Manual till ADADnet s statistikmodul

Transkript

1 Manual till ADADnet s statistikmodul Råbe & Kobberstad AB Februari 2004

2 Innehållsförteckning Sida 1. Första sidan Val av variabler Hämta sparat urval Avbryt Ok 8 2. Huvudsidan Fil 10 Spara urval Hämta sparat urval 2.2 Variabler 11 Variabellista Filtrering Datumvariabler Kategoriska variabler Kontinuerliga variabler Kategorisera variabel 2.3 Beskrivande statistik 36 Beskrivning Frekvenstabell Korstabell 2.4 Exportera beskrivande statistik Exportera till Pågående arbeten Hjälpmedel 64 Miniräknare 2

3 Öppna statistikmodulen genom att klicka på Statistik under Visa-menyn i ADADnet programmets huvudmeny. Då öppnas Bild Första sidan 3

4 1.1 Val av variabler Du kan välja alla variabler (dvs frågor) inom ett område genom att med muspekaren bocka för rutan till vänster om variabelområdets namn. I exemplet i bild 3 är området Fysisk hälsa 1 i ADAD inskrivnings-intervjun vald. Inom området finns 21 variabler, variablernas namn syns i rutan till höger. Om du ångrar valet av ett område bockar du av området genom att markera med muspekaren en gång till i rutan där området valdes. Bild 3. 4

5 Genom att dubbelklicka på variabelområdets namn eller klicka på plustecknet + till vänster om namnet syns varje variabel inom området i trädet (se bild 4). Här väljer du vilka variabler du vill ha genom att med muspekaren bocka för rutan till vänster om variabelns namn. I exemplet är två variabler valda, deras namn syns i rutan till höger. Bild 4. Om du ångrar ett variabelval bockar du av variabeln genom att markera med muspekaren en gång till i rutan där variabeln valdes. I trädet anges som variablernas namn deras numrering i intervjuformuläret. För att få variabeln uttryckt i klartext markeras variabelnamnet med muspekaren. Texten syns då i rutan längst ner. I exemplet i bild 4 är variabeln D10a-In markerad och i nedersta rutan står Problem med tänderna. 5

6 Om du vill ha en något utförligare beskrivning av variabeln kan du dubbelklicka på variabelnamnet. Då syns ett litet fönster med variabeln uttryckt i klartext, de möjliga svarskategorierna (om variabeln har svarskategorier) och variabelns datanivå (se bild 5). Du stänger fönstret genom att klicka på Ok. Bild 5. 6

7 Det finns tre datanivåer i ADAD-formulären. Nominalskala är den vanligaste datanivån i ADAD och brukar kallas för den lägsta datanivån. Variabler av denna typ delar in klienter eller vårdtillfällen i kategorier, dvs de klassificeras, men utan att det finns någon inbördes ordning mellan kategorierna. Några exempel på nominalskala är kön, boendeform och primär drog. Ordinalskala är nästa datanivå. En sådan variabel delar liksom en nominalvariabel in klienter eller vårdtillfällen i kategorier, men det finns dessutom en rangordning mellan kategorierna. Alla skattningsskalor är av den typen, där görs en rangordning från t ex Inte alls till Väldigt mycket. Variabler med nominal- eller ordinalskala kallas med ett samlingsnamn för kategoriska variabler. Den högsta datanivån kallas för kvotskala. För att en variabel ska räknas som kvotskala krävs det att det finns en absolut nollpunkt. Denna egenskap innebär att noll enheter betyder ingenting och att det är meningsfullt att beräkna kvoten av två tal. Man kan t ex säga att 20 meter är dubbelt så långt som 10 meter. Alla variabler som räknar antal dagar, antal år, antal tillfällen etc är av denna typ. Denna typ av variabler kallas också för kontinuerliga variabler. När man jobbar med statistikprogrammet bör man inte välja för många variabler på en gång. Programmet arbetar mycket långsamt om en för stor mängd variabler väljs. Den övre gränsen för hur många variabler det är tillåtet att välja är 100 stycken, men så många är inte att rekommendera. Det bästa arbetssättet är att noga tänka igenom vilka variabler du behöver innan du startar programmet och sen endast välja dessa. 7

8 1.2 Hämta sparat urval De variabler som du väljer på Första sidan kan sparas som en fil när du kommer in på Huvudsidan (se Spara urval nedan). Om du har sparat filer sedan tidigare kan du öppna dessa genom att klicka menyn urval och sen välja sparade urval. Då öppnas ett nytt fönster (se bild 9) där du ser dina sparade filer. Markera den fil du vill öppna med muspekaren. I exemplet i bild 9 är filen exempel.sta25 markerad (efternamnet.sta25 lägger programmet automatiskt till). Dubbelklicka eller välj Öppna så öppnas filen direkt på Huvudsidan. Du kan ta bort gamla sparade filer genom att markera den fil du vill ta bort och klicka på Ta bort. När du vill stänga fönstret klickar du på knappen Avbryt. Bild Avbryt Klicka på Avbryt för att avbryta programmet och komma tillbaka till ADADnet-programmets huvudmeny. 1.4 Ok När du gjort alla nödvändiga val (val av formulär, val av variabler) klickar du på Ok för att komma vidare till 8

9 Bild Huvudsidan På Huvudsidan görs alla val av de olika funktioner som finns i programmet. Det valda datamaterialet syns hela tiden i bild (se bild 10). Varje kolumn är en variabel och varje rad en person (beroende på vad som valdes under Ärenden på Första sidan). I exemplet i bild 10 finns 7 kolumner, dvs 7 variabler ingår i det valda datamaterialet. Längst ner på sidan finns information om antal personer (i exemplet 14) och vilket formulär som valts (i exemplet Inskrivning). Högst upp på sidan finns huvudmenyn med huvudrubrikerna Fil, Variabler, Beskrivande statistik, Exportera till, Pågående arbeten och Hjälpmedel. 9

