Omsorgsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 17.

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Omsorgsnämnden Utskicksdatum Omsorgsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende Tid: Tisdag den 27 oktober 2015 kl ca Plats: Omsorgsförvaltningen, konferensrummet, Gärdesvägen 4 vån 2, Alvesta Ledamöter Mats Martinsson (S) ordförande Sonia Muhletaler-Salsamendi (S) Hans Paulin (S) Jessica Madsen (S) Johny Haraldsson (C), 1:e vice ordförande Margaretha Berggren (C) Mikael Johansson (M), 2:e vice ordförande Helen Gustavsson (M) Maria Magnusson-Everthsson (AA) Britt Karlsson (AA) David Kristiansson (SD) Ersättare Ingegerd Alm (S) Frida Christensen (S) Håkan Karlsson (S) Mehdi Zullufi (S) Kent Mandorff (MP) Lars-Erik Eriksson (C) John-Erik Pettersson (M) Kia Johnsson (M) Janna Tisjö (V) Roxana Sepulveda (KD) Benny Lundh Johansson (SD) Om du inte kan närvara kalla din ersättare samt meddela förändringen genom att maila eller ringa förvaltningssekreterare Peggy Hall, peggy.hall@alvesta.se, Tack!

2 Kallelse / Underrättelse Omsorgsnämnden Utskicksdatum Förteckning över omsorgsnämndens ärenden den 27 oktober 2015 kl Närvaro 2. Val av justerare 3. Delårsavstämning per augusti samt helårsprognos för 2015, Petra Åhsberg (13.20) 4. Anmälan om förväntat överskriden budgetram Internbudget 2016 samt plan , Petra Åhsberg (13.45) 6. Förändring av måltidstaxor 2016, Petra Åhsberg (14.05) 7. Arbetskläder, Arnold Lennartsson och Marianne Stark (14.15) 8. Utredning gällande behovet av bostäder med särskild service, Marianne Stark (14.35) 9. Utredning gällande möjligheterna att genomföra en försöksverksamhet med servicepersonal, Peggy Hall (15.15) 10. Samverkansöverenskommelse gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa , Rose-Marie Eriksson (15.35) 11. Sammanträdesplan, Peggy Hall (15.45) 12. Information om Team för trygg och säker hemgång, Christina Andersson (15.50) 13. Information från ordföranden (16.10) 14. Information från förvaltningschef 15. Redovisning av delegationsbeslut 16. Meddelanden 17. Övriga frågor

3 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2015/ Delårsavstämning per augusti samt helårsprognos för Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse, 19 oktober Tabell över utfall per augusti 3. ON AU 59, 13 oktober 2015 Redogörelse Delårsavstämningen för januari till augusti 2015 visar att omsorgsnämnden har en negativ avvikelse mot budget på 8 mkr för perioden. Helårsprognosen för 2015 visar på en negativ avvikelse mot budget på 14 mkr. Under sommaren har äldreomsorgen haft ovanligt höga personalkostnader. En stor del av det prognostiserade underskottet beror dock på kvarstående effektiviseringar inom Funktionsstöd samt lägre inkomster för assistansersättning från Försäkringskassan. Förvaltningsekonom redogör för delårsavstämningen och prognosen på sammanträdet. Beredning ON AU 59 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisningen av delårsavstämning per augusti samt helårsprognos för Protokollet ska skickas till Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

4 Avvikelse och Prognos Omsorgsförvaltningen Petra Åhsberg Förvaltningsekonom Tel E-post: Datum Omsorgsnämnden Efter delårsbokslutet per augusti är årsprognosen för Omsorgsnämnden minus Tkr för 2015, att jämföras med minus Tkr per maj. Äldreomsorgen har under sommaren haft ovanligt höga personalkostnader och assistansersättningen från Försäkringskassan är betydligt lägre än budgeterat. Stabens prognos är en positiv avvikelse på Tkr. Medel avsatta för arbetskläder används inte under året då upphandlingsprocesser med mera medfört förseningar i utförande. Beslutet om arbetskläder bedöms kunna verkställas i början på Nämnden har en prognos på minus 175 Tkr. Äldreomsorgen inklusive psykiatrin har en prognos på minus Tkr. Externa placeringar inom psykiatrin beräknas kosta 900 Tkr mer än budgeterat och utskrivningsklara Tkr kronor. Personalkostnaderna har varit ovanligt höga under sommaren på grund av sjukfrånvaro och personalkrävande ärenden. Nattpatrullen inom hemsjukvårdsenheten har en besparing motsvarande en årsarbetare som man inte klarar just nu samt högre kostnader för sjukvårdsoch hygienmaterial än budgeterat. I övrigt är intäkterna något högre inom äldreomsorgen än budgeterat och statsbidrag beräknas ge tillskott till verksamheterna under resterande del av året. Funktionsstöd har en prognos på minus Tkr, besparing inom funktionsstöd utgör Tkr och Tkr är lägre assistansersättning från Försäkringskassan. Personalkostnaderna inom personlig assistans ger en viss positiv avvikelse men kan inte minskas i samma omfattning som ersättningen minskat. Detta eftersom det finns brukare med kommunalt beslut där personalkostnaderna kvarstår men kommunen inte får ersättning från Försäkringskassan. Utöver det har nämnden fått ett vite på 400 Tkr för ej verkställt boende. Vidare är kostnader för transporter inom daglig verksamhet högre än beräknat. Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

5 Omsorgsförvaltningen Avvikelse från budget Prognos Jan-Aug Tkr Tkr 7100 Stab Nämnd FS Totalt ÄO Totalt varav Psykiatri utskrivningsklara CLV externa placeringar psykiatri viten OF Totalt

6 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2015/ Anmälan om förväntat överskriden budgetram Beslutsunderlag 1. Skrivelse, 16 oktober ON AU 60, 13 oktober 2015 Redogörelse Helårsprognosen för omsorgsnämnden som gjordes per augusti 2015 visar på en negativ avvikelse mot budget för nämnden på 14 mkr för Med anledning av att nämnden enligt prognosen förväntas överskrida sin budgetram för 2015 beslutade nämndens arbetsutskott den 13 oktober (ON AU 60) att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en skrivelse till nämndsammanträdet den 27 oktober som underlag för att anmäla till kommunfullmäktige att omsorgsnämnden enligt prognosen inte klarar en budget i balans för Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att genom upprättat skrivelse anmäla till kommunfullmäktige att nämnden förväntas överskrida sin budgetram för Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

7 Omsorgsförvaltningen Stab/förvaltningskontor Marianne Stark Utredare Tel E-post: Skrivelse Datum Dnr NOH 2015/ Anmälan om överskridande Bakgrund Redan inledningsvis på 2015 framkom det att årets budgetram ej skulle kunna hållas och den första helårsprognosen som gjordes per mars visade på en negativ avvikelse mot budget på 8.4 mkr. Denna prognos förbättrades något per maj månad då det stod klart att förvaltningen inte skulle hinna införskaffa arbetskläder under året. På nämndssammanträdet i juni månad beslutade nämnden om följande akuta åtgärder 1 : Åtgärd Omfördelning av arbetstid i nattpatrullen 300 Arbetskläder enbart enligt fullmäktigebeslut (avsatt 750 tkr från KF) 550 Fortsatt effektivisering inom funktionsstöd Minskat antal fordon 100 Fortsatt återhållsamhet kring inköp 900 Verksamhetsnära besparingar (60 tkr per chef) 900 Översyn av grundbemanningen, minskad dyr extratid Vakanta tjänster tillsätts ej fullt ut 900 Utvecklingsmedel utnyttjas ej 800 Övriga åtgärder SUMMA Cirka Tkr Sedan flera år har funktionsstöd inte klarat uppdraget inom tilldelad budgetram. Därför inleddes 2012 ett utvecklings- och förändringsarbete som fortfarande pågår. Målsättningen var att minska antalet nettoårsarbetare med 14 och det mål som nåddes under 2014 var en reducering med 6.25 årsarbetare. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utvärdera omställningsarbetet våren Helårsprognosen per augusti månad visade på ett ytterligare försämrat läge (-14 mkr). De största anledningarna till den ökade negativa avvikelsen är ökad sjukfrånvaro både hos ordinarie personal och hos vikarier samt att antalet brukare med assistanersättning från försäkringskassan är färre än föregående år. Arbetsutskottet har därav gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en skrivelse till nämndsammanträdet den 27 oktober 2015 som underlag för att anmäla till 1 ON Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

8 2(2) kommunfullmäktige att omsorgsnämnden enligt prognosen inte klarar en budget i balans för Ordförande har även gett förvaltningen i uppdrag att göra en extra ekonomisk avstämning per september samt en särskild analys över vad som lett till det försämrade resultatet sedan i våras. Orsaker till avvikelse mot budget De främsta orsakerna till att förvaltningen redovisar en negativ avvikelse mot budget är: Att förvaltningen ej klarat av att effektivisera verksamheten enligt Mål och budget för 2013 och Förvaltningen fick 2014 en sänkt budgetram på 12 mkr och bokslutet för 2014 visade på mkr (-3.7 mkr år 2013). I budget för 2015 fick förvaltningen en resursförstärkning på 5.1 mkr förutom de medel som var direkt riktade mot nya uppdrag. Ingångsläget för 2015 var således -7.5 mkr. Att antalet brukare med personlig assistens som finansieras av assistansersättning från försäkringskassan har minskat medan antalet brukare med kommunal finansiering har ökat sedan föregående år. Detta har påverkat att intäktsnivån inom personlig assistans beräknas bli 5.4 mkr lägre i år. Detta är ett av nämndens definierade riskområde i internkontrollplanen. Att sjukfrånvaro har ökat oroväckande. Sedan augusti föregående år har antalet sjukdagar per anställd och år ökat med 7.6 dagar till Detta har medfört ökade kostnader för sjuklön, fyllnads, övertid, vikarier och brevidgång. Att den fortsatta bristen på boenden har lett till att förvaltningen beräknar att årets kostnad för utskrivningsklara från Region Kronoberg blir omkring 1.2 mkr. Förvaltningen har även erhållit ett vite för ej verkställt beslut inom bostad med särskild service på 0.4 mkr. Avslutande kommentarer Nämnden har att verkställa obligatorisk verksamhet inom social rättighetslagstiftning som är behovsstyrd och inte resursstyrd. Samtidigt har nämnden att förhålla sig till den budget kommunfullmäktige tilldelat. De insatser som ska utföras är beviljade enligt myndighetsbeslut medan sättet att organisera själva utförandet är mer valbart. Förvaltningen bedriver sedan flera år ett målinriktat långsiktigt arbete där det är brukaren som berättigar verksamhetens existens och brukarens behov som ska styra personalens insatser. Ytterst är det dock lagstiftning och reglering som styr. Förvaltningschefens bedömning är att effekterna av de åtgärder som är beslutade och inledda kommer att synas mer under än under innevarande år. Rose-Marie Eriksson förvaltningschef 2 ON AU

9 Omsorgsnämnden arbetsutskottet Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON AU 60 Dnr 2015/ Anmälan om överskridande av budget 2015 Redogörelse Helårsprognosen för 2015 för omsorgsnämnden visar på en negativ avvikelse mot budget på 14 mkr enligt den avstämning som gjorts per augusti Mot bakgrund av den negativa avvikelsen behöver omsorgsnämnden informera kommunfullmäktige om att nämnden enligt prognosen inte kommer klara att hålla en budget i balans för Beslut Omsorgsnämndens arbetsutskott beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en skrivelse till nämndsammanträdet den 27 oktober 2015 som underlag för att anmäla till kommunfullmäktige att omsorgsnämnden enligt prognosen inte klarar en budget i balans för Protokollet ska skickas till Omsorgsnämnden Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

10 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) ON Dnr 2015/ Internbudget 2016 samt plan Beslutsunderlag 1. Förslag på internbudget, 13 oktober ON AU 61, 13 oktober ON AU 51, 28 september KF 99, 16 juni 2015 Redogörelse Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni (KF 99) om Mål och budget 2016 samt plan för Alvesta kommun. Enligt beslutet får omsorgsnämnden en driftsbudget på ca 305 mkr för Nämnden ska enligt fullmäktiges beslut senast den 31 oktober 2015 besluta om preciserad internbudget för år 2016 samt flerårsplan för år 2017 och Uppdraget avser både internbudget för drift och investeringar. Vidare ges nämnden i uppdrag att snarast möjligt under 2015 beakta och anpassa verksamheten efter nya budgetramar från Beslut om internbudget för 2016 samt plan ska tas av nämnden senast siste oktober i år. För 2016 har omsorgsnämnden en nettobudget på 305,3 mkr. Nämnden har bland annat fått en utökad budgetram med 12 mkr för driften av den nya servicebostaden (LSS). Vidare har nämnden ett effektiviseringskrav på 7 mkr inför Den totala investeringsutgiften för omsorgsnämnden 2016 beräknas uppgå till 5,9 mkr. Bland annat behöver trygghetslarmen på tre särskilda boenden bytas ut under Beredning ON AU 61 ON AU 51 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna förslaget på internbudget för 2016 samt plan Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

11 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

12 Omsorgsförvaltningen Förslag till Internbudget 2016 med plan för omsorgsnämnden Arbetsutskottets förslag till omsorgsnämndens sammanträde

13 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Verksamhetsbeskrivning Målgrupp och ansvarsområde Målgrupp Ansvarsområde Mål Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och mål Omsorgsnämnden Övriga mål inom omsorgsnämndens verksamhetsområde Ekonomi Budgetförutsättningar Driftbudget Intäkter och kostnader Kommentarer till investeringsbudget... 9 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och mål Driftbudget per verksamhet 1

14 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden 1. Sammanfattning Följande större verksamhetsförändringar väntas under Bostad med särskild service Våren 2016 beräknas en ny servicebostad (LSS) stå klar för inflyttning. I boendet finns 12 lägenheter och gemensamhets- och personalutrymme. Idag finns tio beslut om bostad med särskild service och ytterligare tre som kommer att in kort. Förvaltningen har tagit fram en kartläggning över kommande behov. Omsorgensnämnden kommer att skicka utredningen för information och upplysning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Arbetskläder Förvaltningen håller på att utarbeta en plan för att erbjuda omsorgspersonal arbetskläder i tillräcklig omfattning och samtidigt utarbeta regler och rutiner kring arbetskläder. Införande av arbetskläder planeras till våren 2016 och grundas på socialstyrelsens riktlinje om Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10). Förberedelser inför upphandling av hyra av arbetskläder, efterbehandling av dessa samt hämtning och leverenas av tvätt pågår i samarbete med Ljungby och Uppvidinge kommun. Den budget på 750 tkr kommunfullmäktige tilldelat förvaltningen kommer ej att räcka. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren och fortsätter öka under 2015, vilket även är en trend i hela riket. Omsorgsförvaltningen arbetar tillsammans med personalenheten och enhetscheferna för att hitta orsaker och verktyg för att minska den höga sjukfrånvaron. Detta är en av faktorerna som bidrar till en obalans i budget När sjukfrånvaron minskas medför det ett mindre behov av timvikarier och en lägre total lönekostnad. Behovsanpassade scheman och Årsarbetstid Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:1) om behovsanpassad bemanning inom äldreomsorgen trädde i kraft under Reglerna tydliggör vad som gäller för att leva upp till socialtjänstlagen. Bland annat anges att det måste finnas personal dygnet runt och bemanningen ska vara anpassad efter varje brukares behov och ha kontinuitet. Arbete med att införa behovsanpassade scheman på samtliga enheter inom omsorgsförvaltningen pågår och ska vara klart innan sommaren Cheferna kommer att få stöd i att ställa om sin verksamhet till behovsanpassade scheman. Arbete med att införa årsarbetstid på samtliga enheter inom omsorgsförvaltningen pågår och ska vara klart under Att jobba med årsarbetstid ger personalen möjlighet att påverka sin arbetstid, vilket gynnar brukarna och ger en effektivare verksamhet. Daglig verksamhet Idag bedrivs den dagliga verksamheten enligt LSS på dagcenterhuset och i utflyttad verksamhet. Den utflyttade verksamheten är personalkrävande då den kräver ofta en personal per brukare vilket ger höga kostnader. För att minska kostnaderna och förbättra kvalitén arbetar förvaltningen för att få fram externa arbetsplatser med utrymme för fler brukare. Till exempel kommer Immigrantinstitutet att under 2016 anställa 20 brukare för arkiveringsuppgifter. Tanken är att ca 10 ska rekryteras från omsorgsförvaltningen och ca 10 från förvaltningen för individ och familjeomsorg. Även samarbete med sociala företag kommer påbörjas för att minska kostnaderna och utveckla den dagliga verksamheten. Förvaltningen planerar att införa ett resursfördelningssystem inom daglig verksamhet LSS. 2

