Motioner och motionssvar på principprogrammet

Transkript

1 0

2 Motioner och motionssvar på principprogrammet PP1 - Men hippiesen då? (s.1) Ja, jag vet, det nämns längre ner. Men jag tycker vi redan i portalmeningen ska nämna att vi också gillar miljömuppar och hippies. Att första meningen i förslaget till principprogram på s.1 rad stryks och ersätts med Ung Vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund med rötter i den kommunistiska delen av arbetarrörelsen, förankring i kvinnorörelsen och influenser av miljö- och fredsrörelsen. August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) Programkommitténs svar på motion PP1 Som motionären konstaterar, så skriver vi i det andra stycket i förordet om vilka rörelser och frågor som präglar oss som förbund. I det nuvarande principprogrammet, radas arbetar-, kvinno-, freds- och miljörörelsen upp, som exempel på vilka rörelser vi har förankring i, respektive influeras av. Vi tyckte att indelningen kändes lite missvisande och valde att ändra den. Vi tycker att det finns en skillnad i hur vi förhåller oss till arbetarrörelsen jämfört med miljörörelsen och därför gjorde vi denna förändring. Med motionärens förslag blir skillnaden i och för sig inte så stor, men man kommer åt samma poäng som vi ville göra i förslaget att tydliggöra att vi härrör ur arbetarrörelsen, är förankrade i kvinnorörelsen, men att vi också influeras av andra rörelser. Att bifalla motion PP1 PP - Motion angående principprogrammet (s.1) Det är viktigt att inte glömma vår historia. Att första meningen i första stycket på s.1 rad på första sidan ersätts med Ung Vänster är ett revolutionärt ungdomsförbund med förankring i arbetarrörelsen och med influenser från miljö-, freds- och kvinnorörelsen. Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) Programkommitténs svar på motion PP Programkommitténs tanke med att ändra den mening motionären vill föra in från det nuvarande programmet, var att beskriva vår relation till och position i de olika rörelserna på ett sätt som bättre överensstämmer med vart förbundet faktiskt står. Vi menar att vi är mer än influerade av kvinnorörelsen vi är förankrade i den. Med vårt förslag på bifall till motion PP1, tror vi också att motionärens intention tillgodoses. Att avslå motion PP PP - Motion angående principprogrammet (s.1) Tja, det kan ju vara värt att nämna. Att på s.1 rad efter meningen som börjar med Ung Vänster är ett revolutionärt... föra in meningen Ung Vänster analyserar verkligheten och utformar sin politik med hjälp av marxistiska och feministiska teorier. Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) Programkommitténs svar på motion PP Den mening motionären vill lägga till finns redan i programförslaget några rader längre ner, i det andra stycket i förordet. Det vore onödigt att upprepa sig. Att avslå motion PP 1

3 PP - Ung Vänster är ingen syjunta (s.1) Att skriva om att vår organisation har vuxit fram bland unga som i en social gemenskap vill verka för förändring tycker jag låter lite konstigt. Ung Vänster är inte något man går med i för att det är en social aktivitet, för att träffa nya människor och fika. Att organisera sig i ett revolutionärt ungdomsförbund är, precis som PK skriver om, något man gör för att förändra sin egen vardag, för att det tjänar ens intressen. Därför tycker jag att det låter bättre att helt enkelt skriva om unga som tillsammans med andra kämpar för förändring Att på s.1 rad ändra i en social gemenskap till tillsammans med andra Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) Programkommitténs svar på motion PP Programkommittén vill gärna behålla formuleringen, som vi återanvänt från det nuvarande programmet. Det är sant att Ung Vänsters funktion inte är att vara en plats för socialt umgänge, men att tolka meningen på det sättet som motionären gör, att det skulle innebära att Ung Vänster är en syjunta eller fikaklubb, är samtidigt att dra stora växlar på formuleringen. Den sociala gemenskap som Ung Vänster-medlemskapet innebär är inte oviktig och vi tycker att formuleringen är fin. Att avslå motion PP PP - SPRÅK (s.1-) Det är fruktansvärt viktigt att vårt principprogram är välskrivet. I det nu liggande förslaget så är språket bitvis kackigt. Här är lite ändringar som fixar biffen utan att ändra på innehållet. Och all ära åt redaktionskommittéer och sekreterare men erfarenheten visar att det är lika bra att yrka in rättningar på rena stavfel också så att man är säker på att de inte mystiskt nog fortfarande finns kvar i den tryckta versionen. Jag yrkar Att men vi har på s.1 rad stryks och ersätts med Samtidigt har vi Att en på s.1 rad 1 stryks Att organisering på s.1 rad stryks och ersätts med organiserad kamp Att och på s. rad 1 ersätts med, Att på s. rad efter och inom stryks och ersätts med och Att således på s. rad stryks Att könsmaktsordningen s.1 rad 1 stryks och ersätts med de landvinningar som vunnits av kvinnor Att kommatecknet på s.1 rad stryks Att det på s. sätts en punkt sist på rad August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) Programkommitténs svar på motion PP Programkommittén tackar och tar emot språkliga förbättringar. Vad gäller den sjunde att-satsen passar vi på att ytterligare skärpa till formuleringen. Fascister uttrycker ju inte bara intresse för att vrida tillbaka klockan för landvinningar som kvinnor eller kvinnorörelsen kanske man snarare ska säga har uppnått, utan de driver också en sådan politik. Att bifalla motion PP:s första att-sats Att bifalla motion PP:s andra att-sats Att bifalla motion PP:s tredje att-sats Att bifalla motion PP:s fjärde att-sats Att bifalla motion PP:s femte att-sats Att bifalla motion PP:s sjätte att-sats Att bifalla motion PP:s åttonde att-sats Att bifalla motion PP:s nionde att-sats Att på s.1 rad 1 ersätta och konsekvent uttryckt männens intresse av att vrida tillbaka klockan för könsmaktsordningen med och konsekvent drivit en politik för att pressa tillbaka kvinnors rättigheter och de landvinningar som kvinnorörelsen har uppnått Att därmed anse motion PP besvarad PP - Motion angående principprogrammet (s.1) Miljöpolitik kommer alltid att vara en viktig del av Ung Vänsters politik, och är inte någonting vi bara pratar om just nu därför att det är på tapeten. Vi tycker att meningen: Insikten om de allvarliga miljöproblemen präglar också vår politik. säger att miljön är viktig just nu när vi har stora miljöproblem, men förklarar inte att miljöfrågor är någonting man alltid måste jobba med. Därför tycker vi att vår skrivning är lämpligare, även om den säkert går att formulera annorlunda om man vill.

4 Att på s.1 rad 1 ändra meningen som lyder: Insikten om de allvarliga miljöproblemen präglar också vår politik. till: Miljöhänsyn är också någonting som alltid präglar vår politik. Paulina Henrichsén och John Edström (Ung Vänster Linköping) Programkommitténs svar på motion PP Programkommittén menar inte med sin skrivning om insikten om de allvarliga miljöproblemen, att det är något vi arbetar med nu för att det är på tapeten, som motionärerna formulerar det. Tvärtom så länge vi har miljöproblem, är det någonting Ung Vänster tar på allvar oavsett om det är på tapeten eller inte. Det är snarare det som är tanken med meningen, och vi tycker att det är en skarpare formulering än att säga att vi tar miljöhänsyn. Att avslå motion PP PP - Marxism, feminism... och miljö? (s.1) Jag tycker att det är märkligt att i samma andetag som man pratar om att vi förstår verkligheten genom att använda oss av marxistiska och feministiska teorier skriva att insikten om miljöproblemen också präglar vår politik. Att jobba för en hållbar utveckling är viktigt för vår organisation, men är knappast att jämställa med de teorier vi använder för att förstå, och förändra, hela samhället. Marxismen och feminismen är våra grundläggande analysverktyg och kan appliceras på alla politiska frågor, exempelvis kan vi använda marxismen för att förstå miljöproblemen men jag har svårt att se hur man ska analysera marxismen ur ett miljöperspektiv. Att på s.1 rad 1 flytta meningen som lyder Insikten om de allvarliga miljöproblemen präglar också vår politik till rad 1 (s.1) efter internationalism Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) Programkommitténs svar på motion PP Programkommittén instämmer konstaterandet att insikten om allvarliga miljöproblem också präglar vår politik passar bättre att stå i anknytning till den mening där vi beskriver andra frågor och områden, som vår organisation präglas av. Att bifalla motion PP PP - Vi är kommunister, och vi är stolta (s.1) I programkommitténs förslag till förord skriver man inte längre att vi, när vi pratar om det klasslösa samhället som vårt mål, syftar på det kommunistiska samhället. Jag har svårt att förstå varför man har valt att inte skriva ut det. Kampen för kommunismen är vår rörelses mål, överordnat alla delmål och krav. Bakom vår politiska praktik och de frågor vi driver måste det ligga en stor medvetenhet om varför vi gör det annars förlorar rörelsen sitt syfte. Principprogrammet ska vara ett verktyg som vi kan använda oss av för att kunna analysera samhället, och omsätta våra teorier till praktik. Det ska också vara ett forum där vi slår fast vår långsiktiga strategi och våra mål. Därför anser jag att det är av yttersta vikt att vi i förordet slår fast att det är just det kommunistiska samhället vi strävar efter, precis som att vi skriver in att vi är marxister och feminister. Att på s.1 rad 1 lägga till följande mening Vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck ett kommunistiskt samhälle. Att på s.1 rad 1 stryka sista meningen Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö) Programkommitténs svar på motion PP Motionen besvaras efter PP PP - Ett klasslöst samhälle utan förtryck är kommunistiskt (s.1) I förordet till principprogrammet skriver programkommittén i sitt förslag att vårt mål är ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck. Detta är det säkerligen ingen inom organisationen som finner missvisande, däremot menar jag att det är underligt att förslaget utesluter att kalla ett sådant samhälle för vad det just är, nämligen kommunistiskt. Detta har helt sonika tagits bort från det tidigare förordet, som klart och tydligt förklarar att en självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett kommunistiskt samhälle. Jag tror att det skulle vara olyckligt att utesluta detta begrepp eftersom det konkretiserar vad vårt mål faktiskt är, vad för samhälle vi vill uppnå. Samtidigt innebär ett uteslutande av detta begrepp att vi faktiskt förhåller oss till våra motståndares smutskastning och förakt för vår rörelse samt deras agenda, för vilken annan anledning till att utesluta