10 2.1 Fil Under Fil finns en undermeny med två val: Spara urval och Hämta sparat urval. Spara urval Med denna funktion kan du spara det datamaterial du valt ut på Första sidan som en egen fil. När du väljer Spara urval öppnas ett nytt fönster (se bild 11). Vid Filnamn skriver du in ett valfritt namn. Klicka sedan på Spara. När den nya filen syns i den stora rutan är den sparad. Där ligger även de filer som du sparat sedan tidigare. I exemplet i bild 11 sparas en ny fil under namnet testdata. Sedan tidigare ligger filen exempel.sta25 sparad (efternamnet.sta25 lägger programmet automatiskt till). I underkanten på fönstret ser du var på datorn den sparade filen ligger. I exemplet kommer filen testdata att sparas på c:\adadnet\jkd130. Du kan ta bort gamla sparade filer genom att markera den fil du vill ta bort med muspekaren och klicka på Ta bort. När du vill stänga fönstret klickar du på krysset högst upp i högra hörnet av fönstret eller på knappen Avbryt. Bild 11. Hämta sparat urval Med denna funktion kan du hämta filer som du sparat tidigare med funktionen Spara urval. Se vidare avsnittet Hämta sparat urval ovan. 10

11 2.2 Variabler Under Variabler ligger en undermeny med tre möjliga val: Variabellista, Filtrering och Kategorisera variabel. Variabellista Med denna funktion får du en lista på alla variabler du har valt till ditt datamaterial. När du väljer Variabellista öppnas ett nytt fönster där alla variabler automatiskt finns listade med variabelnamn och variabeln uttryckt i klartext (se bild 12). Bild

12 Genom att dubbelklicka på variabelnamnet eller på variabelns beskrivning får du upp en utförligare beskrivning (se bild 13), motsvarande den som beskrivs i bild 5. Du stänger den utförliga beskrivningen genom att klicka på stäng i beskrivningens nedre högra hörn. Bild

13 Du kan sortera fram variabler i variabellistan genom att skriva en eller flera begynnelsebokstäver i variabelnamnet eller variabelbeskrivningen högst upp i någon av de tomma rutorna i fönstret. I exemplet i bild 14 har alla variabler (5 stycken) vars variabelnamn börjar på A sorterats fram. Bild 14. Hela variabellistan stängs genom att klicka på krysset högst upp i högra hörnet. Du kan också låta fönstret vara öppet men göra så att det inte syns på skärmen genom att klicka på _ högst upp i högra hörnet av fönstret. 13

14 Filtrering Med denna funktion kan du använda en eller flera variabler för att välja ut undergrupper i ditt material. Filtreringsfönstret ligger alltid öppet som ett litet förminskat fönster längst ner i högra hörnet på Huvudsidan. För att förstora Filtreringsfönstret så att du kan arbeta i det väljer du Filtrering under Variabler på huvudmenyn eller klickar en gång på det minimerade Filtreringsfönstret längst ner i högra hörnet på Huvudsidan. Bild 15 visar det förstorade fönstret. Filtreringsfönstret kan aldrig stängas, men du kan förminska det igen genom att klicka på knappen Minimera. Bild 15. I kolumnen Variabel väljer du vilken variabel du vill använda för att definiera en undergrupp. Markera med muspekaren den första rutan i kolumnen Variabel. Rutan får då en röd ram och en nedåtpil syns i högra kanten på rutan (se bild 15). När du klickar på pilen får du en lista på alla variabler i ditt material och du kan välja en variabel från listan. Den valda variabelns namn syns då i rutan. Det finns tre sorters variabler du kan använda: datumvariabler, kategoriska variabler och kontinuerliga variabler. 14

15 Datumvariabler Datumvariabler kan du använda för att välja ut klienter från en viss tidsperiod, t ex alla klienter som skrevs in eller ut under en viss period. I följande exempel ska alla klienter som skrevs in under första kvartalet 2004 väljas ut, dvs alla som skrevs in under perioden 1 januari t o m 31 mars. I första rutan i kolumnen Variabel väljs variabeln A11a-In (Datum för inskrivning). Nästa kolumn har rubriken Kriteria. Här ska du ange vad som ska definiera din undergrupp, dvs vilket kriteria som ska gälla för att en klient ska ingå i undergruppen. I exemplet betyder det att det datum som anger början på första kvartalet 2004, dvs 1 januari 2004, ska anges. Markera med muspekaren den första rutan i kolumnen så att den får en röd ram och klicka sedan på nedåtpilen som syns i högra kanten. En almanacka kommer nu fram i fönstret (se bild 16). Bild

16 I almanackan kan du med pilarna i övre högra och vänstra hörnet bläddra fram den månad som du söker. I exemplet används den vänstra pilen för att bläddra till januari Markera med muspekaren den 1 januari. Nu ska Filtreringsfönstret se ut som i bild (Om kolumnen Kriteria är för smal för att visa hela datumet kan du dra med muspekaren i högra kanten på kolumnen och göra den större.) Bild Längst ner i Filtreringsfönstret finns en ruta med rubriken Filter. Här skrivs automatiskt filtreringen ut i SQLsyntax. Detta är ingenting som den vanlige användaren av statistikprogrammet behöver bry sig om. 16

17 I kolumnen Kriteria står det = Om detta skulle användas som kriteria betyder det att de klienter som skrevs in just den dagen väljs ut, men meningen är att välja alla som skrevs in under det första kvartalet Den 1 januari ska användas för att definiera den nedre gränsen under perioden, därför måste tecknet = (lika med) ändras till tecknet >= (större än eller lika med). Det gör du genom att med muspekaren markera rutan med datumet så att rutan får en röd ram och högerklicka på musen. Då får du en lista med tecken där du väljer tecknet >= (se bild 18). Nu ska det stå >= i kolumnen Kriteria. (Alla tecken i listan förklaras på sidan 29.) Bild