15 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden Trygg och säker hemgång Omsorgsförvaltningen har under 2015 haft stora kostnader för utskrivningsklara från Region Kronoberg, beroende på att kommunens korttidsplatser inte har räckt till. Från 1 juli 2015 har Alvesta kommun fått statsbidrag för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Omsorgsförvaltningen arbetar just nu med att starta upp en ny enhet inom äldreomsorgen med fokus på Trygg och säker hemgång. Vilket innebär att inga eller ytterst få kostnader kommer läggas på utskrivningsklara under 2016 och att risken för vite minskas. Statsbidraget kommer att utbetalas även Chefsförstärkning Idag har varje enhetschef ca ordinarie medarbetare (tillkommer gör timvikarier). Enligt Socialstyrelsen (Artikeln, ) så har många chefer inom äldreomsorgen i Sverige så många underställda att det saknas förutsättningar för ett professionellt ledarskap. Studien visar att det finns en direkt koppling mellan antalet direkt underställda och de upplevda förutsättningarna till ett gott ledarskap. Socialstyrelsen har konstaterat att redan när antalet underställda upp till 30 så räcker inte enhetschefens tillgängliga årsarbetstid till om alla uppgifter ska utföras. Arbetsmiljöverket har inlett en stor granskning av arbetsbelastning för enhetschefer inom vård och omsorg. Granskningen kommer att genomföras hos samtliga kommuner under de kommande tre åren. Förvaltningen ser det som nödvändigt att succesivt begränsa antalet direkt underställda medarbetare för enhetscheferna därför tillsätts ytterligare tre enhetschefer Servicepersonal Inom äldreomsorgen kommer en försöksverksamhet med servicepersonal att organiseras och prövas. Syftet med att införa servicepersonal är framför allt att undersöka om man med det kan förbättra personalens arbetsmiljö men även kartlägga effekterna utifrån perspektiven verksamhet och ekonomi. Chef i beredskap Chef i beredskap för omsorgsförvaltningens verksamheter kommer troligtvis att permanentas från år Genom införandet av chef i beredskap har arbetstagarna möjlighet att få tillgång till chef som har befogenheter att fatta beslut om verksamhetens omfattning och resurser. Syftet med beredskap är att säkerställa att en enhetschef finns tillgänglig på icke kontorstid som kväll, natt och helg för personalens arbetsmiljö. Genom chef i beredskap säkerställs vem som ansvarar för att ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande avhjälps eller undanröjs utan dröjsmål på icke kontorstid enligt krav från IVO. Enligt 14 kap 6 SoL ska ett missförhållande eller risk för missförhållande avhjälpas eller undanröjas, dokumenteras och utredas utan dröjsmål. Årlig kostnad är ca 0.6 mkr. TimeCare och Bemanningsenheten Personalenheten kommer från 2016 hantera kommunens totala licenskostnad för TimeCare. Viss del av budget för systemkostnaden kommer att överföras från omsorgsförvaltningen till personalenheten. Driftkostnaderna för användningen kommer att gå på omsorgsförvaltningen. Bemanningsenheten utvecklas tillsammans med flera förvaltningar och personalenheten. Digitala läkemedelsskåp Idag finns digitala läkemedelsskåp hos brukare med hemtjänst i ordinärt boende, arbete pågår med att införa digitala läkemedelsskåp hos brukare i särskilt boende. Hjälpmedelstvättanläggning Nuvarande tvättanläggning för hjälpmedel är bristfällig sett utifrån arbetsmiljön och vårdhygieniskt perspektiv. Det finns ej heller utrymmen för att hantera rengjorda hjälpmedel, vilket inte följer Socialstyrelsens föreskrifter. Lokal för rehabverksamheten är inte heller optimal. 3

16 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden 2. Verksamhetsbeskrivning 2.1 Målgrupp och ansvarsområde Målgrupp Invånare enligt definitionen i ansvarsområdet Ansvarsområde Social omsorgsverksamhet För äldre personer För personer med funktionsnedsättning från den 1 juli det år personen fyller 20 år Kommunal hälso- och sjukvård För personer boende i kommunala särskilda boenden samt deltagare i kommunal daglig verksamhet För personer i alla åldrar i ordinärt boende, enligt avtal med Region Kronoberg 4

17 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden 3. Mål 3.1 Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och mål Mål och budget 2016 med plan för beslutades av fullmäktige i juni Tre strategiska inriktningar inklusive fokusområden antogs. Se bilaga 1. Strategisk inriktning 1: Strategisk inriktning 2: Strategisk inriktning 3: Ekonomiskt överskott Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga 99,4 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning Alvesta kommun ska vara attraktiv Fokusområden: bra skolor/goda ungdomsmiljöer attraktivt boende/ökad inflyttning god infrastruktur starkt näringsliv ett rikt kulturliv god social omsorg och vård Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Fokusområden: delaktighet kompetensutveckling god hälsa hög sysselsättningsgrad allas lika värde Omsorgsnämnden Vi ska ge en god salutogen social omsorg och kommunal hälso- och sjukvård genom att den enskildes medansvar och resurser tillvaratas. Vi ska visa respekt för den enskildes självbestämmande, delaktighet, integritet, trygghet och värdighet. Den som har kontakt med oss ska möta en kompetent personal. Mål/mått enligt Mål och budget 2015 Kommunens hemtjänst ska vara på bibehållen nivå Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Kommunens omsorg på äldreboendena ska vara på bibehållen nivå Prognos måluppfyllelse 2015 Uppfylls Uppfylls delvis 5 Måluppfyllelse 2014 Kostnaden/omsorgstagare: kr (2013) Kostnaden i riket: (2013) Nöjdhet: Alvesta. 91% Riket 91% Alvestas värden är nära medelvärden för riket. Förändringen mellan åren för Alvesta är att kostnaden per omsorgstagare har ökat med kr från 2012 och andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst har förändrats en procentenhet (från 92 till 91%). Förändring av medelvärde för riket är ökad kostnad med kr och ingen förändring av nöjdhet. Sammantaget anses målet vara uppnått år Väntetid på plats: Alvesta 83 dgr, riket 52 dgr Kostnaden/omsorgstagare: kr (2013) Riket kr (2013) Nöjdhet: Alvesta: 85 % Riket: 84 %

18 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Förändringen mellan åren för Alvesta är att kostnaden per omsorgstagare har ökat med kr från 2012 och andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt boende har förbättrats tre procentenheter (från 82 till 85%). Förändring av medelvärde för riket är ökad kostnad med kr och ingen förändring av nöjdhet. Målet är uppfyllt år Hemtjänst: Prognos på nöjdheten är bibehållen nivå på 91 %. Skillnad i kostnadsnivå gentemot övriga kommuner bedöms bli snarlik. Under hösten utökas personalbemanningen inom hemtjänsten med hjälp av regeringens särskilda satsning på ökad bemanning inom äldreomsorgen. De statliga medlen fördelas till samtliga kommuner enligt anvisningar från socialstyrelsen. Vi startar med hjälp av dessa medel ett team för Trygg och säker hemgång för att brukare ska kunna gå hem till sin bostad efter sjukhusvistelse och då få omfattande stöd för att rehabiliteras och minska behov av insatser från hemtjänst, dvs öka självständigheten. Det gör att vi kan fördröja eller undvika inflyttning till särskilt boende samt framöver sänka kostnader för utskrivningsklara och på korttidsboende. Särskilt boende: Prognosen är att nöjdheten kommer att förbättras mot föregående år och mot riket. Prognosen är att väntetiden på plats i Alvesta kommun har kunnat förbättras mot tidigare år. Dock var inledningen på 2015 problematisk. Det är emellertid svårt att säga hur vi står oss i förhållande till andra kommuner. Prognosen är att kostnadsnivån kommer att ha ökat jmf med andra kommuner då vi inte kunnat bedriva en så optimal verksamhet som önskats då vi bl a haft kostnader för utskrivningsklara på ca 1 Mkr. Kostnadsnivån kommer också att öka mot tidigare år på grund av att vi sedan årskifte 14/15 har fler särskilda boendeplatser än tidigare (se nedan). Vi har kunnat förbättra väntetiden gentemot 2014 genom att ha öppnat 12 nya särskilda boendeplatser på Högåsen, Solsidan (varav en lgh används till korttidsplats). Nämnden har gett förvaltningschefen delegation på att köpa korttidsplatser av annan kommun om samt fått i uppdrag att fortsätta undersöka möjligheten att upphandla korttidsplatser i annan kommun (privata aktörer). För att kunna förbättra nöjdheten hos brukarna har en handlingsplan tagits fram för att öka delaktighet och meningsfullhet för brukaren. Nämnden har infört lokala värdighetsgarantier med delaktighet för brukaren som särskilt kvalitetsmål. 6

19 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden 3.2 Övriga mål inom omsorgsnämndens verksamhetsområde För att kunna nå visionen och det övergripande målet i nämndens verksamhetspolicy ska förvaltningens verksamhetsplan utgå ifrån följande tre strategier: Brukarorienterad organisationskultur Lärande och utvecklande organisation Behovsstyrd ekonomi NYCKELTAL Följande nyckeltal ska nås till minst 80 procent: - Andelen omsorgstagare som upplever ett gott bemötande - Andelen omsorgstagare som upplever att de har inflytande och delaktighet i sitt vardagsliv - Andelen omsorgstagare som upplever sig trygga och säkra - Andelen omsorgstagare som upplever att sysselsättning och aktiviteter motsvarar deras önskning och behov Förvaltningen ska vara en IiP-certifierad organisation Andelen korttidssjukskrivningar inom förvaltningen ska vara på en bibehållen låg nivå Omsorgsnämndens verksamhetspolicy har brutits ner på förvaltningsnivå och enhetsnivå enligt nedan struktur. (Nämnden kommer att uppdatera befintlig verksamhetspolicy inför 2016.) Verksamhetspolicy Övergripande verksamhetsplan Respektive enhets verksamhetsplan 7

20 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden 4. Ekonomi 4.1 Budgetförutsättningar 2016 Antagande görs att internräntan är kvar på 2,5 %, sociala avgifter fortsätter vara 38,46% och prisökningar på hyror, el, renhållning och livsmedel förväntas med bli ca 2 %. Lönerna är i 2015 års lönenivå. 4.2 Driftbudget I tabellerna nedan presenteras driftbudget för omsorgsnämnden. Större förändringar av budget mellan verksamhetsår 2015 och 2016 redovisas för respektive område Intäkter och kostnader mkr Budget Prognos Budget Plan Plan * Intäkter Kostnader Nettokostnad * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti I budget 2016 ingår helårseffekt av löneavtal 2015 (1 554 tkr) Verksamhetsförändringar, mkr Större förändringar av budget (jämfört med 2015 års budget) (Åtgärdsplan för 2015 per augusti) Effektivisering 2016 Höjning måltidsavgifterna från 1 januari 2016 Arbetskläder endast enligt KF beslut Ej delvis tillsätta pensionsavgångar Effektiviseringar inom funktionsstöd Översyn grundbemanning, minska dyr extratid Behovsanpassade scheman, årsarbetstid Högre grad av behovsanpassade serviceinsatser Summa Modulhus äldreomsorg Ny servicebostad (LSS), 9 mån Höjning av maxtaxan från 1 juli 2016 Förstärkning äldreomsorg TOTALT, netto Teckenförklaring (-) = ökade kostnader/minskade intäkter (+) = minskade kostnader/ökade intäkter Budget 2016 (-14,0) +0,5 +0,6 +0,4 +2,8 +0,8 +1,1 +0,8 +7,0-0,4-12,0 +0,7-0,7-5,4 År 2018 beräknas det nya Äldrecentrumet stå klart. 8

21 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden 4.3 Investeringsbudget Respektive nämnd beslutar om investeringar inom sitt verksamhetsområde. Om projektets totalutgift överstiger 5 mkr krävs dock beslut av kommunfullmäktige. Under 2016 beräknas den totala investeringsutgiften uppgå till totalt 5,9 mkr för omsorgsnämnden. mkr Budget 2015 Prognos 2015* Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utgifter 5,0 4,0 5,9 2,5 9,5 Nettoutgift 5,0 4,0 5,9 2,5 9,5 * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti 2015 I tabellen nedan redovisas planerade och pågående investeringsprojekt under budget- och planperioden. Projekt (mkr) Nettoutgift t o m 2015* Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Hjälpmedel 1,5 1,0 1,0 1,0 Trygghetslarm 3 larmmottagare 0,0 2,0 0,0 0,0 LSS-boendet, inventarier 0,0 1,0 0,0 0,0 Övrigt 2,5 0,5 1,5 0,5 Hjälpmedelstvätt 0,0 1,0 0,0 0,0 Arbetskläder omklädningsskåp och 0,0 0,4 0,0 0,0 förvaring Inventarier nya äldrecentrumet 0,0 0,0 0,0 8,0 Totalutgift netto TOTALT 4,0 5,9 2,5 9,5 * Med 2015 års nettoutgift avses prognostiserat helårsutfall per 31 augusti Kommentarer till investeringsbudget Trygghetslarm Byte av trygghetslarm på tre särskilda boende LSS-boende Inköp av inventerare till nytt LSS-boende Projekt nytt äldrecentrum 2018 Nya inventarier och e-teknik 9

22 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och mål Bilaga 1 Mål och budget 2016 med plan för beslutades av fullmäktige i juni Tre strategiska inriktningar inklusive fokusområden antogs. Ekonomiskt överskott Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning är att kommunens överskott ska vara 0,6 % Det innebär att högst 99,4 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning ska användas till verksamheten under år Att drygt 0,5 procent inte används i verksamheten innebär att kommunens budgeterade resultat år är ett plusresultat på 7 mkr exklusive finansnetto. Genom att använda en tillräcklig nivå under hundra procent av de allmänna intäkterna i verksamheten skapas utrymme och förutsättningar för att klara bland annat: -rättvisa mellan generationer -marginal för oförutsedda händelser -ökad handlingsfrihet/politiskt handlingsutrymme -pensionsåtagande före värdesäkring av egna tillgångar -sparande till satsningar/investeringar -kontinuitet 1. Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga nedanstående procent av skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna ,4 procent ,4 procent ,4 procent Alvesta kommun ska vara attraktiv Den strategiska inriktningen Alvesta kommun ska vara attraktiv konkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. Nämnder och styrelse ska driva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt med hänsyn till demografiska förutsättningar och politiska prioriteringar. 2. Alvesta kommun ska vara attraktiv Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna Fokusområde Resultatmått Bra skolor/goda ungdomsmiljöer Alla elever ska nå så bra resultat som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Kommunen ska erbjuda många, attraktiva, hälsofrämjande, drogfria och kreativa mötesplatser. Bejaka ett mångkulturellt samhälle. Hur många får förskoleplats när de önskar? Bibehålla och om möjligt förbättra resultatet från 2014, 43%. Riket 67% Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Hur många av eleverna i årskurs 3 klarar de nationella proven i sv och ma? Förbättra resultatet från 2014, 62%. Riket 68%. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Andel elever i åk 8 som har positiv syn på skolan. Bibehålla resultatet från 2014 med 78%. Riket 2014, 76%. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år. Förbättra resultatet från 2014, 78,5%. Riket 78,3%. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 10

