk utsatthet blir för barn. Då fattar man klokare beslut som inkluderar alla barn. Håll öppet på förskolor och fritidshem, och erbjud attraktiva skollovsaktiviteter som barnen önskar så att fler vill vara på fritidshem. Säkerställ att barn och deras föräldrar nås av information om vilka skollovsaktiviteter som erbjuds i kommunen. Erbjud alla barn gratis resor med kollektivtrafiken året runt. Arrangera simskola en kul aktivitet som också innebär en viktig säkerhetssatsning för barnen. Kompensera barnfamiljer som har försörjningsstöd med en generell sommarlovspeng för ökade matkostnader, resekostnader och aktiviteter. Ge alla barn kommunala presentkort på en skollovsaktivitet. Ta i det pedagogiska samtalet inte för givet att alla skolbarn får uppleva äventyr och familjesemestrar på skollovet. Sätt upp en tidsplan med målsättningar, och utforma en kommunal plan mot barnfattigdom. 6

7 Koppling till kursplaner Centralt innehåll i ämnen årskurs 4 6 Samhällskunskap Individer och gemenskaper Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället. Information och kommunikation Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Beslutsfattande och politiska idéer Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut. Religion Etik Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Svenska Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna. Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. 7

8 Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkbruk Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext. Informationssökning och källkritik Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet. Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Matematik Taluppfattning och tals användning Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Sannolikhet och statistik Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Samband och förändring Proportionalitet och procent samt deras samband. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. 8