18 Nu är den nedre gränsen för perioden definierad, men det återstår att definiera den övre gränsen, dvs 31 mars För att göra det markerar du med muspekaren nästa tomma ruta i kolumnen Variabel. Klicka på pilen till höger i rutan och välj A11a-In en gång till från variabellistan. Gå med muspekaren till rutan bredvid, dvs nästa tomma ruta i kolumnen Kriteria, och klicka på pilen i högerkanten så att du får fram almanackan. Bläddra till mars och markera den 31 mars. I rutan står det nu = , men även här måste tecknet = ändras så att 31 mars definierar den övre gränsen på perioden. Markera med muspekaren rutan med datumet och högerklicka så att du får fram listan med olika tecken. Välj tecknet <= (mindre än eller lika med). Nu ska filtreringsfönstret se ut som i bild 19. Bild 19. Den filtrering som nu är definierad säger att alla klienter inskrivna från och med 1 januari 2004 till och med 31 mars 2004 ska ingå i den grupp som ska filtreras fram. För att utföra själva filtreringen klickar du på knappen Filtrera. Filtreringen utförs medan Filtreringsfönstret fortfarande ligger öppet. Det som händer, det händer bakom Filtreringsfönstret, på Huvudsidan. Där försvinner ur datamaterialet alla klienter för vilka kriteriet inte gäller, dvs i exemplet alla klienter som inte skrevs in under första kvartalet Därmed ändras antalet personer/ärenden i datamaterialet vilket syns längst ner på Huvudsidan 18

19 där Antal ändras. I exemplet finns nu 8 personer i materialet, istället för som tidigare 14 personer (se bild 19). Kategoriska variabler När du väljer en kategorisk variabel får du automatiskt en lista på de kategorier som ingår i variabeln. Markera med muspekaren en ruta i kolumnen Variabel. Klicka på pilen till höger i rutan och välj en kategorisk variabel från variabellistan. Gå med muspekaren till rutan bredvid, dvs en tom ruta i kolumnen Kriteria, och klicka på pilen i högerkanten. Då får du listan på de kategorier som ingår i variabeln och kan välja den kategori som ska definiera filtreringen. I exemplet ovan valdes en grupp klienter ut efter vilket inskrivningsdatum de hade. I det fortsatta exemplet kombineras datum med den kategoriska variabeln A8-In (Kön). En undergrupp ska väljas ut bestående av personer som är män eller kvinnor första kvartalet Markera med muspekaren nästa tomma ruta i kolumnen Variabel. Klicka på pilen till höger i rutan och välj A8-In från variabellistan. Gå med muspekaren till rutan bredvid, dvs nästa tomma ruta i kolumnen Kriteria, och klicka på pilen i högerkanten. Välj en av de kategorier som ska ingå, t ex kategori 1 = Man. Filtreringsfönstret ska nu se ut som i bild 20. Observera att datumkriteriet ska ligga kvar i Filtreringsfönstret. Bild

20 I Filtreringsfönstret står det nu att de klienter ska väljas som skrevs in 1 januari eller senare och skrevs in 31 mars eller tidigare och är män. Det är alltså tre kriterier som samtliga ska gälla för de klienter som ingår i undergruppen. Men gruppen ska även innehålla kvinnor. För att lägga till kvinnor, fortsätt till höger på samma rad så att du markerar den tredje rutan i den tredje kolumnen. Klicka på pilen till höger i rutan så att du får fram kategorierna och välj kategori 2 = Kvinna. Filtreringsfönstret ska nu se ut som i bild 21. Bild 21. I Filtreringsfönstret står nu att de klienter ska väljas som skrevs in 1 januari eller senare och skrevs in 31 mars eller tidigare och är män eller eller kvinnor, oavsett tidsperiod. Datorn inser inte automatiskt att datumkriterierna gäller även för de klienter som är kvinnor. För att datumkriterierna ska gälla även för kvinnorna måste de två översta tomma rutorna i tredje kolumnen fyllas i på exakt samma sätt som de två översta rutorna i andra kolumnen. Hur detta görs beskrivs i stycket Datumvariabler. Filtreringsfönstret ska nu se ut som i bild 22. Klicka på knappen Filtrera så utförs filtreringen. 20

21 Bild 22. I exemplet återstår nu i klientgruppen 8 klienter. För samtliga dessa gäller att de skrevs in 1 januari eller senare och skrevs in 31 mars eller tidigare och är män eller skrevs in 1 januari eller senare och skrevs in 31 mars eller tidigare och är kvinnor. Kontinuerliga variabler När du väljer en kontinuerlig variabel måste du definiera kriteriet på ett sätt som påminner om hur datumvariabler hanteras. I följande exempel ska en grupp bestående av alla klienter mellan 15 och 18 år väljas ut, dvs ett intervall ska definieras. Markera med muspekaren en ruta i kolumnen Variabel. Klicka på pilen till höger i rutan och välj variabeln C3-In (ålder) från variabellistan. Gå med muspekaren till rutan bredvid så att den markeras med en röd ram och högerklicka på musen. Då får du fram teckenlistan. Från teckenlistan kan endast ett val göras, nämligen alternativet Valfritt värde. När Du väljer Valfritt värde får du fram ett nytt litet fönster (se bild 23). Här ska gränserna i intervallet anges. I den tomma rutan skriver du in den undre gränsen 15. Klicka på Ok så återkommer du till Filtreringsfönstret (se bild 24). 21