23 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden forts. Fokusområde Attraktivt boende/ökad inflyttning Kommunen ska erbjuda många attraktiva och valbara bostäder. Ökad miljömedvetenhet vid byggande, goda livsmiljöer. God infrastruktur Dubbelspår till Växjö Minskad tung trafik i Alvesta centrum Fler cykelvägar Starkt näringsliv Utbildning efter näringslivets behov Attraktiva centrum och handelsplatser Kombinerat resecentrum med restauranger, barer, utställningar, konst/hantverk Ett rikt kulturliv Samverkan i större grad med ideella föreningar Fler medborgare ska vara delaktiga i det utökade kulturutbudet i kommunen Kulturhus God social omsorg och vård Trygghet och stöd med individen i centrum Verka för ett självständigt liv Jämlikhet och jämställdhet forts. Resultatmått Medborgarna vill rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen Förbättra resultatet från 2013 på 49 (jämförande kommuner 63) SCB:s Medborgarindex NRI, Medborgarundersökning Hur medborgarna ser på möjligheterna att hitta bra boende, olika boendeformer och trivsam bebyggelse. Förbättra resultatet från 2013 på 49 (jämförande kommuner 57) SCB:s Medborgarindex NRI, Medborgarundersökning God tillgång på kommunikationer Bibehålla värdet i jmf med 2013 års medborgarundersökning i delfrågan, Nöjd Region Index. Medborgarundersökning Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Resultat i medel i jmf med riket. Ranking KKiK, mätmetod Insikten (SKL) Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Bibehålla resultatet. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Antal utlån på kommunens bibliotek ska bibehållas jmf med föregående år Hur många olika vårdare besöker i genomsnitt en äldre person med hemtjänst under 14 dagar. Bibehålla resultat från 2014 (15 för Alvesta och riket avs personer med minst 2 besök/dag) Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Kommunens hemtjänst ska vara på bibehållen nivå Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Kommunens omsorg på äldreboendena ska vara på bibehållen nivå Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Andel ungdomar som haft utredning/insats som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad utredning/insats. Bibehålla nivån från 2014 på 83%. Riket 77%. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). 11

24 Internbudget 2016 med plan Omsorgsnämnden Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna ska upprätthålla hög kompetens inom alla verksamheter med medborgarnas behov och intressen i fokus. Insatserna för att bibehålla och utveckla medarbetarna är en viktig strategisk fråga för kommunen. 3. Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna -delaktighet -kompetensutveckling god hälsa -hög sysselsättningsgrad -allas lika värde Samverkansavtal Alla har en individuell utvecklingsplan Minskad sjukfrånvaro Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ska öka Utökad jämställdhet i lönesättningen Den strategiska inriktningen att Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare innefattar ett medarbetarperspektiv i termer av delaktighet, kompetensutveckling, god hälsa, hög sysselsättningsgrad och allas lika värde. I anslutning till att en ny vision för kommunen fastställs ska en ny personalpolicy utarbetas utifrån visionen. Lönepolitik Kommunen har ett stort ansvar för att utforma den lokala lönepolitiken. Kommunen ska betala en lön som utgår ifrån de lokala förutsättningarna samt möjligheten att bibehålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Medarbetarskap och ledarskap Dialog och delaktighet är grunden i det lokala utvecklingsarbetet, såväl i vardagsfrågor som i den långsiktiga verksamhetsutvecklingen. Utgångspunkten är en tydlig målbeskrivning för verksamheten. Arbetsformerna och kommunikationen ska utformas så att de gynnar delaktighet från alla medarbetare. Delaktighet bygger på arbetsplatsträffar och att så många frågor som möjligt behandlas av dem som berörs i det dagliga arbetet. Chefernas engagemang och förmåga att tydliggöra uppdraget, skapa en kultur av ständigt lärande och ständiga förbättringar är avgörande för att nå målen och förbättra resultatet samt att främja hälsa och välbefinnande hos medarbetarna. Alla medarbetare och ledare ska aktivt arbeta mot diskriminering och för jämställdhet, jämlikhet och allas lika värde. Sammansättningen av medarbetare ska spegla mångfalden i Alvesta kommun. Löneskillnader beroende på kön får inte förekomma. Varje medarbetare i kommunen ska ha en individuell utvecklingsplan som utgår från uppdraget och fastställda mål. Syftet är att medarbetarna utvecklas så att de på bästa sätt kan bidra till verksamhetens utveckling och effektivitet. Arbetsmiljö Medarbetarna i Alvesta kommun ska ges förutsättningar till en god hälsa och ett bra välbefinnande. Alla medarbetare ska känna att det egna arbetet, arbetsplatsen och arbetsmiljön är utformad så att den möjliggör upplevelser av hälsa för individen och gruppen. Förebyggande och tidiga åtgärder är avgörande för att undvika framtida ohälsa. Under 2014 var sjukfrånvaron i genomsnitt 17,8 dagar per anställd. Insatser behöver göras, både i förebyggande och rehabiliterande syfte för att minska sjukfrånvaron. Det långsiktiga målet är att sjukfrånvaron ska nå under 2011 års nivå, dvs under 14,6 dagar per anställd och år. Arbetet med att minska sjukfrånvaron omfattar kommunkoncernen som helhet. Sommarjobb för ungdomar För att visa ungdomar att det finns en mängd av intressanta arbeten i en kommun och dess bolag görs en fortsatt satsning på ett stort antal sommarjobb för ungdomar som slutat grundskolan och är i åldern år. 12

25 Omsorgsförvaltningen Bilaga 2 Internbudget 2016 med plan för omsorgsnämnden mkr förändring förändring förändring Budget 2015 Prognos 2015* Budget 2016 budget Plan 2017 budget Plan 2018 budget 15/16 16/17 17/18 verksamhet kod intäkt kostnad netto intäkt kostnad netto intäkt kostnad netto netto intäkt kostnad netto netto intäkt kostnad netto netto Nämnd a71/c Förvaltningskontor a Äldreomsorg totalt (inkl. Psykiatrin) a77+a7631+a varav psykiatrin varav personalkostnader b varav utskrivningsklara akt Funktionsstöd totalt a varav personalkostnader b Helårseffekt av löeavtal 2015 som fördelas Summa * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti 2015 Kommentarer: Ny servicebostad 2016 Nytt äldrecentrum 2018

26 ill Alvesta ililfii 1-.ommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (18) KF 99 Dnr 2015/ Mål och budget 2016 samt plan Beslutsunderlag 1. Sverigedemokraternas förslag till budet, 12 juni Oppositionens (Alvesta Alternativet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiets) förslag till budget, 11 juni KS 62, 2juni Tjänsteskrivelse, 25 maj MBL protokoll, 25 maj KS AU 63, 19 maj Mål och budget 2016, med plan , till KS Redogörelse Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges strategiska inriktningar. Tre inriktningar- ekonomiskt överskott, attraktiv kommun och attraktiv arbetsgivare/medarbetarekonkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi ska utvecklas så att dagens generation inte överför obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning på kort och lång sikt. Utgångspunkt för budget 2016 och plan är 2015 års budget. Utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och nämnden för myndighetsutövning får utökad budgetram medan kommunstyrelsen, nämnden för individ- och familjeomsorg samt nämnden för samhällsplanering får minskad budgetram. Överförmyndarens ram är oförändrad. Budgeten för 2016 innebär att kommunen i förhållande till 2015 års budget ökar driftbudgetramar till nämnder och styrelse med totalt 12 mkr, Dessutom får samtliga nämnder och styrelse kompensation för kostnadsökningar till följd av nya löneavtal under budget- och planperioden. Utbildningsnämnden får kompensation för demografisk förändring avseende barn/-elevantal i enlighet med modellen för central resursfördelning. Intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med 6 procent år 2016, jämfört med budget För att nå en budget ibalans har effektiveringskrav lagts ut under budget- och planperioden. Respektive styrelse/nämnd har i uppdrag att beakta och anpassa verksamheten efter nya budgetramar från år Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

27 Alvesta E'flii l~ommun Kommunfullmäktige Sammanträdes protokoll Sida Sammanträdesdatum (18) Delårsrapporten per 31 mars 2015 indikerar att utbildningsnämndens och omsorgsnämndens kostnadsnivåer från tidigare år till stor del kvarstår. Kommunens prognostiserade negativa resultat för år 2015 och förutsättningar i övrigt ställer krav på fortsatta prioriteringar för att ekonomin långsiktigt ska vara i balans. Lars-Olof Franzén (AA) amnäler på kommunstyrelsens 2 juni att ett budgetförslag kommer att inlämnas inför kommunfullmäktiges sammanträde. sammanträde Benny Lundh Johansson (SD) anmäler på kommunstyrelsens sammanträde 2 juni att budgetförslag kommer att inlämnas inför kommunfullmäktiges sammanträde. Beredning KS 62 Yrkanden Per Ribacke (S), Thomas Haraldsson (C), Anita Thöm von Rosen (MP), Tomas Hetlevik (S), Lars-Olof Petersson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och Anita Lindstedt (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag till Sverigedemokraternas budgetförslag. Lars-OlofFranzén (AA), Anne Grotmaak (V) och Christer Brincner (KD) yrkar bifall till oppositionens förslag. Bengt-Olof Söderström (FP) yrkar bifall till oppositionens avslag till kommunstyrelsens förslag. förslag och Sverigedemokraterna yrkar genom Benny Lundh Johansson, bifall till oppositionens budgetförslag och drar tillbaka sitt eget budgetförslag. Beslutsgång Ordföranden frågar kommunfullmäktige på kommunstyrelsens budgetförslag och oppositionens förslag till budget. Ordföranden finner att kommunstyrelsens budgetförslag bifalles. Omröstning begärs. Ja-röst innebär röst på kommunstyrelsens förslag till beslut. Nej-röst innebär röst på oppositionens förslag till beslut. Med 32 ja-röster och 15 nej-röster beslutar kommunfullmäktige kommunstyrelsens förslag till beslut. Röster redovisas i separat bilaga till protokollet. enligt Beslutsexpediering Utdragsbestyrkandc

28 - Alvesta l~ommun Kommunfullmäktige Sammanträdes protokoll Sida Sammanträdesdatum (18) Beslut Kommunfullmäktige beslutar följande: 1. För god ekonomisk hushållning fastställs för Alvesta kommun de tre strategiska inriktningarna enligt förslaget i Mål och budget. 2. Beskrivningarna av nämndernas/styrelsens målgrupper, ansvarsområde och koppling till mål enligt god ekonomisk hushållning samt grunder för verksamhet i bolagsform och ägaridéer, antas. 3. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Om de av kommunfullmäktige antagna målen inte kan uppfyllas ska detta prövas av fullmäktige. 4. Mål och budget utgår från oförändrad skattesats om 21:42 per skattekrona för Driftbudget till nämnder och styrelse enligt nedan: Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Utbildningsnämnden Nämnden för individ- och familjeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanering Nämnden för myndighetsutövning 174 Gemensam finansiering Förslag till driftbudget för 2016 med resultat- och balansbudget fastställs. Anslagen i driftbudgeten till nämnder och styrelse fastställs med ett anslag (netto; kostnader minus intäkter) per nämnd/styrelse. 6. Förslag till ekonomisk flerårsplan för år antas. 7. Nämnderna ges i uppdrag att med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget och de närmare anvisningar som utfärdas om budgetarbetet från kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) senast den 31 oktober 2015 besluta om preciserad internbudget för år 2016 samt flerårsplan för år 2017 och Uppdraget avser både internbudget för drift och investeringar. tkr Juste gsn~ sign e? Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

29 Alvesta EfØ' l~ommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (18) Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Respektive nämnd/styrelse har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Anslag för enskilda investeringsproj ekt med totaltutgift överstigande 5 mkr ska fastställas av kommunfullmäktige. 8. Kommunstyrelsen bemyndigas att under 2016 omsätta lån alternativt ta upp nya lån upp till ett totalt belopp på högst 250 mkr. 9. Nämnderna ges i uppdrag att snarast möjligt under 2015 beakta och anpassa verksamheten efter nya budgetramar från Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) ges i uppdrag att a. fördela medel från centrala anslag under gemensam finansiering för täckning av löneökningar enligt avtal (inkl. del i Värends räddningstjänstförbund och motsvarande för förbundets pensionskostnader), höjda arvoden till förtroendevalda samt för täckning av övriga strategiska åtgärder enligt Mål och budget 2016, b. genomföra budgettekniska justeringar med anledning av beslut som rör förslag i regeringens ekonomiska propositioner eller verksamhetsförändringar, c. under 2016 genomföra en fördjupad utredning om orsaker kring den höga sjukfrånvaron ikommunen samt ge förslag på åtgärder för att minska antalet sjukdagar. 11. Borgensramar för kommunägda bolag för 2016 antas (ersätter tidigare beslut). Ramarna innebär att kommunen såsom för egen skuld ingår borgen enligt listan nedan med låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Bolag mkr AllboHus Fastighets AB 1 150,0 -"- via koncernkonto 50,0 Alvesta Energi AB 155,0 -"- via koncernkonto 35,0 Alvesta Elnät AB 65,0 Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

30 B Alvesta ii'$u hornmun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (18) -" - via koncernkonto 5,0 BN A Bredband i Värend 25,0 -"- via koncernkonto 2,0 Alvesta Renhållning AB 1,5 -"- via koncernkonto 1,0 Alvesta Utveckling AB 40,0 -" - via koncernkonto 3,0 Alvesta Kommunföretag AB 70,0 -"- via koncernkonto 6,0 Borgen för föreningar 5,4 mkr år 2014, kan utökas vid behov efter prövning i Kommunstyrelsen. Protokollet ska skickas till Ekonomi Revisorerna Akten Beslutsexpedieting Utdragsbestyrkande

31 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2015/ Förändring av måltidstaxor Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse inkl. förslag på måltidstaxor, 16 oktober 2015 Redogörelse Omsorgsnämnden beslutade den 21 januari 2015 (ON 10) att nämndens måltidstaxor inte längre skulle justeras enligt konsumentprisindex utan att justering ska göras när det är relevant. Inför 2016 är en höjning lämplig av vissa måltidspriser för att kompensera för prisökningar på livsmedel, transporter, löner med mera. En höjning är också av vikt som en åtgärd för att få ekonomin i balans. Kommunfullmäktige har delegerat till omsorgsnämnden att besluta om ändringar av externa taxor och avgifter samt regler härför som: per år inte ger mera inkomster för hela taxan än fem gånger basbeloppet och inte är av stor principiell betydelse, om inte annat anges i lag (1 kap. 7 4 p, omsorgsnämndens reglemente). Höjningen av måltidstaxorna enligt förslaget beräknas ge en inkomstökning med ca 600 tkr, vilket således överstiger fem gånger basbeloppet. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att: 1. ändra omsorgsnämndens måltidstaxor enligt upprättat förslag, samt att 2. förändringen av omsorgsnämndens måltidstaxor börjar gälla från och med 1 januari Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

32 Omsorgsförvaltningen Petra Åhsberg Förvaltningsekonom Tel E-post: Datum Dnr NOH 2015/ Förslag på måltidspriser från och med 1 januari 2016 Måltidspriserna inom omsorgsförvaltningen har tidigare justerats enligt gällande konsumentprisindex. Konsumetprisindex har dock utvecklats mycket blygsamt under flera år. Därför har Omsorgsnämnden den 21 januari 2015 (ON 10) beslutat att justeringar i fortsättningen ska göras när det är relevant. Inför 2016 är en höjning lämplig av vissa måltidspriser för att kompensera för prisökningar på livsmedel, transporter, löner mm. En höjning är också av vikt som en åtgärd för att få ekonomin i balans. I de avstämningar och prognoser som gjorts för Omsorgsförvaltningen under 2015 (mars, maj och augusti) framkommer att budgeten kommer överskridas. För att få ekonomin i balans 2016 görs ett antal åtgärder under 2015 och inför Bland annat föreslås att måltidspriserna höjs med 6 kr/dag. Förslaget ger en höjning av helabonnemanget med 180kr/mån till 3 270kr/mån inom äldreomsorgen och till 3 120kr/mån inom funktionsstöd, vilket ger Omsorgsförvaltningen en ökad intäkt på drygt 600 Tkr. Detta kan jämföras med Växjö kommun där helabonnemang inom äldreomsorgen kostar 3 589kr/mån. Petra Åhsberg Förvaltningsekonom Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