5 begreppet kan jag inte se. Att på s.1 rad 1 ändra stycket till Ung Vänster, Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund är tre självständiga delar av samma rörelse. Tillsammans arbetar vi i vår vardag för socialism och kvinnofrigörelse. I det här programmet försöker vi bygga vidare på tidigare erfarenheter, förnya vår analys och skapa en helhetsbild av våra värderingar och metoder, vår samhällssyn och vårt mål. Programarbetet är inte något som avslutas i och med en kongress utan är en del i en ständigt pågående process för att utveckla vår analys och vår ideologi. En självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett kommunistiskt samhälle. Sebastian Rapp (Ung Vänster Sundbyberg) Programkommitténs svar på motion PP Motionen besvaras efter PP PP - Motion angående principprogrammet (s.1) Det är inte vår sak att avgöra vad Vänsterpartiet och Vänsterns studentförbund är för något och vad de tycker. Självklart kan vi slå fast att Ung Vänster kämpar för socialism och kvinnofrigörelse och att vi är självständiga gentemot nämnda organisationer. Men det blir fel att i ena meningen slå fast deras självständighet gentemot varandra och i nästa mening tillskriva dem strategi och ideologi. De har sina egna kongresser och principprogram för det. VSF har t ex tre ben medan vi står på två, feminismen och socialismen. Skulle vi acceptera att VSF eller VP tillskrev oss olika politiska ståndpunkter eller arbetssätt? Att ersätta stycket på s.1 rad 1-1 med följande text: Ung Vänster är självständigt gentemot Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund men en del av samma samhällsomdanande rörelse. I denna rörelse fyller Ung Vänster flera viktiga funktioner och vi vet att en enad kamp för politiska idéer och krav är viktig för vår framgång. Jesper Hillbom (Ung Vänster Malmö) Programkommitténs svar på motion PP Programkommitténs avsikt med att nämna relationen till våra familjemedlemmar Vänsterpartiet och VSF i inledningen av principprogrammet, är inte att tillskriva dem ståndpunkter och strategier. Vi har också svårt att tänka oss att vare sig partiet eller studentförbundet skulle ta illa upp av att vi konstaterar att vi arbetar tillsammans med dem för socialism och kvinnofrigörelse även om de har fler ben och prioriteringar. Men för all del, vi vill inte riskera att missförstås, utan föreslår att vi formulerar om meningarna. Vi vill dock inte styrka den sista meningen om vårt mål, utan föreslår att motionärens text endast ersätter de två första meningarna och att den sista meningen flyttas till stycket ovan. Att bifalla motion PP med ändringen att texten ersätter s.1 rad 1-1, meningarna Ung Vänster ( ) kvinnofrigörelse Att meningen på s.1 rad 1: Vårt mål ( ) förtryck flyttas till rad 1, sist i stycket Att därmed anse motion PP besvarad PP - Motion angående principprogrammet (s.1) Att definiera de begrepp som används både av och mot oss är en viktig del i strävan efter ett enat förbund. Ofta uppstår diskussionen om vilka som är kommunister och vad som är kommunism. Debatten är i sig ointressant att gång på gång ta och därför är en gemensam definition av begreppet viktig för förbundet. Att från s.1 rad 1 stryka meningen som börjar med Vårt mål... och där lägga till följande mening En självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket viktiga delar i kampen för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett kommunistiskt samhälle. Jesper Hillbom (Ung Vänster Malmö) Programkommitténs svar på motion PP Motionen besvaras efter PP PP1 - Det kommunistiska samhället (s.1) Då det är det kommunistiska samhället vi vill uppnå bör detta också finnas med tidigt i principprogrammet för att undvika att tvivel uppstår kring detta. Det klasslösa samhället, fritt från förtryck är det marxistiska och kommunistiska samhället. Att det efter meningen som avslutas med fritt från förtryck. i förordet på s.1 rad 1 läggs till följande mening (ny

6 mening): Det är det kommunistiska samhället. Sebastian Brandt, Henrik Jonsson och Erik Lundberg (Ung Vänster Lund) Programkommitténs svar på motion PP1 Motionen besvaras efter PP PP1 - Produktivkrafternas utveckling då? (s.1) Klart det lönar sig med kamp, vi får inte vara deterministiska. Men det är lika illa om vi blir för idealistiska och nuvarande skrivning låter nästan individualistisk. Att Mänsklig handling på s.1 rad 0 stryks och ersätts med Social kamp August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) Programkommitténs svar på motion PP1 Stycket som avslutas med att konstatera att mänsklig handling driver historien framåt, handlar om just det som motionären vill föra in. Det går att läsa meningen på det sätt som motionären gjort, men i sammanhanget av ett stycke som just handlar om att det är organiserad, social kamp som krävs för att åstadkomma förändring, så ser vi inte risken som särskilt stor att man ska missuppfatta Ung Vänster som idealister eller individualister. Snarare framgår det att det är mänsklig handling i form av just social kamp som avses. Att avslå motion PP1 PP1 - Och VSF? (s.1) Det är bra att vara konsekvent. Antingen pratar vi om oss eller om hela familjen. Att och vänsterpartiet på s.1 rad stryks August Flensburg, Ung Vänster Bromma-Ekerö Programkommitténs svar på motion PP1 Som motionären konstaterar: det är bra att vara konsekvent. Att bifalla motion PP1 PP1 - Motion angående principprogrammet (s.1) Att på s.1 rad ersätta ordet reformkrav med ordet krav Att stryka meningen på s.1 rad som börjar Undantag finns inom till exempel... Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) Programkommitténs svar på motion PP1 Vi förstår inte riktigt poängen med de förändringar som motionären föreslår. Reformkrav och krav är ju i stort sett synonyma begrepp och vi menar att det finns en viktig poäng i den mening som motionären vill stryka. Att avslå motion PP1 PP1 - Vårt ena ben (s.1-) Vi tycker det är bra att programkommittén har försökt integrera feminismen mer i sitt förslag till principprogram. Tyvärr tycker vi inte att man har nått hela vägen fram och därför har vi har försökt förbättra förslaget i det hänseendet. Vi ser också en tydlig tendens i Ung Vänsters program, dokument och studiehäften att feminismen alltid placeras sist. Vi menar inte att feminismen alltid måste vara först, men som vårt ena ben ska feminismen dels genomsyra alla andra ämnen men bör också rimligtvis vara bland de första sakerna vi nämner nästan oavsett ämne inte något som vi slänger in på slutet som nån brasklapp. Vårt förslag gör inte principprogrammet perfekt, men vi har på olika sätt försökt bättra på skrivningarna och flytta upp det feministiska perspektivet högre upp på agendan. Det ska framgå när vi analyserar vår omvärld att feminismen är vårt ena ben och inte det tredje hjulet.

7 Att på s.1, rad, protest-, miljö och kvinnorörelser stryks och ersätts med kvinno-, miljö och proteströrelser Att på s., rad -, flytta upp det stycket så att det tillsammans med stycket som slutar på rad, blir ett enda stycke Att på s., rad 1, meningen som börjar med Precis som... stryks och ersätts med Alla hittillsvarande samhällen har präglats av könsmaktsordningen, vilket innebär att den varit avgörande för hur samhället har organiserats. Att på s., rad, efter... motstånd mot könsmaktsordningen. stycket delas och görs till två stycken Att på s., rad, meningen som börjar med På precis samma sätt... stryks och ersätts av ett helt nytt stycke med följande text: Könsmaktsordningen och klassamhället är båda sociala strukturer, som skapats och upprätthålls av oss människor, det innebär att det är möjligt för oss att riva upp och avskaffa dem. Att texten på s. rad -1 flyttas upp så att den hamnar mellan stycket som slutar på rad och stycket som börjar på rad på samma sida Att de tre första meningarna på s. rad 1- stryks och ersätts med följande text: Staten medverkar till att organisera borgarklassens makt men eftersom könsmaktsordningen även genomsyrar borgarklassen så blir det framförallt mäns makt som organiseras. Samtidigt organiserar staten hela samhället och har därmed både en förtryckande och social funktion. Dubbelheten gör det svårare att upptäcka statens roll som upprätthållare av både klassamhället och könsmaktsordningen. Att den första meningen på s., rad, stryks och ersätts med följande text: Vårt socialistiska och feministiska alternativ kräver upprivandet av könsmaktsordningen, brytandet av borgarklassens makt och byggandet av en samhällsordning där folkmajoriteten blir den bestämmande och avgörande kraften på samhällslivets alla nivåer. Att meningen på s., rad, som börjar med Ung Vänster menar stryks och ersätts med följande text: Kvinnors högre ohälsa är en direkt konsekvens av könsmaktsordningen och därför är det framförallt kvinnor som drabbas när välfärden nedmonteras och ohälsotalen stiger Att stycket på s.1, rad -, stryks och ersätts med följande stycke: Den globala ekonomin är tydligt präglad av könsmaktsordningen. Kvinnor utgör idag majoriteten av alla fattiga och äger mindre en procent av världens egendomar. Fastän kvinnor utför den största delen av allt arbete tjänar de endast en tiondel av inkomsterna. Till stor del beror det på att kapitalet profiterar på kvinnors underordning i länder med dålig arbetslagstiftning, låga löner och usla arbetsvillkor. Kvinnor är därtill starkt underrepresenterade i de fora där beslut kring den internationella ekonomin fattas, det gäller såväl i transnationella bolagsledningar, som i institutioner som IMF, WTO, Världsbanken och EU. Att följande text läggs till i början av stycket på s.1 rad 1: Det har också funnits en utveckling mot en global arbetsdelning och en starkare ideologisk dominans för kapitalets politiska företrädare. Den globala arbetsdelningen har till exempel inneburit att antalet industriarbetare i världen som helhet har ökat kraftig medan det minskat i nord. Att stycket på s.1, rad -1 stryks Att på s.1, rad 1, efter Idag är det höginkomsttagarna följande text läggs till: och då framför allt män Amanda Möllenhoff (Ung Vänster Tensta-Rinkeby-Spånga), August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö), Christel Westerberg (Ung Vänster Norrmalm), David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck), Dina Viksten och Yrsa Rasmussen (Ung Vänster Hägersten- Skärholmen) och Johanna Granbom (Ung Vänster Södermalm) Programkommitténs svar på motion PP1 Programkommittén välkomnar motionärernas ambition att ytterligare integrera vår feministiska analys i programmet. Samtidigt är många av motionärernas yrkanden rent språkliga och flyttar stycken, utan att förändra innehållet på annat sätt än att feminismen nämns längre upp i programmet, jämfört med programförslaget. Programkommittén menar att det i många fall spelar ganska liten roll om den feministiska analysen står skriven på det ena eller andra stället, men några av motionärernas ykanden om att flytta texter gör programmet mer lättläst och därför föreslår vi bifall av dessa yrkanden. Andra texter tycker vi ska ligga kvar. Det gäller till exempel att-sats, där den föreslagna styckesindelningen gör att två meningar som innehållsligt hänger ihop, delas upp. Att-sats handlar om att staten upprätthåller könsmaktsordningen. Den analysen återfinns redan några rader längre ner i programförslaget, och vi föreslår därför att att-satsen avslås. I att-sats slår motionärerna ihop två av programförslagets stycken, till att bli ett stycke som handlar om kvinnor i den globala ekonomin. Genom den förändringen, så tar man ut stycket om hur kapitalet profiterar på kvinnors underordning ur sammanhanget som beskriver s.k. exportzoner i tredje världen. Det tycker vi vore synd. Att bifalla motion PP:s första att-sats Att bifalla motion PP:s andra att-sats Att bifalla motion PP:s tredje att-sats Att avslå motion PP:s fjärde att-sats Att avslå motion PP:s femte att-sats Att bifalla motion PP:s sjätte att-sats Att avslå motion PP:s sjunde att-sats Att bifalla motion PP:s åttonde att-sats Att bifalla motion PP:s nionde att-sats Att avslå motion PP:s tionde att-sats Att avslå motion PP:s elfte att-sats Att avslå motion PP:s tolfte att-sats Att bifalla motion PP:s trettonde att-sats