22 Bild

23 Bild 24. Liksom i fallet med datum står det i kolumnen Kriteria = 15. Detta måste ändras så att 15 blir en undre gräns. Markera med muspekaren rutan med = 15 och högerklicka. I teckenlistan väljer du >=. I kolumnen Kriteria ska det nu stå >= 15. För att välja övre gräns gör du på motsvarande sätt. Markera med muspekaren nästa tomma ruta i kolumnen Variabel. Klicka på pilen till höger i rutan och välj C3-In en gång till från variabellistan. Gå med muspekaren till rutan bredvid så att den markeras med en röd ram och högerklicka på musen. Välj Valfritt värde från teckenlistan och skriv 18 i det lilla fönstret som kommer upp. Klicka på Ok. I kriterierutan står det nu = 18. Markera med muspekaren rutan = 18 och högerklicka. Välj <= i teckenlistan. Filtreringsfönstret ska nu se ut som i bild

24 Bild 25. När du klickar på knappen Filtrera utförs filtreringen. I exemplet är det nu 3 klienter som ingår i undergruppen, dvs det finns 3 klienter mellan 15 och 18 år i datamaterialet. Du kan ta bort texten i en enskild ruta i Filtreringsfönstret genom att markera rutan med muspekaren så att rutan får en röd ram och sedan högerklicka på musen. Från teckenlistan väljer du Ta bort. Genom att markerar en ruta i kolumnen Variabel och göra på detta sätt tar du bort en hel rad. Om du vill ta bort allt du gjort i Filtreringsfönstret klickar du på Återställ. Du får då först en kontrollfråga om du verkligen vill återställa allt. För att en variabel ska kunna användas som filtreringsvariabel får bortfallet på variabeln inte vara för stort. Klienter med bortfall på filtreringsvariabeln faller automatiskt bort ur klientgruppen vilket ger sämre datakvalitet. I programmet gäller regeln att bortfallet på en filtreringsvariabel inte får vara högre än 20 %. Om bortfallet är större går variabeln inte att välja som filtreringsvariabel. Läs mer om bortfall under stycket Beskrivning nedan. 24

25 Filtreringsrutan är strikt logiskt uppbyggd vilket gör att du måste tänka som en dator när du väljer kriterier. (Det är inte särskilt svårt eftersom människan är många gånger smartare än vad datorn är.) En hjälp kan vara att tänka på att kriterier som ligger under varandra kombineras ihop med och medan kriterier som ligger bredvid varandra kombineras ihop med eller. I exemplet i stycket Kategoriska variabler tolkas den slutliga filtreringen på följande sätt: välj ut alla klienter som skrevs in 1 januari eller senare och skrevs in 31 mars eller tidigare och är män eller skrevs in 1 januari eller senare och skrevs in 31 mars eller tidigare och är kvinnor Andra kolumnens tre kriterier (A11a-In >= , A11a -In <= , A8-In = 1) kombineras ihop med och vilket betyder att alla tre måste gälla samtidigt för de klienter som är män. Tredje kolumnens tre kriterier (A11a -In >= , A11a -In <= , A8-In = 2) kombineras också ihop med och, dvs alla tre måste gälla för de klienter som är kvinnor. Men eftersom kriterierna dessutom kan läsas radvis gäller eller för variabeln AllA-In, dvs i gruppen ingår klienter som skrevs in under första kvartalet som är män eller kvinnor. Förklaringar till teckenlistan: = Lika med > Större än. Exempel: > 5 väljer alla värden större än 5 och inkluderar inte värdet 5. < Mindre än. Exempel: < 5 väljer alla värden mindre än 5 och inkluderar inte värdet 5. <> Skiljt från. Detta tecken kan du använda om du t ex för någon variabel vill välja alla kategorier utom en. Istället för att välja ut de kategorier du vill ha är det enklare att välja bort den kategori du inte vill ha. >= Större än eller lika med. Exempel: >= 5 väljer alla värden större än 5 samt inkluderar värdet 5. <= Mindre än eller lika med. Exempel: <= 5 väljer alla värden mindre än 5 samt inkluderar värdet 5. Ta bort Tar bort ett enskilt värde eller en hel rad (se sidan XX) Valfritt värde Se avsnittet Kontinuerliga variabler ovan. 25

26 Kategorisera variabel Med denna funktion kan du omkoda en eller flera kategoriska variabler, dvs slå ihop de ursprungliga kategorierna för en variabel till valfritt antal färre kategorier. När du väljer Kategorisera variabel öppnas ett nytt fönster (se bild 26). Till vänster i fönstret finns en ruta där de variabler som kan omkodas är listade. Bild 26. Genom att klicka med musen på en variabel får du en utförlig beskrivning av variabeln i rutan till höger (samma utförliga beskrivning som beskrivs ovan i styckena Val av variabler och Variabellista). I följande exempel ska variabeln A18-In kodas om. Variabeln har ursprungligen åtta kategorier; 1 = LVU 6 2 = LVU 3 3 = LVU 2 4 = LVU 3 och 2 5 = SoL 6 6 = LSU 7 = Kontraktsvård 8 = Annat 26

27 I exemplet ska dessa kodas om till fem kategorier; en kategori för LVU, en kategori för SoL, en kategori för LSU, en för kontraktsvård och en för annat. Detta sker i tre steg. Steg ett Markera med muspekaren den variabel som ska omkodas. Då ska det se ut som i bild 27. Klicka på nästa för att komma till steg två. Bild

28 Steg två I steg två ska du ange hur många egna kategorier du vill kategorisera variabeln i. Vi har bestämt oss för fem stycken, därför väljer vi fem i rutan Antal egna kategorier. I rutan Ange namn på dina egna villkors-kategorier dyker det då upp fem rader (se bild 28). Bild 28. På dessa fem rader skriver man vad respektive kategori sak heta. I exemplet heter de; LVU, SoL, LSU, Kontraktsvård och Annat. För att skriva detta klickar du en gång på respektive rad så att den får en röd ruta omkring sig, sen dubbelklickar du på samma rad så att du får fram markören för att kunna skriva. När Alla tre kategorierna är namngivna ska det se ut som i bild 29. Därefter väljer du nästa för att komma till steg tre. 28