33 2 (3) Förslag på nya måltidstaxor Brukare Äldreomsorg År 2015 År 2016 Förändring Frukost Middag (med efterrätt) Kvällsmat En månads helabonnemang av frukost, fika, middag med efterrätt samt kvällsmat. Gäller även vid sondmatning och vid behov av kosttillskott. 6kr/dygn á 30 dagar = 180kr/mån Kaffe Kaffe med bröd/frukt Hemkörd middag (med efterrätt) Hemkörd kvällsmat Anhöriga/gäster År 2015 År 2016 Förändring Frukost Middag utan efterrätt Middag med efterrätt Kvällsmat Kaffe Kaffe med bröd/frukt Personal År 2015 År 2016 Förändring Frukost Middag utan efterrätt Middag med efterrätt Efterrätt Kvällsmat Kaffe Kaffe med bröd/frukt Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

34 3 (3) Förslag på nya måltidstaxor Brukare Funktionsstöd och psykiatri År 2015 År 2016 Förändring Frukost Middag (utan efterrätt) Kvällsmat Kaffe med bröd/frukt En månads helabonnemang av frukost, fika, middag och kvällsmat. Gäller även vid sondmatning och vid behov av kosttillskott Anhöriga/gäster År 2015 År 2016 Förändring Frukost Middag utan efterrätt Middag med efterrätt Kvällsmat Kaffe Kaffe med bröd/frukt Personal År 2015 År 2016 Förändring Frukost, färdiglagad Frukost, ej färdiglagad Middag utan efterrätt, färdiglagad Middag utan efterrätt, ej färdiglagad Middag med efterrätt, färdiglagad Efterrätt Kvällsmat, färdiglagad Kvällsmat, ej färdiglagad Kaffe Kaffe med bröd/frukt Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

35 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2014/ Arbetskläder 7 Beslutsunderlag 1. ON AU 58, 13 oktober Utredning, 21 september ON AU 45, 26 augusti ON 36, 10 juni 2015 Redogörelse Omsorgsnämnden beslutade den 4 juni 2014 (ON 27) att, mot bakgrund av en skrivelse från Kommunal, ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta en plan för att erbjuda omsorgspersonal arbetskläder i tillräcklig omfattning och samtidigt utarbeta regler och rutiner kring arbetskläder, enligt ett beslut som togs i kommunfullmäktige Mot bakgrund av ovanstående samt nya föreskrifter gällande basal hygien som kommer att börja gälla 1 januari 2016 beslutade omsorgsnämnden den 10 juni 2015 (ON 36) att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna att leasa arbetskläder. Vidare gavs förvaltningen i uppdrag att se om det finns möjlighet till samarbete med andra kommuner runt leasing och upphandling. I nuläget bedöms att förvaltningen kan införa arbetskläder tidigast under kvartal Beredning ON AU 58 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att: 1. arbetskläder ska tillhandahållas personalgrupper/enheter i den omfattning det behövs så att förskriften kan följas på ett adekvat sätt, samt 2. ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med kommunens upphandlingsavdelning genomföra upphandling av hyra av arbetskläder, efterbehandling av dessa (s.k. cirkulationstvätt) samt hämtning och leverens av tvätt. Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

36 Omsorgsförvaltningen Stab/förvaltningskontor Marianne Stark, utredare Arnold Lennartsson, MAS Datum Arbetskläder Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

37 2(5) Bakgrund och uppdrag Omsorgsnämnden beslutade den 4 juni 2014 (ON 27) att, mot bakgrund av en skrivelse från Kommunal, ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta en plan för att erbjuda omsorgspersonal arbetskläder i tillräcklig omfattning och samtidigt utarbeta regler och rutiner kring arbetskläder, enligt ett beslut som togs i kommunfullmäktige I december 2014 beslutade kommunfullmäktige (KF 121) att för budget 2015 och kommande år överföra 750 tkr till omsorgsnämnden för att kunna införa arbetskläder till personal inom omsorgsförvaltningen. Mot bakgrund av ovanstående samt nya föreskrifter gällande basal hygien som kommer att börja gälla 1 januari 2016 beslutade omsorgsnämnden den 10 juni 2015 (ON 36) att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna att leasa arbetskläder. Vidare gavs förvaltningen i uppdrag att se om det finns möjlighet till samarbete med andra kommuner runt leasing och upphandling. Avtal För att förvaltningen ska ha möjlighet att hyra arbetskläder behövs en upphandling genomföras gällande hyra av arbetskläder, efterbehandling av dessa (s.k. cirkulationstvätt) samt hämtning och leverens av tvätt. Alvesta kommun har däremot ramavtal för inköp av yrkeskläder och skor som är upphandlat av SKL:s Kommentus Inköpscentral AB. Detta avtal gäller till och med Föreskrift - Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) Den 1 januari 2016 kommer de hygienregler som redan gäller inom sjukvården även att gälla vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. Förskriften innebär bland annat att arbetskläder endast får bäras i arbetet och att de ska bytas dagligen eller om de blir förorenade oftare. Det huvudsakliga syftet med arbetskläder är att förhindra smittspridning mellan arbetsplatsen och hemmet och tvärt om. Hygienkraven gällande arbetskläder gäller i arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter (vård) eller med den som beviljats insats (omsorg) i verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om omskärelse av pojkar. I verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen (SoL) ska förskriften tillämpas vid insatser som beviljats av beslut enligt 4 kap. 1 eller 2 SoL om insatsen avser hemtjänst i ordinärt boende eller sådan boende som avses i 5 kap. 5 eller 7

38 3(5) SoL. I verksamhet som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska förskriften tillämpas vid genomförande av insatsen bostad med särskild service enligt 9 8 eller 9 LSS. Detta innebär att den nya förskriften inte gäller personal som utför insatser inom personlig assistens, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse eller daglig verksamhet enligt LSS. Inom socialtjänstlagen gäller inte föreskriften för personal som utför insatsen boendestöd och kontaktperson. Då omsorgsförvaltningen personalresurser inte till fullo är organiserad efter de olika SoL och LSS-insatserna så anser förvaltningen att föreskriften är en grund att utgå ifrån. I de avgränsningar som behöver göras mellan olika personalgrupper/enheter så görs avgränsningen där det finns en naturlig gräns och en praktisk tillämpning. Med arbetskläder menas kläder som kan komma i fysiskt kontakt när personlig omsorg och vård utförs hos en brukare, dvs. synliga kläder från knä och uppåt. Detta innebär således att föreskriften inte avser skor, strumpor och ytterkläder. Hygienkraven innebär vidare att skyddskläder ska användas då risk för kontaminering av arbetsdräkten föreligger. Samtlig personal som är i behov av skyddskläder har tillgång till dessa. Samverkan med andra kommuner Kontakt har tagits med närliggande kommuner för att höra efter om intresse finns för samverkan kring upphandling av hyra av arbetskläder. Detta har lett till att samverkan har inletts med Ljungby kommun och Uppvidinge kommun. Inventering av lokaler Förvaltningen har tillsammans med AllboHus inventerat befintliga lokaler och tagit fram förslag på lösningar och behov av förändringar och kompletteringar av dessa för att få till omklädningsrum och förvaring av såväl ren som smutsig tvätt. På de särskilda boendena är det möjligt att få till en lösning med vissa smärre justeringar förutom för Asken. Viss problematik finns även för Torsgården men den inledande bedömningen är att det går att ordna utan om/till- byggnation, men att lösningen inte är så gynnsam. För Asken behövs en tillbyggnation av ett omklädningsrum vilket beräknas kosta preliminärt tkr. Detta medför en preliminär årlig ökad hyreskostnad av 95 tkr. Diskussioner pågår för att finna bästa lösning. På servicebostäder (LSS) har inventeringen visat att det finns lösningar för samtliga boenden (fem befintliga och ett under byggnation).

39 4(5) Tidplan Förvaltningen räknar med att processen med upphandling, utprovning av arbetskläder, uppsyning av kläderna och leverans av dessa kommer att ta sex till sju månader efter att beslut är fattat av politiken. Kostnadsberäkning - preliminär Ekonomikontoret har bidragit med kalkyl av drift och investering. Viktigt att notera är att den faktiska kostnaden dock inte är klar förrän upphandlingen är genomförd. Kalkylen bygger på ett ungefärligt pris som en närliggande kommun betalar för hyra av sina arbetskläder inkl efterbehandling och hämtning och leverans av tvätt till sex ställen. Kalkylen är beräknad på 570 personal, vilket medför en preliminär årlig kostnad av tkr. Förvaltningen kommer att få en ökad kostnad för en intern arbetsinsats på respektive enhet samt för transport av kläder till servicebostäderna. Denna kostnad beräknas till 365 tkr per år. Det särskilda boendet Asken i Grimslöv har behov av en tillbyggnation av ett omklädningsrum. Detta beräknar AllboHus kosta cirka tkr, vilket får tillföljd en ökad hyreskostnad på 95 tkr årligen. Förvaltningen har behov av att komplettera med omklädningsskåp, värdeskåp och förvaringshyllor etc. Inköpskostnaden beräknas initialt till omkring 350 tkr, vilket medför en ökad årlig kapitalkostnad på cirka 45 tkr. Driftkostnad/budget i tkr Budget från KF, Kalkyl drift 2016 (delårseffekt ¾) Kalkyl drift 2017 (helår) och fortsättningsvis Nuvarande budget Kalkyl Behov av ytterligare budget

40 5(5) Investeringsbudget Behov av investeringsbudget för 2016 gällande inköp av omklädningsskåp, värdeskåp och förvaringshyllor beräknas till 350 tkr. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att arbetskläder ska tillhandahållas personalgrupper/enheter i den omfattning det behövs så att förskriften kan följas på ett adekvat sätt. Omsorgsnämnden föreslås besluta att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med kommunens upphandlingsavdelning genomföra upphandling av hyra av arbetskläder, efterbehandling av dessa (s.k. cirkulationstvätt) samt hämtning och leverens av tvätt.

41 l}j Alvesta w li\ommun Sammanträdes protokoll Sida Sammanträdesdatum O 1(2) Omsorgsnämnden ON 36 Dnr 2014/ Vårdhygienisk plan och arbetskläder Besluts underlag l. ON AU 34, 20 maj 2015 Redogörelse Omsorgsnämnden beslutade den 4 juni 2014 (ON 27) att, mot bakgrund av en skrivelse från Kommunal, ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta en plan för att erbjuda omsorgspersonal arbetskläder i tillräcklig omfattning och samtidigt utarbeta regler och rutiner kring arbetskläder, enligt ett beslut som togs i kommunfullmäktige Förvaltningen presenterade en plan för införande av arbetskläder för nämndens arbetsutskott den 19 november 2014 (ON AU 61). Ärendet återremitterades till förvaltningen med uppdrag att ta fram en vårdhygienisk plan och utifrån denna ta fram en plan för hur arbetskläder ska införas. Kommunfullmäktige har avsatt 750 tkr i nämndens budget för 2015 specifikt till arbetskläder. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, redogjorde för ärendet på sammanträdet. På förvaltningen finns redan basala hygienrntiner, ett problem är att dessa inte alltid följs. Hygienrutiner är viktiga för att förhindra smittspridning och motverka vårdrelaterade infektioner. Det är även viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Återkommande utbildningar gällande basala hygienrutiner, information till nyanställda, egenkontroll och mätning av antal infektioner är viktiga åtgärder för att komma tillrätta med följsamheten till rutinerna. Nya föreskrifter gällande basal hygien kommer att börja gälla 1 januari Enligt dessa föreskrifter får arbetskläder endast bäras i arbetet, vilket innebär att man inte får ha på sig arbetskläderna när man går till eller från arbetet. Det finns i huvudsak tre alternativ för hur arbetskläder skulle kunna införas. Alternativ ett är att personalen själva får köpa arbetskläder medan alternativ två är att förvaltningen köper in dem. Båda alternativen kräver antingen att personalen tvättar arbetskläderna hemma alternativt att de tvättas på arbetsplatsen. Alternativ tre är att leasa arbetskläder vilket även innebär att leasingföretaget tvättar dem. Ett problem är att det inte finns omklädningsrum på alla enheter samt att det inte finns tvättmöjligheter. Både alternativ två och tre kräver att en upphandling görs. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdrags bestyrkande

42 Alvesta l~ommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Omsorgsnämnden Beredning ON AU 34 Beslut Omsorgsnämnden beslutar ge förvaltningschefen i uppdrag att: 1. undersöka alternativet att leasa arbetskläder vidare, samt 2. undersöka möjligheten till samarbete med andra kommuner kring leasing och upphandling. Protokollet ska skickas till Akten Beslutsexpediering Utdragsbest yrkande

43 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) ON Dnr 2015/ Kartläggning av kommande behov av bostad med särskild service för vuxna (LSS) 8 Beslutsunderlag 1. ON AU 62, 13 oktober Utredning, 25 september 2015 Redogörelse Omsorgsnämndens ordförande har gett förvaltningen i uppdrag att undersöka hur behovet av bostäder enligt LSS ser ut framöver med fokus på vilka typer av boenden det i så fall rör sig om samt om det finns något intresse av att bo någon annanstans i kommunen än i Alvesta tätort. Samtliga av kommunens bostäder med särskild service ligger idag i Alvesta tätort. I utredningen görs bedömningen att ett nytt boende enligt LSS på nio till tolv nya lägenheter behöver stå klart och ytterligare ett på tio till tolv lägenheter omkring Det som främst finns behov av är lägenheter inom boendekategorin servicebostad. Flertalet av de nya brukarna (år ) är skrivna eller bosatta i den centrala kommundelen och det bedöms därför som lämpligt att de nya boendena lokaliseras i Alvesta tätort. Då möjliggörs även en samordningsvinst med övriga boenden och daglig verksamhet. Beredning ON AU 62 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att: 1. godkänna förvaltningens kartläggning av kommande behov av bostad med särskild service för vuxna (LSS), samt 2. informera kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om behovet av bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, för Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

44 Omsorgsförvaltningen Stab/förvaltningskontor Marianne Stark Utredare Tel E-post: NOH 2015/ Datum Kartläggning av kommande behov av bostad med särskild service för vuxna (LSS) Organisationsnr Besöksadress Postadress Telefon Hemsida E-post till förvaltningen Gärdesvägen Alvesta vx omsorg@alvesta.se

45 2(7) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens insatser enligt lagen om stöd och service till viss funktionshindrade (LSS) för personer som är 20 år eller äldre från och med den 1 juli det år personen fyller 20 år 1. För de som är yngre ansvarar utbildningsnämnden. Omsorgsnämndens ordförande har gett förvaltningen i uppdrag att undersöka hur behovet av bostäder enligt LSS ser ut framöver med fokus på vilka typer av boenden det i så fall rör sig om samt om det finns något intresse av att bo någon annanstans i kommunen än i Alvesta tätort. Samtliga av kommunens bostäder med särskild service ligger idag i Alvesta tätort. För att kartlägga om det finns intresse av att bo på annat håll än i Alvesta tätort har förvaltningen valt att sammanställa vilka orter brukarna är skrivna eller bor på. Förvaltningen ser det inte gångbart att göra en personlig förfrågan då brukarna är i så unga år och troligtvis ännu inte tagit ställning till var man vill bo när man tänker flytta hemifrån. En sådan förfrågan kan också bidra till en förväntan som eventuellt inte kan uppfyllas. SAMMANFATTANDE BEHOVSBEDÖMNING Då erfarenheten är att det är en marginell omsättning på lägenheter inom bostad med särskild service och då kommunens nya bostad, som kommer att stå klar våren 2016, redan är fylld, kommer det finnas behov av ytterligare lägenheter relativt snart. Sammanlagt är det 13 nya personer ( ) som har rätt till bostad varav två redan inkommit med ansökan. Mellan åren 2018 och 2022 är ytterligare 18 personer som har rätt till bostad. Förvaltningens bedömning är att det behöver stå klart en ny servicebostad på nio till tolv nya lägenheter och ytterligare en servicebostad på tio till tolv lägenheter omkring Behovet av lägenheter kan komma tidigare eller senare än ovanstående bedömning då det alltid är den enskilde, som omfattas av LSS, som avgör när hon eller han ansöker om bostad med särskild service. Vanligt är att den enskilde får hjälp av sina föräldrar, gode man eller förvaltare med ansökan. Det är vidare sannolikt att samtliga brukare i respektive åldersgrupp inte inkommer med sin ansökan under samma år utan att de inkommer pö om pö. Flertalet av de nya brukarna (år ) är skrivna eller bosatta i den centrala kommundelen och det är därför lämpligt att de nya boendena 1 Kommunfullmäktige,