8 PP1 - Antirasism med Folkpartiet? (s.1) Vi tycker att det är konstigt att efter ett stycke om problematiken med att samarbeta blocköverskridande följs av ett stycke som säger motsatsen. Vad den meningen säger är att ett samarbete med t.ex. Folkpartiet, vars integrationspolitik på många plan är densamma som Sverigedemokraterna alltid är önskvärt. Det tycker inte vi. Att på s.1, rad stryka meningen som börjar med Undantag finns och slutar med alltid är önskvärd Daniel Månsson (Ung Vänster Helsingborg), Linn Fristedt (Ung Vänster Landskrona) och Alexandra Kronqvist (Ung Vänster Kristianstad) Programkommitténs svar på motion PP1 Motionen besvaras efter PP1 PP1 - Blocköverskridande samarbete vid antifascism (s.1) Tror för det första att ni syftar på folkfront med blocköverskridande samarbete och inte enhetsfront. Vi ska inte använda blocköverskridande samarbeten alltför ofta. Vi har inte samma syn på rasismen, dess ursprung, hur den ska bemötas, varför den finns som de borgerliga. De beskyller oftast individerna som är fascister och inte samhället och högerpolitiken. Istället ska vi ta tillfället i akt att vid fascistiska sammankomster komma med riktiga lösningar och beskylla kapitalismen för rasism. De borgerliga har inget emot ett lite smårasistiskt samhälle där man kan betala vissa lite mindre och där vissa i samhället får ta vissa yrken beroende på etniskt ursprung. Sen har vi Folkpartiet som inte heller är speciellt mysiga, som kräver svensktest och hårdare tag. Vi riskerar att urvattna antirasismen till att vi står och håller varandra i händerna och sjunger We shall overcome och det är inte önskvärt för ett socialistiskt och revolutionärt förbund, vi ska istället stå och peka med hela handen mot den riktiga boven, kapitalismen, nedskärningspolitiken och den rådande ideologin i Europa. Vi kan inte beskylla symptomet (fascisterna, rasisterna) för rasismen utan måste skylla på sjukdomen som är kapitalismen och klassamhället. Vi riskerar även att framstå som oseriösa och typiska politiker som säger det folk vill höra när vi ena dagen står med moderater och annat blått och demonstrerar mot rasism för dagen därpå argumentera mot dem för att de för en politik som gynnar rasism. Givetvis kan blocköverskridande samarbete fungera ibland, men då gäller det de tyngsta nazistorganisationerna i Sverige, inte partier som försöker vara seriösa och ta debatten. Jag syftar då på de riktiga våldsnazisterna. Att vi stryker meningen Undantag finns inom till exempel det antifascistiska arbetet, där en enhetsfront tillsammans med alla försvarare av redan vunna demokratiska fri- och rättigheter alltid önskvärd. på s.1 rad Mohammed Mahmoud (Ung Vänster Karlskrona) Programkommitténs svar på motion PP1: Motionen besvaras efter PP1 PP1 - Håll koll på begreppen PK! (s.1) En enhetsfront är ett samarbete inom arbetarrörelsen. I en folkfront är även progressiva borgerliga krafter välkomna. Att på s.1 rad i förslaget till nytt principprogram byta ut "enhetsfront" mot "folkfront" Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) Programkommitténs svar på motion PP1: Motionen besvaras efter PP1 PP0 - Blanda inte ihop äpplen och päron (s.1) Enhetsfront är en front, ett samarbete, mellan kommunister och andra progressiva rörelser, det vet till och med wikipedia och antagligen även PP men ibland blir det hjärnstopp och knas. Om vi vill samarbeta med miljöpartiet, kyrkan och folkpartiet liberalerna så ska vi inte ge dem onödig cred. På tal om hjärnstopp så kom jag inte på det ultimata ordet som jag egentligen tänkte skriva in, så kan det gå kl : den mars. 'Front' är iallafall tio gånger bättre än enhetsfront för då använder vi åtminstone ett korrekt ord. Att ordet enhetsfront stryks på s.1 rad i förslaget till principprogram och byts ut mot front Göran Söderberg (Ung Vänster Malmö)

9 Programkommitténs svar på motion PP0: Motionen besvaras efter PP1 PP1 - Fuck Fascismen -ever! (s.1) Det är inte ALLTID bäst med enhetsfront med borgare. Men ofta är det så. Vi bedöma från fall till fall snarare än att binda upp oss att fira nationaldagen med CUF & CO varje år från och med nu om de skulle vilja det. Att alltid på s.1 rad byts ut mot ofta August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) Programkommitténs svar på motionerna PP1-PP1: Motionerna PP1-PP1 berör samma stycke, och vill stryka eller ändra i meningen om en enhetsfront i det antifascistiska arbetet. För det första menar vi att det är mindre viktigt vad strategin kallas, än vad meningen innebär. Motionen PP1 vill ersätta enhetsfront med folkfront, PP0 vill skriva kort och gott front, medan motionären bakom PP1 i sitt förslag behåller begreppet enhetsfront. Vi föreslår att begreppet byts ut mot gemensam front, även om det som sagt inte är särskilt avgörande vad vi kallar strategin vi tror att såväl motionärerna, som andra som läser programmet förstår vad som menas oavsett. Så till innebörden av stycket. Poängen med skrivningen, är att konstatera att det finns tillfällen och frågor där det är viktigt att vi samarbetar utanför arbetarrörelsens ramar, utan lierar oss med andra som ställer sig bakom viktiga krav eller principer. Det kan handla om att samarbeta med kyrkan i asylfrågor, med borgerliga partier i protester mot krig som i fallet med Irak-kriget, där centerpartiet deltog i de stora demonstrationerna, för att nämna ett par exempel. Programkommittén menar inte att vår antirasistiska strategi ska vara att ställa alla politiska partier på rad i gemensam aktion mot Sverigedemokraterna det skulle mycket väl kunna ha motsatt verkan. I många fall är det bättre om breda, folkligt förankrade rörelser som facket är de som organiserar och står bakom sådana aktiviteter, eftersom risken annars bl.a. är att bilden av ett etablissemang mot ett litet utsatt parti stärks. Det innebär dock inte att en riktig strategi är den som motionären bakom PP1 föreslår att som antirasistisk strategi peka med hela handen mot den riktiga boven, kapitalismen. Att göra antirasism till en renodlad vänsterfråga, är att göra antirasismen en björntjänst. Att även människor som röstat på ett borgerligt parti kan delta i antirasistiska arrangemang, är viktigt. Likaså att det finns liberaler som kämpar mot rasism. Vår roll måste vara att få fler att ta ställning mot rasism, inte att göra antirasismen till ett snävt ställningstagande endast för trogna socialister. PP1 säger att det är konstigt att ett stycke om problematiken med att samarbeta blocköverskridande följs av ett stycke som säger motsatsen. Programkommittén håller inte med. Poängen är ju att det finns tillfällen, då det är rätt att bredda kraven eller parollerna, så att alla som försvarar demokratiska fri- och rättigheter kan ställa upp bakom dem. Ett exempel är debatten om integritetsfrågor. I de stora protesterna mot FRA-lagen, fanns såväl socialister, som liberaler med, enade i motståndet mot statlig övervakning och i försvar av den personliga integriteten. Skulle vi då ha ställt oss vid sidan av protesterna, i protest mot att de liberaler som deltog, inte gjorde det utifrån samma ideologiska grundsyn som vi? Till sist tror programkommittén inte att det finns någon överhängande risk att vi skulle tolka vårt eget program så som motionären bakom PP1 lite ironiskt gör; att vi skulle binda upp oss att fira nationaldagen med CUF varje år. Men för tydlighetens skull, instämmer vi i förslaget att ändra alltid till ofta Att på s.1 rad ersätta enhetsfront med gemensam front Att bifalla motion PP1 Att därmed anse motionerna PP1, PP1, PP1 och PP0 besvarade Förbundsstyrelsens kommentar motionerna PP1-1 Motionärerna kritiserar skrivningarna i förslaget till principprogram som handlar om blocköverskridande samarbeten i samband med antifascistiskt arbete. Förbundsstyrelsen menar att principen om att vi ibland kan samarbeta med borgerligheten vilket, trots att begreppet utanför arbetarrörelsen också innefattar ex kyrkan, tycks vara det motionärerna vänder sig emot är viktig för våra möjligheter att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Att samla många under breda paroller mot rasism och fascism har visat sig fungera bra och bland annat hjälpt oss att, tillsammans med organisationer och partier utanför arbetarrörelsen, stoppa avvisningar. Förbundsstyrelsen menar att vi måste bygga samarbeten utifrån vad som är strategiskt riktigt och i relation till våra syften, därför vill vi inte utesluta möjligheten till breda allianser. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP1-1 PP - Vår organisationsmodell: den demokratiska centralismen (s.1) I förordet till det nya förslaget till principprogram beskrivs hur vår organisation är uppbyggd, hur den skapats, samt vilka mål vi har med denna organisationsmodell. Vi håller med om att Målet är en effektiv och demokratisk organisation, och vill därför beskriva den mer utförligt. Vår organisationsmodell är den demokratiska