29 Bild

30 Steg tre I steg tre ska du dela in de fördefinierade kategorierna (från ASI-formulären) till dina egna kategorier. Nu ska det se ut som i bild 30. Bild 30. I rutan till vänster har du de fördefinierade kategorierna. I rutan till höger finns det en flik för varje egendefinierad kategori. Nu börjar vi med att välja fliken Ej behandlade genom att klicka på den. Vi väljer sen de fördefinierade kategorier som ska sorteras in under den egna kategorin, genom att klicka på den fördefinierade kategorien i rutan till vänster och sen flytta över den med knappen > till den egna kategorin. Jag har valt att sortera in enligt: LVU 1=LVU 6-Omedelbart 2=LVU 3-eget beteende 3=LVU 2-Miljöfall 4=LVU 3 och 2 SoL 5=SoL 6-frivilligt LSU 6=LSU Kontraktsvård 7=Kontraktsvård Annat 30

31 8=Annat. Detta visas i bilderna 31, 32 och 33. Bild

32 Bild

33 Bild 33. Placera sen också in de två övriga under rätt egen kategori. För att datorn ska genomföra omkodningen klickar du antingen på knappen Slutför. Kategoriseringen avslutas då och du kommer tillbaka till huvudsidan. Omkodningen innebär inte att de ursprungliga kategorierna försvunnit, de finns också kvar. Genom att öppna kategoriseringen igen ser du att variabeln nu heter *A18-In (OBS stjärnan). Stjärnan betyder att variabeln är kategoriserad. Genom att klicka på den variabeln får du upp variabelbeskrivningen i den högra rutan. Den får du också fram genom att dubbelklicka på variabeln i Variabellistan eller i fönstrena Beskrivningen, Frekvenstabell och Korstabell. Den utförliga variabelbeskrivningen är nu kompletterad med de nya kategorierna (se bild 34). När du gör frekvens- eller korstabeller (se avsnitten Frekvenstabell och Korstabell) kan du välja om du i tabellerna vill visa de ursprungliga kategorierna eller dina egna kategorier. 33

34 Bild 34. Omkodningen finns kvar även om du stänger statistikprogrammet. Du tar bort den genom att markera den omkodade variabeln i fönstret Kategorisera variabel och sedan klicka på knappen Återställ. Du får då först en kontrollfråga om du verkligen vill återställa. När du vill stänga fönstret Kategorisera variabel klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet av fönstret. Du kan också låta fönstret vara öppet men göra så att det inte syns på skärmen genom att klicka på högst upp i högra hörnet av fönstret. 34

35 Det kan finnas olika skäl till varför en omkodning görs. Ett skäl är att antalet ursprungliga kategorier är så stort att det blir oöverskådligt att använda alla kategorier i en frekvens- eller korstabell. Ett annat skäl är om de ursprungliga kategorierna är så många att antalet klienter per kategorierna blir relativt litet. Då kan resultatet av en frekvens- eller korstabell bli svårt att tolka eftersom det kan vara svårt att hitta något mönster i en sådan tabell. Genom att slå ihop kategorier kan resultatet i båda dessa fall bli lättare att tolka. Hopslagningen av ursprungliga kategorier sker i dessa fall utifrån om de liknar varandra. När du vill göra en omkodning är det viktigt att först tänka igenom varför du vill koda om och hur de nya kategorierna ska se ut. Det finns alltid en risk att resultatet förvrängs genom omkodningen. Därför kan det vara bra att pröva flera alternativa omkodningar och se hur resultatet varierar beroende på hur du gör och om resultatet av omkodningen blir det du önskar. 35

36 2.3 Beskrivande statistik Under Beskrivande statistik ligger en undermeny med tre möjliga val: Beskrivning, Frekvenstabell och Korstabell. Beskrivning Med denna funktion får du en grundläggande beskrivning av en eller flera variabler. När du väljer Beskrivning öppnas ett nytt fönster där alla variabler du har i din datamängd ligger listade i en ruta längst till vänster i fönstret (se bild 35). Notera att variabeln A18-In har en * i början av variabelnamnet. Det betyder att det finns en omkodning för variabeln (se avsnittet Kategorisera variabel). Bild 35. Markera en eller flera variabler med muspekaren och tryck på pilknappen >. De valda variablerna flyttas över till nästa ruta i fönstret. I exemplet i bild 36 är samtliga tio variabler i datamängden valda. Om du ångrar ett val kan du här markera den eller de variabler du ångrar med muspekaren och flytta tillbaks dem till första rutan med pilknappen <. När en variabel markeras syns variabeln uttryckt i klartext längst ner i fönstrets nedre vänstra hörn. I exemplet är variabeln A18-In markerad och texten Placering enl paragraf syns i nedre vänstra hörnet. Du kan också dubbelklicka på en variabel och på så vis få fram den utförliga variabelbeskrivningen. 36

37 Bild 36. När valet av variabler är gjort klickar du på Ok. I rutan Resultat syns nu resultatet av körningen (se bild 37). 37