46 3(7) lokaliseras i Alvesta tätort. Då möjliggörs även en samordningsvinst med övriga boenden och daglig verksamhet. Det är viktigt att kommunen ligger i fas med planeringen och att utbyggnadstakten av bostad med särskild service motsvarar kommande behov. Frågan om finansiering av nya boenden måste enligt förvaltningen ingå i kommunens övergripande planering för kommande år. Förvaltningens uppfattning är att det är klart otillfredsställande som det periodvis har varit att personer med funktionsnedsättning i vissa fall inte kan erbjudas de insatser och det bistånd de har behov av eller får vänta orimligt länge innan beslut kan verkställas. I första hand drabbar bristen på lägenheter den funktionsnedsatte själv, men även i många fall dennes anhöriga. För kommunen kan boendebristen medföra en ökad kostnad om särskild avgift utdöms av förvaltningsrätten för beslut som ej verkställs. BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE Vuxna personer som omfattas av LSS har rätt till bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 2. En sådan bostad kan utformas på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad och särskilt anpassad bostad. På boendena ska det finnas den personal som behövs för att ge en god omvårdnad, ett gott stöd och service. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd och föreskrifter om bostad med särskild service för vuxna 3. Omsorgsnämnden har beslutat om tillämpningsanvisningar utifrån lagstiftning och förskrift 4. Gruppbostad Gruppbostad ska vara ett bostadsalternativ för personer, som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal dygnet runt. Behovet av stöd ska vara varaktigt och beröra flera livsområden. Personalbemanningen ska i princip täcka de boendes hela stödbehov, omvårdnadsbehov samt stöd för fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Syftet med gruppbostad är att vuxna personer med funktionsnedsättning, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. I en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) 3 SOSFS 2002:9, Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 4 Omsorgsnämnden,

47 4(7) Servicebostad Med servicebostad avses sådan bostad som ger tillgång till gemensam service i form av måltider, personlig service eller omvårdnad. För att bli beviljad denna form av boende ska den enskilde ha ett så omfattande behov av stöd att kontinuerlig kontakt med personal behövs varje dag. Serviceboende kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. För att boende i möjligaste mån ska vara som en bostad som andras och inte ha en institutionell prägel bör även samlokalisering med andra bostäder med särskild service undvikas 5. Annan särskilt anpassad bostad Annan särskilt anpassad bostad är en bostad med viss grundbemanning utifrån behov till personer med funktionsnedsättning, men utan fast personalbemanning. Om den enskilde, med stöd av insatser enligt LSS och en viss grundanpassning av bostaden, klarar ett boende i en särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, kan det vara att föredra framför servicebostad eller gruppbostad. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsaktiviteter eller kulturella aktiviteter. I förekommande fall är det fråga om en egen bostad i ett vanligt bostadsområde. Särskild avgift Nämnden är skyldig att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om beviljat bistånd enligt LSS inte har verkställts tre månader efter beslut. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom rimlig tid kan myndigheten ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av en särskild avgift. Den särskilda avgiften kan fastställas till lägst 10 tkr och högst 1 miljon kronor. När avgiftens storlek fastställs ska det särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt det i övrigt kan anses vara. Vanligt är ett utdömande om särskild avgift på 50 tkr per månad och ärende vid beslut som rör bostad med särskild service. 5 Socialstyrelsen, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning. 2007

48 5(7) BEFINTLIG VERKSAMHET Omsorgsförvaltningen har för närvarande fem boenden med sammanlagt 32 lägenheter. Våren 2016 kommer ytterligare en servicebostad med tolv lägenheter att vara klar för inflyttning. Det befintliga beståndet blir då 44 lägenheter. Innevarande höst finns det elva beslut om bostad med särskild service som inte är verkställda. Två ansökningar är nyligen inkomna och beslut för dem väntas inom kort. Detta innebär att det nya beståndet av tolv lägenheter våren 2016 redan är fyllt samt att kommunen initialt får en brist på en lägenhet. Därutöver väntas ytterligare en ansökan inom kort. Förvaltningen har en längre tid enbart haft boendeformen servicebostad men avser successivt att kategorisera om vissa boenden så att samtliga huvudformer som lagstiftningen anger ska kunna erbjudas. Genom detta kan inriktning på respektive bostad bättre ordnas så att det stämmer med de boendes behov 6. BEHOV AV FRAMTIDA BOENDEN Vanligt är att den unge vuxne väntar något år efter att hon eller han avslutat gymnasiet innan hon eller han ansöker om bostad med särskild service. För den som under gymnasietiden bott på internat är det dock vanligt förekommande att hon eller han ansöker om bostad i direkt följd av studenten. Vanligtvis är det en omsättning inom bostad med särskild service av en till tre lägenheter per år. 6 Omsorgsnämnden,

49 6(7) Bedömt behov av boendekategori för brukare med rätt att ansöka om bostad med särskild service, gruppbostad servicebostad särskilt anpassad bostad Norra Centralort Södra Växjö Norra kommundelen Tre personer har rätt att ansöka om bostad med särskild service. En brukare bedöms ha behov av gruppbostad alternativt särskilt anpassad bostad. Denne personen har begärt förhandsbesked av Växjö kommun. En brukare bedöms ha behov av servicebostad. En brukare bedöms ha behov av särskilt anpassad bostad. Centralorten med omnejd Sex personer har rätt att ansöka om bostad med särskild service. En brukare har behov av gruppbostad. Fem brukare har behov av servicebostad. Södra kommundelen Tre personer har rätt att ansöka om bostad med särskild service.

50 7(7) En brukare har behov av gruppbostad, en har behov av gruppbostad alternativ särskilt anpassade bostad och en brukare har behov av servicebostad. Växjö kommun En person skriven i Växjö kommun har aviserat en begäran om förhandsbesked av Alvesta kommun. Behovet för brukaren är gruppbostad : Sammanlagt kommer 18 personer över till omsorgsnämndens ansvar från utbildningsnämnden. Personerna har en funktionsnedsättning men då de är i ett utvecklingsstadium och mycket hinner hända mellan 15/16- årsålder till 20- årsåldern är det för tidigt att bedöma deras framtida förmågor och behov. Dessa 18 personer har rätt till bostad med särskild service, men om behovet avser servicebostad, gruppbostad eller särskilt anpassad bostad är för tidigt att bedöma. Norra kommundelen Tre personer kommer över till omsorgsnämndens ansvar från utbildningsnämnden. Behoven är ej bedömda. Centralorten med omnejd Elva personer kommer över till omsorgsnämndens ansvar från utbildningsnämnden. Behoven är ej bedömda. Södra kommundelen Fyra personer kommer över till omsorgsnämndens ansvar från utbildningsnämnden. Behoven är ej bedömda.

51 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) ON Dnr 2015/ Utredning gällande möjligheterna att genomföra en försöksverksamhet med servicepersonal 9 Beslutsunderlag 1. ON AU 63, 13 oktober ON 39, 10 juni ON AU 36, 20 maj Utredning, 13 maj ON AU 20, 18 mars 2015 Redogörelse Omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag från nämndens arbetsutskott att titta på hur en försöksverksamhet med servicepersonal skulle kunna organiseras och prövas inom befintlig budgetram ( , ON AU 20). I uppdraget ingick att titta på vilken påverkan konceptet med servicepersonal skulle få utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal, med särskilt fokus på om det kan förbättra personalens arbetsmiljö. Utredningen syftar till att ge en beskrivning av vad som avses med servicepersonal, vilka erfarenheter som finns av denna typ av organisering samt vilken påverkan det skulle kunna tänkas få inom omsorgsförvaltningen utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal. Underlaget är tänkt att utgöra grunden för att eventuellt fortsätta att mer konkret undersöka hur en försöksverksamhet skulle kunna prövas samt vilka enheter inom förvaltningen som skulle vara intresserade av att i så fall prova konceptet. Omsorgsnämnden beslutade 10 juni 2015 (ON 39) att återremittera ärendet till förvaltningen för att vidare undersöka frågan utifrån de synpunkter som inkommit från de fackliga företrädarna. Beredning ON AU 63 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att: 1. ställa sig positiv till att förvaltningen genomför en försöksverksamhet med servicepersonal på någon eller några enheter, samt Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

52 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) 2. under försöksverksamheten medge att undantag görs för servicepersonal från nämndens utbildningskrav för omsorgspersonal. Protokollet ska skickas till Personal Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

53 B Alvesta iteill~ommun Omsorgs nämnden Sammanträdes protokoll Sida Sammanträdesdatum O 1 ( 1) ON 39 Dnr 2015/ Utredning gällande möjligheterna att genomföra en försöksverksamhet med servicepersonal Beslutsunderlag l. ON AU 36, 20 maj Utredning, 13 maj ON AU 20, 18 mars 2015 Redogörelse Omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag från nämndens arbetsutskott att titta på hur en försöksverksamhet med servicepersonal skulle kunna organiseras och prövas inom befintlig budgetram ( , ON AU 20). I uppdraget ingick att titta på vilken påverkan konceptet med servicepersonal skulle få utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal, med särskilt fokus på om det kan förbättra personalens arbetsmiljö. Utredningen syftar till att ge en beskrivning av vad som avses med servicepersonal, vilka erfarenheter som finns av denna typ av organisering samt vilken påverkan det skulle kunna tänkas få inom omsorgsförvaltningen utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal. Underlaget är tänkt att utgöra grunden för att eventuellt fortsätta att mer konkret undersöka hur en försöksverksamhet skulle kunna prövas samt vilka enheter inom förvaltningen som skulle vara intresserade av att i så fall prova konceptet. Kommunal har inkommit till förvaltningen med ett antal synpunkter gällande införandet av servicepersonal. Beredning ON AU 36 Beslut Omsorgsnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att vidare undersöka frågan utifrån de synpunkter som inkommit från de fackliga företrädarna. Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

54 Omsorgsförvaltningen Servicepersonal - - utredning gällande möjligheterna att genomföra en försöksverksamhet med servicepersonal

55 1. Uppdrag och genomförande Omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag från nämndens arbetsutskott att titta på hur en försöksverksamhet med servicepersonal skulle kunna organiseras och prövas inom befintlig budgetram ( , ON AU 20). Förvaltningen ska även titta på vilken påverkan konceptet med servicepersonal skulle få utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal, med särskilt fokus på om det kan förbättra personalens arbetsmiljö. Följande underlag syftar till att ge en beskrivning av vad som avses med servicepersonal, vilka erfarenheter som finns av denna typ av organisering samt vilken påverkan det skulle kunna tänkas få inom omsorgsförvaltningen utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal. Underlaget är tänkt att utgöra grunden för att eventuellt fortsätta att mer konkret undersöka hur en försöksverksamhet skulle kunna prövas samt vilka enheter inom förvaltningen som skulle vara intresserade av att i så fall prova konceptet. 2. Servicepersonal innebörd och syfte 2.1. Serviceinsatser i Alvesta kommun Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 1 st socialtjänstlagen. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. En form av bistånd inom omsorgsförvaltningens verksamhet är hemtjänst i ordinärt eller i särskilt boende. I omsorgsnämndens Vägledning utifrån socialtjänstlagen, SoL, delas hemtjänstinsatserna in i en del för omsorgsuppgifter och en del för serviceinsatser. Med omsorgsuppgifter menas det dagliga nära arbetet med den enskilde, att hjälpa denne med exempelvis personlig hygien, att klä sig och att äta. Med serviceinsatser menas praktisk hjälp med att utföra hemmets skötsel: städning, tvättning, inköp av dagligvaror, apoteks- och bankärenden samt att tillhandahålla mat, då i första hand i form av matdistribution. Både omsorgsuppgifter och serviceinsatser utförs idag av omsorgspersonal. Omsorgsnämnden beslutade under 2014 att all omsorgspersonal ska ha 2

56 formell kompetens i form av relevant grundutbildning 1. Servicepersonal är tänkt att vara den personal som enbart utför serviceinsatser Framtida rekryteringsbehov Statistiska centralbyrån genomförde år 2014 en prognos som sträcker sig fram till 2035 gällande bland annat behovet av personal inom hälso- och sjukvård och social omsorg. I prognosen konstateras att det finns risk för brist inom flertalet utbildningsgrupper inom hälso- och sjukvård och social omsorg mot slutet av prognosperioden. En orsak till detta är den ökade andelen äldre i befolkningen vilket väntas leda till ökad efterfrågan på personal inom äldreomsorgen. När det gäller gymnasialt vård- och omsorgsutbildade beräknas bristen uppgå till cirka personer. 2 Sveriges kommuner och landsting har bedömt att det kommer att behövas ungefär nya medarbetare i vård och omsorg (kommuner, landsting/regioner samt privata utförare) fram till år Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar medan övriga 40 procent beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Mer än en fjärdedel av dagens undersköterskor och vårdbiträden kommer att uppnå pensionsålder under prognosperioden. 3 SKL har tagit fram nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen. En av dessa handlar om att använda kompetensen rätt och på ett flexibelt sätt samt att planera för innovativa lösningar och nya arbetssätt. Att på bästa sätt komma fram till vem som ska göra vad utifrån brukarens och patientens behov samt att omfördela roller och arbetsuppgifter. I Alvesta kommuns årsredovisning för 2014 framgår att det under de närmaste 10 åren kommer vara särskilt stora pensionsavgångar inom omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Inom omsorgsförvaltningen beräknas närmare 30 procent (200 anställda) gå i pension under de kommande 10 åren. Det mesta pekar även mot att det kommer att bli svårare i framtiden att rekrytera personal som uppfyller de kompetenskrav som nämnden har för omsorgspersonal. Ur kvalitetssynpunkt är det viktigt att den personal som 1 ON 15, Formell kompetens innebär att all personal som ska ge stöd, service och social omsorg till äldre ska minst ha gymnasiekompetens motsvarande vård- och omsorgsprogrammet med relevant inriktning/programfördjupning. Vidare ska all personal som ska ge stöd, service och social omsorg till personer med funktionsnedsättning minst ha gymnasiekompetens motsvarande vård och omsorgsprogrammet alternativt barn- och fritidsprogrammet med relevant inriktning/programfördjupning. All personal ska även förstå, tala, läsa och skriva svenska. Nämnden har sedan tidigare tagit beslut om att all omsorgspersonal ska ha reell kompetens vilket innebär förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter (NOH 21, ). 2 SCB, Trender och prognoser SKL, Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, april

57 ska ge omsorg har den utbildning som nämnden idag ställer krav på. Om arbetsuppgifterna däremot delas upp behöver dock inte samma utbilningskrav ställas på de som enbart ska arbeta med serviceinsatser. Ett viktigt syfte med servicepersonal är således att möta framtida brist på utbildad personal men även att göra omsorgsyrket mer attraktivt genom att omsorgspersonal ges bättre möjligheter att bättre använda sin utbildning om de får ägna mer tid åt omsorg och mindre tid åt serviceuppgifter Vårdhygieniska aspekter Sveriges kommuner och landsting, SKL, redogör i en skrift för ett antal framgångsfaktorer som bedöms minska risken för vårdrelaterade infektioner i verksamheter inom hälso- och sjukvård. Städningen har visat sig vara en strategiskt viktigt del i det förebyggande arbetet på de sjukhus som uppvisar en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner. På dessa sjukhus betonas även vikten av lokalvårdarnas kompetens som en viktig del i kampen mot vårdrelaterade infektioner och smittspridning Erfarenheter av servicepersonal 3.1. Erfarenheter från andra kommuner Det har varit svårt att hitta exempel på andra kommuner som använder sig av servicepersonal inom den kommunala hemtjänsten. I kommuner som har infört valfrihet inom hemtjänsten enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, är det däremot vanligt att det finns privata utförare som endast utför serviceinsatser. Då kan brukaren exempelvis välja att få sina servicetjänster utförda av ett företag medan de får omsorgsinsatser från ett annat alternativt från kommunen. Halmstad kommun 2 Ett exempel på en kommun där man har provat en organisering där personalen är uppdelad på omsorgspersonal och servicepersonal är Halmstad kommun. Uppdelningen ingick som en del i projektet Möjligheternas hemvård som bland annat syftade till att ta fram en arbetsmodell för hemvården där fokus läggs på att rätt insats ges vid rätt tid och till rätt ekonomi. 1 Sveriges kommuner och landsting, Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger (sammanfattning), 2014, s.12f. 2 Uppgifterna i detta avsnitt bygger dels på muntliga uppgifter från en tjänsteman i Halmstad kommun samt på rapporten Hemtjänsten i Halland en kartläggning av hemtjänstens organisation i de halländska kommunerna , SocialCentrum, Region Halland, Rapportserien 2010:1, s