10 centralismen vilken innebär: frihet i diskussion, enighet i handling, samt att högre instans bestämmer över lägre instans. Frihet, för att varje medlem ska få möjlighet att tillsammans och i diskussion med andra forma vår verksamhet och teori. Enighet, för att försäkra oss om att demokratiskt fattade beslut också genomförs men också för att vi inte är en diskussionsklubb utan ett förbund som vill genom praktisk handling - förändra verkligheten i grunden och då krävs ett enhetligt uppträdande. Högre instans bestämmer över lägre instans då det representerar fler medlemmar, och därmed är mer förankrat i förbundet. Ett enhetligt agerande förutsätter förankring i förbundet. Vårt förbund är inte enbart uppbyggt på de lärdomar och principer som de senaste 0 årens klasskamp har fört med sig, utan även kvinnokampen. Kvoteringen av styrelserna, och vårt internfeministiska arbete är exempel på detta. Att på s.1 rad i förslaget till principprogram efter principer lägga till, och lärdomar samt efter klasskamp lägga till, och kvinnokamp Att på s.1 rad i förslaget till principprogram efter verkställer dem. lägga till en mening som lyder: Vår organisationsmodell, den demokratiska centralismen, kan sammanfattas i att högre instans beslutar över lägre instans, och att frihet i diskussion men enighet i handling råder. Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) och Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) Programkommitténs svar på motion PP: Programkommittén ser inget värde av att föra in begreppet demokratisk centralism i principprogrammet. I våra stadgar finns det tydligt beskrivet hur Ung Vänster är organiserat: Den inre demokratin innebär att minoriteten följer majoritetens beslut och att lägre instans följer beslut fattade av högre instans. Den innebär också att majoriteten respekterar minoriteten och att högre instans inte fattar beslut i frågor som enbart rör lägre instans. Lägre instans har rätt att överklaga beslut som fattas av högre instans. ( 1) Att sammanfatta de här organisatoriska principerna i principprogrammet, känns överflödigt och programkommittén är heller inte enig med motionärerna om att vår organisationsmodell kan sammanfattas på det sätt som motionärerna gör: att högre instans beslutar över lägre instans, och att frihet i diskussion men enighet i handling råder. Stadgans formulering av vår organisationsmodell är både bättre till innehåll och hör bättre hemma just där. Vidare ser vi inte vad användandet av ett leninistiskt begrepp som för många väcker fler frågor än det ger svar skulle tillföra programmet. Att bifalla motion PP första att-sats Att avslå motion PP andra att-sats Förbundsstyrelsens kommentar på PP: Förbundsstyrelsen menar att motionärerna i sin brödtext gör det väl enkelt för sig när man vill beskriva hur Ung Vänsters organisationsmodell ser ut. Inom organisationen trycker vi ju exempelvis också hårt på högre instans ansvar för att hjälpa lägre instans genom klubben i centrum. Vi menar också att just de 0 åren av klasskamp och kvinnokamp är det som gett en betydligt mer mångfacetterad organisationsmodell än den som vi menar att motionärerna beskriver. Det vore därför synd att i vårt principprogram slå fast den definition motionen vill göra gällande. Däremot är vi eniga med motionärerna och programkommittén om att även kvinnokampen haft en stor del av utformningen, av vår organisation. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att bifalla programkommitténs svar på motion PP PP - Demokratin är viktigast (s.1) Vi är en demokratisk och effektiv organisation. Båda är viktiga men demokrati är lite mer viktigt och ska därför stå först. Att orden effektiv och demokratisk på s.1 rad byter plats August Flensburg (Ung Vänster Bromma-Ekerö) Programkommitténs svar på motion PP: Programkommittén menar att vilket ord som står först i meningen, inte ska förstås som att det är viktigare än det andra. Ung Vänster ska vara både-och. Att avslå motion PP PP - Motion angående principprogrammet (s.1)

11 Att efter sista meningen på s.1 rad 0 lägga till Programarbetet är inte något som avslutas i och med en kongress utan är en del i en ständigt pågående process för att utveckla vår analys. En självständig analys och en socialistisk ideologi är mycket viktiga delar i kampen mot kapitalismen, för ett klasslöst samhälle i ekologisk balans och fritt från alla former av förtryck, ett kommunistiskt samhälle. Sara Bendib (Ung Vänster Kristianstad) Programkommitténs svar på motion PP: Ett flertal motionärer vill att vi i programmet ska skriva att vårt mål inte endast är ett klasslöst samhälle, utan att vi också ska definiera detta samhälle som kommunistiskt. I motionen PP skriver motionären att den enda anledning han kan se till att inte använda begreppet kommunism, är att vi anpassar oss till våra motståndares smutskastning. Programkommittén menar att det finns flera anledningar till att inte definiera vårt mål som kommunism men att det inte finns någon anledning att behålla begreppet av skälet att vi inte vill ge våra motståndare den segern. Sådana prestigeskäl är oviktiga i relation till andra som att många av våra medlemmar känner sig olustiga inför begreppet och att det kan utgöra en barriär för många som sympatiserar med vår politik, men som inte kan ställa sig bakom benämningen. Det måste vara okej att vara Ung Vänster-medlem och inte kalla sig kommunist; att vara socialist eller kort och gott vänster. Motionären bakom PP menar att vår rörelse förlorar sitt syfte om vi inte behåller begreppet kommunism. Det är inte sant. När Vänsterpartiet slutade använda begreppet förlorade de då sitt syfte? Programkommittén menar att vår rörelses syfte är avhängigt av andra och viktigare saker än om vi kallar Ung Vänster socialistiskt eller kommunistiskt. I motion PP menar motionären att vi bör skriva att vårt mål är kommunismen, för att debatten om vad begreppet står för är ointressant att ta gång på gång. Istället bör vi ha en gemensam definition, menar han. Programkommittén håller med om att diskussionen är ointressant och anser just därför att vi gott kan avsluta den långa tradition vi haft av att om och om igen behöva diskutera och definiera begreppet internt såväl som utåt. Vad skillnaden mellan socialism och kommunism är när ett samhälle ska betecknas som det ena eller det andra, eller vad som skiljer en socialistisk organisation från en kommunistisk, är diskussioner som helt enkelt har mycket liten betydelse i praktiken. Låt det stå var och en fritt att vara socialist eller kommunist, och låt oss vara överens om att ett klasslöst samhälle är vårt mål. Att avslå motionerna PP, PP, PP, PP1 och PP Förbundsstyrelsens kommentar på motionerna PP, PP, PP, PP1 och PP: Förbundsstyrelsen tycker inte att frågan som behandlas i motionerna är särskilt dramatisk. Ung Vänster vill uppnå ett klasslöst samhälle fritt från könsförtryck och det står vi tydligt fast vid i förslaget till principprogram. Det har funnits en utveckling inom förbundet under en längre tid, där medlemmar valt att kalla sig olika saker. Vi tycker att det vore synd om vi bortsåg från detta. På samma sätt som det ska vara möjligt att använda begreppet kommunism för att beskriva det klasslösa samhället, ska man också kunna välja att inte göra det. Ung Vänster ska vara ett öppet förbund där våra medlemmar känner sig bekväma. Därför tycker förbundsstyrelsen att det vore olyckligt att principprogramsfästa det ena eller det andra. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att bifalla programkommitténs svar på motionerna PP, PP, PP, PP1 och PP PP - Människovärdet vi kräva åt alla och envar (s.) Om man jämför skrivningarna under 'vår människosyn' i vårt nuvarande principprogram med skrivningarna programkommitténs förslag noterar man att PK föreslår vissa strykningar. Bland annat tar man bort följande delar (utdrag från tredje stycket under 'vår människosyn'): Ett samhälle där vi inte bedöms och rangordnas efter till exempel [...] funktionshinder [ ]. Vi kräver och arbetar [...] för funktionshindrades rättigheter [...]. Ung Vänster slår vakt om de handikappades rättigheter. Det är lite synd att man valt att ta bort dess grundläggande skrivningar som pekar på en tydlig skillnad mellan en kapitalistisk eller fascistisk människosyn och en socialistisk människosyn. I ett kapitalistiskt samhälle ses människor med funktionsnedsättningar som levande kostnader att tillgänglighetsanpassa hela samhället är en vulgär och olönsam tanke. I ett socialistiskt samhälle verkar vi för principen 'av var och en efter förmåga åt var och en efter behov'. Där blir varje människa sedd och får fullgöra hela sin mänskliga potential ut efter förmåga och tillgänglighetsanpassning för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället en självklarhet. Att på s. sist på rad 0 lägga till: Varje individ får möjlighet att växa utifrån sin egen potential och kan verka i samhället utifrån sin egen förmåga - oavsett funktionsnedsättning eller fysiska förutsättningar. Håkan Eriksson och Patrik Helgeson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) Programkommitténs svar på motion PP: Programkommittén tackar och tar emot tillägget, men vill formulera om det litegrann.

12 Att på s. rad 1, efter frigöras, lägga till: I det jämlika samhälle vi vill se, får var och en möjlighet att växa utifrån sin egen potential och kan delta i samhällslivet utifrån sin egen förmåga oavsett funktionsförmåga eller fysiska förutsättningar Att därmed anse motion PP besvarad PP - Argumentation (s.) Vi pratar mycket om vad vi skall göra som organisation vi vill vara den progressiva kraften i samhället. Vi vill organisera den unga arbetarklassen. Vi kämpar för strukturella förändringar och konkreta mål. För att förändra våra liv. För att förändra samhället i botten ska vi leva socialism. Vi har inga tankesmedjor men vi har varandra och oss själva. Det är vår plikt som revolutionärer att alltid se oss som förebilder och företrädare för Ung Vänster och det nya samhälle vi vill bygga. Det är som att vara med i Harlösa If. Man kan inte bara gå på träningen och skita i matcherna. Att på s. rad lägga till: "Som jobbarkompis, granne o klasskamrat ska vi alltid se oss som förebilder för Ung Vänster som organisation och det nya samhälle vi vill bygga. Erik Lundberg, Henrik Jonson, Sebastian Brant och Ida Hein (Ung Vänster Lund) Programkommitténs svar på motion PP: Programkommittén anser att principprogrammet syftar till att beskriva Ung Vänster som organisation, inte hur vi som medlemmar ska förhålla oss till förbundet och hur vi ska agera i vår vardag. Vi tycker också att det är problematiskt att tala om att våra medlemmar har en plikt att uppträda på ett visst sätt gentemot sina vänner och bekanta. Att avslå motion PP PP - Vad heter det nu igen... del 1. Teoretiska utgångspunkter. (s.-) Jag har i förslaget till principprogrammet försökt titta på vilka begrepp som används och gjort ett försök att strukturera upp lite bland dem (inte för att det är några extrema konstigheter). Det är inte så konstigt att det på vissa håll skiljer sig lite i begreppsapparaten eftersom det är flera olika författare till texterna. Jag förstår också att man ibland vill variera sitt språk och därför använder likadana eller snarlika begrepp, men min uppfattning är att det i ett principprogram är viktigare att det blir korrekt än lättläst. Varför så petig då... jo, principprogrammet är vårt viktigaste analysverktyg och som sådant är det bra om begreppsapparaten är konsekvent. En konsekvent begreppsapparat underlättar också studiearbetet på principprogrammet och man undviker onödiga missförstånd om alla använder samma begrepp. Att på s. rad 0 under stycket Teoretiska utgångspunkter i meningen som börjar på rad med orden Klassamhället och könsmaktsordningen... byta ut orden sätter ramarna för till går in i och förstärker Att på s. rad under stycket Marxism i meningen som börjar på rad 1 med orden Bakom samhällsförändringar... byta ut ordet maktförhållanden till maktrelationer Att på s. rad - under stycket Marxism byta ut texten Könsmaktsordningen skär igenom[...] arbetarklassens män. mot Könsmaktsordningen påverkar och existerar inom klassamhället, arbetarklassens kvinnor har t ex generellt mindre makt, lägre lön och sämre arbetsvillkor än arbetarklassens män. Att på s. rad 1 under stycket Marxism i meningen som börjar på rad 1 med orden De som tillhör detta... byta ut ordet motsättningsfylld till motsägelsefull Att på s. rad under stycket Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen i meningen som börjar på rad 1 med orden Dagens kapitalistiska samhälle... byta ut orden de arbetande till arbetarnas Att på s. rad under stycket Kapitalismen, klassamhället och könsmaktsordningen i meningen som börjar på rad med orden I Sverige fördes under... byta ut orden socialdemokratins högervridning till arbetarrörelsens tillbakagång Jonas Hasselqvist (Ung Vänster Falun) Programkommitténs svar på motion PP: Programkommittén föreslår att vissa av motionärens förslag på förändringar bifalls, andra inte. Vad gäller det första yrkandet, så valde vi medvetet att skriva att kapitalismen och könsmaktsordningen sätter ramarna för varandra, eftersom det inte alltid är så att de båda strukturerna just förstärker varandra. Att könsmaktsordningen skär igenom klassystemet, tycker vi är en något tydligare beskrivning än att säga att den påverkar och existerar inom detsamma. Arbetarrörelsens tillbakagång och socialdemokratins högervridning betyder inte samma sak, även om de båda händelserna förstås hänger ihop. Vi tycker att vår analys förklarar lite mer än motionärens förslag.