38 Bild 37. Resultatet av körningen redovisas i en tabell där varje rad motsvarar en variabel. Det finns sju kolumner i tabellen: Variabel: variabelns namn och förklaring i klartext. Totalt: det totala antalet klienter/vårdtillfällen för vilka frågan borde ha besvarats. Bortfall: antalet och andelen klienter/vårdtillfällen för vilka frågan inte besvarats. Min: lägsta värdet på variabeln i ditt datamaterial. Max: högsta värdet på variabeln i ditt datamaterial. Medel: medelvärdet på variabeln (i de fall medelvärdet kan räknas ut). Median: medianen för variabeln (i de fall medianen kan räknas ut). Under Totalt är det viktigt att tänka på att det är totala antalet klienter/vårdtillfällen för vilka frågan är tillämpbar som anges, dvs de totala antalet som borde ha svarat på frågan. Om en fråga besvarats med Ej tillämpbar räknas klienten/vårdtillfället inte in i totalen. Därför kan det hända att totalen varierar mellan variabler och skiljer sig från Antal som anges längst ner på Huvudsidan (se avsnittet Huvudsidan). Svaret Ej tillämpbar är inte ett bortfall. Som bortfall på en fråga räknas alla personer/ärenden där frågan inte besvarats trots att den är tillämpbar, dvs alla de fall då personen inte velat eller kunnat svara. 38

39 Storleken på en variabels bortfall avgör om du får använda variabeln i en tabell eller inte. Om bortfallet är större än 30 % kan du inte använda variabeln vidare, eftersom en variabel med bortfall av den storleken inte är av tillräckligt god datakvalitet. Du ser direkt om en variabel överskrider 30 %-gränsen eftersom variabelns rad i resultattabellen då är röd. Om bortfallet är lägre än 30 % är tabellraden grön. Min- och maxvärdet visar det lägsta/högsta värdet på variabeln som angetts i ditt material, dvs inte lägsta/högsta möjliga värde. Det är en variabels datanivå (se avsnittet Val av variabler) som avgör om medelvärde eller median kan räknas ut. Medelvärdet kan bara räknas ut för de variabler som har datanivån kvotskala. Medianvärdet kan räknas ut för variabler med datanivån ordinalskala eller kvotskala. Om medelvärde eller median inte går att räkna ut markeras detta med ett i resultattabellen. När du vill stänga fönstret klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet av fönstret. Du kan också låta fönstret vara öppet men göra så att det inte syns på skärmen genom att klicka på högst upp i högra hörnet av fönstret. För att göra en ny beskrivning behöver du inte först stänga fönstret och sedan öppna det igen, välj bara nya variabler och klicka på Ok en gång till. Medelvärde och median är två s k lägesmått som säger något om var mittpunkten i ditt datamaterial ligger. Medelvärde heter egentligen aritmetiskt medelvärde. Det är summan av alla personers/ärendens värde på en viss variabel, dividerat med antalet personer/ärenden. Om du t ex har fem personer som är 23, 35, 36, 40 och 44 år gamla så är medelåldern ( )/5 = 35.6 år. Medianen är värdet i mitten, dvs om du ordnar alla personers/ärendens värde på en viss variabel i storleksordning så är medianen det värde som ligger i mitten. I exemplet med ålder ovan ligger värdet 36 i mitten, dvs medianåldern är 36 år. Om du har ett jämnt antal observationer ligger inget enskilt värde i mitten. Då räknas medianen ut som medelvärdet av de två mittersta värdena. 39

40 Bortfall är ett stort problem i många undersökningar. Det kan påverka resultatet rejält om man inte får svar från ett stort antal personer. Även ett relativt litet bortfall kan vara allvarligt. Problem med bortfall uppstår om bortfallet är beroende av vad det är som studeras, dvs om de som inte vill eller inte kan svara inte är slumpvis spridda över undersökningsgruppen. Ett exempel kan vara frågor om kriminalitet. Om flera av de som begått brott inte vill tala om att så är fallet så blir bortfallet beroende av frågan; bortfallet finns främst bland de som begått brott. Det kallas för att bortfallet är systematiskt och det kan få stor påverkan på resultatet. Det finns inget säkert sätt att komma tillrätta med bortfall i efterhand. Det bästa är alltid att från början göra vad man kan för att få in så många svar som möjligt. När man vill göra en tabell eller figur bör man först göra en beskrivning för att kontrollera datakvalitén, främst bortfallet eftersom för stort bortfall inte tillåter att variabeln används vidare. Frekvenstabell Med denna funktion kan du göra en eller flera frekvenstabeller. När du väljer Frekvenstabell öppnas ett nytt fönster där alla variabler du har i din datamängd ligger listade i en ruta längst till vänster i fönstret (se bild 38). Bild

41 Markera en eller flera variabler med muspekaren och tryck på pilknappen >. De valda variablerna flyttas över till nästa ruta i fönstret. I exemplet i bild 39 är variabeln A18-In (Placering enl paragraf) vald. Om du ångrar ett val kan du här markera den eller de variabler du ångrar med muspekaren och flytta tillbaks dem till första rutan med pilknappen <. När en variabel markeras syns variabeln uttryckt i klartext under rutan längst till vänster i fönstret. I exemplet är variabeln A18-In markerad och texten Placering enl paragraf syns under den vänstra rutan. Du kan också dubbelklicka på en variabel och på så vis få fram den utförliga variabelbeskrivningen. Under rubriken Kategorier väljer du om du vill ha en tabell som visar variabelns ursprungliga svarskategorier (Visa utan egna kategorier) eller en tabell som visar kategorier som du gjort själv (Visa med egna kategorier). Hur du gör egna kategorier beskrivs i avsnittet Kategorisera variabel. Alternativet Visa utan egna kategorier är alltid förvalt när fönstret öppnas. Bild

42 När dina val är gjorda klickar du på Ok. I rutan Resultat syns nu resultatet av körningen (se Bild 40). Bild 40. I den färdiga tabellen visas variabelns namn, svarskategorier, frekvens, procent och giltig procent. Längst ner i tabellen visas totalen och bortfallet. I kolumnen Procent är bortfallet medräknat i procentberäkningen, medan giltig procent beräknas utan bortfallet. I exemplet i bild 40 finns svar på variabeln A18-In för 11 personer och bortfallet består av 1 klient. I kolumnen Procent används alla klienter som bas för procentberäkningen. I kolumnen Giltig procent tas bortfallet bort från basen. I nedre vänstra hörnet av fönstret kan du under rubriken Visa välja om du vill visa absoluta tal, procent eller båda delarna i tabellen. Observera att du gör detta val efter det att tabellen gjorts. Programmet räknar inte om tabellen beroende på vad du väljer under Visa, utan döljer bara det du väljer att ta bort Observera att om datamaterialet består av för få klienter/vårdtillfällen (färre än 20) så beräknas aldrig procent i frekvenstabellerna utan enbart absoluta tal, vilket är fallet i detta exempel. 42