58 Bakgrunden till uppdelningen i olika arbetslag för omsorg och service var att kommunen ville utnyttja personalens kompetens bättre. I takt med att många brukare behövde allt större vård och omsorgsinsatser ville kommunen försäkra sig om att personalen hade rätt kompetens och inom omsorgen har man sagt att all personal ska ha undersköterskeutbildning. Ambitionen var att arbeta mer enligt devisen rätt man på rätt plats. Dock hade man framför allt två farhågor, dels om arbetet skulle bli för tungt för personalen och dels hur det skulle påverka kontinuiteten för brukare med både omsorg och serviceinsatser. Inför uppdelningen i omsorgspersonal och servicepersonal fick all personal samt chefer inom hemtjänsten i Halmstad söka om sina tjänster. För att göra servicearbetet attraktivt fick personalen bland annat arbetstid dagtid måndag till fredag, utbildning i städteknik, ergonomi och hygien samt ett kontaktmanaskap med en förebyggande funktion. För att göra omsorgsyrket attraktivt satsades bland annat på höjd kompetens genom specialisering samt kontaktmanaskap gentemot teamet. Många önskade att få arbeta i serviceteamet på grund av arbetstiderna. I den nya organisationen blev det 90 personer inom service och 600 inom omsorg. Halmstad kunde snabbt konstatera att den delade organisationen medförde att brukare som behövde mycket hjälp fick besök av fler personer dvs fick en försämrad kontinuitet. T ex så kom någon från omsorgsteamet att duscha och ta mediciner, samtidigt som någon från serviceteamet var där för att städa och tvätta. Servicepersonalen upplevde dock att kontinuiteten blivit bättre. Medarbetarna hade kontaktansvar för sina brukare, som man var hemma hos varje eller varannan vecka. Brukarna hade telefonnummer till den som var deras kontaktperson inom serviceteamet och kunde ringa dem direkt. Kontinuiteten blev således sämre över lag för de brukare med ett stort omsorgsbehov samtidigt som den förbättrades gällande serviceinsatserna eftersom brukare och servicepersonal fick en chans att lära känna varandra. Genom den täta kontakten mellan brukaren och servicepersonalen var det många gånger de som kunde uppmärksamma om brukaren var i behov av mer hjälp eller andra insatser. Därför är det bra att i en delad organisation bibehålla kontakten mellan servicepersonal och omsorgspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut och annan vård- och rehabiliteringspersonal, eftersom servicepersonalen ofta är de som tillbringar mest tid tillsammans med brukaren och har därför störst möjlighet att i vardagen upptäcka nya hjälpbehov. Delningen förde med sig ekonomiska nackdelar eftersom kostnaderna för att ha två organisationer istället för en som ska besöka samma brukare blev högre. Relativt snabbt efter delningen 2008 återgick kommunen till en gemensam organisation i landsbygdsområdena eftersom bilkörningskostnaderna blev för höga. En successiv återgång till en gemensam organisation har sedan även skett i den övriga organisationen bland annat beroende på ökade kostnader. 5

59 Ytterligare en nackdel var att informationsöverföringen försvårades när det handlade om två organisationer och det finns en risk att information försvinner om kontakten mellan dem inte upprätthålls. Vidare skapade delningen en vi och dom känsla mellan de olika teamen, både på gott och ont. Det fanns en tydlig gränsdragning mellan arbetslagen medan kommunikationen och kontakten mellan de olika teamen försämrades mot hur det varit innan Vårdnära service Landsting/regioner Svårigheten att rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal framöver är även ett problem för landstingen. En del landsting har därför prövat ett koncept med så kallad vårdnära service som går ut på att servicepersonal utför arbetsuppgifter som inte kräver hälso- och sjukvårdskompetens, exempelvis lokalvård på patientnära ytor och måltidshantering. Konceptet syftar till att renodla uppgifter av servicekaraktär på vårdavdelningarna för att kunna omfördela uppgifterna från vårdpersonal till utbildad servicepersonal. Sveriges kommuner och landsting har sammanställt erfarenheterna från några av landstingens pilotprojekt gällande konceptet vårdnära service. Viktiga fördelar som har kunnat ses i de projekt som genomförts är bland annat att tid frigjorts för vårdpersonalen samt att möjligheterna att rekrytera rätt personal blir bättre. Vad gäller lokalvården har mätningar före och efter studierna även visat att kvaliteten på städningen blir bättre om den utförs av servicepersonal. Vidare bedöms att en renodling och utveckling av arbetsuppgifter skulle kunna medföra ökad status för respektive yrkesgrupp och det finns även en förhoppning om att det ska leda till ökat intresse för att arbeta inom hälso- och sjukvården. En viktig förutsättning för att lyckas med konceptet vårdnära service är att det finns en tydlig gränsdragning samt tydliga arbetsbeskrivningar över vem som gör vad. Centralt är även att få till ett väl fungerande samarbete mellan vårdpersonal och servicepersonal. Vidare är det viktigt att de nya utförarna av serviceuppgifterna har rätt kompetens. En utmaning med att ha både vård- och servicepersonal är att det kan bli många olika personer runt patienten. Det riskerar bland annat att leda till att mindre ansvar tas för helheten ur ett medarbetarperspektiv samt att patienten upplever situationen som rörig. Det konstateras även att införandet av vårdnära service förutsätter engagemang och långsiktighet och att det inledningsvis kostar både tid, kraft och pengar. Erfarenheterna från landstingen visar dock att det finns möjligheter att öka både kvaliteten och effektiviteten genom att låta servicepersonal utföra en del arbetsuppgifter inom landstingens verksamhet. 6

60 4. Förutsättningar och konsekvenser gällande en försöksverksamhet 4.1. Organisering och avgränsningar Att använda servicepersonal inom verksamheten skulle kunna organiseras och prövas på ett flertal olika sätt. I princip finns det två sätt att organisera servicepersonal inom verksamheten. Antingen skapar man arbetslag som består enbart av servicepersonal med en egen enhetschef. Eller så integrerar man omsorgspersonal och servicepersonal i samma arbetslag under samma enhetschef. Påverkan och konsekvenser kan tänkas se något olika ut beroende på hur man väljer att organisera försöksverksamheten. Tanken är dock inte att göra den typen av omfattande omorganisering som i Halmstad. Försöksverksamheten är tänkt att vara i mindre skala och prövas på någon eller några enheter. Serviceinsatser fungerar inte riktigt på samma sätt inom Funktionsstöd, FS, som de gör inom äldreomsorgen. Inom FS utförs städning och tvätt många gånger av brukaren med stöd från personal. De personer som har en omfattande funktionsnedsättning har ofta personal hos sig stora delar av dagen vilka då genomför städning och tvätt när de är där. Därav bedöms det lämpligare att pröva konceptet med servicepersonal inom äldreomsorgen. Till serviceinsatserna räknas städning, tvätt, inköp av dagligvaror, apoteksoch bankärenden, trygghetslarm samt att tillhandahålla mat, då i första hand i form av matdistribution. Vad gäller uppgifter för servicepersonal är det sannolikt lämpligt att begränsa dem till städning, tvätt och olika former av inköp och/eller ärenden. Vad gäller matdistributionen behöver många brukare någon form av hjälp från omsorgspersonal i samband med måltiden vilket skulle innebära dubbelarbetet Förutsättningar för en försöksverksamhet Utbildning Enligt omsorgsnämndens utbildningskrav på omsorgspersonal ska all personal som ska ge stöd, service och social omsorg till äldre ha minst gymnasiekompetens motsvarande vård- och omsorgsprogrammet med relevant inriktning/programfördjupning. Vidare ska även all personal förstå, tala, läsa och skriva svenska. Beslutet som är taget i nämnden omfattar således även krav på utbildning för personal som ska ge service. Kravet på utbildning gäller senast efter 300 dagars anställning i verksamheten. Om servicepersonal införs behöver de personer som ska arbeta med service få utbildning, exempelvis i städteknik. Eftersom servicepersonal liksom omsorgspersonal arbetar nära brukarna i deras hem bör servicepersonalen 7

61 likaså få utbildning i bemötande samt kring åldrandet. Om serviceinsatserna även omfattar inköp bör utbildningen eventuellt kompletteras med någon form av utbildning i att hantera andra människors pengar. Dokumentationsskyldighet Verksamheter inom socialtjänsten är enligt 11 kap. 5 socialtjänstlagen, SoL, skyldiga att dokumentera genomförandet av alla biståndsbedömda och beslutade insatser. Detta ska enligt förvaltningens rutiner göras av personal efter utförd insats i förvaltningens verksamhetssystem Procapita. Likaså är personalen inom verksamheten skyldig att rapportera avvikelser, exempelvis om en brukare av någon anledning inte fått beviljad insats utförd som planerat eller har avböjt insatsen. Personalen är även skyldig att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden enligt lex Sarah i 14 kap. 3 SoL. Av lagen framgår inte att det måste vara den person som utfört insatsen som dokumenterar. Det bedöms dock av förvaltningen att det bör vara den person som utfört en biståndsbedömd insats som även dokumenterar den och skriver eventuella avvikelser eftersom det är den personen som har kunskap om händelsen. När det rör sig om andrahands- och ibland även tredjehandsinformation finns risken att viktig information går förlorad. Det finns dock ingen dokumentationsskyldighet för de insatser som ges via förenklad handläggning eftersom de inte är biståndsbedömda och brukaren inte får något beslut på de insatserna. Personer som är över 75 år kan bland annat få tvätt och inköp via förenklad handläggning. Städning ges inte via förenklad handläggning i Alvesta kommun. I Alvesta har 56 personer insats via förenklad handläggning, varav merparten har matdistribution. Det rör sig endast om ca 10 personer som har tvätt och/eller inköp Möjlig påverkan och konsekvenser Verksamhet Enligt 3 kap. 3 SoL ska hemtjänstinsatser vara av god kvalitet. Det är därför väsentligt att användandet av servicepersonal inte leder till en försämrad kvalitet för brukaren. En farhåga gäller kontinuiteten där exempelvis Halmstad såg att införandet av servicepersonal ledde till ett ökat antal personer kring de brukare som hade omfattande hjälpbehov. Kontinuiteten behöver dock inte nödvändigtvis bli sämre om det exempelvis alltid är samma person som kommer och städar. I så fall kan kontinuiteten närmast upplevas som bättre med servicepersonal vilket även visade sig i Halmstad. En möjlighet för att undvika en sämre kontinuitet för brukaren vore att använda servicepersonal endast hos de brukare som enbart har någon form av serviceinsats. Eftersom dessa brukare inte har andra insatser finns det ingen risk att kontinuiteten i så fall försämras. Dock finns det inom 8

62 verksamheten inte så många brukare som enbart har serviceinsatser och där konceptet skulle kunna prövas. Att renodla arbetsuppgifterna på så sätt att inte all personal utför alla uppgifter skulle också kunna tänkas innebära viss effektivisering av verksamheten. All personal behöver inte utföra alla uppgifter utan man kan istället nyttja personalens kompetens bättre genom att dela upp uppgifterna så att rätt person är på rätt plats. Det är dock viktigt att helheten kring brukaren inte förloras. Vidare bör inte serviceuppgiften ses som en uppgift som är helt friställd från omsorg eftersom även serviceinsatser infattar en typ av omsorg om brukare. Serviceinsatserna ska även utformas i samråd med brukaren. Därför finns ett behov av att även servicepersonalen får någon typ av utbildning gällande bemötande. Vad gäller kvaliteten har man i några av de projekt som genomförts gällande vårdnära service på sjukhus kunnat se att lokalvården blivit bättre sedan den kommit att skötas av servicepersonal. Det borde finnas möjligheter till kvalitetshöjning vad gäller städningen ifall den utförs av personal som exempelvis fått utbildning i städteknik. Även vad gäller hygien och smittspridning kan det finnas fördelar om städningen utförs av personal specialiserad på den biten. Ekonomi Som erfarenheterna från Halmstad har visat finns det en risk för ökade kostnader när uppgifterna utförs av olika personal, exempelvis vad gäller bilkörningskostnader framför allt på landsbygd. Ett råd från Halmstad är att noga kartlägga alla kostnader innan man inför servicepersonal för att se vilken påverkan konceptet har på kostnaderna. Genom att enbart använda sig av servicepersonal inom hemtjänsten inne på de särskilda boendena eller inom hemtjänst i ordinärt boende i tätort minimeras dock risken för ökade kostnader för dubbelt körande. Personal Ett viktigt syfte bakom utredningen är att se om användandet av servicepersonal kan förbättra personalens arbetsmiljö. Det är dock svårt att säga om det finns någon relation mellan arbetsmiljö och uppdelningen i omsorgs- och servicepersonal. Det har inte gått att hitta några erfarenheter kring specifikt detta. En teori är däremot att arbetsmiljön förbättras genom att personal får ägna sig åt det de är utbildade för. Omsorgspersonalen ges sannolikt bättre förutsättningar att använda sig av sin erfarenhet och/eller utbildning om de enbart arbetar med omsorgsinsatser. Det skulle även kunna bidra till att göra kommunen till en mer attraktiv arbetsplats för personer med omsorgsutbildning som kanske annars söker sig till landstingens verksamhet. 9

63 Uppdelningen av arbetsuppgifterna kommer med största sannolikhet att påverka personalens arbetstider. Servicepersonalen kan förmodligen få schema dagtid på vardagar eftersom serviceinsatserna kan utföras dessa tider. Detta innebär dock i sin tur tätare kvälls- och helgtjänstgöring för återstående omsorgspersonal eftersom serviceinsatser tidigare har kunnat utföras på övrig tid. Det finns även en risk för fler delade turer. Ytterligare en möjlig konsekvens är att det blir ett A- och ett B-lag om man delar upp personal i arbetsgrupper utefter att några arbetar med omsorg och några med service. Det är viktigt att kontakten behålls mellan dessa båda grupper, framför allt om de är uppdelade på olika arbetslag. Risken för A- och B-lag torde dock kunna vara mindre ifall olika typer av personal arbetar inom samma arbetslag och ses som komplement till varandra Möjligt samarbete med Arbetsmarknadsavdelningen Arbetsmarknadsavdelning, AMA, i Alvesta kommun har sedan tidigare gått ut med en förfrågan till bland annat omsorgsförvaltningen gällande möjligheten till prova på-platser för personer inom deras verksamhet som av olika anledningar står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden och har svårt att hitta ett arbete den traditionella vägen. AMA, som organisatoriskt ligger under förvaltningen för individ och familjeomsorg, arbetar bland annat med att få ut personer med försörjningsstöd och som står långt från arbetsmarknaden i arbete. Ett sätt är genom dessa så kallade prova på-platser inom kommunens verksamheter. Det handlar då om att utföra uppgifter som inte blir gjorda annars. Processen går till på så sätt att AMA matchar lämpliga kandidater gentemot den arbetsuppgift som de är tänkta att utföra. Den verksamhet som har en arbetsuppgift har sedan möjlighet att själva välja ut och eventuellt träffa lämpliga kandidater. Arbetet inleds alltid med en praktikperiod på minst två veckor för att se att allt fungerar. Efter praktikperioden kan det erbjudas en anställning i upp till ett år via AMA i samverkan med Arbetsförmedlingen (AMF), förutsatt att alla parter är överens. Personen är således anställd av AMA som även, tillsammans med AMF, står för personens lön. Under perioden jobbar AMA för att hitta andra lösningar, det kan till exempel vara utbildning eller jobb via den reguljära arbetsmarknaden Förslag på fortsatt arbete I detta underlag har redogjorts i stora drag för erfarenheter, förutsättningar och konsekvenser gällande ett införande av servicepersonal. Det har konstaterats att en uppdelning av arbetsuppgifterna kan vara ett sätt att möta framtida brist på utbildad omsorgspersonal. Det kan även vara ett sätt att göra omsorgsyrket mer attraktivt genom att personalen i större utsträckning får använda sig av sina kunskaper och sin utbildning inom omsorg. Däremot 10