13 Att avslå motion PP:s första att-sats Att bifalla motion PP:s andra att-sats Att avslå motion PP:s tredje att-sats Att bifalla motion PP:s fjärde att-sats Att bifalla motion PP:s femte att-sats Att avslå motion PP:s sjätte att-sats PP - Marxism (s.-) Vi har skrivit en helt ny text till stycket Marxism. Detta för att vi tycker att det nuvarande stycket är alldeles för otillräckligt. Det handlar till nästan 0 procent om klass. Marxismen är inte bara klassanalys. Att göra en Marxistisk analys, är inte bara att göra en klassanalys. Marxismen är en metod utarbetad av Marx och Engels och vidareutvecklad av andra, som Lenin. Det är en metod som kan analysera det mesta. Mänsklighetens historia, uppkomsten av klassamhälle och förtryck men också naturens rörelselagar. Marxismen har främst tre beståndsdelar, med den dialektiska materialismen som grund, historiematerialismen och analysen av den kapitalistiska ekonomins rörelselagar. Även om det står en del om den kapitalistiska ekonomin, en del om historiematerialism så tycker vi att det är otillräckligt. Dessutom står det inget om dialektik, vilket är basen i den marxistiska metoden. Dessutom står det på slutet av stycket Att skapa ett klassmedvetande och en förståelse för dagens klasstrukturer, är en förutsättning för att också kunna skapa den breda solidaritet inom arbetarklassen som krävs för att bedriva en framgångsrik socialistisk kamp. Förutom att det är helt felaktigt, klassmedvetande skapas inte av arbetarrörelsen, det är inte vår uppgift att ge klassmedvetande till arbetarklassen, så känns det också ganska förolämpande. Klassmedvetande är något som alltid finns hos de flesta arbetare i embryoform. En känsla av att det finns rika i samhället som har det lättare, att det finns en uppdelning i samhället, att man inte har lika mycket inflytande som sin chef osv. Men fullt utvecklat klassmedvetande uppstår i kamp, framförallt i revolution. Då blir arbetarklassen medveten om sin roll i produktionen och sin potential att förändra och leda kamp. Då uppstår också den breda solidariteten inom arbetarklassen. När arbetarklassen blir medveten om sin roll, blir den också medveten om styrkan som ligger i enighet, därför är klasskamp det bästa botemedlet mot rasism och sexism inom arbetarklassen. En stolthet och respekt för sina medkämpande kamrater inom arbetarklassen uppstår. Vi tycker därför att detta ska strykas. Att ersätta styckena på s. rad till s. rad med följande text: Arbetarrörelsen bildades med syftet att förändra samhället, att bryta med kapitalismen och skapa ett samhälle utan klassförtryck. Socialismen är ett övergångssamhälle mot det slutgiltiga målet kommunismen. Det har historiskt funnits många olika strömningar inom arbetarrörelsen med olika idéer och förklaringar för hur arbetarklassen ska kunna nå dit. Ung Vänster grundar sig på marxismens idéer som utvecklades av Marx och Engels. De betonade att arbetarklassen och dess organisationer behöver en vetenskap som kan förklara samhällsutvecklingen både historiskt och den nuvarande. De utvecklade teorier på olika områden där analysen av den kapitalistiska ekonomin, den materialistiska historieuppfattningen och den dialektiska materialismen bildar grunden för den vetenskapliga socialismen, eller marxismen som den ofta kallas för. Den har använts, vidareutvecklats och formats av arbetarklassens genom de gemensamma erfarenheter av kamp som den samlat på sig genom historien. Dialektisk materialism Dialektisk materialism är grunden i den marxistiska teorin. Den var Marx första upptäckt och blev den vetenskapliga socialismens metod. Den fick en stor betydelse för utvecklingen av den materialistiska historieuppfattningen och sedermera analysen av den kapitalistiska ekonomins rörelselagar. Dialektisk materialism handlar om ett sätt att se på världen och naturen där den materiella verkligheten existerar oberoende av människan. Universum som alltid har funnits är inte en skapelse av gud eller andra metafysiska fenomen. Världen är inte ett komplex av färdiga ting, utan ett komplex av processer, i vilket de skenbart oföränderliga tingen liksom också deras avbilder i vår tänkande hjärna, befinner sig i oavbruten förändring, där det ena blir till och det andra går under. Idéer är endast reflektioner av den materiella verklighet som omger oss. Det yttersta beviset för dialektiken är naturen själv. Med hjälp av den dialektiska metoden kan man finna en lagbundenhet inte bara i naturen, utan också i människans egen historia och tänkande. Ingenting existerar slutgiltigt, absolut, heligt. Dialektiken är enligt Marx "vetenskapen om de allmänna rörelselagarna för såväl yttervärlden som det mänskliga tänkandet". Den utgår från att naturen, historien och det mänskliga tänkandet är ett oändligt nät av sammanhang och växelverkningar, där ingenting förblir vad det var, utan allt rör sig, förändras, blir till och går under. Den dialektiska materialismen som metod visade sig vara ett oundgängligt verktyg för grundandet av en teori om den historiska utvecklingen av människans hittillsvarande samhällen, dess orsaker och drivande kraft men också för det nuvarande samhällets utvecklingstendenser. Filosofin har i marxismen blivit ett verktyg inte bara för att tolka världen utan också att förstå och förändra den. Den kapitalistiska ekonomin Dagens Sverige är trots framväxten av välfärdsstaten och sociala reformer under 0-talet ett klassamhälle. Marx förklarade att grunden i klassförtryck och exploatering alltid finns i samhällets produktionsförhållanden och de är desamma idag som i 1

14 kapitalismen barndom. Den kapitalistiska ekonomins olika aspekter löner, priser, hyror, vinster, räntor och aktiebörsen styrs av många och komplicerade lagar. Han såg ett behov att beväpna arbetarklassen med en vetenskap som kan förklara hur kapitalismen fungerar. Marx visade att alla dessa aspekter har sin grund i en enda lag, som han upptäckte och noggrant undersökte: arbetsvärdelagen som är den kapitalistiska ekonomins kugghjul. Innebörden i denna lag är enkel. Mänskligt arbete är grunden för framställningen av de produkter som är nödvändiga för att tillfredsställa mänsklighetens behov. Genom arbetsdelningen byts produkterna mot varandra och dessa får formen av varor. Den grundläggande egenskapen hos varorna är det mänskliga arbete som finns nedlagt i dem, d.v.s. den socialt nödvändiga arbetstid som gått åt för deras framställning, vilket utgör grunden för och måttstocken på värde. Produktionsmedlens ägare, kapitalisten, köper arbetskraft. I likhet med alla andra varor värdesätts den efter mängden arbete som finns nedlagt i den, dvs. det arbete som är nödvändigt för arbetarens egen försörjning och reproduktion. Men konsumtionen av denna vara arbetskraften är en del i arbetsprocessen, dvs. skapandet av nya värden. De nya värden som skapas i produktionen är större än dem som arbetaren själv får genom sin lön. Teorin om mervärdet innebär att källan till kapitalisternas rikedomar är det obetalda arbete som arbetarklassen utför under en del av arbetsdagen. Detta merarbete förvandlas först till profit och sedan till kapital. Det är denna exploatering som är källan till ojämlikheten i det kapitalistiska samhället. Den marxistiska analysen av den kapitalistiska ekonomin, är en av marxismens tre beståndsdelar. Den är lika giltig idag som tiden när Marx formulerade sin teori, dock mer avancerad nu än då. Den har utvecklats och förändrat sig under de senaste åren men är i grunden samma system. Borgarklassen har skolats av historien i förståelsen av sitt ekonomiska system, särskilt har tider av kapitalistisk kris givit borgerligheten perspektiv på relationen mellan ekonomi och samhällsutveckling. De har till viss del lärt sig att anpassa kapitalismen och stundom kunnat hitta strategier för att kortsiktigt stabilisera ekonomin. Detta har dock inte förändrat den marxistiska teorins giltighet och användbarhet i att förstå den kapitalistiska ekonomins rörelselagar. Den är fullt användbar för att förstå och analysera läget i ekonomin idag. Klassanalys Ur kapitalismens egendomsförhållanden som har sin materiella grund i produktionsförhållandena, reser sig klassamhället, med arbetarklassen och borgarklassen som mot varandra stående klasser. Kampen mellan dessa klassers intressen är ingenting annat än kampen om mervärdet. Den som förfogar över mervärdet behärskar också samhället. Han äger kapital, bär upp staten, har nyckeln till media, rättsväsende och till vetenskaperna och konsten. Mellan arbetar- och borgarklassen finns därtill ett mellanskikt bestående av högre tjänstemän, arbetsledare och personer inom högre akademiska yrken. Denna grupp är liksom arbetarklassen löntagare, men deras inflytande över sitt eget och andras arbete är större. De som tillhör detta mellanskikt har en motsättningsfylld position inom klassamhället, då de kan ha gemensamma politiska intressen såväl med arbetarklassen, som med överklassen. Även småföretagare har en speciell ställning i produktionen, eftersom de både äger produktionsmedlen och själva arbetar i sina företag. Mellanskiktet har inte ett eget klassintresse och tenderar att balansera mellan borgarklassen och arbetarklassen och i perioder av skärpta klassmotsättningar och revolutionära situationer kommer de att ställa sig antingen på revolutionen eller kontrarevolutionens sida. Det finns också stora skillnader inom arbetarklassen idag vad gäller utbildningsnivå, inkomst, arbetsvillkor, vilken makt man har över sin arbetssituation och så vidare. Könsmaktsordningen skär igenom klassystemet och arbetarklassens kvinnor har generellt mindre makt, lägre inkomster och sämre arbetsvillkor än arbetarklassens män. Det finns starka intressen som verkar för att klassmotsättningarna ska döljas eller att människor ska uppfatta klasskampen, eller själva klassystemet hör till en svunnen tid. Genom en omfattande ideologiproduktion för borgarklassen och dess politiska företrädare fram en bild av samhället som fritt från klassförtryck. Historiematerialism Den materialistiska historieteorin, som utgör ytterligare en del av marxismens tre beståndsdelar, kan sammanfattas med en mening från inledningen till kapitlet Borgare och proletärer i Kommunistiska manifestet; Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp. Under historiens gång har olika samhällssystem, produktionssätt, avlöst varandra. Bakom sådana samhällsförändringar finns en förändring i produktionsförhållandena och det egendomsförhållande som produktivkrafterna rört sig inom, vilket skapat förutsättningar för nya samhällsformer att uppstå med förändrade maktförhållanden. Denna utveckling har drivits på av intressemotsättningarna i samhället mellan de olika klasserna. Den materialistiska historieuppfattningen utgår från den satsen, att produktionen - och efter produktionen utbytet av dess produkter - utgör grundvalen för alla samhällsordningar, att i varje historiskt uppträdande samhälle produktfördelningen, och med den sociala uppdelningen i klasser eller stånd, rättar sig efter frågan, vad och hur man producerar och hur det producerade utbytes. I enlighet härmed måste man söka de yttersta orsakerna till alla samhälleliga förändringar och politiska omvälvningar inte i människornas hjärnor, inte i deras ökade insikt i den eviga sanningen och rättvisan, utan i förändringar i produktions- och utbytessättet. De måste sökas inte i ifrågavarande epoks filosofi utan i dess ekonomi. De borgerliga produktionsförhållandena utgör den historiska utvecklingens sista konfliktfyllda stadie, konfliktfylld med betydelsen samhälleliga motsättningar som uppkommer ur individernas samhälleliga livsvillkor. De produktivkrafter, som utvecklats i det borgerliga samhället, har samtidigt skapat materiella förutsättningar för en övergång till socialismen och lösandet av kapitalismens motsättningar. Kapitalismen utmärks av tre huvudmotsättningar: Klasskonflikten mellan 1