43 För en beskrivning av funktionen Exportera, se avsnittet Exportera beskrivande statistik nedan. När du vill stänga fönstret klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet av fönstret. Du kan också låta fönstret vara öppet men göra så att det inte syns på skärmen genom att klicka på högst upp i högra hörnet av fönstret. För att göra nya frekvenstabeller behöver du inte först stänga fönstret och sedan öppna det igen, gör bara nya val och klicka på Ok en gång till. Korstabell Med denna funktion kan du göra en korstabell med två variabler. När du väljer Korstabell öppnas ett nytt fönster där alla variabler du har i din datamängd ligger listade i en ruta längst till vänster i fönstret (se bild 41). Bild 41. Under rubriken Rad-kolumn variabler väljer du vilken variabel som ska ange raderna i tabellen och vilken variabel som ska ange kolumnerna. Markera en variabel med muspekaren och tryck på pilknappen > bredvid Kolumn- eller Radrutan. Den valda variabeln flyttas över till Kolumn- eller Radrutan. I exemplet i bild 42 är A8-In (Kön) vald som kolumnvariabel och E1a-In (Avgångsbetyg från 9:an) som radvariabel. Om du ångrar ett val markerar du den 43

44 variabel du ångrar med muspekaren och flyttar tillbaks den till första rutan med pilknappen som nu ändrats till ett <. Under rubriken Kategorier väljer du om du vill ha en tabell som visar variabelns ursprungliga svarskategorier (Visa utan egna kategorier) eller en tabell som visar kategorier som du gjort själv (Visa med egna kategorier). Hur du gör egna kategorier beskrivs i avsnittet Kategorisera variabel. Alternativet Visa utan egna kategorier är alltid förvalt när fönstret öppnas. Du måste också välja hur procent ska beräknas i korstabellen. Under rubriken Beräkna kan du välja mellan radprocent, kolumnprocent eller att inte beräkna procent. Läs mer om procentberäkningar i korstabeller sist i detta avsnitt. I exemplet är Kolumnprocent valt. Bild 42. När dina val är gjorda klickar du på Ok. I rutan Resultat syns nu resultatet av körningen (se Bild 43). 44

45 Bild 43. I den färdiga tabellen visas variablernas namn, svarskategorier, frekvenser och procent. Längst ner och längst till höger i tabellen visas totalerna för respektive variabel. Bortfall visas inte i korstabellerna. För att en klient ska finnas med i tabellen krävs att hon eller han lämnat svar på båda variablerna. Observera att om datamaterialet består av för få klienter/vårdtillfällen (färre än 20) så beräknas aldrig procent i korstabellerna utan enbart absoluta tal För en beskrivning av funktionen Exportera, se avsnittet Exportera beskrivande statistik nedan. När du vill stänga fönstret klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet av fönstret. Du kan också låta fönstret vara öppet men göra så att det inte syns på skärmen genom att klicka på högst upp i högra hörnet av fönstret. För att göra en ny korstabell behöver du inte först stänga fönstret och sedan öppna det igen, gör bara nya val och klicka på Ok en gång till. 45

46 När du väljer om du vill beräkna procent i korstabeller radvis eller kolumnvis är det viktigt att komma ihåg att tolkningen av tabellen blir helt olika beroende på vad du väljer. Exemplet nedan illustrerar skillnaden. Tabell 1 är en korstabell med kön och frågan om personen har pension eller sjukbidrag. Procenten är beräknad kolumnvis. Tolkningen blir att 9 % bland männen har svarat Nej medan 91 % har svarat Ja. På motsvarande sätt har 6 % bland kvinnorna svarat Nej medan 94 % har svarat Ja. Så här ska en tabell se ut om du vill jämföra två eller flera grupper, t ex kön, med avseende på någon annan variabel. Med en sån här tabell kan man göra uttalanden av typen kvinnorna i datamaterialet har i något större utsträckning pension eller sjukbidrag. Genom att beräkna procenten kolumnvis har varje kolumn standardiserats med avseende på antalet kvinnor respektive män, dvs effekten av att männen är fler än kvinnorna i datamaterialet har tagits bort. Tabell 1 Variabler Kategorier Män Kvinnor Totalt B1-In Fys9-In Nej 17/9,4 % 6/5,7 % 23/8,1 % Ja 163/90,6 % 99/94,3 % 262/91,9 % Totalt 180/100 % 105/100 % 285/100 % I tabell 2 har procenten beräknats radvis. Tolkningen blir då en annan än ovan; bland de som svarat Nej är 74 % män medan 26 % är kvinnor. Bland de som svarat Ja är 62 % män medan 38 % är kvinnor. När tabellen ser ur så här kan du inte göra jämförelser mellan könen eftersom effekten av att fler män än kvinnor blev tillfrågade finns kvar. Tabell 2 Variabler Kategorier Män Kvinnor Totalt B1-In Fys-In Nej 17/73,9 % 6/26,1 % 23 / 100% Ja 163/62,2 % 99/37,8 % 262 / 100% Totalt 180/63,2 % 105/36,8 % 285 / 100% 46