64 har det varit svårt att säga om det leder till en förbättrad arbetsmiljö för personalen. Inför en försöksverksamhet med servicepersonal behöver det undersökas vilka enheter som skulle vara intresserade av att pröva detta. Sedan behöver den eller de intresserade enheterna utforma en mer konkret plan över hur försöksverksamheten ska se ut. Försöksverksamheten bör vara antingen i hemtjänsten på ett särskilt boende eller i hemtjänst i ordinärt boende i tätort för att undvika ökade kostnader. Den fortsatta utformningen av en försöksverksamhet bör i så fall ske i nära samarbete med arbetsplatsombud och fackliga representanter. 11

65 B Alvesta Ef4ØI l'íommun Omsorgs nämnden arbetsutskottet Sammanträdes protokoll Sida Sammanträdesdatum ( 1) ON AU 20 Dnr 2015/ Uppdrag till förvaltningen gällande försöksverksamhet med servicepersonal inom hemtjänsten Redogörelse Omsorgsnämnden fick på sitt sammanträde den 9 december 2014 information om rådande situation på omsorgsförvaltningen gällande sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron på omsorgsförvaltningen är hög i förhållande till andra förvaltningar i kommunen. Även korttidssjukfrånvaron är förhållandevis hög. En utmaning som nämnden sannolikt kommer stå inför framöver är att kunna rekrytera utbildad omsorgspersonal. Redan nu märks det av i organisationen att det är svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och som är lämplig för arbetet. Omsorgsnämndens ordförande vill därför att förvaltningen tittar på att använda sig av så kallad servicepersonal som utför arbetsuppgifter inom hemtjänsten som inte kräver undersköterskeutbildning, exempelvis att gå och handla, att städa med mera. Ordförande vill att förvaltningen tittar på hur en försöksverksamhet med servicepersonal skulle kunna organiseras och prövas inom befintlig budgetram. Förvaltningen ska även titta på vilken påverkan konceptet med servicepersonal skulle få utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal, med särskilt fokus på om det kan förbättra personalens arbetsmiljö. Beslut Arbetsutskottet beslutar ge förvaltningen i uppdrag att titta på hur en försöksverksamhet med servicepersonal skulle kunna organiseras och prövas inom befintlig budgetram. Förvaltningen ska även titta på vilken påverkan konceptet med servicepersonal skulle få utifrån perspektiven verksamhet, ekonomi och personal, med särskilt fokus på om det kan förbättra personalens arbetsmiljö. Förslaget på hur det skulle kunna organiseras och prövas ska presenteras för omsorgsnämnden den 1 O juni. Protokollet Akten ska skickas till Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

66 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) ON Dnr 2012/ Samverkansöverenskommelse gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Beslutsunderlag 1. Reviderad samverkansöverenskommelse mellan Region Kronoberg och kommunernas social- och skolförvaltningar i Kronobergs län gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa , gäller fr o m 1 november Handlingsplan för Region Kronoberg och länets kommuner gällande PRIO psykisk ohälsa (inkl. bilaga handlingsplan Alvesta kommun PRIO ), gäller fr o m 1 november ON 29, 28 maj 2013 Redogörelse Regeringen och SKL har sedan 2012 ingått årliga överenskommelser om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Region Kronoberg och kommunerna i Kronobergs län har sedan tidigare ingått en överenskommelse gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Denna överenskommelse godkändes av omsorgsnämnden den 28 maj 2013 (ON 29). En revidering har nu gjorts av överenskommelsen vilken är tänkt att börja gälla från och med 1 november Inom överenskommelsen mellan regeringen och SKL har ställts upp ett antal grundkrav och prestationsmål som kommunerna ska uppfylla för att kunna vara med och dela på de prestationsersättningar som avsatts för detta arbeta. Förvaltningen för individ och familj samt omsorgsförvaltningen arbetar gemensamt med denna PRIO-satsning, där ett av grundkraven är att godkänna Samverkansöverenskommelse mellan Region Kronoberg och kommunernas social- och skolförvaltningar i Kronobergs län gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa samt tillhörande handlingsplan. En handlingsplan gällande förbättringar för målgruppen personer med psykisk ohälsa har också tagits fram gemensamt med förvaltningen för Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

67 Omsorgsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) individ och familjeomsorg som en del av PRIO-satsningen. Denna är för tillfället ute på remiss hos brukarorganisationerna och kommer att presenteras för nämnden vid senare tillfälle. Beredning ON AU 65 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att: 1. godkänna reviderad samverkansöverenskommelse mellan Region Kronoberg och kommunernas social- och skolförvaltningar i Kronobergs län gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa , samt 2. godkänna Handlingsplan för Region Kronoberg och länets kommuner gällande PRIO psykisk ohälsa (inkl. bilaga handlingsplan Alvesta kommun PRIO ). Protokollet ska skickas till Sveriges kommuner och landsting Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

68 Samverkansö verenskömmelse mellan Regiön Krönöberg öch kömmunernas söcial- öch skölfö rvaltningar i Krönöbergs la n ga llande persöner med psykisk funktiönsnedsa ttning öch psykisk öha lsa Gäller from

69 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Bakgrund och syfte Målgrupp Mål Gemensamma utgångspunkter Utgångspunkter för samverkan Regionala stödstrukturer Kommunalt forum Länets kommunchefer Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst samt chefsnätverk för skolfrågor Tvärgrupper Tolkningsfrågor Avvikelsehantering Samordnad individuell plan Brukarorganisationernas medverkan Överenskommelsen träder i kraft Uppföljning och utvärdering Implementering... 8 Bilagor 9 Bilaga 1: Samverkansskyldighet gällande ansvar för barn och unga... 9 Region Kronoberg ansvarar för att... 9 Kommunen ansvarar för att Bilaga 2: Samverkansformer gällande ansvar för barn och unga med psykiska och sociala problem samtidigt Placering utanför det egna hemmet - kostnadsfördelning Barn till personer med psykisk ohälsa Bilaga 3: Samordning gällande ansvar för vuxna med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk/beroende Placering utanför det egna hemmet - kostnadsfördelning Region Kronoberg ansvarar för att Kommunen ansvarar för att Bilaga 4: Samverkansformer gällande ansvar för barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning Båda huvudmännen ansvarar för att Region Kronoberg ansvarar för Kommunen ansvarar för Bilaga 5: Samarbetsformer gällande ansvar för boende och boendestöd Region Kronoberg ansvarar för att Kommunen ansvarar för att

70 1. Förutsättningar Staten och SKL har genom årliga överenskommelser 2012, 2013, 2014 och 2015 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Arbetet utgår från de övergripande målsättningar som anges i regeringens Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO-planen 1 ) En jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjlighet till delaktighet och inflytande Den nationella överenskommelsen avser 2015 års insatser och prestationer. De medel som avsätts för SKL:s utvecklingsstödjande arbete ska användas under Medlen ska användas för lokalt och regionalt utvecklingsarbete för att förbättra stödet för de i överenskommelsen prioriterade målgrupperna. Ett grundkrav i överenskommelsen är att det i länet ska finnas överenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Särskilt fokus riktas mot gruppen barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Överenskommelserna och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan under Genom denna samverkansöverenskommelse har Region Kronoberg och länets kommuner enats om gemensamma förutsättningar för samverkan. Målgruppen för samverkan är personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. 2. Bakgrund och syfte Sedan 1 januari 2010 är regioner/landsting och kommuner skyldiga att ha överenskommelse om samarbete när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Huvudmännens ansvarsfördelning, arbetssätt, samverkan och kommunikationsvägar är viktiga för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Staten och SKL är därför överens om vikten av att alla regioner/landsting och kommuner arbetar i enlighet med en gemensam överenskommelse enligt 5 kap 8 a socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och 8 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)(HSL). 1 PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa

71 De nya bestämmelserna tydliggör och förstärker huvudmännens ansvarsområden. Den nuvarande PRIO-planen ställer krav på att kommuner och regioner/landsting ingår formaliserade, övergripande överenskommelser som innehåller bestämmelser om gemensamma mål, resursfördelning och övergripande samarbete. Av överenskommelserna ska framgå vilka målgrupper som omfattas, gemensamma mål för regionens/landstingens och kommunernas verksamheter, rutiner för hur samordnade individuella planer ska upprättas, ansvarsfördelning på områden där gemensamma insatser krävs samt former för hur tvister mellan parterna ska lösas. Barn och ungas psykiska ohälsa har ökat under 2000-talet. Data visar på en fortsatt ökning. Psykisk ohälsa innebär inte enbart lidande för den drabbade utan kan också få allvarliga konsekvenser på sikt. Den psykiska ohälsan är ett varningstecken på för att senare utveckla psykisk sjukdom. För barnet och ungdomen är det av största vikt att den psykiska ohälsan tidigt identifieras så att behandling eller stödinsatser kan sättas in för att förhindra att tillståndet blir långvarigt. Överenskommelserna och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan under De nya handlingsplanerna ska innehålla strategier för hur målgruppernas delaktighet kan utvecklas individuellt och på organisationsnivå, se medföljande bilagor. Organisationer som företräder målgrupperna ska ha lämnat synpunkter dels på överenskommelser som ingåtts under 2015 alternativt den uppföljning av överenskommelser som gjorts tidigare, och dels på handlingsplanerna Målgrupp barn, unga och vuxna med psykisk funktionsnedsättning barn, unga och vuxna med omfattande och komplicerad psykiatrisk problematik barn, unga och vuxna som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa barn, unga och vuxna med utvecklingsrelaterad problematik. Definition av psykisk ohälsa Begreppet psykisk ohälsa används ofta som ett vidare samlingsbegrepp som inrymmer såväl psykisk sjukdom som psykisk funktionsnedsättning. Begreppet kan även användas som beskrivning av psykiska symtom som kan vara mer eller mindre plågsamma för symtombäraren, men ändå inte så uttalade att de kan klassificeras som psykisk sjukdom. Några vanliga exempel är oro, nedstämdhet, ängslan och sömnsvårigheter 3. Socialstyrelsen definierar begreppet psykisk funktionsnedsättning enligt följande En person med psykisk funktionsnedsättning upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga 2 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Vad är psykiskt funktionshinder (Rapport 2006:6, nationell psykiatrisamordning) 4

72 begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen 4. I denna överenskommelse används psykisk ohälsa som ett övergripande samlingsbegrepp i betydelsen psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 4. Mål Målet för samverkan är att tillgodose den enskildes behov av hälso- och sjukvård, rehabilitering/habilitering och omsorg samt olika former av stöd genom att stärka det lokala samarbetet och skapa en sammanhållen vårdprocess tillgodose barnets/ungdomens behov av pedagogiskt stöd genom samverkan och i dialog uppnå en helhetssyn på den enskildes behov och resurser samverkan alltid utgår från ett individperspektiv och att det sker med den enskildes eller dennes företrädares delaktighet och samtycke 5. Gemensamma utgångspunkter Samverkansöverenskommelsen grundar sig på ett antal gällande lagar. Lagarna reglerar på olika sätt de skyldigheter som huvudmännen har för att utföra sina respektive uppdrag. De aktuella lagar som hänvisas till i överenskommelsen är Hälso och sjukvårdslagen (HSL) 5 Socialtjänstlagen (SoL) 6 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 7 Skollagen 8 Lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT 9 ) Lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) 10 Lag o vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 11 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 12 Lag (1990:1 404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 13 Då en förändring planeras hos en huvudman som får verksamhetsmässiga eller ekonomiska konsekvenser för den andra huvudmannen, ska en gemensam överläggning äga rum innan beslut fattas. 5 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 6 Socialtjänstlagen (2001:453) 7 Lag (1993:387) 8 Skollagen 2010:8 9 Lag (1991:1 128) om psykiatrisk tvångsvård 10 Lag (1991:1 129) om rättspsykiatrisk vård 11 Lag (1988:870) omvård av missbrukare i vissa fall 12 Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 13 Lag (1990:1 404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso och sjukvård 5

73 5.1. Utgångspunkter för samverkan Samverkan bygger på viljan att utifrån rådande lagstiftning och med den enskildes bästa i fokus skapa så goda förutsättningar som möjligt för att uppnå bästa möjliga hälsa. Som stöd för konkret samverkan finns specifika ansvarsområden beskrivna. Varje ansvarsområde innehåller en redovisning av huvudmännens gemensamma uppdrag samt en beskrivning av de överenskommelser som fattats. De ansvarsområden som är beskrivna återfinns under punkt 13: Bilagor 6. Regionala stödstrukturer Följande grupperingar för samverkan är etablerade i Kronobergs län. De har ansvar för samtliga områden där Region Kronoberg och länets kommuner behöver samverka, således även för området som berör gruppen med psykisk ohälsa Kommunalt forum Kommunalt forum (presidienätverk) utgör forum för aktuella länsgemensamma samverkansfrågor på politisk nivå. Deltagande funktioner Region Kronoberg: Presidiet i Hälso- och sjukvårdsnämnden och nämnden för Regional utveckling Kommunerna: Socialnämndernas presidie samt en gång om året även presidiet från skola- barnomsorg eller motsvarande och förvaltningschef. 6.2 Länets kommunchefer Länets kommunchefer fastställer övergripande syfte med stödstrukturen. 6.3 Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst samt chefsnätverk för skolfrågor Ledningsgruppen utgör forum för länsgemensamma strategiska samverkans- och utvecklingsfrågor. Ledningsgruppen ska främja utvecklingen av en kunskapsbaserad verksamhet och har som övergripande målsättning mesta möjliga samhällsnytta av gemensamma resurser. Även chefsnätverket för skolfrågor utgör forum för länsgemensamma strategiska samverkans- och utvecklingsfrågor. Deltagande funktioner Berörda centrumchefer inom Region Kronoberg och hälso-och sjukvårdsdirektören samt kommunernas socialchefer/förvaltningschefer inom socialtjänst och skola. 6.4 Tvärgrupper Det finns tre tvärgrupper; en för barn och unga, en för vuxna och en för äldre. I grupperna finns tvärprofessionell kompetens från Region Kronoberg och länets kommuner. Tvärgrupperna arbetar på uppdrag av Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. 6

74 7 7 Tolkningsfrågor /tvist mellan parterna För att den enskildes behov ska bli tillgodosedda ska enighet om tolkningen råda. Om en part anser att samverkansöverenskommelsen inte följs och om detta inte kan lösas på verksamhetsnivå ska frågan behandlas av närmaste chef i Region Kronoberg/kommun med mandat att fatta beslut. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att inleda diskussioner inom två veckor för att komma fram till en gemensam lösning utifrån de gemensamma riktlinjerna. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till berörda parter. Den lösning som uppnås ska dokumenteras och spridas till övriga verksamheter i respektive organisation. Om det krävs förtydliganden och ändringar i överenskommelsen ska detta hanteras i länets ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Under pågående tvist måste samtliga parter ansvara för att individens behov tillgodoses. 8 Avvikelsehantering Komplexa avvikelser av principiell karaktär och som rör båda huvudmännen ska rapporteras till länets ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst eller till förvaltningschef nätverket inom skolan. 9 Samordnad individuell plan (SIP) Se Länsövergripande Rutin för samordnad individuell plan, beslutad av länets ledningsgrupp för socialtjänst och hälso- och sjukvård. Till denna rutin finns även broschyr om samordnad individuell plan. Broschyr finns även i lättläst version. 10 Brukarorganisationernas medverkan Brukarorganisationerna ska vara en naturlig partner i samverkansprocessen och överenskommelsen ska utformas med hänsyn till brukarnas intressen. Företrädare för brukar-/intresseorganisationerna som berörs av denna överenskommelse har deltagit i arbetet och lämnat synpunkter på utformningen av överenskommelsen. Medverkande har även Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) varit. 11 Överenskommelsen träder i kraft Denna reviderade överenskommelse träder i kraft och gäller fram till och med varefter en ny överenskommelse tecknas där resultaten från utvärderingen tillfogas. 12 Uppföljning och utvärdering Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst samt chefsnätverket för skolfrågor ansvarar för uppföljning av avtalets tillämpning. Detta bör göras minst en gång per år. Brukarorganisationerna ska göras delaktiga i uppföljningen och deras erfarenheter och synpunkter ska beaktas. Möjliga former för brukarorganisationernas