15 bourgeoisien och proletariatet. Motsättningen mellan samhällelig produktion och privat tillägnande av produktionens resultat. Kontrasten mellan överflödet av produktionsmedel och varor och det samtidiga överflödet av arbetare som saknar sysselsättning och därmed förmåga att kunna köpa alla de varor som tillverkas. Till slut revolterar produktionssättet mot utbytesformerna. Detta skapar förutsättningar för en proletär revolution. Genom denna övertar arbetarklassen makten och förvandlar produktionsmedlen till samhällelig egendom. Då kan samhället tillägna sig resultatet av produktionen. Därmed upplöses motsättningarna i ekonomin. En plan för produktionens utveckling utformas. På denna grundval kommer staten och klassamhället att börja vittra sönder. Människorna blir herrar över sin egen samhällsordning och över sig själva. Marx skriver i förordet till kritiken av den politiska ekonomin hur den process går till som leder mänskligheten från en samhällsform till en annan: På ett visst stadium av sin utveckling råkar samhällets materiella produktivkrafter i motsättning till de rådande produktionsförhållandena... Från att ha varit utvecklingsformer för produktivkrafterna förvandlas dessa förhållanden till fjättrar för desamma. Då inträder en period av social revolution. Med förändrandet av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning... En samhällsformation går aldrig under, innan alla produktivkrafter utvecklats för vilka den har tillräckligt spelrum, och nya, högre produktionsförhållanden uppträder aldrig, förrän deras materiella existensbetingelser mognat i det gamla samhällets eget sköte. Därför ställer sig mänskligheten alltid blott sådana uppgifter, som den kan lösa, ty närmare betraktat skall det ständigt visa sig, att själva uppgiften endast uppkommer, där de materiella betingelserna för dess lösande redan är förhanden eller åtminstone befinner sig i processen av sitt vardande Ylva Vinberg och Petra Edlund (Ung Vänster Backa-Lundby), Albin Bergström (Ung Vänster Majorna), John Lyshag (Ung Vänster Centrum-Östra) och Alexander Regander (Ung Vänster Kortedala-Gamlestan-Bergsjön) Programkommitténs svar på motion PP: Motionärerna vill ersätta avsnittet om marxism med en längre text, som är skrivet på ett sätt som avviker från det övriga programmet. I stora delar menar programkommittén att det föreslagna avsnittet snarare utgör någon form av studietext, än en principprogramstext. Vi menar exempelvis att det inte hör hemma att skriva om hur Karl Marx och Friedrich Engels formulerade teorier, hur Marx tänkte när han utvecklade dem, eller göra en historisk beskrivning kring vad dessa teorier inneburit. Istället bör avsnittet om marxism innebära en redogörelse för vår teoretiska förståelse av samhället. Vi tycker också att texten, exempelvis i de delar som är kopierade från Engels skrifter, språkligt passar dåligt in i resten av programmet. Att avslå motion PP PP - Marxistiska ord är överlägsna (s.-) Ordet klassintresse är mycket mer marxistiskt än orden politiskt intresse. Det är även ett mer passande ordval när det kommer till mellanskitets kluvna position i klassamhället. Vidare är även ordet produktionsmedlen att föredra över företagen när man pratar om att kapitalismens främsta drivkraft är vinster. Marx och Engels hade hållit med på samtliga punkter. Att på s. rad 1 ersätta politiska intressen med klassintressen Att på s. rad ersätta företagen med produktionsmedlen David Gaharia (Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck) Programkommitténs svar på motion PP: Okej då. Att bifalla motion PP PP0 - My marxist feminist dialectic brings all the boys to the yard (s.) Marxismen är ett av våra verktyg för att förstå, och förändra, hela samhället. Utifrån ett materialistiskt perspektiv har vi en viss syn på förhållandet mellan bas och överbyggnad, där basen utgör grunden för hela samhället och överbyggnaden är en produkt av basen. Hur samhället organiseras, alltså samhällets bas, påverkar och lägger grunden för överbyggnaden. Den politiska och juridiska överbyggnaden kan i sin tur i viss mån återverka på basen. Vi kan inte någonsin göra avkall på vår marxistiska förståelse. I vårt principprogram behöver vi skrivningar som tydligt ger oss verktyg för att förstå samhället. Vi tycker att det är märkligt att vi när det gäller feminism inte har en lika tydlig analys. Man pratar om hur könsmaktsordningen ser ut och vilka konsekvenser den ger, men vi ser brister när det gäller varför och 1

16 hur den verkar. För att kunna utforma en så bra feministisk strategi som möjligt är det av yttersta vikt att vi har en förståelse för grunden till brytandet av könsmaktsordningen. Att på s. rad efter har organiserats föra in följande meningar Grunden för kvinnoförtrycket skapas i den materiella basen, som i sin tur skapar förutsättningarna för överbyggnadens tankemässiga strukturer. Könsmaktordningen reproducerar sig själv genom en växelverkan mellan bas och överbyggnad. Thisbe Stadler (Ung Vänster Malmö ) och Felicia Bromée (Ung Vänster Lund) Programkommitténs svar på motion PP0: Programkommittén menar att det inte går att rakt av använda en marxistisk teoretisk modell för att förklara och förstå könsförtrycket. Vi tycker heller inte att motionen lyckas göra vad den i brödtexten föresätter sig. De föreslagna meningarna förklarar vare sig vad den materiella basen för könsmaktsordningen i så fall utgörs av, vad dess överbyggnad består i eller på vilket sätt dessa växelverkar. Motionärerna menar att den feministiska strategin är avhängig av att vi förstår grunden till brytandet av könsmaktsordningen. Programkommittén menar att den feministiska strategi som återfinns under avsnittet med samma namn är både tydlig och riktig. Det handlar bl.a. om att bryta könsarbetsdelningen, om ett samhälleligt ansvar för omsorgsarbete och om kvinnors rätt till sin kropp och sexualitet. Avgörande för en framgångsrik feministisk kamp är kvinnors organisering för sina egna intressen. Att avslå motion PP0 PP1 - Rätt i den stora bilden, och i sak (s.) På raderna - på sidan hittade jag ett stycke som löd Så långt tillbaka i historien som vi känner till, har genus konstruktionen av könsskillnader varit grundläggande för hur samhället organiserats. Formerna för uttrycken för detta har varierat, såväl mellan som inom olika samhällen. Samtidigt har det funnits en avgörande likhet: att samhällsstrukturen bygger på en maktordning där gruppen män överordnas gruppen kvinnor. Även om jag håller med om att den stora bilden sett ut så, så är det inte helt rätt, vissa menar att man i forntida Japan hade ett matriarkat med en gudinna som högsta gud, i centrala Afrika ska det finnas en stam som tror att det betyder otur om den förstfödda är en pojke och bara i min egen klubb finns det en person med rötter i en kultur där hövdingatiteln i flera hundra år gått i arv till den förstfödda oavsett kön. Att meningen som börjar på s. rad ändras till Samtidigt har i stort sett alla samhällsstrukturer byggt på en maktordning där gruppen män överordnas gruppen kvinnor. Maria Berglund, Anjelica Olovsson och Sandor Andersson (Ung Vänster Östersund) Programkommitténs svar på motion PP1: Att det kan ha funnits matriarkala samhällen någon gång, någonstans, är en diskussion som ibland dyker upp. Programkommittén har inte för avsikt att försöka avgöra den dispyten och tycker inte att det gör någon större skillnad. Att bifalla motion PP1 PP - Statens patriarkala karaktär (s., och ) I vår teoretiska analys strävar vi efter att beskriva verkligheten, vår position i den, för att hitta verktyg för att förändra den. Vi menar att det i förslaget till principprogram har funnits en intention till att föra in mer feministiska resonemang men att på flera punkter stannat just vid en intention. Dels så håller vi inte riktigt med om vad könsmaktsordningen faktiskt ÄR, vi tycker att det är en ekonomisk såväl som en social och historisk struktur. Vi anser också att det är på grund av detta som det manliga värderas högre, inte tvärt om att det är för att det manliga värderas högre som det hela tiden återskapas en ekonomisk och social könsmaktsstruktur. Dels så tycker vi inte att det problematiseras nog mycket kring statens patriarkala karaktär. Vi tycker tillexempel att det är självklart att vilka tjänster som produceras påverkas såväl av styrkeförhållandena mellan arbete och kapital som mellan män och kvinnor. Vi anser också att man på många sätt har missat att problematisera den enskilt största arbetsgivaren åt kvinnor den offentliga sektorn. Vi menar på intet sätt att den offentliga sektorn är dålig, eller att privata lösningar skulle förbättra kvinnors arbetsvillkor men vi ställer oss undrande till hur man kan skriva om Arbete, Staten och Välfärdsstaten utan att problematisera staten som arbetsköpare. Vi menar att arbetsdelningen på arbetsmarknaden befäster arbetsdelningen i hemmet och det gäller inte bara de lönevillkor och de arbetsförhållanden som kvinnor har utan också att kvinnor arbetar inom den reproduktiva och ombesörjande sfären. I förslaget saknas dessutom problematiseringar kring statens ideologi- och normproducerande roll genom media, skola och könsarbetsdelning inom den offentliga sektorn. Att på s. rad före social lägga till ekonomisk 1