47 2.4 Exportera beskrivande statistik När en tabell är färdig kan det färdiga resultatet skickas till excel för att där skrivas ut, läggas in i en text, redigeras, göras till ett diagram, eller vad du vill använda den till. Det finns ingen funktion för att göra diagram i statistikprogrammet eftersom det skulle kräva för mycket tid och resurser att göra en sådan funktion. Notera att det inte finns någon funktion för att skriva ut en tabell direkt från statistikprogrammet, tabellen måste först skickas till Excel och skrivas ut därifrån. För att skicka en tabell till Excel används knappen Exportera som finns i fönstren Beskrivning, Frekvenstabell och Korstabell. I följande exempel ska en frekvenstabell över kön skickas till Excel. När du klickar på knappen Exportera i fönstrena Beskrivning, Frekvenstabell eller Korstabell öppnas fönstret Spara urval (se bild 44). Bild 44. I rutan Filnamn anger du valfritt namn på filen, i exemplet kallas den könsfördelning. Klicka på Spara. Filen sparas automatiskt som en textfil med könsfördelning.txt. När filnamnet syns i den stora rutan är filen sparad (se bild 45). Du kan ta bort gamla sparade filer genom att markera den fil du vill ta bort med muspekaren och klicka på Ta bort. När du vill stänga fönstret klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet. 47

48 Bild 45. Filen har sparats på c: på din egen dator i den sökväg som anges nederst i fönstret, dvs i mapparna ADADnet,EXCEL och till sist en mall som fått samma namn som ditt eget användarnamn. I exemplet är användarnamnet jkd130. Sökvägen skapas automatiskt första gången du exporterar. Filen är sparad som en textfil och inte som en färdig Excel-fil. För att få in den sparade Frekvenstabellen i Excel måste filen öppnas inifrån Excel. Öppna först Excel och välj Arkiv- Öppna i menyn längst upp i Excel-programmet. Då öppnas fönstret Öppna (se bild 46). I rutan Filformat längst ner i fönstret väljer du Alla filer (*,*). Leta sedan fram den sparade filen. 48

49 Bild 46. Dubbelklicka på filen eller markera den och klicka på Öppna-knappen. Då startas en guide som heter Textimportguiden där du gör på följande sätt: 49

50 Bild 47: Se till att Avgränsade fält är markerad. Klicka på Nästa. Bild

51 Bild 48: Avbocka Tab och bocka för Annat/Other och skriv (Shift+4) i rutan till höger. Klicka på Nästa. Bild

52 Bild 49: Klicka på Slutför. Bild

53 När du är färdig och frekvenstabellen ligger inlagd i Excel ser det ut som på bild 50. Bild

54 2.5 Exportera till Du kan exportera ditt datamaterial till andra program för att jobba vidare där med ytterligare statistik eller figurer. Extern fil Ta fram den resultatmängd du vill exportera till Excel. I detta exempel ska följande mängd med 9 variabler exporteras: Bild 51. När du väljer Exportera till och Extern fil på huvudmenyn öppnas fönstret Spara urval (se bild 52). 54

55 Bild 52. I rutan Filnamn anger du valfritt namn på filen, i exemplet kallas den testdata. Klicka på Spara. Filen sparas automatiskt som en textfil med efternamnet.txt. När filnamnet syns i den stora rutan är filen sparad (se bild 53). Du kan ta bort gamla sparade filer genom att markera den fil du vill ta bort med muspekaren och klicka på Ta bort. När du vill stänga fönstret klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet. 55

56 Bild 53. Filen har sparats på C: på din egen dator i den sökväg som anges nederst i rutan, dvs i mapparna ADADnet, EXCEL och till sist en mall som fått samma namn som ditt eget användarnamn. I exemplet är användarnamnet jkd130. Sökvägen skapas automatiskt första gången du exporterar till Excel. Filen är sparad som en textfil och inte som en färdig Excel-fil. För att få in den sparade mängden i Excel måste filen öppnas inifrån Excel. Öppna först Excel och välj Arkiv-Öppna i menyn längst upp i Excel-programmet. Då öppnas fönstret Öppna (se bild 54). I rutan Filformat längst ner i fönstret väljer du Alla filer (*,*). Leta sedan fram den sparade filen. 56

57 Bild 54. Dubbelklicka på filen eller markera den och klicka på Öppna-knappen. Då startas en guide som heter Textimportguiden där du gör på följande sätt: 57

58 Bild 55: Se till att Avgränsade fält är markerad. Klicka på Nästa. Bild

59 Bild 56: Avbocka Tabb och bocka i Annan/Other och skriv (Shift+4) i rutan till höger. Klicka på Nästa. Bild

60 Bild 57: Klicka på Slutför. Bild

61 När du är färdig och data ligger inlagt i Excel ser det ut som på bild 58. Bild

62 Nu kan du spara filen som en Excel-fil genom att välja Arkiv och Spara som Då öppnas fönstret Spara som (se bild 59). I rutan Filformat längst ner i fönstret väljer du Microsoft Excel-arbetsbok (*.xls). Ange ett namn i rutan Filnamn och klicka på Spara. Nästa gång du vill använda materialet behöver du inte gå igenom proceduren ovan utan kan gå direkt in i Excel och öppna filen med efternamnet.xls Bild

63 2.6 Pågående arbeten Med denna funktion kan du gå tillbaka till fönster som ligger öppnade sedan tidigare, dvs fönster som du inte avbrutit utan endast minskat ner. När du väljer Pågående arbeten öppnas ett nytt fönster där du ser en lista på vilka andra fönster som ligger öppnade. Det kan till exempel vara Beskrivning, Frekvenstabell och Korstabell som i exemplet i bild 60. Markera med muspekaren vilket fönster du vill öppna och dubbelklicka på namnet eller klicka på Ok så kommer det valda fönstret upp igen på skärmen. När du vill stänga fönstret Pågående arbeten klickar du på Avbryt eller på krysset högst upp i högra hörnet. Bild

64 2.7 Hjälpmedel Miniräknare Se bild 61. Bild