75 uppföljning är via brukarrevisioner. Målgruppen för utvärdering är de personer som varit föremål för samverkan mellan Region Kronoberg och länets kommuner och/eller privata aktörer, samt nyckelpersoner hos de olika huvudmännen som deltagit i samverkan. 13 Implementering Denna överenskommelse ska utgöra grund för samverkan mellan Region Kronoberg och länets kommuner (skola och socialtjänst). Överenskommelsen innefattar även privata utförare som Region Kronoberg och kommunerna tecknat avtal med. Respektive huvudman har ansvar för att upprätta en kommunikationsplan så att dokumentet görs känt så att överenskommelsen kan tillämpas i respektive organisation. Berörda brukarorganisationer görs delaktiga i implementeringen genom att sprida information om överenskommelsen inom organisationerna och till enskilda och anhöriga. 13 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Ansvar för barn och unga bilaga Barn och unga med psykiska och sociala problem samtidigt Vuxna med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk/beroende Personer med psykiatriska funktionsnedsättningar Boende och boendestöd 8

76 Bilaga 1 Samverkansskyldighet gällande ansvar för barn och unga Region Kronoberg och länets kommuner har en samverkansskyldighet 14 när barn far illa eller riskerar att fara illa. Båda huvudmännen har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa 15. Region Kronoberg och kommunens verksamheter ska ses som delar av ett gemensamt system. För barnet/ungdomen/familjen är det oftast mindre viktigt vem som ansvarar för insatserna. Det viktigaste är att insatserna ges och att dessa är samordnade och ges ur ett helhetsperspektiv. Samtliga skolformer, elevhälsa och socialtjänst ska aktualisera behov av samordnade insatser för barn och ungdomar så att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. I både skollagen 16 och hälso- och sjukvårdslagen anges en skyldighet att delta i samverkan som initieras av socialtjänsten. Då behov finns av insatser mellan huvudmännen ska socialtjänsten och Region Kronoberg ansvara för att en samordnad individuell plan (SIP) upprättas. Efter beslut av rektor kan även skolan kalla till SIP. Region Kronoberg ansvarar för att samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och unga, aktualiserar behov av samordnade insatser skyndsamt bistå med konsultationer och utfärda specialistutlåtanden vid utredning och bedömning av behov av insatser som socialtjänst eller elevhälsa initierar när barn riskerar att fara illa psykiatrisk bedömning och utredning av psykisk funktionsnedsättning samt diagnosticering vid utvecklingsrelaterade svårigheter görs på initiativ av socialtjänst eller elevhälsa vara tillgänglig för bedömning av den enskildes psykiatriska vårdbehov. Den enhet eller funktion som ska kontaktas ska vara känd för alla berörda delta i samverkan som initieras av socialtjänst, skola/förskola eller elevhälsan utifrån behov av insatser anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa vid behov genomföra hälsoundersökning enligt BBIC (Barns behov i centrum) anvisningar 17 på barn som är föremål för vård enligt SoL och LVU. Undersökningen ska genomföras av läkare på Barn- och ungdomskliniken. Vid misstanke om misshandel, självskadebeteende och/eller sexuella övergrepp ska vårdöverenskommelse mellan Barn- och ungdomskliniken och primärvården följas 14 Hälso-och sjukvårdslagen HSL 2 f och Socialtjänstlagen SoL 5 kap. a. 15 Socialtjänstlagen SoL 14 kap Skollagen 17 Överenskommelse mellan länets kommuner och region Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt Socialtjänstlagen eller Lagen om vård av unga 9

77 vid behov genomföra läkarundersökning enligt BBIC innan socialnämnden ansöker om vård enligt LVM eller LVU hos förvaltningsrätten eller inför ett barns placering utanför hemmet enligt SoL. Kommunen ansvarar för att rektor ansvarar för att elevers behov av särskilt stöd utreds 18 begära specialistutlåtande för bedömning av vård och behandling på initiativ av hälso- och sjukvården vara tillgänglig för bedömning av den enskildes stödbehov och behov av akuta insatser vid behov bistå med planering för inlagd patient så att slutenvård kan upphöra delta i samverkan som initieras av Region Kronoberg utifrån behov av insatser 18 Socialstyrelsens psykologutredning i skolan, ISBN

78 Bilaga 2 Samverkansformer gällande ansvar för barn och unga med psykiska och sociala problem samtidigt I Nationella psykiatrisamordningens slutbetänkande Ambition och ansvar (SOU 2006:100) anges att det finns särskilda behov av att tydliggöra rutiner för ansvar och samverkansformer kring barn och ungdomar med samtidiga sociala och psykiska problem. Placering utanför det egna hemmet kostnadsfördelning I vissa situationer kan barnet/den unge behöva placeras utanför det egna hemmet. I samtliga fall ska dialog ske mellan huvudmännen innan placering görs, överenskommelsen beslutas enligt delegeringsförteckning eller av den funktion som har detta i sitt uppdrag. Vid gemensamt beslut om placering ska kostnader avseende boende och kost fördelas lika mellan kommun och Region Kronoberg. Övriga kostnader fördelas utifrån respektive huvudmans ansvar; psykisk ohälsa är Region Kronobergs ansvar, social problematik är kommunens ansvar. Val av institution sker i samråd mellan parterna, för att säkerställa att både det sociala och det psykiatriska vårdbehovet tillgodoses. Vid akuta placeringar ska överenskommelse träffas inom 10 dagar efter beslut om placeringen. Den som fattat beslutet kontaktar övriga aktörer som har ett kostnadsansvar för del av placeringen. Beakta särskilt gällande länsövergripande samverkansrutin för placering i familjehem eller HVB. Ansvarsfördelning vid olika placeringar Form av placering Kommunens ansvar Regionens ansvar Placering i familjehem, HVB eller på SiSinstitution. Insatser enligt SoL, LVU, LSS. Skolgång enligt skollagen. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL. Rådgivning/konsultation Inskriven i barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård. Eventuella pågående insatser enligt SoL, LVU och LSS som bör fortgå för att upprätthålla kontinuitet och kvalitet. Skolgång enligt skollagen. till medarbetare. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL Barn till personer med psykisk ohälsa Enligt regler som infördes den 1 januari 2010 framgår att hälso- och sjukvården och dess medarbetare särskilt ska tänka på att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med: har en psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroende framkallande medel 11

79 Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor hos oväntat avlider. För att tillgodose dessa barns behov av stöd krävs en nära samverkan mellan Region Kronoberg och kommunens verksamheter. Barn som uppmärksammas och får individuellt stöd inom Region Kronoberg kan i ett senare skede behöva slussas över till olika typer av stödgrupper som finns i kommunerna. Båda huvudmännen har ansvar för att barnens behov synliggörs. 12

80 Bilaga 3 Samordning gällande ansvar för vuxna med psykisk ohälsa och samtidigt missbruk/beroende Personer med missbruks- och beroendeproblem och psykisk ohälsa behöver omfattande stöd både från socialtjänsten och från psykiatrin. När det gäller behandling av denna grupp är en viktig slutsats att den bör samordnas. Goda erfarenheter finns från sådana enheter där behandling av båda tillstånden ges samtidigt 19. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende (2015). Placering utanför det egna hemmet kostnadsfördelning I vissa situationer kan den enskilde behöva placeras utanför det egna hemmet. I samtliga fall ska dialog ske mellan huvudmännen innan placering görs. Vid gemensamt beslut om placering ska kostnader avseende boende och kost fördelas lika mellan kommun och Region Kronoberg. Övriga kostnader fördelas utifrån respektive huvudmans ansvar; psykisk ohälsa är Region Kronobergs ansvar, social problematik är kommunens ansvar. Övriga överenskommelser om samfinansiering ska vara klarlagd innan placering sker. Parterna är skyldiga att komma överens om samfinansiering. Val av institution sker i samråd mellan parterna, för att säkerställa att både det sociala och det psykiatriska vårdbehovet tillgodoses. Vid akuta placeringar ska överenskommelse träffas inom 10 dagar efter beslut om placeringen. Den som fattat beslutet kontaktar övriga aktörer som har ett kostnadsansvar för del av placeringen. Region Kronoberg ansvarar för att tillhandhålla korttidsvård, abstinensbehandling, psykiatrisk och somatisk utredning samt vård av personer med missbruks- och beroendeproblem och svåra psykiska störningar som kräver psykiatrisk behandling bistå i motivationsarbete på initiativ av socialtjänsten vara tillgänglig för bedömning av den enskildes psykiatriska vårdbehov och behov av akuta insatser. Den enhet som ska kontaktas, görs känd för alla berörda instanser genomföra läkarbedömning vid utfärdande av intyg inför tvångsvård (LVM) anmälningar görs när det gäller barn som far eller riskerar att fara illa, innehav av vapen och eventuell indragning av körkort. Kommunen ansvarar för att tillhandahålla behandlande insatser enligt SoL, rehabilitering och stöd till personer med missbruks- och beroendeproblematik ansvara för motivationsarbete 19 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 13

81 på initiativ av Region Kronoberg vara tillgänglig för rådgivning av den enskildes stödbehov och behov av akuta insatser. Den enhet som ska kontaktas, görs känd för alla berörda instanser. Ansvarsfördelning olika former av placering Form av placering Kommunens ansvar Regionens ansvar Kommunal och enskilda HVB 20 Korttidsboende, kommunala och enskilda hem 22 SiS institutioner 23 Insatser enligt SoL och LSS Insatser förtydligas i samordnad individuell plan och genomförandeplan Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL. Rådgivning och konsultation till medarbetare. Insatser förtydligas i samordnad individuell plan och genomförandeplan. 20 Hem för vård eller boende med insats enligt SoL 21 Korttidsboende med insats enligt LSS eller Sol 22 Institution avsedd för ungdomar som omhändertagits enligt LVU, LVM och LSU som drivs av Statens institutionsstyrelse 23 Institution för tvångsvård enligt LVU, LVM och LSU som drivs av Statens institutionsstyrelse 14

82 Bilaga 4 Samverkansformer gällande ansvar för barn, unga och vuxna med psykiatrisk funktionsnedsättning Det är viktigt att utvecklingsrelaterade och psykiatriska frågeställningar uppmärksammas så tidigt som möjligt så att utredning, behandling, habilitering och andra insatser kan påbörjas och sekundära problem förebyggas. Vid diagnostik ska kartläggning ingå av eventuell samtidig psykisk sjukdom. En bedömning av individens förmågor kan ligga till grund för stödinsatser i studier, arbete och sysselsättning, i boendet och på fritiden. Behov av kognitivt stöd inklusive hjälpmedel ska tillgodoses. För att insatsen för behandling och stöd skall vara effektiv, krävs samverkan mellan flera aktörer, till exempel berörda verksamheter inom kommunen och Region Kronobergs psykiatri, habilitering och primärvård. Övriga aktörer som försäkringskassa, arbetsförmedling och i förekommande fall kriminalvård kan behöva ingå i samverkan. Båda huvudmännen ansvarar för att stöd och insatser till den enskilde ska präglas av självbestämmande, delaktighet och inflytande planera sina insatser för den enskilde i samverkan med övriga aktörer ge förebyggande insatser tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att vid behov kalla till samordnad individuell plan (SIP). en samordnad individuell planering (SIP) görs inför och efter placering i olika boendeformer samt för gemensam uppföljning under vistelsen stödja barnet, ungdomen och den vuxne samt dennes anhörige i att vid behov etablera en kontakt med berörd enhet inom Region Kronoberg och/eller kommun, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet vid behov samordna vård och behandling och sociala insatser inför permission från psykiatrisk vård enligt HSL, LPT och LRV tillsammans med försäkringskassa och arbetsförmedling arbeta för att den enskilde får meningsfull sysselsättning medverka till att tidigt upptäcka barn som far illa samt anmäla detta till socialtjänsten Region Kronoberg ansvarar för psykiatrisk bedömning och utredning av psykisk ohälsa bedömning och utredning av funktionsförmåga behandling och habilitering/rehabilitering i såväl öppen- som sluten psykiatrisk och somatisk vård av barn, unga och vuxna alla hälso- och sjukvårdsinsatser, såväl långvariga som akuta, utförda av läkare i alla verksamhets- och boendeformer hälso-och sjukvårdsinsatser för personer som vistas i hem för vård eller boende (HVB) 15

83 information, råd och stöd till barn vars föräldrar/vårdnadshavare har psykisk ohälsa stödja barnet, ungdomen/vårdnadshavare och vuxna i att etablera kontakt med berörd enhet inom kommunen, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet när det gäller specialistinsatser i de fall en samordnad individuell plan inte finns eller är aktuell insatser som kräver specialistkompetens kostnader för de insatser kommunen enligt överenskommelse utför vid permission Kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskeinsatser i gruppboende/bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning och daglig verksamhet sociala insatser under öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård att vid behov begära utlåtande för bedömning av vård och behandling psykosocial behandling vid missbruks- och beroendeproblematik att stödja barnet, ungdomen och den vuxne samt dennes anhörige i att etablera kontakt med berörd enhet inom Region Kronoberg, alternativt hänvisa den enskilde till berörd enhet när det gäller specialistinsatser i de fall en samordnad individuell plan inte finns eller är aktuell 16

84 Bilaga 5 Samarbetsformer gällande ansvar för boende och boendestöd I vissa fall krävs ett utökat samarbete mellan Region Kronoberg och kommun när det gäller boende och boendestöd, till exempel för personer som vårdas i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. Personalhandledning från psykiatrin och täta gemensamma uppföljningar av den samordnade individuella planen kan vara exempel på insatser för den enskilde patienten/klienten. Personer med psykisk ohälsa kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än det egna, antingen för stadigvarande boende eller för längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Region Kronoberg ansvarar för att konsultinsatser och metodstöd vid behov ges till kommunens personal från specialistpsykiatrin 24. Med metodstöd avses handledning till berörda medarbetare utifrån enskilda brukares tillstånd/sjukdomsproblematik, som båda har ett pågående uppdrag för. Kommunen ansvarar för att utreda behovet av boendestöd samt verkställa beslut om boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning 25. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i olika boendeformer Boende och insatsform Kommunens ansvar Regionens ansvar Ordinärt boende Särskilda boenden, kommunala och enskilda enligt 5 kap 7 st. 3 respektive 7 kap 1 p 2 SoL med insats enligt SoL eller LSS. Särskilda boenden enskilda med tillstånd enligt 23 LSS och med insats enligt LSS. Korttidsboende, kommunala enl. kap. 7 3 st. SoL med insats enligt SoL Korttidsboende enligt LSS Insatser enligt Socialtjänstlagen och LSS. Där boendestöd förekommer ges omvårdnad och hälsooch sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå c HSL exklusive korttidsboende LSS Boende och sociala insatser. Omvårdnad och hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå c HSL exklusive korttidsboende LSS Hälso- och sjukvårdsinsatser Hälso- och sjukvårdsinsatser utöver sjuksköterskenivå Alla hälso- och sjukvårdsinsatser 24 Enligt psykiatrireformen (Prop. Personer med missbruks- och beroendeproblem (1993/94:218) 25 Enligt psykiatrireformen (Prop /94:218) 17

85 PRIO PSYKISK OHÄLSA Handlingsplan för Region Kronoberg och länets kommuner