17 Att på s. rad byta ut bygger på med resulterar i Att på s. rad lägga till "och kontroll av människors arbete" efter produktionsmedlen Att på s. rad efter förödande lägga till "I och med att det kapitalistiska produktionssättet även färgas av, och återskapas i relation till, könsmaktsordningen leder det i de mest extrema uttrycksformerna till människohandel" Att på s. rad efter "mellan" lägga till kön, Att efter stycket Arbete på sidan lägga till ett nytt stycke med följande text: Offentlig sektor Statens roll som arbetsköpare, genom den offentligt finansierade välfärden i Sverige, är problematisk. Arbetsköparen är i detta fall de svenska skattebetalarna som kollektiv och arbetarna är en stor del av statens egna medborgare. Offentlig sektor är den i särklass största arbetsköparen av kvinnors arbetskraft. Det är den offentliga sektorn som är orsaken till att såpass många kvinnor i Sverige förvärvsarbetar, dels genom att direkt erbjuda arbete men också indirekt genom att ta hand om det ombesörjande arbetet och defacto möjliggöra kvinnors närvaro på arbetsmarknaden. Samtidigt så är den offentliga sektorn en av de viktigaste orsakerna till att Sverige idag har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. När det gäller kampen för bättre arbetsvillkor så stöter arbetare inom den offentliga sektorn på problem som arbetare inom privat sektor inte gör. Det är till exempel svårare för många grupper inom den offentliga sektorn att strejka då deras arbete är av så pass viktig karaktär att hela samhället skulle stanna upp om de gjorde det och i många fall skulle även människors hälsa riskeras. Med dessa argument får kvinnor ofta stå tillbaka och kan inte nyttja strejkvapnet på samma sätt som arbetare inom traditionellt manliga yrken. Då den offentliga sektorn inte är vinstdrivande förlorar inte heller staten direkt ekonomiskt på en strejk såsom kapitalisten gör, något som gör det svårare att uppnå resultat. Argument om att privata alternativ till den offentliga sektorn skulle förbättra kvinnors arbetsvillkor stämmer inte. Det som behövs för att öka jämställdheten är mer resurser till den offentliga sektorn och att män tar större ansvar när det gäller det ombesörjande arbetet i såväl hemmet som på arbetsmarknaden. Att på s. rad lägga till efter att "garantera könsmaktsordningen och" Att på s. rad byta ut påverkas till genomsyras Att på s. rad stryka meningarna som börjar med Huvuddelen och slutar med samhället. och ersätta den med "Staten har också en ideologiproducerande funktion genom skola, media och som största kvinnliga arbetsgivare. Arbetsplatserna som ägs av det offentliga är både genuskodade och fyller en funktion för att upprätthålla den härskande klassens ordning, tydliga exempel är skolan, sjukvården och omsorgen samt militären, polisen och media." Att på s. rad lägga till "för att synliggöra köns- och klasskonflikter i samhället" Att på s. byta ut sista stycket i stycket Staten till "Vårt socialistiska och feministiska alternativ kräver brytandet av könsmaktsordningen och av borgarklassens makt. Vårt alternativ är byggandet av ett samhälle som inte bygger på varken klass eller kön. Vägen dit går genom att försvara redan vunna strider i form av till exempel kvinnors ekonomiska självständighet och en utbyggd välfärd i syfte att förstärka arbetarklassens och kvinnornas positioner men också genom att vinna nya segrar." Sofi Laestander och Emelie Christianzen (Ung Vänster Malmö) Programkommitténs svar på motion PP: Motionärerna har ett antal tillägg och omskrivningar, som utvecklar och förstärker vår feministiska förståelse av staten. Men några av förändringarna vill vi föreslå avslag på. Det tillägg motionärerna vill göra på sidan, om att kapitalismen eftersom den återskapas i relation till könsmaktsordningen i de mest extrema uttrycksformerna leder till människohandel, tycker programkommittén är något svårt att förstå. Vi gissar att det är trafficking av kvinnor för sexuella ändamål som avses, och menar i sådana fall att skrivningen passar dåligt in i den text där motionärerna vill lägga in meningen. Det stycket konstaterar att jakten på vinster leder till förödande konsekvenser. I programförslaget ges krig, imperialism och miljöförstöring som exempel på konsekvenser av kapitalisternas jakt på vinst. Att lägga till människohandel som ytterligare ett exempel, blir lite märkligt. Det skulle framstå som om vi uppfattar människohandel, som en del av den gängse kapitalistiska ekonomin och de som profiterar på detta, som kapitalister lika andra kapitalister. Vi menar att prostitution och trafficking bör förklaras på andra sätt och med andra teoretiska verktyg det är inte så enkelt som att det handlar om jakt på vinst. Motionärerna yrkar vidare på att lägga till skrivningar under stycket arbete, om den offentliga sektorn. Det håller programkommittén med om att vi bör göra, men vi vill omformulera stycket och lägga det på en annan plats i texten. Vad gäller motionärernas yrkanden som faller under stycket staten, vill programkommittén yrka avslag. Vi menar att det är teoretiskt långsökt, om ens riktigt, att hävda att en av statens grundläggande funktioner är att garantera könsmaktsordningen. I motionärernas text framgår heller inte varför det skulle vara på det sättet. Vi menar istället att det är som vi skriver i programförslaget, att den politiska makten inom statens ramar kan antingen användas för att befästa eller undergräva könsmaktsordningen. Motionärerna föreslår att det ska ersättas med att säga att staten producerar ideologi en könsmaktsordnings-garanterande sådan genom skola, media och som största kvinnliga arbetsgivare. Som vi konstaterar i det utbildningspolitiska programmet, vill vi se en skola som fungerar kompensatoriskt, som arbetar med genuspedagogik som grund för att bryta könsmönster. Vi tror att det är fullt möjligt och det finns flera konkreta exempel på det. Det är ett av de sätt som vi kan använda statliga institutioner för att bryta könsmaktsordningen. Vad gäller motionärernas andra exempel, media, så förstår vi inte hur motionärerna menar. På vilket sätt använder staten media för att producera ideologi? Att media producerar ideologi är självklart, men programkommittén menar att det är en tankekullerbytta att hävda att det är staten som gör detta via media. I det sista exemplet, staten som arbetsgivare, tycker vi att motionärerna blandar saker som inte hör ihop, vilket gör exemplet svårbegripligt. Liksom alla andra delar av arbetsmarknaden är förstås de offentliga 1

18 arbetsplatserna genuskodade där är vi eniga men hur det hänger ihop med att den offentliga sektorn upprätthåller den härskande klassens ordning genom skolan, sjukvården och omsorgen samt militären, polisen och media", tycker vi är oklart. Motionärernas tionde att-sats handlar om att lägga till "för att synliggöra köns- och klasskonflikter i samhället" i stycket som handlar om att vi vill utöka det gemensamma ägandet och använda detta ägande för att åstadkomma andra resultat än sådant som ligger i linje med principen om vinstmaximering. Programkommittén menar att skälet till att vi vill äga gemensamt handlar om helt andra saker än att på det sättet synliggöra klass- och könskonflikter och föreslår därför att att-satsen avslås. Motionärernas sista att-sats väver ihop klass och kön, men gör detta genom att ta bort viktiga skrivningar om t ex deltagande demokrati och vikten av att politiskt förtroendevalda inte ska kunna berika sig på sina uppdrag. Texten radar istället upp visioner om ett framtida samhälle som redan förekommer på andra ställen i programmet och känns därför överflödig. Att avslå motion PP:s första att-sats Att bifalla motion PP:s andra att-sats Att avslå motion PP:s tredje att-sats Att avslå motion PP:s fjärde att-sats Att bifalla motion PP:s femte att-sats Att på s. rad lägga till: Den offentliga sektorn är den största arbetsgivaren för kvinnor, och det är genom att vi byggt upp en offentlig sektor som tar hand om de arbetsuppgifter som kvinnor annars skulle gjort obetalt i hemmet, som vi möjliggjort för kvinnor i Sverige att förvärvsarbeta i nästan lika hög utsträckning som män. Samtidigt är det faktum att det fortfarande är en överväldigande majoritet kvinnor som arbetar i offentlig sektor en av de viktigaste orsakerna till att vi idag har en av världens mest könsuppdelade arbetsmarknader. Arbetsvillkoren i den offentliga sektorn, särskilt inom LO-yrkena i vården, skolan och omsorgen, är alltför dåliga och lönerna för låga. En av orsakerna till det är att den fackliga kampen är begränsad av att hänsyn till tredje part måste tas vårdpersonal får exempelvis inte vidta stridsåtgärder som hotar patienters hälsa och liv. Då den offentliga sektorn inte är vinstdrivande förlorar inte heller staten direkt ekonomiskt på en strejk såsom kapitalisten gör, något som försvårar den fackliga kampen. Kampen för bättre löner och villkor inom den offentliga sektorn förutsätter därför en sammanhållen strategi inom de fackliga centralorganisationerna. Att därmed anse motion PP:s sjätte att-sats besvarad Att avslå motion PP:s sjunde att-sats Att avslå motion PP:s åttonde att-sats Att avslå motion PP:s nionde att-sats Att avslå motion PP:s tionde att-sats Att avslå motion PP:s elfte att-sats PP - Hur vi definierar könsmaktsordningen (s.) I förslaget till principprogram ändrar man den definition av könsmaktsordningen som vi har nu. Konsekvensen av ändringen gör att vår strategi skulle bygga på att försöka ändra människors värderingar i första hand och inte de faktiska förutsättningarna för hur det ser ut. Vi tror inte att det är en realistisk strategi för att bryta könsmaktsordningen i grunden. I den andra att-satsen vill vi föra in ett resonemang om mäns våldsmonopol som en av de viktigaste orsakerna och också verktygen för att upprätthålla könsmaktsordningen. Att byta ut meningen Könsmaktsordningen bygger på att kvinnor och allt vad som förknippas med kvinnlighet strukturellt värderas lägre än män och maskulinitet. på s. rad - i förslaget till principprogram byts ut mot Vi definierar könsmaktsordningen som en uppsättning sociala relationer med en materiell grund i mäns kontroll över kvinnors kroppar och arbete. Att efter stycket på s. rad föra in: Det vi kallar för sexualiserat våld är inte bara ett symtom på könsmaktsordningen, utan männens våldsmonopol är en av grundbultarna i den. Det kommer också till uttryck genom att främst män innehar de yrken i samhället där våld är en del av yrkesrollen, som t ex militär och polis. Det faktum att våld anses vara något som ska hållas borta från samhället ger en anledning till att förvägra kvinnor rätten att lära sig försvara sig själva och därmed få verktyg att bryta männens våldsmonopol. Amanda Kappelmark (Ung Vänster Backa Lundby) och Bobbo Malmström (Ung Vänster Frölunda) Programkommitténs svar på motion PP: Genom att föreslå bifall till PP, att-sats, är meningen som motionärerna vill ersätta ändrad till att lyda Könsmaktsordningen resulterar i att kvinnor och allt vad som förknippas med kvinnlighet strukturellt värderas lägre än män och maskulinitet. Dessförinnan definierar vi könsmaktsordningen som en maktstruktur som överordnar gruppen män över gruppen kvinnor, och beskriver i avsnittet ingående hur det går till. Vi tycker att vår text tydligt beskriver vad 1

19 könsmaktsordningen är och hur den verkar, och att motionärernas föreslagna text inte förtydligar eller tillför något till avsnittet. Den andra att-satsen handlar om kön och våld. Programkommittén förstår motionärernas intention, men menar att texten är problematisk av flera skäl. Den skapar samband som inte finns, särskilt när det gäller resonemanget om att våld anses som något som ska hållas borta från samhället och mäns våldsmonopol. Vi tror inte att det är detta som gör att kvinnor förvägras rätten till självförsvar. Vi undrar också om motionärerna menar att det är ett problem att våld anses som något som ska hållas borta? Så kan det lätt framstå när man läser deras text och det finner programkommittén märkligt. Att det är tydligt avgränsat vilka som har rätt att använda våld i sin tjänsteutövning är inte ett problem tvärtom. Programkommittén kan inte se hur en förändring av det skulle vara till gagn för samhället eller gruppen kvinnor. Det är ju istället den skeva könsfördelningen inom dessa yrkeskategorier som utgör det feministiska problemet, tillsammans med en ideologi som definierar våldsanvändning som något maskulint. Att avslå motion PP PP - Transpolitik är inte sexualpolitik (s. och ) Ung Vänster saknar idag en genomtänkt transpolitisk analys, både i nuvarande principprogram och i programkommitténs förslag på nytt principprogram. Utöver ett slentrianmässigt och felaktigt användande av förkortningen HBT i samband med vår sexualpolitiska analys har vi inga skrivningar. I förslaget tycks det också finnas en bristande förståelse för förkortningen HBT. HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. PK skriver bland annat under kamp för sexuellt likaberättigande på sida, rad - att HBT-personer har i genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella. Detta är en direkt motsägelsefull skrivning då en majoritet av alla som är transpersoner är heterosexuella. PK skriver också på sida rad om mäns och kvinnors homo-, bi-, eller transexualitet. Att här ta in begreppet transexualitet är mycket märkligt. En transexuell person är en som upplever sig vara av motsatt kön jämfört med sitt biologiska kön, och ofta används begreppet som medicinsk diagnos för personer som vill korrigera detta med en könsbytesoperation. Begreppet transperson är bättre att använda då det är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. Det frekventa användandet av HBT i ett stycke om sexuellt likaberättigande blir lite fel. Förkortningen bör endast användas när man verkligen pratar om både homo-/bisexuella och transpersoner. Jag tycker det är begreppsmässigt viktigt att särskilja på kamp för sexuellt likaberättigande och kamp för transpersoners rättigheter. Transfrågor har ofta ganska lite att göra med sexuell läggning eller sexuella uttryck. Däremot finns det såklart tydliga kopplingar då även förtryck av transpersoner har sin grund i könsmaktsordningens normer kring kön. I denna motion föreslår jag att vi stryker alla hänvisningar till transpersoner under stycket kamp för sexuellt likaberättigande. Jag föreslår istället att vi formulerar en egen förståelse för grundläggande transpolitisk analys i ett eget stycke. Jag anser att det är pedagogiskt rätt att lyfta in vedertagna transpolitiska begrepp som könsuttryck och könsidentitet och förklara hur vi analyserar dessa utifrån vår förståelse för könsmaktsordningen. Jag anser också att Ung Vänster bör principiellt ta ställning för alla människor rätt till kroppslig autonomi. Att följande läggs till sist på s., rad 1: Ingen borde förnekas kroppslig autonomi rätten att forma och bestämma över sin egen kropp. Att genomgå könskorrigerande operationer, det vill säga byta kön, är en viktig del. Att nekas kroppslig autonomi kan leda till svåra konsekvenser för individen såväl psykiskt, socialt som fysiologiskt. Att följande läggs till som nytt stycke på s., rad 1: Tillskrivna skillnader i form av könsuttryck, det vill säga olika sätt att visa och utrycka sitt kön så som kläder, kroppsspråk etcetera, förhindrar människor att fritt uttrycka sin personlighet. Detta påverkar alla människor, och att bryta mot dessa kan även leda till trakasserier, diskriminering och dödligt våld. Att bryta mot förväntade könsuttryck stör den rådande könsmaktsordningen och hotar i förlängningen mäns kontroll. Isärhållandet mellan könen och uppfattningen att det finns och alltid måste finnas två kön, får ofta långtgående konsekvenser för transpersoner. Transpersoner är tydligaste avvikarna från normerna för könsuttryck då de ofta anammar uttryck som går tvärt emot det av samhället förväntade. Att som man ha traditionellt feminina kläder och kroppsspråk ger ofta större negativa reaktioner från omgivningen än tvärt om då femininitet värderas lägre än maskulinitet ses det ofta som ett hot av andra män. Personer som har en könsidentitet, det vill säga uppfattning om vilket kön man har, som inte stämmer överens med det av samhället uppfattade biologiska könet, utsätts också ofta av sociala och psykiska påfrestningar på grund av samhällets normer. Att på s. rad ersätta "HBT-personer" med "sexualitet" Att på s. rad ersätta "HBT-person" med "homo- eller bisexuell person" Att på s. rad ersätta "HBT-personer" med "Homo- och bisexuella personer" Att på s. rad - ersätta "inte heller i HBT-rörelsen ges kvinnor lika stort utrymme som män" med inte heller i rörelser som kämpar för homo- och bisexuellas rättigheter ges kvinnor lika stort utrymme som män. Att på s. rad - ersätta "mot utvidgande av HBT-personers rättigheter" med "mot alla former av framsteg i form av 1

20 synliggörande och utvidgande av rättigheter" Att på s. rad ersätta mäns och kvinnors homo-, bi-, eller transexualitet med mäns och kvinnors sexualitet som avviker från heteronormen Håkan Eriksson och Malin Persson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda), Ylva Vinberg och Erika Engberg (Ung Vänster Backa- Lundby), Emil Persson (Ung Vänster Mark), John Edström (Ung Vänster Linköping), Helge Olin-Vingren (Ung Vänster Vänersborg) och Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) Programkommitténs svar på motion PP: Programkommittén håller med motionärerna om vikten av en korrekt användning av termer för att det ska vara tydligt vad vi talar om i programmet. Men vi menar att det också blir missvisande att stryka transpersonerna ur stycket om sexuellt likaberättigande. Vi menar, som vi skriver, att synen på HBT-personer hänger ihop med könsmaktsordningen och ett samhälles juridiska och ekonomiska förhållanden. Det kan handla om juridik kring könskorrigerande ingrepp eller normer kring hur en riktig man eller kvinna bör vara. Samma sak gäller när vi beskriver det tryck HBT-personer upplever från omgivningen och HBT-personers sämre hälsa det gäller i allra högsta grad även transpersoner. Vad gäller att beteckna HBT-rörelsen som HBT-rörelse eller rörelse för homo- och bisexuellas rättigheter, så tycker vi att det vore märkligt om vi betecknade rörelsen på ett annat sätt än den gör själv. Vidare förstår vi inte syftet med att utesluta transpersoner ur sammanhanget när vi konstaterar att konservativa krafter gör motstånd mot utvidgade rättigheter. Det finns i lika hög utsträckning motstånd mot ett utvidgande av transpersoners rättigheter, som till homo- och bisexuellas? När det gäller motionärernas andra yrkande, föreslår vi att vi lägger till en skrivning om transfrågor i stycket om sexuellt likaberättigande. Vi förstår motionärernas synpunkter om att transfrågor inte behöver handla om sexualitet, men samtidigt ser vi tydliga kopplingar mellan frågorna och tycker inte att det är problematiskt att inkludera transfrågor inom ramen för ett stycke som handlar om HBT. Att på s. rad efter sexualitet lägga till och könsnormer Att avslå motion PP:s första att-sats Att på s. rad efter självklarheter, lägga till: Det kan handla om att bryta mot de förväntade uttrycken för könstillhörighet att som man bära traditionellt feminina kläder och ha ett feminint kroppsspråk till exempel eller att ha en könsidentitet som inte stämmer överens med det biologiska könet. Att därmed anse motion PP:s andra att-sats besvarad Att bifalla motion PP:s tredje att-sats Att avslå motion PP:s fjärde att-sats Att avslå motion PP:s femte att-sats Att avslå motion PP:s sjätte att-sats Att avslå motion PP:s sjunde att-sats Att bifalla motion PP:s åttonde att-sats Förbundsstyrelsens kommentar på motion PP: Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det är viktigt med korrekta beskrivningar och flera förbättringar förs i och med några av motionärernas skrivningar. Precis som programkommittén menar vore det dock olyckligt att lyfta ur transpersoner ur texten om Kamp för sexuellt likaberättigande. Dels då kampen för homo- och bisexuellas rättigheter många gånger har varit densamma som kampen för transpersoners rättigheter, men också då transpersoner i högsta grad drabbas av rådande syn på kön och sexualitet och dess konsekvenser. Vi förstår också intentionerna i motionärernas första att-sats gällande kroppslig autonomi, men tycker att de tillgodoses i och med de skrivningar som redan finns. Motionärerna menar att det blir märkligt att skriva att HBT-personer har sämre hälsa än heterosexuella när många transpersoner är just heterosexuella. Det håller vi med om, däremot mår även transpersoner sämre än genomsnittet och vi föreslår därför en annan skrivning. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att på sida rad - ersätta HBT-personer har i genomsnitt en sämre hälsa än heterosexuella med HBT-personer har generellt sämre hälsa än genomsnittet Att därmed anse motion PP:s femte att-sats besvarad Att i övrigt bifalla programkommitténs svar på PP PP - Vad avses med att avskaffa klassamhället på sikt? (s.) I principprogrammets stycke om marxismen står det att vi vill [ ] kunna formulera politiska målsättningar och strategier för att stärka arbetarklassens positioner och på sikt avskaffa klassamhället. Vad innebär då, och vad avser det att vi vill på sikt avskaffa klassamhället? Skall det avskaffas genom stegvisa reformer i så fall passar det inte ett revolutionärt förbund eller är det faktumet att klassamhället inte upphör direkt i arbetarstaten? Vilket än det avser är det otydligt och bör därför strykas. 1